Brukarperspektiv i Flaggskepparen

Sammanfattning av intervjusvar

Nedan följer en sammanfattning av de åtta intervjuerna, där respondenternas åsikter och upplevelser återges i korthet. Notera att detta är en sammanvägd resumé av vad respondenterna tycker, för lägenhetsspecifika kommentarer och åsikter se; bilaga 4 intervjusvar

I princip alla respondenter menar att utetemperaturen har en viss påverkan på innetemperaturen. Detta har särskilt gjort sig gällande under årets allra kallaste dagar. En del respondenter upplever dock att temperaturen i något/några rum är för kallt eller varmt. I vissa fall har det till och med upplevts som störande. Detta har främst gällt hörnrum i de större lägenheterna, det vill säga inte ett vardagsrum eller kök. Flera respondenter nämner att det blir varmare i lägenheten när fler personer än vanligt vistas i den. Detta har emellertid inte upplevts som störande, då det vid de aktuella tillfällena har varit kallt utomhus och tillskottsvärme har bara varit önskvärt. Trots vissa besvär, anses dock innetemperaturen vara tillfredsställande överlag.

Merparten av respondenterna anser att ventilationen är tillräcklig i deras lägenheter. Drag i lägenheterna anses överlag inte vara ett problem, endast en person har påtalat att drag föreligger (A24). Lägenhetsinnehavaren A24 har känt av drag från balkongdörren, men detta problem ska ha blivit åtgärdat av den nuvarande fastighetsägaren bara någon vecka innan intervjun utfördes. Kallras från fönsterpartierna har endast upplevts av en respondent (B12). Denne menar att vissa dagar har det känts extra kallt i närheten av fönsterpartierna i vardagsrummet. Några respondenter misstänker att ventilationssystemet bidrar till att det blir dammigt i lägenheten. Gällande köksfläktens funktion, anser några att den kunde varit kraftfullare, då matos ibland upplevs som ett problem.

Lägenheternas ljudisolering gentemot utemiljön (trafik, buller med mera) anses av respondenterna vara väldigt god. Däremot nämner majoriteten av de tillfrågade att ljudisoleringen gentemot grannlägenheterna är undermålig. Framförallt är det stegljud från lägenheterna ovanför som anses vara mest störande. Bortsett från detta anses ljudmiljön i byggnaden vara väldigt god. På frågan om lägenhetens tekniska installationer hörs (exempelvis ventilationssystemet), svarade endast ett fåtal att ljud hördes. Detta var dock inget som upplevdes som störande.

44 Samtliga respondenter ville ha mer information angående värmesystemets uppbyggnad, funktion och framförallt optimala användning. Några hade fått ett informationsblad från den tidigare fastighetsägaren när de flyttade in i byggnaden. Detta innehöll information om användning och reglering av värmesystemet, samt kort beskrivet vad som är utmärkande för ett passivhus. Trots detta efterfrågas ytterligare information, mycket beroende på att regleringen av värmesystemet inte alltid fungerar såsom respondenterna önskar. Anmärkningsvärt är att en av respondenterna inte kände till att lägenhetens badrum hade golvvärme.

Helhetsintryck

Diagrammet nedan visar ett sammanvägt helhetsintryck inom de fyra svarsområdena. Skalan är från 1-10, där 1 är sämst och 10 är bäst.

Figur 5.3: Sammanvägt helhetsintryck från samtliga respondenter. Stockholmsenkäten

Svarsfrekvensen från Stockholmsenkäten blev väldigt låg (6 svar utav 84 utskick, 3 utskick per hushåll). Denna låga svarsfrekvens anses inte vara statistiskt tillförlitligt och resultatet har därför förkastats.

Sammanvägt helhetsintryck

45

Temperaturloggning

Figur 5.4: Medeltemperatur för respektive lägenhet utifrån uppmätta timvärden.

