Avsnitten om kalla krigets orsaker i läroböckerna och dess likheter och skillnader stödjer teorin om det sociokulturella lärandet. Resultatet visar att människan och dess produkter i form av läroböcker kännetecknas av sin plats i den kulturella historien. Läroböckerna är betingade av sin kontext och har sett olika ut i olika samhällen och i olika tider. Kunskap om kalla kriget orsaker är därmed en social produkt. De fyra läroböckerna har både skillnader och likheter i sin beskrivning av kalla krigets orsaker. Skillnaderna kan kopplas till de tre beskrivna teorierna om kalla krigets orsaker och de skilda historiebruken i läroböckerna. Det visar att kommunikation är viktig i undervisningen. Med hjälp av språket kan läraren förmedla och klargöra att olika läroböcker från skilda samhällen och tider ser olika ut. Det är viktigt då den aktuella kulturella verkligheten påverkar elevernas upplevelser och återspeglas i elevernas medvetande. Med hjälp av läraren kan eleverna utveckla sitt historiemedvetande om ett samarbete sker i den problemlösningssituationen. Det samarbetet kan ge en potential till ett vidare lärande om det finns en förståelse för att läroböckernas beskrivning bör relateras till ett specifikt tillfälle. Undervisningen har en avgörande roll när det gäller att göra elever medvetna om sina kognitiva processer då de med hjälp av psykologiska redskap kan uppnå nya förmågor. Den utvecklingen är beroende av den sociala lärosituationen där den gemensamma interaktionen mellan lärare och elev är drivkraften. Då undervisningen är en dialektisk process där ny kunskap uppstår i en gemenskap är det viktigt att läraren är medveten om läroböckernas begränsning när det gäller att utveckla ett historiemedvetande. Därför är det av vikt att läraren förmedlar till eleverna att kunskap är en social produkt som formas av sin kontext.
13. Diskussion
Syftet med vår examinationsuppgift var att granska Karl-Ernst Jeismanns första definition av historiemedvetande. Analysen av läroböckernas beskrivna orsaker har fungerat som ett verktyg för att belysa skillnader och likheter i det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar.
13.1 Vilka orsaker till kalla kriget kan uttolkas i de fyra läroböckerna?
I läroböckerna återfinns tolv orsaker till kalla kriget. Churchills tal i Fulton beskrivs i de ungerska läroböckerna men inte i de svenska. Pragkuppen beskrivs i de svenska läroböckerna men inte i de ungerska. Historia 1984 är den enda läroboken som inte beskriver Kubakrisen. Koreakriget är inte beskrivet i Vägar till nuet. Historia 1995 är den enda läroboken som inte beskriver kapprustningen som en orsak till kalla kriget.
13.2 Hur förhåller sig läroböckerna till forskningen om kalla kriget i dess framställning av konfliktens orsaker? Finns det likheter och skillnader i läroböckernas beskrivning?
Forskningen om kalla krigets orsaker har dominerats av tre teorier. Vi har använt teorierna som ett verktyg i vår analys för att studera det historiemedvetande som förmedlas i läroböckerna genom beskrivningen av kalla krigets orsaker. Traditionalismen dominerade under 1940- och 50-talen och enligt teorin var Sovjetunionen huvudansvarig för de orsaker som gav upphov till kalla kriget. Traditionalisternas bild kritiserades av revisionisterna under 1960-talet då de menade att USA styrdes av egna intressen och att det därmed var fel att beskylla Sovjetunionen för kalla krigets uppkomst. Postrevisionister tog under 1970-talet avstånd från traditionalisternas och revisionisternas tolkning och eftersträvade en medelväg. Den främsta orsaken till kalla kriget var Sovjetunionens expansionistiska politik men USA hade också politiska intressen som gav upphov till en kamp mellan kapitalism och kommunism. De skillnader och likheter som finns i beskrivningen av kalla krigets orsaker i de fyra läroböcker vi har studerat kan relateras till de tre teorierna. Teorierna har fungerat som ett verktyg i vår analys för att se om det historiemedvetande läroböckerna förmedlar har skillnader och likheter.
En av de tolv orsakerna till kalla kriget har en postrevisionistisk beskrivning i samtliga läroböcker. I Historia 1984 har resterande orsaker en revisionistisk beskrivning eftersom USA får skulden till kalla krigets orsaker. Vår förklaring till det är att Ungern tillhörde östblocket då läroboken utgavs och innehållet har därmed påverkats den politiska och kulturella kontexten.
