Ett tredje alternativ kan vara att CSN begär att få en ändring av
återkravsbestämmelserna i studiestödslagen och lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Ändringen skulle kunna innebära att en studerande aldrig skulle ha rätt att behålla en utbetalning av studiemedel eller rekryteringsbidrag i god tro i de fall sjukpenning på hel eller deltid kommer att utbetalas för tid efter studieavbrottet. Nuvarande bestämmelser anger exempelvis att om inkomsten varit högre än vad som tidigare angetts och som lagts till grund för beräkningen av studiemedlen ska det för mycket utbetalda beloppet kunna krävas tillbaka, utan att någon prövning görs om den studerande varit i god tro eller inte.
CSN bedömer dock att en sådan ändring kan leda till stora administrativa problem. I dagsläget får CSN endast tillgång till sjukperioder från
Försäkringskassan där en studerande bedömts som helt studieoförmögen. För att kunna göra korrekta bedömningar måste CSN i varje enskilt ärende där omfattningsändringar förekommer ha tillgång till uppgifter om huruvida en studerande har sjukpenning under perioden och med vilken omfattning. Dessa uppgifter blir nödvändiga i hanteringen för att kunna bedöma om en studerande varit i god tro eller inte för tiden efter det delvisa eller hela avbrottet.
Sammantaget bedömer CSN att hanteringen skulle bli mycket komplicerad.
CSN gör även bedömningen att utsikterna av att få återkravsbestämmelserna ändrade är relativt små.
Sammanfattning av förslagen
Alternativ Regelns utformning Effekter för
studerande Effekter för administ-rationen
Kostnad
studiestöd Kostnad administra- kostnader i övrigt.
han eller hon vill ha studiestöd inte behållas i god tro vid avbrott om den studerande har rätt till hel eller halv sjukpenning.
Bilaga 3
Beskrivning av ersättningar Sjukpenning
Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Sjukpenningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på arbetsförmågans nedsättning.
Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från
arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.
Läkarens uppgift i ett sjukfall är att uttala sig om den försäkrades medicinska status och i vilken omfattning och på vilket sätt detta påverkar
funktionsförmågan eller vilka funktionshinder som sjukdomen förorsakar. Den behandlande läkaren ska också ange den försäkrades arbetsuppgifter och arbetsförmågans nedsättning i relation till dessa. Läkaren ska också bedöma om den försäkrade på grund av sjukdom behöver avstå från förvärvsarbete. Det är Försäkringskassan som sedan tar ställning till om den försäkrade har rätt till sjukpenning eller inte.
Steg för steg modellen
De olika stegen innebär i korthet att följande överväganden bör vara vägledande vid bedömningen av arbetsförmåga och rätten till ersättning.
En grundförutsättning för att arbetsförmågans nedsättning ska kunna prövas enligt steg för steg modellen är att det är klarlagt att den försäkrade har en sjukdom. Om Försäkringskassan bedömer att så inte är fallet blir modellen inte tillämplig.
Om en försäkrad vill och kan kombinera sjukpenning och studier med studiemedel ska Försäkringskassan bedöma ärendet enligt steg för steg modellen. Det kan innebära att under tiden halvtidsstudier pågår kan den försäkrade bli föremål för en eventuell åtgärd och få rehabiliteringsersättning.
Det kan också innebära att bedömning görs i steget fem d.v.s. att den
försäkrade kan klara ett annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden och sjukpenning därför inte kan betalas ut längre.
I korthet går bedömningen till på nedanstående sätt.
Steg 1.
Kan den försäkrade utföra sitt vanliga arbete efter nödvändig behandling och konvalescens?
I det första steget ska Försäkringskassans handläggare bedöma om den försäkrade har förmåga att utföra sina vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Den försäkrade har rätt till sjukpenning då det är klarlagt att han eller hon kommer att kunna utföra sitt vanliga arbete under behandling och konvalescens.
Steg 2.
Kan den försäkrade utföra sina nuvarande arbetsuppgifter efter viss rehabilitering eller anpassning av arbetsuppgifterna?
I det andra steget ska handläggaren bedöma om den försäkrade kan återgå till sitt vanliga arbete efter viss rehabilitering eller anpassning av
arbetsuppgifterna. Om viss anpassning eller rehabilitering behövs kan rehabiliteringsersättning betalas ut, dock som regel högst tre månader.
Steg 3.
Kan den försäkrade utföra och få andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare utan extra insatser?
I steg tre har Försäkringskassan bedömt att den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete men att det finns möjlighet att få ett annat arbete hos
arbetsgivaren. Sjukpenning kan betalas ut under nödvändig konvalescens men inte i avvaktan på att arbetet blir tillgängligt.
Steg 4.
Kan den försäkrade få andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare efter viss utbildning eller rehabiliterande insatser?