Figuren ovan visar medeltemperaturen för respektive lägenhet, samt medeltemperaturen från loggaren som var placerad utomhus. Loggningarna utfördes från den 25 mars klockan 12:00 till den 25 april klockan 12:00. Medeltemperaturen utomhus var under denna period 6,5 ⁰C. Diagrammet visar att medeltemperaturen varierar något mellan lägenheterna, där lägenhet B13 hade det lägsta medelvärdet (20,3 ⁰C). Medeltemperaturen i lägenheterna låg i genomsnitt på 22,1 ⁰C.

För mer detaljerad återgivning av temperaturloggningen, se bilaga 6 Temperaturloggning.

Termografering

46 Fotografiet ovan är taget i lägenhetens vardagsrum. Bilden visar att ytan precis vid fönsterkarmen är kallare än ytterväggen och glaspartiet i fönstret.

Figur 5.6: Termografering i sovrum- Lägenhet B13 (våning 1)

Figur 5.6 visar ett fotografi som är taget i lägenhetens minsta sovrum. Här kan en köldbrygga80 urskiljas i skarven mellan yttervägg och innervägg, samt i skarven mot taket. Temperaturdifferensen mellan den kallaste och den varmaste punkten är cirka 4 °C.

För ytterligare termograferingsfoton, se bilaga 7.

80

47

6. ANALYS

I detta avsnitt genomförs en analys av erhållet resultat, utifrån angivna teorier. Analysen genomförs dels på översiktlig nivå och dels på lägenhetsnivå, där innemiljöaspekterna för ett flertal lägenheter vägs samman med de mer tekniska parametrarna. Gällande intervjusvaren relateras dessa bland annat till effektsignaturerna och de loggade innetemperaturerna.

6.1 Verifieringsmöjligheter för Flaggskepparen 5

Skallkrav enligt FEBY

Nedan följer en sammanställning av erhållna resultat i relation till FEBY:s skallkrav.

Tabell 6.1: Erhållna resultat i relation till FEBY:s skallkrav.

Utförd effektbehovsberäkning visar att kravet om ett maximalt effektbehov på 10 W/m2 uppfylls. Erhållet resultat är 7,3 W/m2, vilket innebär att aktuell kravnivå uppfylls med en marginal på 2,7 W/m2. Indata är hämtade direkt från konstruktören, vilka är kommenterade under bilaga 8; ”Byggnadens effektbehov”. En faktor som är av stor betydelse för en byggnads effektbehov är återvinningsgraden, vilken är 90 %. Denna siffra är troligen något lägre i verkligheten, på grund av diverse överföringsförluster, vilket i sådant fall medför ett större effektbehov. Vidare ska det poängteras att brytpunkten Tbalans endast är uppskattad till

15°C (gjort utifrån en jämförelse med övriga byggnader i Flagghusen). Det går således inte att dra några direkta slutsatser från detta nyckeltal. För att fastställa Tbalans hade det krävts

klimatdata från en längre tidsperiod, lämpligen ett helår. I normalfallet används Tbalans

framförallt för att kunna fastställa vid vilken temperatur en byggnads värmesystem slås ifrån (och således när effekten enbart åtgår till att värma upp varmvattnet). Då aktuell byggnad inte har ett konventionellt uppvärmningssystem, utan framförallt utnyttjar spillvärme för uppvärmning, går det inte att utnyttja effektsignaturens nyttor i samma utsträckning. En bedömning av värmesystemets funktion är dock elementär att göra utifrån analyssynpunkt. Gällande effektbehovet för varmvatten, är redovisad siffra dock mer exakt än i normalfallet, eftersom fjärrvärmeavläsning enbart avser varmvatten.

48 Resultatet från effektbehovsberäkningen kan jämföras med byggnadens effektsignatur. Från diagrammets trendlinje kan det utläsas att vid utetemperaturen 8,3°C (Malmös medeltemperatur81) krävs det en tillförd effekt på cirka 10 W/m2. Denna siffra är anmärkningsvärt hög, i jämförelse med beräknat effektbehov (vid DUT), vilket emellertid kan förklaras genom att huset är nybyggt och således inte fullständigt injusterat och reglerat.