Beskrivningen i Historia 1995 som utgavs i Ungern efter kalla krigets slut har en traditionalistisk, revisionistisk och postrevisionistisk beskrivning av kalla krigets orsaker. Den
traditionalistiska beskrivningen dominerar i läroboken. Bilden av Sovjetunionens och USA har därmed förändrats efter kalla krigets slut i Ungern. Likt Historia 1984 har Historia 1995 påverkats av den politiska och kulturella kontext som läroboken författats då landet inte längre tillhörde östblocket.
I relation till de tre teorierna om kalla krigets orsaker skiljer sig de två svenska läroböckerna i tre av sina beskrivningar. Läroböckerna domineras av en traditionalistisk beskrivning eftersom Sovjetunionen får skulden till många av kalla krigets orsaker. En stor förändring mellan 1980- och 90-talets böcker finns inte likt i de ungerska läroböckerna. Det förklarar vi med att Sverige officiellt intog en neutral ställning i kalla kriget och inte tillhörde ett block. Därmed påverkades inte den politiska och kulturella kontexten i Sverige lika mycket som i Ungern.
Intressant är att en traditionalistisk beskrivning, som dominerade forskningen om kalla kriget under 1940- och 50-talen, är framträdande i de svenska läroböckerna och den ungerska läroboken från 1995.
Likt Jeismanns definition av historiemedvetande visar läroböckernas beskrivning att innehållet inte utgör något stabilt och utan förutsättningar då samtliga läroböcker i olika grad skiljer sig åt i dess beskrivning av kalla krigets orsaker. Beskrivningen efter kalla krigets slut visar att kraftiga förändringar kan påverka det historiemedvetande som förmedlas i läroböckerna. I Ungern förändrades framställningen av kalla krigets orsaker från en dominerande revisionistisk beskrivning till en dominerande traditionalistisk beskrivning. I Sverige är förändringen av beskrivningen av kalla krigets orsaker inte lika stor.
13.3 Finns det en skillnad i det historiebruk som läroböckerna innehåller?
Historiebruket i Historia 1984 skiljer sig mot de andra läroböckerna. Läroboken har ett ideologiskt historiebruk då den innehåller en svart-vit analys och beskriver kalla kriget som en klasskamp. Framställningen kan kopplas till en marxistisk historiematerialistisk historieskrivning. I enlighet med det ideologiska historiebruket legitimeras den rådande makten eftersom USA bär skulden till kalla kriget. Förutom det ideologiska historiebruket återfinns ett existentiellt historiebruk i Historia 1984 då dess beskrivning kan bidra till en orientering i tillvaron. Orienteringen sker då en kulturell samhörighet beskrivs mellan de
människor som levde i östblocket. I de övriga läroböckerna är det historiebruket inte lika tydligt. Även om Sovjetunionen får skulden till många av kalla krigets orsaker återfinns inte en lika tydlig orientering då de kulturella banden mellan dess motståndare inte är lika tydliga. Det kan ha ett samband med att det klasskampstänkande son finns i Historia 1984 betonar en kamp mellan två parter. I Historia 1995 finns tendenser mot ett ideologiskt historiebruk då läroboken genom det moraliska historiebruket angriper den samhällsordning som fanns under 1980-talet. Beskrivningen innehåller en upprördhet över hur makten i det förflutna har utövats.
Historia 1995 värderar historien på ett nytt sätt i relation till Historia 1984. I de läroböcker
som utgavs 1995 återfinns ett vetenskapligt historiebruk då nya historiska fakta finns beskrivna som kopplas till kända historiska händelser under kalla kriget. Därmed har det skett en omtolkning av historien i de läroböckerna.
De svenska läroböckerna skiljer sig mot de ungerska läroböckerna då de innehåller ett icke-bruk. Anledningen är att samhället inte legitimeras genom beskrivningen av kalla krigets orsaker eller bekräftar det nutida samhället med hjälp av det förflutna. I de ungerska läroböckerna bekräftas nutiden med hjälp av det förflutna vilket inte överensstämmer med ett icke-bruk. I Historia 1984 sker det med ett ideologiskt historiebruk eftersom det finn en legitimering med hjälp av en marxistisk historiematerialistisk beskrivning. I Historia 1995 genom det moraliska historiebruket eftersom den gamla samhällsordningen i Ungern angrips.
Det kommersiella historiebruket och det politiskt-ideologiska historiebruket återfinns inte i de fyra läroböckerna. I det kommersiella historiebruket ingår den industri av historierelaterade produkter som finns på marknaden vilket det inte finns en koppling till i läroböckernas beskrivning. Det politiskt-pedagogiska historiebruket som förenklar historien och betonar likheter återfinns inte i läroböckerna. Det vetenskapliga historiebruket har använts i 1990-talets böcker vilket utesluter det politiskt-pedagogiska historiebruket då det bruket fokuserar på skillnader. Beskrivningen i Historia 1984 fokuserar på skillnader med sin beskrivning i form av motsättningar. De övriga tre läroböckerna beskriver Sovjetunionens agerande som upphov till många av kalla krigets orsaker vilket belyser skillnader och inte likheter.