I detta steg ska handläggaren bedöma om den försäkrade kan få ett annat arbete hos arbetsgivaren efter arbetsträning eller viss utbildning. Här måste det vara klarlagt att den försäkrade kan erbjudas att arbete efter t.ex. en utbildning.
Steg 5.
Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, utan extra insatser?
När Försäkringskassan gör denna bedömning spelar det ingen roll om det gäller en försäkrad som har en anställning eller som är arbetslös.
Steget är även aktuellt för arbetstagare där arbetsgivaren inte kan erbjuda något annat lämpligt inom ramen för sin verksamhet. Om den försäkrade trots sin sjukdom, kan klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har den försäkrade inte rätt till sjukpenning längre.
Steg 6.
Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter viss rehabiliterande insatser till exempel utbildning eller omskolning?
I sjätte steget ska Försäkringskassan se till att den försäkrade med sina medicinska hinder kommer att kunna klara ett annat normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. Rehabiliteringsinsatsen bör inte ta mer än ett år.
Steg 7.
Är den försäkrade arbetsoförmögen för minst ett år eller varaktigt?
I steg sju ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrades nedsättning av arbetsförmåga kan antas bestå under minst ett år. I så fall ska
Försäkringskassan pröva om sjukpenningen ska bytas ut till aktivitetsersättning eller sjukersättning. Innan Försäkringskassan gör en sådan prövning ska det vara klarlagt att den försäkrade inte har någon arbetsförmåga som kan tas tillvara på arbetsmarknaden, och alla rehabiliteringsmöjligheter ska för tillfället vara uttömda
Försäkringskassans kontrollmöjligheter
Försäkringskassan ska, om det behövs för att kunna bedöma i vilken mån den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom samt om rehabilitering eller ytterligare utredningsåtgärder är nödvändiga, begära att han genomgår utredning eller deltar i ett särskilt möte (avstämningsmöte) för bedömning av hans medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering.
Försäkringskassan ska vidare under sjukperioden, när det finns skäl till det, undersöka om den försäkrade efter medicinsk behandling eller rehabilitering, helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.
Försäkringskassan ska slutligen, om det behövs för bedömningen av rätt till sjukpenning eller medicinsk behandling eller rehabilitering, under sjukperioden 1. infordra ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare eller
annan sakkunnig
2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, och 3. besöka den försäkrade.
Statliga och kommunala myndigheter även som arbetsgivare och
försäkringsinrättningar ska på begäran lämna bl. a. uppgift för namngiven person rörande förhållande, som är av betydelse för tillämpningen av AFL till Försäkringskassan (20 kap. 9 § AFL).
Ändrade förhållanden
En försäkrad ska enligt 3 kap. 6 § och 20 kap. 8 § AFL, när han gör anspråk på sjukpenning, till Försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina
inkomstförhållanden eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Försäkringskassan ska i den
utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades
inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.
Indragning/nedsättning
Sjukpenning får, enligt 3 kap. 17 § AFL om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad
a) underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan
b) underlåter att anmäla sådan ändring som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.
Ersättning får enligt 20 kap. 3 § AFL dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen
a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;
b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares föreskrifter;
c) underlåter att ge in läkarintyg eller en försäkran
d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersättning.
Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att genomgå behandling, utredning eller rehabilitering eller delta vid avstämningsmöte får bl. a. sjukpenning helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förutsättning att han eller hon erinrats om denna påföljd. Om någon som är berättigad till ersättning enligt AFL i annat fall underlåter att lämna uppgifter eller vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller sättas ned om omständigheterna motiverar det.
Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon eljest obehörigen eller med för högt belopp uppburit ersättning och har han skäligen bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som för mycket utbetalats. Har
återbetalningsskyldighet ålagts någon får vid senare utbetalning till honom i avräkning på vad som för mycket utgått innehållas ett skäligt belopp (20 kap. 4
§ AFL).
Studiebidrag
Studiebidrag kan beviljas till och med det kalenderår (vecka 53) den studerande fyller 50 år.
Efter 50 års ålder kan en studerande bara få studiemedel i form av studiebidrag för studier på yrkesinriktade utbildningar till yrken där det råder brist på utbildad arbetskraft. En studerande kan få studiemedel för dessa utbildningar för högst 120 veckors studier på heltid, och längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 55 år. Regeringen har bestämt att följande
utbildningsområden ger rätt till studiemedel i form av studiebidrag efter 50 års ålder:
• olika inriktningar inom bygg- och anläggningsområdet
• vårdinriktning inom hälso, sjukvård och det sociala området
• omsorgsinriktning inom hälso, sjukvård och det sociala området
• inriktning svetsning, styr- och reglerteknik och VVS-teknik inom tillverknings och underhållsområdet
• inriktning logistik och fordonsförare inom transportområdet
• inriktning lärararbete, alla inriktningar.
