I studiestödsförordningen (2000:655) framgår att Försäkringskassan ska pröva sjukperiod för godkännande enligt 3 kap. 29-31 §§. Regler om försäkran, läkarintyg och läkarutlåtanden som krävs för att godkänna sjukperiod regleras i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13) om kontroll i
sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet m.m.
Sammanfattningsvis gäller samma förutsättningar för studerande som blir helt studieoförmögna och därigenom kan behålla studiemedlet under sjukperioden som inom sjukpenningförsäkringen. Det som skiljer är att den studerande ska lämna läkarintyg till Försäkringskassan för att styrka nedsättningen av
studieoförmågan på grund av sjukdom senast från och med den fjortonde dagen efter sjukanmälningsdagen.
Försäkringskassan avser att ändra så att även studerande ska styrka nedsatt förmåga på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Om de föreslagna regeländringarna genomförs blir regelverken i och med detta tydligare och lättare att förstå.
Bilaga 1
Författningsändringar
Förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring dels att 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse.
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 5 e och 19 §§, med följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap. 5 §
Försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet till
sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas a) när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn beviljas den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden,
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,
e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § upphör, samt
f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.
Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.
Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b-d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade
1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
2. erhåller periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter, enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför, 5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,
6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första - tredje För en försäkrad som avses i tredje
stycket 1 eller deltar i
arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall
Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna
sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den
sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den
försäkrade kan antas ha i
ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i
arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall
Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna
sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den
sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till
anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den
försäkrade kan antas ha i
ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden. För försäkrad som avses i 5 e § gäller vad som där föreskrivs.
styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.
Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.
Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant
förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.
3 kap. 5 e §
För en försäkrad som påbörjar sådana studier som avses i 5 § tredje stycket 1 på minst halvtid, och vars arbetsförmåga på grund av sjukdom är nedsatt med hälften eller en fjärdedel skall sjukpenning och rehabiliteringspenning
beräknas på motsvarande del av den sjukpenninggrundande inkomst som följer av 5 § första - tredje styckena.
Vid sjukdom som sätter ner den kvarvarande delen av arbetsförmågan får sjukpenning för denna del betalas ut endast under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin. Sjukpenningen beräknas då på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under studieuppehållet. Om den försäkrade skulle ha återgått till ordinarie sysselsättning under studieuppehållet skall sjukpenningen beräknas enligt 5 § första – tredje styckena.
3 kap. 19 §
Sjukpenning skall minskas med det belopp den försäkrade får för samma tid som
1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1335) dock inte till den del studiestödet är återbetalningspliktigt,
2. rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:262) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, eller
3. utbildningsbidrag för doktorander enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander.
Bilaga 2
CSN:s förslag till ny samordningsbestämmelse
CSN avstyrker Försäkringskassans förslag till ny samordningsbestämmelse i 3 kap. 19 § AFL. CSN delar dock Försäkringskassans uppfattning om att en särskild samordningsbestämmelse bör införas som reglerar att studiestöd och sjukpenning inte kan uppbäras för samma tid.
I syfte att mer utförligt diskutera möjliga samordningsbestämmelser redogörs nedan för tre alternativa förslag till hur en samordningsbestämmelse skulle kunna utformas. Försäkringskassans nuvarande förslag är nummer 1 a) i denna uppräkning.
CSN förordar för sin del en samordningsbestämmelse som innebär att
sjukpenning inte ska kunna betalas ut för tid som den studerande har beviljats studiestöd. Det av CSN förordade alternativet har nummer 2 nedan. Om en studerande har fått behålla studiestöd i god tro kommer sjukpenning alltså att kunna betalas ut först efter studiestödstidens slut. För att en studerande ska kunna få rätt till sjukpenning direkt från och med avbrottsdatum måste studiestöd som betalats ut för tid därefter återsändas till CSN inom 30 dagar.
CSN anser att det ur ett rent informationsperspektiv torde vara enkelt att informera om en sådan bestämmelse. Ett administrativt svårhanterligt och kostnadskrävande informationsutbyte mellan de båda myndigheterna kan då till stor del undvikas. Regelverket blir även förhållandevis enkelt och tydligt för den enskilde.
1 a) Samordning enligt Försäkringskassans förslag
Studiemedel och rekryteringsbidrag betalas ut månadsvis i förskott. I de fall en studerande avbryter studier och inte längre har rätt till studiemedel efter
avbrottet kan studiemedel redan vara utbetalt för tid efter avbrottstidpunkten.
Om den studerande inte har orsakat en sådan utbetalning kan studiemedlet inte krävas tillbaka. Så är oftast fallet i de fall en studerande avbryter sina studier efter tidpunkten för utbetalningen. Den studerande får därför behålla
studiestödet (som längst fyra veckor) eftersom han eller hon var i god tro vid utbetalningstillfället.
Sjukpenning betalas ut för tid efter ett studieavbrott. För att undvika att sjukpenning och studiemedel betalas ut för samma tid föreslår
Försäkringskassan en samordningsbestämmelse som innebär att sjukpenningen kan minskas med det belopp som den försäkrade fått för samma tid i form av studiemedel eller rekryteringsbidrag. Förslaget innebär att sjukpenningen kan minskas med den del som betalats ut i studiebidrag för samma tid, men att studiemedlets lånedel inte ska omfattas av samordningen. Försäkringskassan saknar i dagsläget uppgifter om utbetalda studiestödsbelopp från CSN.
