Anledningen till att skillnader och liketer mellan läroböckerna studeras är att det kan påvisa att historiemedvetandet inte är stabilt utan något som förändras. Beskrivningen i avsnittet orsaker till kalla kriget visar att det finns både likheter och skillnader i de fyra läroböckerna.
10.1 Två supermakter med olika idéer växer fram
Alla läroböcker beskriver att två supermakter med olika idéer växte fram under kalla kriget. Boken Historia 1984 menar att USA:s framväxt till en supermakt är en bakgrund till kalla kriget. Det var då de gamla stormakterna i västvärlden, England och Frankrike, förlorade sin maktposition efter andra världskriget och blev beroende av USA. Men det var inte enbart USA som blev en supermakt. Kommunismen och socialismen fick allt mer inflytande i Europa och östra Asien. En ny supermakt föddes med Sovjetunionens framväxt. Världen blev polariserad och motsättningarna växte.
Även Historiens spegel förklarar konfliktens uppkomst med grundandet av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Och likt Historia 1984 är en orsak till det att europeiska stormakter förlorade sina maktställningar medan USA och Sovjetunionen ökade sitt inflytande. Sovjetunionen lät sina trupper stanna kvar i ockuperade områden vilket det militärt överlägsna USA motsatte sig. Vägar till nuet skiljer sig mot de två föregående läroböckerna. Boken förklarar konflikten med att det fanns två olika idéer om samhället som konkurerade med varandra. Det var tankarna om socialism och kapitalism som stod mot varandra vilket
medförde att klyftan mellan länderna ökade. I Historia 1995 står att det kommunistiska systemet stod emot det kapitalistiska. Det var på grund av dominoteorin som USA gav stöd till de länder som var motståndare till kommunismen.
Samtliga böcker innehåller en postrevisionistisk beskrivning när det gäller supermakternas framväxt och olika idéer.
10.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden
Beskrivningen av USA:s och Sovjetunionens olika intresseområden skiljer sig mellan läroböckerna. Historia 1984 skildrar Sovjetunionen som det enda socialistiska landet i världen före andra världskriget. Efter krigets slut började en vänstervridning i de länder som befriats av röda armén vilket ledde till demokratiska och folkliga revolutioner. Deras motståndare var imperialistiska makter som ville öka sitt inflytande runt om i världen.
Vägar till nuet innehåller en annorlunda beskrivning. Sovjetunionen befriade inte länderna.
De blev istället satellitstater under sovjetisk kontroll genom att folkdemokratier upprättades runtom i Östeuropa. USA å sin sida ville ha tillgång till världen, inklusive länderna Östeuropa. Även Historiens spegel skildrar utvecklingen i Östeuropa som att Sovjetunionens stärkte kontrollen i länderna och att en sovjetisering skedde. Det var Stalin som ville behålla det militära och ekonomiska greppet i dem. Stalin var paranoid och stärkte sin makt och expanderade krigsindustrin. Boken tar även upp att USA ville stärka sitt inflytande i världen och att dess isolationism bröts genom att landets trupper stannade kvar runtom i världen efter andra världskriget. Historia 1995 fokuserar likt Historiens spegel på Stalin som person. Han var inte nöjd med Sovjetunionens territoriella expansion efter andra världskriget och ville även bestämma och förändra strukturen i de länder som den röda armén hade ockuperat. Alla läroböcker förutom Historia 1984 har en traditionalistisk beskrivning av supermakternas intresseområden. I Historia 1984 återfinns istället en revisionistisk framställning.
10.3 Churchills tal i Fulton
De två ungerska böckerna fokuserar på Churchills tal i Fulton. Historia 1984 beskriver att det med talet började en hotfull retorik gentemot den socialistiska sidan eftersom imperialistiska makter ville förhindra deras utveckling. Historia 1995 betraktar inte talet som en orsak. Talet är istället ett konstaterande av Stalins politik då Churchill såg en mörk framtid för Central- och Östeuropas och var orolig över hur folket där behandlades. Läroboken från 1984
innehåller en revisionistisk beskrivning till skillnad mot den senare som har en traditionalistisk beskrivning av talet i Fulton. De två svenska läroböckerna berör inte talet i Fulton.