Aspekten bullernivå bedöms vara uppfylld. Bjälklagen erhöll ljudklass A, medan väggar och tak uppnådde ljudklass B. FEBY:s krav anger dock bara att ljudklass B ska uppfyllas i sovrum (gällande ljud från tekniska installationer). Specifika mätningar i sovrum har genomförts (i linje med ovanstående), där ljudklass B uppnåddes.

Tilluftstemperaturen uppmättes i 2 lägenheter, en på plan 1 och en på plan 4. Det högsta värdet som registrerades gjordes i lägenhet B13; 38,0ºC. Detta innebär att kravet om en maximal tilluftstemperatur på 52ºC uppfylls med en marginal på hela 14ºC.

De fönster och fönsterdörrar som finns monterade i Flaggskepparen 5 har U-värde som varierar mellan 0,7-0,79 W/m²K. De klarar därmed FEBY:s krav med god marginal. Överlag är det de större fönsterpartierna som har högre U-värden, däribland fönsterdörrarna (entrédörrar till trapphus och balkongdörrar).

Gällande byggnadens täthet, anger FEBY:s kravspecifikation att ett luftläckage om maximalt 0,3 l/s⋅m2 får förekomma. Kontrollmätningen, som genomfördes i Stanly Plåts regi, gav ett protokollfört resultat om 0,31 l/s⋅m2. Mätningen genomfördes dock i enskilda rum (med två innerväggar och två ytterväggar), istället för hela byggnaden som enbart avgränsas av de välisolerade ytterväggarna. Stanly Bostads anlitade konsult har därför gjort uppskattningen att ett faktiskt luftläckage om 0,15 l/s⋅m2 föreligger. Detta antagande har även tillämpats vid den interna uppföljningen. Det faktiska läckaget kan givetvis vara något högre än det i resultatet angivna (0,15 l/s⋅m2), men det ligger enligt konsulten, långt under kravet på 0,3 l/s⋅m2.

Byggnadens normalsårskorrigerade energianvändning uppgår till 74 kWh/m²•år (exklusive Hel). Siffran är dock grovt förenklad, då avdraget för Hel och tillägget för Fel endast är

schabloniserat. I jämförelse med BBR:s/ FEBY:s krav på 110 kWh/m²•år är dock marginalen stor och kravet bedöms därför som uppföljt, trots felkällan. I Flagghusen sattes

81

49 ett generellt krav om en maximal energianvändning på 120 kWh/m²•år (inklusive Hel),

vilket är hårdare än BBR:s krav. Detta kan jämföras med 105 kWh/m²•år för Flaggskepparen 5. Gällande denna siffra är felkällan betydligt mindre, då endast fastighetselen är schabloniserad. Byggnaden blir därmed den första i Flagghusen att klara uppsatta energikrav, vilket är positivt för fastighetsägaren, men även bevis på att projekterade lågenergihus/passivhus faktiskt använder mindre energi.

Flaggskepparen 5 uppfyller BBR:s energikrav med god marginal, trots att det finns en del punkter att förbättra. Att huset är nybyggt och att fastighetsägaren är nytillträdd innebär att intrimningen av värmesystemet troligen inte är helt optimal, något som kan föranleda lägre energianvändning på sikt (se vidare under 6.2 ”Brukarperspektiv”). En annan aspekt är innetemperaturen, vilket i likhet med husen i Bo01- området, är cirka 22 °C, istället för projekterade 20 C°. Sänks temperaturen finns mycket energi att spara. En sänkning med 2°C innebär en energibesparing på cirka 10 % (för uppvärmningsdelen), vilket förutom vinningen ur miljösynpunkt, även innebär en stor ekonomisk förtjänst.

För Bo01-området var energikravet något striktare än för Flagghusen (105 kWh/m²•år, inklusive Hel), denna maxnivå är precis i linje med Flaggskepparen 5:s specifika

energianvändning (inklusive Hel). Med tanke på att ingen av byggnaderna i Bo01- området

levde upp till energimålet (kravet överskreds med i genomsnitt 50 %), får Flaggskepparen 5:s nivå vara bra. Felkällorna till de höga energianvändningarna var många, till exempel överskattades solinstrålningen, konstruktionerna höll sämre prestanda än väntat, några värmesystem var felinställda och innetemperaturen var generellt högre än projekterat.

