7. Kontroll
8.1. Minskad risk för fusk
I Försäkringskassans vägledning Fusk? (2004:1) definieras begreppet fusk som medvetna försök att kringgå gällande regler för personlig vinning.
Fusk är något som den enskilde kan ställas till ansvar för. Men att en ersättning betalas ut felaktigt kan inte alltid den enskilde klandras för. Så är fallet till exempel om handläggningen är felaktig. Det kan exempelvis handla om räknefel, bristfälligt underlag eller felaktig rättstillämpning. Den som felaktigt får en ersättning riskerar att bli återbetalningsskyldig. Men den som fuskar riskerar dessutom att straffas. Om misstanke om fusk kvarstår efter utredning ska en polisanmälan alltid göras.
Fusk med sjukpenning handlar vanligtvis om att den försäkrade arbetar
samtidigt som hon eller han får ersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.
När det gäller försäkrade med sjukpenning som vill studera utgör fusket att finansiera eventuella studier med sjukpenning istället för studiemedel. Grunden till problematiken är densamma d.v.s. att den försäkrade intygar, styrkt med medicinskt underlag, att arbetsförmågan är nedsatt på grund av medicinska skäl.
Under 2004 gjorde Försäkringskassan en undersökning som bl.a. syftade till att kartlägga och ange omfattningen av det fusk som finns vad gäller
sjukpenningförsäkringen. Projektet kunde inte belägga att omfattande fusk förekommer. Snarare visar undersökningens resultat att förhållandet är det motsatta det vill säga att det inte finns ett omfattande fusk med
sjukpenningförsäkringen.
En del av undersökning var en uppföljning av impulser och anmälningar om fusk som Försäkringskassan hanterade under en period om tre månader.
Länsorganisationerna rapporterade in till projektet alla inkomna anmälningar och egna impulser om fusk under denna period.
I ett första steg konstaterades att 288 impulser och anmälningar hade inkommit som ledde till att Försäkringskassan startade en utredning om misstänkt fusk i ärendena. I ett av dessa ärenden bestod misstanken om fusk av att den
försäkrade studerade samtidigt som sjukpenning utbetalades. Efter vidare utredning avskrevs misstanken om fusk i ärendet. Av de 288 impulser och anmälningar som granskades var den vanligaste orsaken till utredning om fusk att den försäkrade arbetade under sjukskrivning (53 %) eller misstänktes ha förmåga att arbeta (24 %).
Trots att undersökningen visade att risken för att den försäkrade medvetet kringgår reglerna för sjukpenning genom att studera under sjukskrivning är minimal kan Försäkringskassan inte uttala sig om omfattningen av sådant fusk.
Oberoende av omfattningen förekommer det att försäkrade fuskar på detta sätt.
Vilka orsaker som ligger bakom att vissa försäkrade fuskar med sjukpenningförsäkringen är en komplex fråga som inte ska beröras av rapporten. Däremot när det gäller att uppskatta om risken för fusk i dessa ärenden riskerar att öka eller minska är det relevant att utgå från forskning inom området. Inom litteraturen2 kan tre olika motiv urskiljas för att följa lagen. Man talar om kalkylerande motivation, normmotivation och social motivation. En viktig förutsättning för alla tre typer av motivation är givetvis förmågan att följa lagen, d.v.s. att man har kunskap om gällande regler och kapacitet att följa dessa.
Den första typen av motivation går ut på att människor är kalkylerande d.v.s.
väger fördelar och nackdelar med att följa lagen. Väger fördelarna tyngre än nackdelarna följer man lagen. Med det aviseringssystem som
Försäkringskassan och CSN använder för att kontrollera om fel ersättning betalas ut är det inte möjligt att få studiemedel för samma tid som sjukpenning.
Fördelen med att studera under sjukskrivning består således inte i ekonomisk vinning utan i möjligheten att slippa ta studielån för de studier man vill bedriva. Den problematiken finns med nuvarande regelverk och kommer varken öka eller minska med de förslagna regeländringarna.