10.4 Pragkuppen
De två svenska läroböckerna behandlar Pragkuppen vilket du ungerska läroböckerna inte gör. Enligt Vägar till nuet hade Pragkuppen stor psykologisk och propagandamässig betydelse i relation till kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen. I Historiens spegel var Pragkuppen den händelse som till störst del övertygade opinionen i väst att kalla kriget hade startat. Båda de svenska läroböckerna har en traditionalistisk framställning i beskrivningen av Pragkuppen.
10.5 Trumandoktrinen
Samtliga läroböcker förklarar Trumandoktrinen tillkomst med att USA ville hindra det kommunistiska inflytandet. I Historia 1984 står det att syftet med Trumandoktrinen var att ge stöd till länder som var strategiskt viktiga för USA och att tvinga tillbaka socialismen.
Historia 1995 är inne på samma linje. Läroboken förklarar skapandet av Trumandoktrinen
med att USA gav stöd till dem som var emot en kommunistisk spridning på grund av rädslan av dominoteorin. Vägar till nuet förklarar Trumandoktrinens tillkomst med Sovjetunionens och kommunistiska partiers inflytande ökade i Europa. I Historiens spegel beskrivs kommunistiska aktioner utanför Östeuropa som anledningen.
Historia 1984 är den enda läroboken som inte har en traditionalistisk framställning utan
revisionistisk sådan av Trumandoktrinen.
10.6 Marshallhjälpen
De fyra läroböckernas beskrivning av Marshallhjälpen har skillnader men också likheter. Förklaringen till marshallhjälpen i Vägar till nuet är att USA ville förstöra grogrunden till kommunismen och därför erbjöd länder dess bistånd. Men socialistiska länder valde inte att avsäga sig hjälpen utan hindrades av Sovjetunionen. Även i Historia 1995 står det att Stalin förbjöd Marshallhjälpen i Östeuropa. Anledningen var att USA ville förstärka sitt inflytande i områdena och att västeuropeiska länder skulle kunna stå emot den kommunistiska
spridningen. Likt Vägar till nuet är syftet med Marshallhjälpen att förhindra den kommunistiska spridningen. Historiens spegel beskriver Marshallhjälpen som ett bistånd. Likt de två föregående läroböckerna fick en del länder inte tillgång till biståndet på grund av Sovjetunionens inblandning. Historia 1984 skiljer ut sig i sin beskrivning. Läroboken menar att Marshallplanen var ett viktigt steg i kalla krigets uppdelning och inte ett stöd. Och socialistiska länder tog inte emot hjälpen då de ansåg att det var en otillåten handling av USA i deras egna angelägenheter, inte beroende på ett förbud från Sovjetunionen.
Historia 1984 har en revisionistisk beskrivning av Marshallhjälpen. De andra tre läroböckerna
innehåller en traditionalistisk framställning.
10.7 NATO
Beskrivningen av NATO skiljer sig i Historia 1984 vilken är den enda lärobok som inte relaterar oron för Sovjetunionen till NATO:s bildande. NATO bildades av imperialistiska länder och styrdes av den amerikanska ledningen. I Historia 1995 står att rädslan av Sovjetunionens spridning var grunden till bildandet av NATO. Vägar till nuet menar att NATO bildades för att dess medlemmar ville säkra Västeuropa ekonomiskt och politiskt.
Historiens spegel beskriver, likt Historia 1995 och Vägar till nuet, att NATO var ett försvar
mot Sovjetunionens spridning. Alla läroböcker förutom Historia 1984 har en traditionalistisk framställning av NATO. Historia 1984 har istället en revisionistisk beskrivning.
