Aktuella krav för passivhus

Tysk passivhusstandard

Innan FEBY författade de svenska passivhuskraven, projekterade svenska byggherrar vanligen efter den tyska passivhusstandarden, vilken finns preciserad nedan:

Tabell 3.1:Kriterier enligt den tyska passivhusstandarden

Specifik energianvändning (uppvärmning) max. 15 kWh/m2•år Tryckmätning (50 Pa över-/undertryck) max. 0,6 h-1

Primär specifik energianvändning (inkl Hel) max. 120 kWh/m²•år

Innetemperatur (utan nattsänkning) 20 °C

Internlaster 2.1 W/m2

Boendegrad 35 m2/person (motivering ge tillåtelse

till en variation mellan 20-50

m2/person) 50

Behovet av svenska kriterier

Sverige har generellt ett kallare klimat än Tyskland, vilket innebär att de tyska kraven endast möjliggör byggnation av passivhus i de allra sydligaste delarna av landet. Det vill säga att det är näst intill omöjligt att uppnå de tyska kraven i mellersta och norra Sverige. Detta i kombination med att de svenska byggnormerna skiljer sig från de tyska, gjorde att det blev nödvändigt att utarbeta särskilda kriterier för den svenska passivhusmarknaden.

Ansvarig enhet för att författa kraven blev FEBY, till uppdrag av Styrgruppen för

Energimyndighetens program för Passivhus. Principen bakom de svenska kriterierna är

baserade på definitionen av ett passivhus utifrån ett funktionsperspektiv. Detta innebär att effektbehovet vid DUT ska kunna täckas av hygienluftflödet, vilket ska ge möjligheter till kostnadseffektiva installationer.51

Nedan följer några av de mest väsentliga skillnaderna mellan de tyska och svenska passivhusnormerna, vilka motiverade till framtagandet av svenska kravspecifikationer:

50

Feist (2009) 51

26 • En annan definition på den dimensionerande utetemperaturen (DUT)

• En annan definition på luftläckagekravet (läckageflöde per omslutande area, istället för omsättning per area)

• Samma läckageflöde vid DUT som vid årsenergikalkylen i de svenska kriterierna • Enligt de svenska kriterierna, ett schabloniserat värde gällande spillvärme i

effektkalkylen, men verkligt värde för spillvärmeeffekten i energikalkylen. Enligt de tyska kriterierna; två olika schablonvärden, 1,6 W/m² i effektkalkylen och 2,1 W/m² i energikalkylen.

• De svenska kriterierna anger en innetemperatur på 22ºC, medan 20ºC tillämpas i de tyska.52

Certifierings- och verifieringskriterier

Certifiering

För att kunna marknadsföra en byggnad som ett passivhus krävs att vissa minimikrav är uppfyllda. I projekteringsskedet kan ett intyg erhållas på att bygganden uppfyller vissa kriterier. Detta första intyg kallas certifikat och innebär att byggnaden ska vara projekterad enligt vissa godkända normer. De specifika kraven och riktlinjerna för certifiering av ett passivhus finns noggrant angivna av FEBY (vilket det redogörs för senare i rapporten). Fastighetsägaren/byggherren utför själv kontrollen genom en så kallad egendeklaration, där kraven enligt ISO 14021 ska efterföljas (”Miljömärkning och miljödeklarationer” - Egna miljöuttalanden, typ II miljömärkning). Uppfyller entreprenören kraven, erhåller denne ett certifikat, vilket utfärdas av FEBY. Om entreprenören inte tillämpar något certifieringssystem, finns dock fortfarande möjligheten att få byggnaden verifierad, men då ska istället begreppet; ”Projekterad för Passivhus enligt FEBY” användas tills vidare.

Tabell 3.2: Skallkrav för certifiering

Tabell 3.2 åskådliggör skallkraven för certifiering av passivhus, enligt FEBY. Notera att certifieringskraven även är minimikrav vid verifiering av passivhus.