Utbildningarna kan bedrivas vid universitet eller högskolor, som kvalificerad yrkesutbildning (KY), som gymnasiala utbildningar och
påbyggnadsutbildningar inom kommunal eller statlig vuxenutbildning eller vid folkhögskola.
Studielån
Studielån kan beviljas längst till och med det år den studerande fyller 50 år.
Rätten till studielån begränsas dock successivt från och med det år den
studerande fyller 41. Anledningen till lånebegränsningen är att man inte vill att återbetalningsbördan ska bli alltför betungande för äldre studerande, samt att staten vill minska riskerna för framtida avskrivningar av studielån. Tabellen visar hur många veckor med studielån som en studerande har rätt till efter 41 års ålder.
Ålder under året Antal veckor
41 år 220
42 år 200
43 år 180
44 år 160
45 år 140
46 år 120
47 år 100
48 år 80
49 år 60
50 år 40
I antalet veckor med studielån ska man räkna in tidigare veckor (från och med 1973) då den studerande haft återbetalningspliktiga studiemedel eller studielån enligt de äldre bestämmelserna (detta gäller även om studielånen ingått i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa) med följande undantag:
• Tidigare studielån för studier på grundskolenivå ska inte räknas med.
• Tidigare studielån för studier på gymnasienivå (utbildningar i avdelning A1, A2 och A3 enligt bilagan till SsF) räknas med till hälften av det faktiska veckoantalet.
Om en studerande inte får studiemedel under en sammanhängande period ska en ny bedömning av rätten till studielån göras. Då ska man ta hänsyn till den studerandes ålder inför den nya studieperioden. Undantag från detta kan göras om uppehållet är högst ett år och berott på sjukdom eller någon annan
oförutsägbar händelse Beräkna studietid
Studiemedel kan beviljas för varje kalendervecka som en studerande studerar på minst halvtid. Studiemedel kan bara beviljas för den del av studietiden som finns i utbildningens kursplan eller motsvarande. Det antal veckor som
studiemedel kan beviljas för beräknas per studieperiod. Med studieperiod menas en tidsperiod, oftast en termin, som kurser eller ett paket av kurser pågår. En studieperiod kan innehålla längre uppehåll som enligt skolans kursplan inte är studietid. CSN kan se en sådan studieperiod och en kurs som lagts upp på det sättet som en helhet. Ett exempel är en sommarkurs om fem poäng med två veckors studier i juni, uppehåll i juli och tre veckors studier i augusti. En kurs upplagd på så vis ger rätt till studiemedel för fem veckors studier på heltid. Lov som ligger mellan olika studieperioder och som därför hamnar utanför skolans kursplan, exempelvis sommarlov och jullov, är inte studietid och ger därför inte rätt till studiemedel. De lov som ingår i kursplanen ger rätt till studiemedel. CSN för ett utbildningsregister över skolor,
utbildningar, studieperioder och kurstider. Skolan meddelar CSN vilka utbildningar och kurser som ges vid skolan (studieperioder med start- och slutdatum). Sådana uppgifter lämnarskolorna två gånger om året samt fortlöpande när nya kurser startar eller vid ändringar och tillägg. Dessa uppgifter använder CSN för att fastställa den studiemedelsberättigande tiden, dvs. hur många veckor man kan få studiemedel för.
Högskole- och universitetsutbildningar
När man beräknar studiestödsperioder vid svenska universitet och högskolor gäller andra regler än vid övriga utbildningar. Reglerna för universitet och högskolor gäller också vid utbildningar som bedrivs enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina (avdelning B2 i bilaga till studiestödsförordningen).
Högskole- och universitetsutbildningar räknas i högskolepoäng. En poäng är lika med en veckas heltidsstudier. Studerande i dessa utbildningar kan få studiemedel för samtliga veckor som kursen eller studieperioden pågår under förutsättning att poängantalet är lika stort som antalet veckor.
Om det är fler veckor i studieperioden än antalet poäng får man vanligen studiemedel för en lägre studietakt. Men om antalet veckor överstiger antalet poäng med högst tio procent beviljas studiemedel för en högre studietakt, men under kortare tid.
Studietakt
Man kan få studiemedel för heltidsstudier och för deltidsstudier på 75 eller 50 procent av heltid. Studerande kan inte få ersättning för mer än heltidsstudier även om studieomfattningen skulle vara mer än 100 procent. Heltidsstudier är ett krav för att få tilläggslån och för att få studiebidrag efter 50 års ålder för
utbildningar till yrken där det råder brist på utbildad arbetskraft. Vid studier utomlands får man normalt endast studiemedel för heltidsstudier. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel även beviljas för studier på deltid vid studier utomlands. Vad som är att anse som studier på heltid eller deltid är något som oftast regleras i de bestämmelser som skolorna har att följa eller som skolorna avgör. I största möjliga mån överlämnar CSN åt skolorna att göra bedömningen av vad som ska anses vara heltids- eller deltidsstudier. Exempelvis lämnar CSN inte några riktlinjer för folkhögskolorna om antalet undervisningstimmar per vecka.