13.4 Stödjer resultatet teorin om det sociokulturella lärandet?
Resultatet av vår studie stödjer teorin om det sociokulturella lärandet. Vygotskij hade åsikten att människans handlingar är betingade av sin kontext och har därmed sett olika ut i skilda tider och samhällen. Människan kännetecknas av sin plats i den kulturella historien eftersom det formar det mänskliga medvetandet. Läroböckernas beskrivning av kalla krigets orsaker överensstämmer med Vygotskijs syn. De beskrivningar av kalla krigets orsaker som läroböckerna innehåller kännetecknas av sin plats i den kulturella historien genom användningen av skilda historiebruk. Läroböckerna är därmed betingade av sin kontext vilket medför att dess framställning av kalla krigets orsaker är olika då de författats i skilda samhällena och i olika tider. Det kan relateras till begreppet historiemedvetande. Jeismanns definition av historiemedvetande innefattar en förståelse för att alla människor existerar i en viss tid och inte utgör något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar. Definitionen medför att man inte ska betrakta det mänskliga medvetandet som något stabilt. Skillnaderna i läroböcker påverkar elevernas olika upplevelser och återspeglas i den enskilda individens medvetande.
Kunskap var enligt Vygotskij en social produkt där elev och lärare aktivt deltar. Undervisningen kan skapa utvecklingsmöjligheter för nya sätt att tänka och i den undervisningsprocessen är samspelet mellan lärare och elever viktigt. Språket är kommunikation viktigaste. Eftersom olikheterna i läroböcker påverkar eleverna vilket återspeglas deras medvetande har läraren en viktig uppgift i sin komminikation. I den uppgiften anser vi att det kommersiella historiebruket och det politiskt-pedagogiska historiebruket är viktigt. Den kunskap som eleverna får genom det kommersiella historiebruket utanför skolan anser vi att läraren bör återknyta till i skolans undervisning. Genom att elevernas kunskaper blir utgångspunkten i kommunikationen mellan elever och lärare menar vi att det finns en potential att utveckla ett historiemedvetande hos eleverna. Vi tror även det är viktigt att lärare använder det politiskt-pedagogiska historiebruket i undervisningen och berör de likheter som finns mellan människor. Som att alla människor är beroende av sin kontext oavsett tid och rum vilket återfinns i Jeismanns definition av historiemedvetande. Det är viktigt att vi som framtida historielärare förstår att vi påverkas av vår egen tids förutsättningar och förmedlar det till eleverna. Läraren bör knyta händelser och perioder till sitt sammanhang och visa att människan formas av sin samtid eftersom det är vanligt att lärare styrs av informationen i läroböckerna. Läroböcker vars innehåll ständigt
förändras. Det är också viktigt eftersom de läroböcker vi studerat inte förmedlar hur historiemedvetandet förändras. Lärarna bör därför själv belysa den aspekten. Det är av betydelse för elevernas lärande i relation till historiemedvetande i enlighet med Vygotskijs teori om lärande och Jeismanns definition av historiemedvetande.
13.5 Utvecklar innehållet i läroböckerna ett historiemedvetande?
Historiemedvetande innebär vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i en viss tid. Därmed har historien en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar. Undersökningsresultatet av de fyra läroböcker vi har studerat stämmer överens med den definition av historiemedvetande som vi har använt. Det innebär att vi alla ingår i ett sammanhang och påverkas av vår samtids förutsättningar. Historiemedvetandet är inte stabilt och oföränderligt vilket tydliggörs av beskrivningen av kalla krigets orsaker i de läroböcker vi har studerat. Det förmedlas inte i de läroböcker vi har studerat och beskrivningen av kalla krigets orsaker i läroböckerna utvecklar därmed inte ett historiemedvetande.
Vårt undersökningsresultat överensstämmer med den tidigare forskning som påvisat ett samband mellan innehållet i läroböckerna och den kontext som de skapats i. Resultatet visar också likt tidigare forskning att de läroböcker vi har studerat inte utvecklar ett historiemedvetande. Däremot skiljer sig Kenneth Nordgrens avhandling som inte ser ett samband mellan samhällsförändring av det svenska monokulturella samhället till ett multikulturellt i läroböckers beskrivning. Hans resultat överensstämmer inte med övrig forskning som visar ett samband mellan samhällsförändringar och läroböckernas innehåll. För vidare forskning kan det vara intressant att studera hur lärare ska kunna utveckla elevernas historiemedvetande då läroböckerna inte bidrar till ett sådant.