Ändamålsfördelning

Som nämnts i metodavsnittet presenterar SOU 2007:29 viss information, men lämnar andra delar okommenterade. En bilaga¹³³ till utredningen ger viss upplysning över för vilka ändamål i 2 kap. ExL som expropriationsbeslut har gällt för. Bilagan gäller mellan åren 1974 till 2002. Dahlsjö med flera har genom en uppdaterad och korrigerad sammanställning presenterat för vilka ändamål expropriationsbeslut har gällt för mellan åren 1974 till 2010. Sammanställningen ger en något mer inkluderande representation än SOU 2007:29.

Sammanställningen omfattar 132 expropriationsärenden som regeringen har lämnat beslut om tillstånd eller avslag för. Genom den anger författarna att det dominerande expropriationsändamålet som besluten avser, är tätbebyggelse enligt 2 kap. 1 § ExL. Totalt av de 132 besluten gällde det för 67 av fallen, vilket är närmare 51 procent av besluten. Det därefter vanligast förekommande ändamålet

132 SOU 2007:29. s. 95.

133 Ibid. Bilaga 3.

var samfärdsel och transport enligt 2 kap. 2 § ExL, som avsåg 36 av de 132 fallen motsvarande 27 procent av besluten. Författarna anger att de övriga ändamålen i 2 kap. ExL som beslut kan lämnas för återfinns sparsamt och mer jämnt fördelat.¹³⁴ Dahlsjö med flera kommenterar sin sammanställning med reservation för att både den statliga offentliga utredningen och att deras egen kompletterande inkludering av material kan innehålla felaktigheter. Felaktigheterna består av:

● att ärenden kan ha avskrivits,

● att SOU 2007:29 grundar sin insamling efter ansökningsår medans de själva utgår från beslutsår,

● att vissa äldre ärenden har angetts med ett “?” då ändamålet för beslutet har angetts med 2 kap. 12 § ExL som inte avser ett ändamål utan en bestämmelse för en behovs- och lämplighetsprövning.¹³⁵

134 Dahlsjö, Hermansson och Sjödin. Expropriationslagen : en kommentar. s. 435.

135 Ibid. s. 435. Fotnot 46.

4 Resultat 2006-2020

Under kommande avsnitt ska det resultat som vi funnit från den egna undersökningen presenteras. Det framgår av vår frågeställning att den period vi avser att studera är en period om 15 år mellan 2006 och 2020. Under denna period har vi undersökt hur många av de expropriationstillstånd som lämnas av regeringen och länsstyrelsen som resulterar i ett ersättningsmål i domstol där ExL åberopas som grund för ersättningsanspråket.

Vi har funnit i vårt resultat att expropriationstillstånd har lämnats vid 23 tillfällen.

Figur 8 visar med punkter den geografiska spridningen över samtliga expropriationstillstånd som är av intresse för denna uppsats. Punkter med mörkare ton visar de nio expropriationstillstånd som senare resulterade i ett ersättningsmål.

Punkter med ljusare ton visar de resterande 14 tillstånd som senare resulterade i en frivillig överenskommelse.

Figur 8. En Sverigekarta som illustrerar var expropriationstillstånd har lämnats.

Inledningsvis ska antalet aktuella domstolsärenden under åren mellan 2006 till 2020 presenteras. Därefter ska de ändamål från 2 kap. ExL som de nio ersättningsmålen avser redovisas. Som en avslutande del ska de enskilda förhållandena i respektive funnet ersättningsmål från ansökan till domslut beskrivas närmare.

4.1 Antalet domstolsärenden

De 23 expropriationsärenden som har funnits presenteras i tabell 1. Bland det insamlade materialet har enbart de ärenden där ansökan har gjorts mellan åren 2006 till 2020 inkluderats. En systematik som har efterföljts från den äldre

statistikens resultat som har berörts under avsnitt 3. I den egna insamlingen har inte alla ansökningsdatum presenterats och vi har därför angett dem efter det år som tillståndet gavs.