6.2 Brukarperspektiv i Flaggskepparen 5

”En god upplevd innemiljö”

Tidigare forskning visar att det ibland kan innebära visa svårigheter att bo i ett hus utan konventionellt värmesystem. Brukarna förstår ofta inte värmesystemets uppbyggnad och funktion, samt att de vanligen har bristfällig kunskap om hur de ska använda systemet optimalt. Att uppnå önskad innetemperatur har visat sig vara ett problem som delas av många boende i Flaggskepparen 5. De grundläggande förutsättningarna för att styra innetemperaturen är dock god, då det finns en termostat utplacerad i varje rum. Trots det finns det uppenbara svårigheter att uppnå ett behagligt klimat. Detta kan bero både på manövreringssvårigheter och brister i värmesystemets funktion/ injustering.

50

Nu tycker jag att det börjar bli bra, i början tycker jag inte alls att det funkade. Jag kunde sätta den [termostaten] på 30 grader, och det ändrade sig inte ändå, för här var jättekallt.82

Såhär svarade respondent B12 på frågan gällande hur lägenhetens innetemperatur upplevs. Liknande upplevelser delas av fler respondenter, som menar att temperaturen generellt känns behaglig, men att det var påtagligt kallt under vintermånaderna. Ett flertal respondenter betonar att vintern 2009/2010 var extremt kall, vilket har påverkat klimatet inomhus. Vad som är en behaglig innetemperatur, har dock visat sig vara väldigt individuellt.

Jag är nog väldigt varmblodig. Många som kommer hem till mig tycker att det är kallt, särskilt nu i vintras. Men jag har tyckt att det har varit behagligt.83

Respondentens upplevelse av inomhusklimatet skiljer sig från dennes vänner, då många av dem har påpekat att det är väldigt kallt i lägenheten. Likaså mellan respektive respondent, visade det sig vara stor skillnad på önskad innetemperatur, något som ytterligare undertrycker tesen om att önskad temperatur är väldigt subjektiv.

Respondenternas genomsnittliga helhetsintryck inom området innetemperatur blev 6,5, vilket är något över medel (skala 1-10). Detta får ändå ses som godkänt med tanke på omständigheterna. Till exempel är lägenheternas värmesystem troligen inte fullständigt injusterade och optimalt anpassade. Vidare inväntar HSB Sundsfastigheter information om byggnaden, vilken är grundläggande för att de ska kunna ge de boende information om handhavandet. Respondenterna B41x & y gav detta område ett helhetsintryck på 3. Det låga betyget sattes på grund av att temperaturen i hela lägenheten ansågs vara för varm, i en negativ innebörd. De hade testat alla tänkbara inställningar på värmesystemet för att få det behagligare, men utan större framgång. De påpekade även att det var främst sovrummet som upplevdes som störande varmt, vilket framgår av nedanstående citat. Det bör tilläggas att deras lägenhet ligger på våning 4 och har jämförelsevis stora fönsterpartier (bland annat tre fönsterdörrar ut till takterassen), vilket bidrar till ökad solinstrålning och därmed ökad värmetillförsel.

B41x: Sovrummet är hemskt, 24 grader varmt är inte mysigt på natten. B41y: Vi har testat alla möjliga inställningar på alla tre termostater.

82

B12 83

51

B41x: Vi har satt den [sovrumstermostaten] på 0 grader till och med, men det blev inte bättre. […]

B41y: Det är säkert lika varmt i hela lägenheten, men man tänker mest på det i ett sovrum, för det ska ju helst inte vara mer än 18 grader i ett sovrum.84

Temperaturloggningen i lägenhet B41 visar att medeltemperaturen var 22,9 ºC, vilket är 0,8 ºC över genomsnittet (se 5.2.3 ”Temperaturloggning”). I diagrammet med detaljerad loggning kan ett flertal värmetoppar från 24 till 27 ºC utläsas (se bilaga 6). Temperaturloggaren var placerad i vardagsrummet, men det hade även varit intressant att logga temperaturen i sovrummet, då detta rum som utmärker sig som varmast enligt respondenterna B41x & y.