Den normativa motivationen bygger på en kombination av den försäkrades känsla för moralisk plikt att följa lagstiftningen och i vilken mån hon eller han upplever den aktuella lagstiftningen som legitim. Att det med dagens regler inte går att kombinera deltidsstudier med studiemedel och deltidssjukpenning upplevs som ett stelt och orättvist myndighetsutövande som hindrar den försäkrade att göra egna val med syfte att påverka sin livssituation. I och med ett genomförande av de föreslagna ändringarna blir reglerna mer flexibla och gör det möjligt för den försäkrade att påverka sin situation utan att denne riskera att begår brott. I detta avseende är det rimligt att anta att risken för fusk minskar med de föreslagna ändringarna.
Social motivation innebär att den enskilde följer reglerna för att bli accepterad av andra i den sociala omgivningen. Tilltron till socialförsäkringen har de senaste åren varit debatterad. Det är angeläget för välfärdssystemens legitimitet att medborgarna kan lita på att systemen fungerar effektivt och att pengarna fördelas till rätt personer.
Under 2003 genomförde Försäkringskassan i samarbete med Statistiska
Centralbyrån en enkätundersökning för att utröna allmänhetens synpunkter om fusk med bidrag/ersättning från socialförsäkringen. I undersökningen framkom att mellan 40 och 50 procent av medborgarna tror att fusk med olika bidrag och ersättningar är vanligt förekommande.
Om det blir tillåtet att studera deltid med studiestöd och samtidigt få
sjukpenning till viss del kan gränsen för vad som är tillåtet bli otydlig. Att det med dagens regler inte är möjligt är enkelt att förhålla sig till. Om det finns möjlighet att få både sjukpenning och studiemedel under samma period ökar
2 Att förebygga fel och fusk, Lars E Korsell, Mikael Nilsson
säkerligen risken att en försäkrad studerar mer än vad som är tillåtet. Det kan också bli svårt för den enskilde att avgöra om studierna påverkar rätten till sjukpenning.
9. Övrigt 9.1. Målgrupp
Cirka 45 000 försäkrade befinner sig i åldersintervallet 20-54 år och har en sjukpenning i sådan omfattning att de har möjlighet att beröras av de föreslagna ändringarna. En grov uppskattning gjordes 2002 där en
enkätundersökning visade att mellan 1 500-3 000 försäkrade ville studera på deltid i kombination med sjukpenning.
För att få studiemedel eller rekryteringsbidrag finns vissa åldersbegränsningar.
Övre gränsen för studiemedel är idag 50 år. Från och med den 1 juli 2006 planeras en höjning av åldersgränsen till 54 år. För att få rekryteringsbidrag med nuvarande regler ska den försäkrade vara minst 25 år och inte äldre än 50 år. Även här planeras en höjning till 54 år från och med den 1 juli 2006. För utbildningsbidrag för doktorander och studier inom det egna yrkesområdet finns ingen begränsning på grund av ålder. Det är alltså inte alla som har sjukpenning som kan få ta del av möjligheten att studera på deltid med studiemedel och samtidigt få sjukpenning på deltid.
Av alla försäkrade som har sjukpenning är cirka 70 procent 54 år eller yngre. I juli 2005 fick 165 944 försäkrade som är mellan 20 och 54 års ålder
sjukpenning. Av dessa hade cirka 45 000 försäkrade sjukpenning på deltid i någon av omfattningarna halv eller en fjärdedels sjukpenning.
En uppskattning är alltså att 45 000 försäkrade, med de föreslagna ändringarna, skulle ha möjlighet att studera på deltid i samband med sin sjukpenning.
Eftersom detta inte är möjligt idag går det inte att bedöma hur stort behovet av denna möjlighet är. Försäkringskassan kan konstatera att försäkrade med sjukpenning vill studera men inte hur många som har uttryckt önskemål om detta.
Befintlig statistik ger inte möjlighet att exakt beräkna hur många som i dagsläget berörs negativt av nuvarande SGI-regler. I utredningen om
skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2003:50) genomfördes en enkätundersökning med Försäkringskassans länsorganisationer. Enkäten innehöll bl.a. en fråga om hur många sjukskrivna som under 2002 antingen påbörjat eller hade tänkt påbörja deltidsstudier i en lägre omfattning än
sjukskrivningen. Frågan visade sig vara svår att besvara. En grov uppskattning ger vid handen att det totalt i Sverige under 2002 handlade om ungefär mellan 1 500 och 3 000 personer.
Svaren från länsorganisationerna indikerar att antalet som vill kombinera deltidsstudier med sjukskrivning på deltid har ökat de senaste åren. Svaren indikerar även att antalet personer som skulle vara intresserade av att kombinera deltidsstudier med deltidssjukskrivning vore betydligt flera om reglerna var annorlunda.