10.8 Warsawapakten
Orsaken till bildandet av Warsawapakten har likheter i samtliga böcker då Västtyskland är en bidragande orsak till organisationens bildande. I Historia 1984 är grundandet av Warsawapakten ett svar på bildandet av NATO och Västtysklands medlemskap i organisationen. Även Historia 1995 beskriver Warsawapakten som ett svar mot Västtysklands medlemskap i NATO. Även i Vägar till nuet är Västtyskland en orsak till Warsawapakten då Sovjetunionen vill försvara sig mot ett återupprustat Västtyskland men också öka sin kontroll i Östeuropa. Enligt Historiens spegel bildades Warsawapakten för att garantera det militära biståndet och som en markering på östblockets ogenomtränglighet och då Västberlin sågs som ett hot. Det finns ingen koppling mellan Warsawapaktens bildande och situationen i Västtyskland likt i de övriga tre läroböckerna. Historia 1984 har en revisionistisk beskrivning
av Warsawapakten medan Historiens spegel har en traditionalistisk sådan. De två resterande böckerna har postrevisionistisk framställning.
10.9 Kapprustningen
Läroböckernas fokusering på kapprustningen är olika. De två svenska läroböckerna beskriver utvecklingen till skillnad mot de ungerska. Enligt Vägar till nuet började kapprustningen när Sovjetunionen fick atombomben. Med den motiverades ett hot i väst vilket gav upphov till en upprustning. Därefter påverkades en rad händelser genom historien utvecklingen vilka beskrivs i läroboken. Historiens spegel ser, likt Vägar till nuet, Sovjetunionens kärnvapenteknik som en orsak till kalla kriget. Boken beskriver också den fortsatta kapprustningen men är ensam om att ta upp att nazisternas förföljelse av oliktänkande orsakade en brain-drain till USA vilket gav landet ett försprång i kapplöpningen. Den ungerska boken Historia 1995 fokuserar inte på kapprustningen. Historia 1984 berör den och konstaterar att det var imperialistiska länder som tvingade på Sovjetunionen upprustningen. Det var därmed inte, som i de svenska läroböckerna, Sovjetunionens kärnvapen som var orsaken. De tre läroböckerna har olika framställningar. Historia 1984 har en revisionistisk beskrivning av kapprustningen. Vägar till nuet har en traditionalistisk framställning av den medan Historiens spegel består av en postrevisionistisk sådan.
10.10 Koreakriget
Samtliga läroböcker beskriver Kina och dess inblandning i Koreakriget. Historia 1984 beskriver kommunisternas maktövertagande i Kina som ett nederlag för imperialismen. Och konflikten i Korea ses som en kamp mellan det imperialistiska och socialistiska blocket. Även i Vägar till nuet beskrivs Kinas deltagande i Koreakriget som en del i deras kamp mot USA-imperialismen men boken tar inte upp kampen mellan blocken. Historiens spegel skildrar däremot konflikten, likt Historia 1984, som en del i kampen mellan väst- och östblocket som hade flyttats till Korea. Historia 1995 menar att orsaken till Kinas och Sovjetunionens deltagande var att länderna ville få ökad kontroll i området. Och USA ingrep för att förhindra kommunismens spridning i området. Framställningen av Koreakriget i Vägarna till nuet kan inte kopplas till våra teorier om kalla krigets orsaker. Historiens spegel och Historia 1995 har en postrevisionistisk beskrivning. Historia 1984 har en revisionistisk sådan.
10.11 Vietnamkriget
Tre av läroböckerna anser att anledningen till USA:s delaktighet i Vietnamkriget var att de ville förhindra kommunismens spridning. Historia 1984 förklarar USA:s deltagande i Vietnamkriget med att landet ville förhindra en socialistisk revolution. Kriget i Vietnam blev då ett antikapitalistiskt självständighetskrig gentemot kapitalismen. Historiens spegel förklarar också det amerikanska deltagandet i kriget med att landet var rädda för att Vietnam blev kommunistiskt och den tänkta dominoeffekten. Även Historia 1995 relaterar dominoteorin till USA:s ingripande i Vietnam. Vägar till nuet förklarar de två supermakternas delaktighet i Vietnamkriget med att ländernas militära styrkor bidrog till att de blev indragna i konflikter. Samtliga läroböcker förutom Vägar till nuet har en revisionistisk beskrivning av Vietnamkriget. Vägar till nuet har istället en postrevisionistisk framställning.