Frågeställningen gällande om de boende upplever innemiljökomforten som god, är utgångspunkten för denna analys. Definitionen av ”En god upplevd innemiljö” kan sammanfattas som det tillstånd då människor är tillfreds med den termiska omgivningen, utan att önska varken varmare eller kallare omgivning. Det är inte helt enkelt att bedöma om Flaggskepparen 5 har ”En god upplevd innemiljö”, just för att begreppet innehåller så många olika parametrar där subjektiva upplevelser spelar en stor roll. Genom att väga samman helhetsintrycken, intervjuerna och temperaturloggningen kan dock en ganska rättvisande bild av innemiljön skapas. Temperaturloggningen som genomfördes från den 25 mars till 25 april 2010, visar att genomsnittstemperaturen i lägenheterna låg på 22,1 ºC. Detta var under samma period som intervjuerna utfördes.

Gällande ventilationen i lägenheterna anser majoriteten av respondenterna att den är tillräcklig och tillfredsställande. Luftväxlingen i lägenheterna uppfyller BBR:s minimikrav på 0,35 l/s*m2 (med god marginal). Respondenterna känner inte av drag eller kallras i byggnaden, vilket är positivt för den upplevda innemiljökomforten. Undantagsfallen är A24 och B12. A24 berättar att det förmodligen varit något fel på lägenhetens balkongdörr, då det har känts extra kallt vid den. Detta ska ha blivit åtgärdat av fastighetsägaren. B12 berättar att området nära lägenhetens stora fönsterpartier har upplevts som särskilt kalla när det har varit väldigt kallt ute. Lufthastighet är en viktig aspekt i diskussionen om en god upplevd innemiljö. Några konkreta lufthastighetsmätningar har inte utförts, men utifrån respondenternas positiva svar bedöms drag och kallras inte vara något problem i Flaggskepparen 5. Sammanfattningsvis får ventilationen och luftkvaliteten anses vara

84

52 tillfredsställande. Ett undantagsfall är respondenterna B13x & y, som upplever att luftkvaliteten ofta blir dålig i sovrummet, något som nedanstående citat belyser.

Anser ni att ventilationen är tillräcklig och tillfredsställande i lägenheten?

B13x: Inte i sovrummet. Om man stänger dörren på natten så blir det dålig luft, det blir jättekvalmigt.

B13y: Ja precis, det blir kvalmigt i och med att vi stänger dörren för att stänga ute ljus när vi ska sova.85

Något som inte direkt kan härledas till termisk komfort, men som ändå är noterbart, är att några respondenter tycker att ventilationssystemet dammar. De nämner att det blir dammigt fort och misstänker att det till stor del beror på ventilationen. Huruvida systemet bidrar till mer damm än normalt behandlas inte vidare i denna rapport, men noteringen avslutas med följande citat från respondent A12:

Anser ni att ventilationen är tillräcklig och tillfredsställande i lägenheten?

Ja det tycker jag, den [ventilationssystemet] dammar ganska mycket, men själva luften känns hur bra som helst.86

Ljudisoleringen gentemot utemiljön anses av respondenterna vara väldigt bra. Detta är ett tecken på att Flaggskepparen 5, genom bland annat välisolerade ytterväggar/fönster och noggrant tätade infästningar, utesluter buller utifrån väl. Respondenternas genomsnittliga helhetsintryck på området ljudmiljö ligger på cirka 7,5. Det som drar ner betyget är ljudisolering gentemot grannar, främst gällande stegljud från ovanliggande lägenheter. Byggnaden klarar ljudklasskravet som FEBY angett för verifiering av passivhus, men stegljud upplevs ändå som ett problem för vissa respondenter, vilket följande citat skildrar.

Anser du att lägenhetens ljudisolering är tillfredsställande?