9.2. Studier utomlands
Om den försäkrade vill vistas utomlands under pågående sjukskrivning så krävs Försäkringskassans medgivande för att behålla sjukpenningen under vistelsen utomlands. Eftersom Försäkringskassan måste arbeta aktivt med att förkorta sjukfallet och föra åter den försäkrade till arbete på den del som
sjukpenning betalas ut för så är det inte lämpligt att deltidsstudier bedrivs utomlands i samband med sjukpenning på deltid. Möjligheterna att kontrollera den försäkrades rätt till ersättning och bedöma och genomföra
arbetslivsinriktad rehabilitering minskar avsevärt när den försäkrade inte befinner sig i Sverige. Även av detta skäl är det inte lämpligt att studera utomlands under pågående sjukperiod.
9.3. Fribelopp för studiemedel
Om taket i sjukförsäkringen höjs enligt budgetpropositionen till 10 prisbasbelopp kan sjukpenningen påverka studiemedlets storlek.
Om en studerande med studiemedel har en inkomst som överstiger vissa fribelopp minskas studiemedlen. Studiebidrag och studielån minskas
proportionellt. Fribeloppet beror på hur många veckor under ett kalenderhalvår en studerande har studiemedel.
Fribelopp för 20 veckor med studiemedel
Studietakt Fribelopp (kr)
Heltid 49 250
Deltid 75 % 61 562
Deltid 50 % 73 875
Inkomsten beräknas halvårsvis. Som inkomst räknas den studerandes inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för kalenderåret.
Överstiger inkomsten fribeloppet reduceras studiemedlet med hälften av det överskjutande beloppet.
Sjukpenning och rehabiliteringsersättning anses som inkomst av tjänst.
Studiemedlets storlek kan därför påverkas vid kombination av sjukpenning på halvtid i samband med halvt studiemedel.
Exempel 1
Prisbasbelopp för 2006: 39 700 Högsta SGI för 2006: 297 750 Högsta sjukpenning/dag: 653 kronor
En försäkrad som är placerad i högsta sjukpenninggrundande inkomst får halv sjukpenning för en termin (20 veckor) som halvtidsstudier bedrivs med
studiemedel. Då skulle den försäkrades inkomst av tjänst från sjukpenning vara 58 770 kronor innan skatt (räknat på sex månader). Fribeloppet vid
halvtidsstudier är 73 875 kronor. Den försäkrade kommer inte att överstiga fribeloppet på grund av sjukpenningen från Försäkringskassan.
Exempel 2
Högsta sjukpenning/dag: 653 kronor
En försäkrad som är placerad i högsta sjukpenninggrundande inkomst får en fjärdedels sjukpenning för en termin (20 veckor) som tre fjärdedelsstudier
bedrivs med studiemedel. Då skulle den försäkrades inkomst av tjänst från sjukpenning vara 29 385 kronor innan skatt (räknat på sex månader).
Fribeloppet vid tre fjärdedelsstudier är 61 562 kronor. Den försäkrade kommer inte att överstiga fribeloppet på grund av sjukpenningen från
Försäkringskassan.
Exempel 3
Om taket i sjukpenningförsäkringen skulle höjas enligt budgetpropositionen till 10 prisbasbelopp:
Högsta SGI för 2006: 397 000 Högsta sjukpenning/dag: 870 kronor
En försäkrad som är placerad i högsta sjukpenninggrundande inkomst får halv sjukpenning för en termin (20 veckor) som halvtidsstudier bedrivs med
studiemedel. Då skulle den försäkrades inkomst av tjänst från sjukpenning vara 78 300 kronor innan skatt (räknat på sex månader). Fribeloppet vid
halvtidsstudier är 73 875 kronor. Den försäkrade skulle då överstiga fribeloppet med 4 425 kronor. Studiemedlet skulle då minskas med 2 213 kronor totalt vilket motsvarar cirka 440 kronor per månad (om studiemedel betalas under fem månader).
För att påverkas av fribeloppet vid halv sjukpenning krävs att den försäkrade har en SGI som är 374 125 kronor eller högre.
För att påverkas av fribeloppet vid en fjärdedels sjukpenning krävs att den försäkrade har en SGI som är 624 150 eller högre.