10.12 Kubakrisen
Historia 1984 beskriver inte Kubakrisen. De tre resterande böckerna skildrar krisen på olika
sätt. Vägar till nuet ser Kubakrisen som en kraftmätning mellan supermakterna då baserna på Kuba stärkte Sovjetunionens ställning. Enligt Historiens spegel drevs Castro mot Sovjetunionen och ett ökat beroende från landet eftersom USA skrämdes av Kubas politik.
Historia 1995 menar att Kuba var viktigt för Sovjetunionen eftersom man såg en möjlighet att
kommunismen kunde spridas från landet in i USA. Boken har en traditionalistisk framställning av Kubakrisen. Historiens spegel och Vägar till nuet har istället en postrevisionistisk beskrivning.
10.13 Sammanfattning av de tre teorierna i läroböckerna
I följande tabell finns likheter och skillnader i de fyra studerade läroböckerna utifrån de tre teorierna om kalla krigets orsaker
Tabell 2 Kalla krigets orsaker i de fyra läroböckerna Historia 1984
Vägar till nuet
1984 Historia 1995 Historiens spegel 1995 Två supermakter med två olika idéer växer fram
Postrevisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning USA:s och Sovjetunionens intresseområden Revisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Churchills tal i Fulton Revisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Pragkuppen Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Trumandoktrinen Revisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Marshallhjälpen Revisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning NATO Revisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Warsawapakten Revisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Kapprustningen Revisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Koreakriget Revisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Vietnamkriget Revisionistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning Revisionistisk beskrivning Revisionistisk beskrivning Kubakrisen Postrevisionistisk beskrivning Traditionalistisk beskrivning Postrevisionistisk beskrivning
Historia 1984 är den enda lärobok som inte innehåller en traditionalistisk beskrivning av
kallakrigets orsaker. Läroboken består istället av en revisionistisk framställning i alla orsaker förutom en. Den enda orsak där samtliga läroböcker har en liknande beskrivning är att det fanns två supermakter med två olika system efter andra världskrigets slut. Förutom Historia
1984 har läroböckerna till övervägande del en traditionalistisk framställning av kalla krigets
orsaker. Det är en teori som dominerade under 1940- och 50-talen och som är framträdande i de tre läroböckerna från 1980- och 90-talen.
De svenska läroböckerna skiljer sig åt i beskrivningen av orsakerna till Warsawapakten, kapprustningen och Vietnamkriget men övriga orsaker kan kopplas till den traditionalistiska teorin. Det är intressant då den teorin motarbetades av revisionister under 1960-talet och att allt fler tog avstånd från både traditionalisternas och revisionisternas bild till fördel för den postrevisionistiska under 1970-talet. Det går inte att uttyda en klar skillnad i de svenska läroböckerna efter kalla krigets slut.
De svenska läroböckerna skiljer sig från de ungerska. Historia 1984 har enbart en revisionistisk beskrivning av kalla krigets orsaker förutom en postrevisionistisk sådan. I
Historia 1995 finns det endast en revisionistisk framställning. Läroboken innehåller tre
orsaker med en postrevisionistisk beskrivning medan de övriga kan relateras till den traditionalistiska teorin. I relation till de två svenska läroböckerna finns det en stor skillnad mellan 1980- och 90-talets ungerska läroböcker. Skillnaden kan förklaras med att det skedde en kraftig förändring i Ungern efter kalla krigets slut. Eftersom lärobokens funktion är att förmedla en viss information och ett visst perspektiv till elevenkan det politiska klimatet styrt läroboksförfattarna och innehållet i läroböckerna. Kalla krigets slut är ett exempel på hur det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar snabbt kan förändras av förändringar i samhället.