Utifrån sett tycker jag absolut att den är bra, den är kanon. […] Grannen till höger hör vi aldrig, men vi hör ju varenda fotsteg dem tar där uppe [lägenheten ovanför]. Taket är känsligare [än väggarna], eller golvet i deras fall. Det blir som en trumma här nere.87

Respondent B11 beskriver hur ljudisoleringen gentemot utemiljön och grannarna på samma våningsplan är mycket god, men att den är bristfällig mot lägenheten ovanför. Liknande upplevelse har respondent A12, som menar att ljudisoleringen är bra mot utemiljön, men otillfredsställande mot lägenheten ovanför.

85 B13x & y 86 A12 87 B11

53

Gentemot utemiljön tycker jag den är helt okej. […] Golvet är ju som en resonanslåda, så vi hör ju precis när grannarna går ovanför88

Bara ett fåtal respondenter nämner att de hör lägenheternas ventilationssystem. Ingen av dessa upplever ljudet som störande, vilket är positivt. Ett ventilationssystem som hade bullrat mycket, kunde ha varit väldigt negativt för ljudmiljön, då systemet i princip är igång hela tiden. En respondent nämner att ljudet från kylskåpet och frysen är störande, men tillägger också att hon är extremt ljudkänslig. Sammanfattningsvis upplevs ljudisoleringen generellt som tillfredsställande, men stegljud är enligt flera respondenter ett uppenbart problem.

Gällande informationen kring användandet av lägenheternas värmesystem, har det visats sig finnas uppenbara brister. Tidigare forskning kring handhavande av värmesystem i passivhus, visar att det är viktigt att göra tekniken lättförståelig och användarvänlig. Detta främst för att stödja de boendes engagemang att lära sig att använda systemen. Genom att ”utbilda” de boende så att de utnyttjar systemens fulla potential, kan stora förtjänster göras, dels ur ett energiperspektiv, men även ur ett innemiljöperspektiv. De boende i Flaggskepparen drabbades olyckligtvis av att den första fastighetsägaren gick i konkurs. Majoriteten av respondenterna flyttade nämligen in under den period som ett ägarbyte av Flaggskepparen 5 pågick. Detta var en omständighet som gjorde att information och utbildning om byggandens system mer eller mindre uteblev. Kunskapsklyftan mellan dåvarande och nuvarande fastighetsägare är i dagsläget på väg att minimeras, vilket är positivt för de boende. Samtliga respondenter berättar att de vill ha mer information kring värmesystemets funktion och uppbyggnad. Respondent B11 uttrycker problemet på följande sätt;

Problemet är att vi har fått så olika information som pekar på olika saker. När vi flyttade in så fick vi absolut inte röra inställningarna i det skåpet i hallen [pekar på återvinningsaggregatet]. […] Sen kom konkursförvaltaren och han sa; gå in och peta lite grann på inställningarna för jag får inga klara svar, det är nog bara testa dig fram.[…]

Jag tycker det finns mycket mer att önska gällande informationen.89

Intervjuer med boende i de nybyggda passivhusen i Linköping visar att de efterfrågar konkret information gällande handhavandet av värmesystemet. Även tidigare forskning från

88 A12 89

54 Bo01-området visar att de boende upplever informationen som bristfällig. Således är det ett vidsträckt problem, där informationen till de boende generellt måste förbättras. Trots informationsbristen blev det genomsnittliga helhetsintrycket på området användning strax över 7. Många respondenter nämner att de har goda grundförutsättningar för att styra innetemperaturen, med en termostat i varje rum, samt regulator till golvvärmen i badrummet. Det stora problemet verkar inte ligga i själva regleringen, utan snarare att den faktiska temperaturen inte överensstämmer med termostaternas inställning.

Det sammanvägda resultatet av respondenternas helhetsintryck (från samtliga svarsområden) ligger på cirka 7 (skala 1 till 10). Betyget kan utifrån ovanstående analys tolkas som att respondenterna överlag är nöjda med sin innemiljö, men att det finns en del detaljer som drar ner snittbetyget. Till exempel gällande användningen och funktionen av lägenheternas värmesystem och i vissa fall störande stegljudsnivåer.