Kommunal och statlig vuxenutbildning
För studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning bestäms studietakten utifrån hur många verksamhetspoäng som läses i genomsnitt per vecka under studieperioden. I tabellen framgår vad som krävs för studiemedel på heltid eller för studietakt på 75 eller 50 procent.
Studietakt per vecka
100 % 20
75 % 15-19
50 % 10-14
Reglerna i förordningen om kommunal vuxenutbildning innebär att det krävs ett studieåtagande på i genomsnitt minst 20 verksamhetspoäng per vecka för att det ska räknas som heltidsstudier.
Universitet och högskolor
I högskoleförordningen regleras studieomfattningen vid studier på universitet och högskolor i Sverige. Där anges att en högskolepoäng motsvarar
heltidsstudier under en vecka. Poängsystemet omfattar samtliga utbildningar som finns i avdelning B2 i bilagan till studiestödsförordningen. För
studiemedel vid heltidsstudier krävs en studietakt på i genomsnitt minst en poäng per vecka, vid trekvartstidsstudier i genomsnitt minst 0,75 poäng per vecka och vid halvtidsstudier i genomsnitt minst 0,5 poäng per vecka.
Övriga utbildningar
Vid övriga utbildningar – gymnasieskolor, folkhögskolor och utbildningar i avdelning B1 i bilagan till studiestödsförordningen – avgör skolorna om studietakten är på heltid, trekvartstid eller halvtid. Skolorna ska meddela CSN vilken studietakt som gäller för en studerande.
Studiemedel vid sjukdom
Den som studerar med studiemedel har ett särskilt försäkringsskydd. Det innebär att den studerande får behålla studiemedlen under sjukdom trots att han eller hon då inte studerar. Dessutom kan lånedelen skrivas av för tiden efter 30 dagars karenstid. Den tid som en studerande har rätt till studiemedel under sjukdom räknas inte in i det totala antalet veckor som han eller hon haft studiemedel och inte heller i kommande prövningar av studieresultat.
Anmälningsskyldighet
För att den studerande ska få behålla studiemedlen under tiden som han eller hon är sjuk krävs också att det finns en godkänd sjukperiod. En studerande som på grund av sjukdom blir helt oförmögen att studera ska anmäla detta till Försäkringskassan. Sjukanmälan ska göras redan första sjukdagen eftersom Försäkringskassan normalt bara kan godkänna sjukperioder från den dag som anmälan görs. Det är viktigt att den studerande i sin anmälan även uppger att han eller hon studerar, då reglerna om oförmåga att studera är något
annorlunda än de som gäller vid bedömningen av oförmåga att arbeta.
Den studerande är själv skyldig att anmäla förändringar som påverkar hans eller hennes rätt till studiemedel eller studiemedelsbeloppets storlek till CSN.
Det gäller följande punkter vid studier i Sverige:
• Avbrott i studierna
En studerande har inte rätt till studiemedel för tiden efter ett studieavbrott.
• Uppehåll i studierna av annan anledning än sjukdom, vård av barn eller vård av närstående, som är längre än sju dagar samt när studierna återupptas En studerande har inte rätt till studiemedel under ett längre uppehåll i studierna.
• Studieuppehåll som är sju dagar eller längre för tillfällig vård av barn eller vård av närstående samt tidpunkten när studierna återupptas
En studerande har rätt att behålla sina studiemedel under vissa villkor för tillfällig vård av barn eller vård av närstående (se avsnitt 13.2 och 13.3).
• Minskning av studietakten som påverkar studiemedelsbeloppen negativt Ändringen kan innebära att den studerande har rätt till studiemedel för en lägre studietakt eller inte alls.
• Byte av skola
Byte av skola kan ha betydelse för hur många veckor den studerande har rätt till studiemedel exempelvis vid byte från en skola på eftergymnasial nivå till en skola på gymnasienivå.
• Byte av utbildning
Byte av utbildning kan ha betydelse för tidigare beslut om studiemedel. Byte av utbildningsnivå eller inriktning på utbildningen inom samma skola kan ha betydelse för exempelvis det högre bidraget.
• Inkomständring som innebär att den studerande inte har rätt till studiemedel eller endast har rätt till studiemedel med ett lägre belopp
Om anmälan sker innan alla utbetalningar för studieperioden (vanligen en termin) betalats ut drar CSN det som i så fall tidigare betalats ut för mycket
Om anmälan sker innan alla utbetalningar för studieperioden (vanligen en termin) betalats ut drar CSN det som i så fall tidigare betalats ut för mycket