Eftersom sådana uppgifter inte är möjliga att skicka inom det nuvarande filöverföringssystemet kan det komma att innebära betydande
utvecklingskostnader för CSN att även överföra sådana uppgifter maskinellt.
CSN gör därtill bedömningen att en avräkning mot utbetald bidragsdel vid hel eller delvisa avbrott t.ex. vid en omfattningsändring från 100 procent till 50 procent kan komma att bli administrativt svårhanterlig. En studerande är i
dessa fall berättigad till 50 procents studiestöd, dessutom kan utbetalt studiestöd motsvarande 50 procent få behållas i god tro efter
avbrottstidpunkten. Försäkringskassan kommer i dessa fall att vara i behov av uppgifter om hur mycket studiestöd som betalats ut för tid efter
avbrottstidpunkten men som den studerande har fått behålla p.g.a. att
återkravsförutsättningar saknas. Dessa uppgifter skulle vara nödvändiga. De belopp som den studerande får behålla måste särskiljas från de
studiemedelsbelopp som den studerande får för sina egentliga studier. Även om en utvecklingsinsats skulle kunna göras som leder till att dessa båda
beloppstyper kan skiljas åt och överföras maskinellt till Försäkringskassan är CSN:s bedömning att sådana uppgifter skulle bli svårtolkade. Dessutom används inom studiestödet en veckoberäkning och inom socialförsäkringen används dagbelopp för beräkning av sjukpenning.
Ett alternativ skulle kunna vara att uppgifterna lämnas över manuellt i varje enskilt ärende. CSN bedömer dock att ett sådant informationsutbyte skulle leda till en mycket tidskrävande och tung administration för både CSN och
Försäkringskassan.
En avräkning mot utbetald bidragsdel innebär dessutom att bara studiemedlets lånedel kan komma att kvarstå. Normalt är det inte möjligt att uppbära
studielån utan att ha studiebidrag. Ett sådant förfarande skulle även leda till andra problem för CSN t.ex. skulle svårigheter uppstå i att beräkna antalet studiestödsveckor som den studerande nyttjat.
CSN anser att det kan vara motiverat att det avräknade stödet återbetalas till CSN för sådan tid då ersättning från socialförsäkringen skulle ha utgått. Det måste då även tas ställning till var dessa belopp ska placeras, t.ex. om de ska placeras på den studerandes bidragsveckor eller på någon annan post. Om det avräknade bidragsbeloppet inte ska placeras mot utbetalda bidragsveckor kan det i vissa fall vara svårt att motivera för en studerande att denne bedöms ha utnyttjat veckor med studiestöd, trots att dessa i realiteten har betalats tillbaka.
En avräkningsbestämmelse som stadgar att Försäkringskassan ska betala tillbaka belopp till CSN med vilka sjukpenningen minskats innebär å andra sidan oönskade administrativa konsekvenser, vilka exemplifieras nedan (punkten 1 b).
1 b) Samordningsmodell enligt 13 § förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd
Det kan även diskuteras om det skulle kunna införas en
samordningsbestämmelse enligt den modell som används för avräkning av aktivitetsstöd.
Enligt bestämmelsen i 13 § förordningen om aktivitetsstöd minskas
aktivitetsstödet för den som för samma tid får studiehjälp, studiemedel eller rekryteringsbidrag etc. I dessa fall minskas aktivitetsstödet med de belopp som den andra ersättningen utgör. I förordningen anges även att Försäkringskassan ska betala de belopp som aktivitetsstödet minskats med till CSN. Efter en sådan avräkning har skett har den studerande inte någon skuld att återbetala för perioden, dessutom räknas studiestödsveckorna ur studiestödshänseende inte som nyttjade.
Nuvarande avräkningshantering är dock enligt CSN:s uppfattning mycket tidskrävande och sker dessutom helt manuellt. CSN måste exempelvis hantera cirka 3000 förfrågningar från Försäkringskassan varje år eftersom
Försäkringskassan inte får uppgifter om utbetalt studiemedelsbelopp från CSN maskinellt. Administrationen försvåras ytterligare av att Försäkringskassan tillämpar dagberäkning för beräkning av sjukpenning och CSN veckoberäkning för rätt till studiestöd. Detta leder ofta till svårigheter med att tolka maskinella poster från Försäkringskassan.
Problem uppstår även då Försäkringskassan inte kan avräkna det studiestöd som har betalats ut dubbelt, t.ex. om en utbetalning av aktivitetsstöd har skett för en kortare tidsperiod och det inte finns något ytterligare aktivitetsstöd att betala ut. CSN måste i dessa fall ta ställning till om återkrav ska göras för resterande belopp eller inte. Även i dessa fall kan en studerande få behålla utbetalningen i god tro. Så blir fallet i de fall utbetalningen av studiestöd gjordes innan den studerande beviljades aktivitetsstöd. Storleken på en eventuell avräkning kan således i dessa fall komma att avgöras av
administrativa tillfälligheter, t.ex. när beslutet har fattats och i vilken ordning samt vid vilken tidpunkt de olika stödformerna har betalats ut. Detta innebär dessutom en mycket tung och tidskrävande administration. Samtidigt är det ofta mycket svårt att för individen redogöra för bestämmelserna, avräkningen och utbetalningarna. Av dessa skäl anser CSN inte heller att denna typ av samordning bör införas mellan studiestöd och sjukpenning.