Cirka 90 procent av anställda försäkrade omfattas av någon form av avtalsförsäkring. Vanligast är att den försäkrade omfattas av
Avtalsgruppssjukförsäkring (AGS) som innebär att ytterligare 10 procent av lönen som överstiger taket i sjukförsäkringen betalas ut upp till ett år från det att den försäkrade insjuknade. Trots detta riskerar inte försäkrade att nå fribeloppet för studiemedel med nuvarande lagstiftning. Om taket i sjukförsäkringen skulle höjas måste AGS-ersättningen läggas till vid beräkningen.
Vid beräkning av den taxerade inkomsten avseende fribeloppet ingår också inkomst av kapital. Det är inte möjligt inom regeringsuppdraget att göra en uppskattning om hur stor påverkan detta kan ha för målgruppen men det är värt att konstatera att även sådan inkomst ska tas i beaktande i det enskilda fallet.
9.4. Ingen särskild tidsgräns
Försäkringskassan anser att möjligheten att kombinera studier med studiemedel och sjukpenning på deltid inte ska begränsas till en viss tid.
I regeringsuppdraget ingår att Försäkringskassan och CSN ska ta ställning till behovet av att begränsa möjligheten att studera med studiemedel i kombination med sjukpenning på deltid till en viss tid.
Försäkringskassan anser att det inte finns behov av en sådan begränsning.
Försäkringskassan ansvarar för den sjukpenning som betalas ut i sjukfallet och ska arbeta med detta på samma sätt som andra sjukfall oberoende av huruvida studierna som samtidigt bedrivs är framgångsrika, långvariga eller
kvalificerade. Självfallet ska de studier som bedrivs alltid beaktas vid
bedömningen av rätten till sjukpenning. Studierna kan säkerligen både hjälpa och försvåra återgången till arbete.
Det är däremot viktigt att varken studiemedlet som beviljas eller sjukpenningen som betalas ut likväl som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som är nödvändig i sjukfallet blir beroende av varandra för att de ska genomföras.
I sjukfallet ska samma förutsättningar gälla som för andra försäkrade som får sjukpenning och sjukfallet ska avslutas på grund av att den försäkrade återfår arbetsförmåga i den omfattning som sjukpenning betalas ut eller att den arbetsoförmåga som finns är så varaktig att sjuk- eller aktivitetsersättning är den korrekta ersättningen. Om detta inträffar innan eller efter studierna är avslutade eller visst studieresultat har uppnåtts är inte relevant för
Försäkringskassans beslut om ersättning.
Försäkringskassan ska enligt 16 kap. 1 § andra stycket AFL utreda om det finns förutsättningarna för att tillerkänna den försäkrade sjuk- eller
aktivitetsersättning senast ett år från och med sjukanmälningsdagen. Denna bestämmelse är en form av tidsgräns som Försäkringskassan anser är tillräcklig.
9.5. Föreskrift om läkarintyg
I studiestödsförordningen (2000:655) framgår att Försäkringskassan ska pröva sjukperiod för godkännande enligt 3 kap. 29-31 §§. Regler om försäkran, läkarintyg och läkarutlåtanden som krävs för att godkänna sjukperiod regleras i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i
sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet m.m.
Sammanfattningsvis gäller samma förutsättningar för studerande som blir helt studieoförmögna och därigenom kan behålla studiemedlet under sjukperioden som inom sjukpenningförsäkringen. Det som skiljer är att den studerande ska lämna läkarintyg till Försäkringskassan för att styrka nedsättningen av
studieoförmågan på grund av sjukdom senast från och med den fjortonde dagen efter sjukanmälningsdagen.
Försäkringskassan avser att ändra så att även studerande ska styrka nedsatt förmåga på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Om de föreslagna regeländringarna genomförs blir regelverken i och med detta tydligare och lättare att förstå.
Bilaga 1
Författningsändringar
Förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring dels att 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse.
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 5 e och 19 §§, med följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 5 §
Försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas a) när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn beviljas den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden,
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,
e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § upphör, samt
f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.
Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.
Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b-d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade
1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
2. erhåller periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter, enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför, 5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,
6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första - tredje För en försäkrad som avses i tredje
stycket 1 eller deltar i
arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall
Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna
sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den
sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den
försäkrade kan antas ha i
ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i
arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall
Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna
sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den
sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till