Resultatet i tabellen anges med årtal för när tillståndet lämnades i stigande ordning, vem den exproprierande parten var, för vilket ändamål expropriationstillståndet avsåg, vilket organ som var beslutfattande och under kolumnen resultat anges överenskommelse i de fall där en frivillig överenskommelse nåddes utan domstolens inblandning eller ersättningsmål om ersättningsfrågan togs vidare och avgjordes i domstol.

Det resultat som nu ska presenteras bygger på arkivstudier från Regeringskansliets arkiv, efterfrågat material hos tingsrätterna och länsstyrelserna samt kommunikation med respektive kommun eller myndighet som varit den exproprierande parten.

Tabell 1. Sammanställning över lämnade expropriationstillstånd.

För att senare under avsnitt 5 kunna göra en enklare visuell jämförelse mot den äldre statistiken från avsnitt 3 kommer vår sammanställning fortsättningsvis redovisas som stapeldiagram. Tabell 1 har nedan i figur 9 omvandlats till ett

stapeldiagram som visar de expropriationstillstånd som lämnades mellan åren 2006 till 2020. Totalt lämnades 23 tillstånd till expropriation.

Figur 9. Antalet lämnade expropriationstillstånd 2006 - 2020.

När beslut om ett expropriationstillstånd har fattats måste den sökande för expropriationen lämna in en stämningsansökan. Stämningsansökan går antingen vidare och blir ett domstolsmål eller når parterna istället en överenskommelse och målet avskrivs. Tillvägagångssättet har också beskrivits i avsnitt 2.1. Av de tillstånd som sammanlagt lämnades från 2006 fram till 2020, har nio tillstånd resulterat i ett ersättningsmål i mark- och miljödomstol.¹³⁶ Följande 14 resterande expropriationstillstånd utmynnade i frivilliga överenskommelser mellan parterna:

● 2009, Värmdö kommun¹³⁷

● 2009, Stockholm läns landsting¹³⁸

● 2009, Kinda kommun¹³⁹

● 2009, Jönköping kommun¹⁴⁰

● 2009, Mölndal kommun¹⁴¹

● 2010, Fortifikationsverket¹⁴²

● 2010, Mjölby kommun¹⁴³

136 Mark- och miljödomstolen har tidigare hetat fastighetsdomstolen och mål har också funnits härifrån.

137 Värmdö kommun. E-mail. 2020-04-14. < varmdo.kommun@varmdo.se >.

138 Locum för Stockholms läns landsting. E-mail. 2020-04-14. < registrator.locum@regionstockholm.se >.

139 Växjö tingsrätt. E-mail. 2020-05-06. < mmd.vaxjo@dom.se >.

140 Jönköping kommun. E-mail. 2020-04-09. < tekniska@jonkoping.se >.

141 Mark- och exploateringsenheten Mölndal kommun. E-mail. 2020-04-20. < kontakt@molndal.se >.

142 Fortifikationsverket. E-mail. 2020-04-09. < fortv@fortifikationsverket.se >.

143 Växjö tingsrätt. E-mail. 2020-05-06. < mmd.vaxjo@dom.se >.

● 2011, Uppsala kommun¹⁴⁴

● 2012, Ånge kommun¹⁴⁵

● 2012, Ystad kommun¹⁴⁶

● 2014, Hallsberg kommun¹⁴⁷

● 2019, Ludvika kommun¹⁴⁸

● 2019, Kiruna kommun¹⁴⁹

● 2020, Eskilstuna kommun¹⁵⁰

I figur 10 nedan redovisas de nio ersättningsmål som istället för en frivillig överenskommelse resulterade i ett domstolsärende, fördelade över tiden 2006 till 2020. Sammanställningen är det resultat som vår frågeställning i huvudsak avser att besvara.

Figur 10. Antalet expropriationstillstånd som fullföljdes i domstol 2006 - 2020.