52

27

Verifiering

Det ska noteras att såväl certifiering som verifiering av passivhus, än så länge är helt frivilligt. Emellertid finns det en del incitament för att skaffa dessa intyg. Bland annat är det en nödvändig egenkontroll för att följa upp att de projekterade värdena efterföljs, men framförallt är det viktigt att kunna intyga att byggnaden lever upp till utlovad energiprestanda och innemiljökomfort. Den stora skillnaden mellan certifiering och verifiering, är att vid en verifiering så måste byggnadens projekterade värden verifieras i verkligheten. Detta bör bland annat göras genom en effektförlustmätning, som ska jämföras med projekterat effektbehov53. Det bör noteras att denna effektförlustmätning framförs som ett rekommenderat tillvägagångssätt för verifieringsprocessen i FEBY:s metodrapport. Effektförlustmätningens komplexitet diskuteras och jämförs bland annat med effektsignaturmetoden samt en annan mätmetod baserad på schablonvärden. Med andra ord finns det inget självklart tillvägagångssätt för att verifiera projekterade värden. Ett dilemma i denna diskussion, är att ”ju enklare metod, ju mindre noggrannhet”54. Marknaden behöver en metod som inte är alltför komplicerad och tidskrävande, samtidigt som noggrannheten i mätresultaten är stor.

I likhet med certifieringen, kan mätningar och uppgifter lämnas av entreprenören själv i verifieringsprocessen. Den huvudsakliga Skillnaden är att dessa måste granskas av en tredje part, för att ett verifikat ska kunna erhållas av FEBY (bedömning av uppgifternas tillförlitlighet görs). Byggnaden får då kallas ”Verifierat passivhus enligt FEBY”. Det finns dessutom krav på att aktuell byggnads uppmätta egenskaper ska styrkas av en ackrediterad energiexpert.55

Svensk passivhusstandard

FEBY har författat utförliga råd- och kravspecifikationer gällande energiprestanda och innemiljökomfort i passivhus. Dessa finns utförligt beskrivna i publikationen; FEBY,

Kravspecifikation för Passivhus, version 2009 56. Nedan följer en förteckning över skallkrav

som återfinns i ovanstående publikation:

Klimatzon (uppvärmning): Effektkrav bostäder, zon III (söder)

Frivärme (spillvärme) från apparater och maskiner: max 4 W/m2 inkluderas Dimensionerande innetemperatur: 20°C 53 FEBY (c) (2009) 54 Ibid 55 FEBY (a) (2009) 56 Ibid

28

Effektbehov

Krav: Pmax= 10 W2Atemp + garage

Innemiljökrav

- Ljud

Krav: Minst ljudklass B i sovrum (ljud från ventilationssystemet), enligt SS 02 52 67: 2004. Ljudklass B innebär en maxnivå på 31 dB(A) LpFmax och en ekvivalent ljudnivå på maximalt

26 dB (A) Lpeq.

- Termisk komfort

Krav: Tilluftstemperatur på högst 52°C, efter eftervärmare och i varje tilluftsdon (då tilluftssystemet nyttjas som värmebärare).

- Köpt energi

Krav: Specifik energianvändning ≤ 110 kWh/m2Atemp (exkl. Hel), BBR 16 (Boverkets

byggregler).

Övriga byggnadskrav

- Luftläckning

Krav: Maximal luftläckning genom klimatskalet, 0,30 l/s *m2 (vid 50 Pa tryckdifferens). Enligt SS-EN 13829.

- Fönster

Krav: Högsta tillåta U-värde57 för fönster och glaspartier, 0,90 W/m2 K. Enligt SS-EN ISO 12567-1

- Mätning

Statistik på energianvändning ska avse minst månadsbasis och kunna avläsas för Fel, Hel och

värmeenergi separat.58 - BBR 16

Det ska tilläggas att förutom de krav som har angivits ovan, gäller dessutom minimikraven enligt Boverkets Byggregler, det vill säga BBR 16 (BFS 2008:20). Ett av dessa minimikrav är att ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea.59 57 För definition, se bilaga 1. 58 FEBY (a) (2009) 59 Boverket (2008)

29