Historiemedvetande i förändring

(1)

Högskolan i Halmstad Sektionen för lärarutbildning AU90 61-90, avancerad nivå

Historiemedvetande i

förändring

–

en komparativ studie av två svenska och

ungerska läroböcker

(2)

Sammanfattning

(3)

Innehållsförteckning

(4)

(5)

(6)

(7)

1. Inledning

Kalla kriget är en epok i historien som varade mellan 1945-1989. Två supermakter, USA och Sovjetunionen, stod för två olika politiska och ekonomiska system vilket gav upphov till en konflikt mellan länderna och dess allierade. Västblocket och östblocket kände ett ständigt hot från varandra och runtom i världen fanns en rädsla för ett kärnvapenkrig. Sverige var officiellt ett neutralt land och tog inte klar ställning till konflikten som helhet. Ungern däremot tillhörde östblocket och var allierat med Sovjetunionen. Landet kan därmed ha påverkats mer än Sverige av kalla krigets slut eftersom Sovjetunionens inflytande minskade i landet när kalla kriget slutade.

Kalla krigets epok berör skolans historieundervisning. Ett mål med historieundervisningen enligt kursplanen är att ”sträva efter att eleven förvärvar ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden.”1 För lärare i historia är det av intresse att studera på vilket sätt det målet har uppnåtts i ämnets läroböcker. Vilket budskap i skolans läroböcker har format elevernas historiemedvetande? Har det historiemedvetande som förmedlats i dem påverkats av kalla krigets slut? Hur kan det resultatet relateras till lärande? Det är vår nyfikenhet på de frågornas svar som är grunden till följande examinationsuppgift.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att granska en av Karl-Ernst Jeismanns definitioner av historiemedvetande genom att använda en typologi om historiebruk som utarbetats av Klas-Göran Karlssons. Historiebruket är ett uttryck för historiemedvetande och kan studeras i läroböckers beskrivning före och efter kalla krigets slut. Det primära syftet är att studera om det historiemedvetande som uttrycks i de fyra läroböckerna vi har studerat skiljer sig efter kalla krigets slut och inte varför. Analysen av de beskrivna orsakerna i läroböckerna kommer att fungera som ett verktyg för att synliggöra skillnader och likheter i det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar. Skillnader och likheter kommer att relateras till Vygotskijs teori

(8)

om det sociokulturella lärandet och om läroböckerna har förutsättningar att utveckla elevernas lärande i relation till historiemedvetande.

Vi vill nå syftet genom att följande fem frågeställningar:

1. Vilka orsaker till kalla kriget kan uttolkas i de fyra läroböckerna?

2. Hur förhåller sig läroböckerna till forskningen om kalla kriget i dess framställning av konfliktens orsaker? Finns det likheter och skillnader i de fyra läroböckernas beskrivning?

3. Finns det en skillnad mellan de fyra läroböckerna i det historiebruk som de innehåller? 4. Stödjer resultatet teorin om det sociokulturella lärandet?

5. Utvecklar innehållet i läroböckerna ett historiemedvetande?

3. Bakgrund

I samma ögonblick som det andra världskriget avslutades inleddes en ny konflikt, det kalla kriget. Två ekonomiska och politiska system konkurrerade med varandra. Redan under det andra världskriget växte motsättningarna mellan supermakterna USA och Sovjetunionen. Anledningen var att länderna hade olika åsikter om hur det framtida Europa skulle organiseras. Inrättandet av kommunistiska regimer i Östeuropa under de första efterkrigsåren fick Winston Churchill att tala om etablerandet av en järnridå genom Europa.2 Motsättningarna mellan västblocket och östblocket var en central faktor i de västeuropeiska samarbetsplanerna och USA kom att spela en central roll, dels i militärpolitiskt avseende genom tillkomsten av NATO 1949 dels i ett ekonomiskt avseende genom Marshallhjälpen 1947.3

Det kalla kriget blev en konflikt utan militära sammandrabbningar i Europa. Det bedrevs istället med propaganda på det psykologiska planet.4 Konflikten tog sig militära uttryck på andra håll i världen. Under de följande årtiondena blev konflikter i Afrika, Asien och Sydamerika lokala kraftmätningar som fick stöd från USA och Sovjetunionen. Men faran för ett tredje världskrig var aktuell under Berlinkrisen 1958 och Kubakrisen 1962. Ett sådant kunde få förödande konsekvenser beroende på den militära kapprustningen och utvecklandet

2_{Gaddis 2008, s. 81}

3_{NE.2010, kalla kriget.}_{http://www.ne.se/kalla-kriget} 4

(9)

av kärnvapen. Efter Kubakrisen inleddes dock ett töväder mellan supermakterna vilket resulterade i inrättandet av en het linje, en direkttelefon, mellan Washington och Moskva samt ett avtal om begränsningar av kärnvapenarsenalerna.5

Kalla kriget avslutades när den ena av de två supermakterna kollapsade. Det var Sovjetunionen som bröt samman politiskt och ekonomiskt. Ledarna för makterna, USA:s president George Bush och Sovjetunionens statschef Michail Gorbatjov, tillkännagav vid ett toppmöte 1989 att det kalla kriget var avslutat mellan dem.6 Utvecklingen bidrog till att Sovjetunionens inflytande minskade i Ungern vilket medförde att landet påverkades mer än Sverige av kalla krigets slut.7

4. Teori

4.1 Historiemedvetande

När man studerar hur undervisning har bedrivits är didaktik ett viktigt begrepp. Det betyder ”läran om undervisning” och berör undervisningens och inlärningens teori och praktik.8 Det finns dock inte en allmänt rådande definition av historiedidaktik runt om i världen.9 Vi har i följande studie inspirerats av ett tyskt begrepp, Geschichtsdidaktik. Enligt definitionen av det sistnämda är uppgiften för didaktiken i historieundervisningen ”att studera det historiska medvetandets utseende (ty. ”Gestalt”), tillkomst och funktion i samhället.”10

Historiedidaktiken innebär en pragmatisk syn på historien och kan kopplas till begreppet

historiemedvetande,11 ett centralt begrepp inom historieforskningen även om begreppet likt historiedidaktik har flera olika definitioner. 12 När en historiedidaktiker använder begreppet är det vanligt att utgå från en av följande definitioner av Karl-Ernst Jeismann:

5_{NE.2010, kalla kriget.}_{http://www.ne.se/kalla-kriget} 6_{Kumm 2006 s. 8}

7_{Karlsson 1999, s. 6} 8

NE.2010, didaktik. http://www.ne.se/didaktik

9_{Karlegärd, Karlsson 1997 s. 5} 10_{Karlegärd, Karlsson 1997 s. 6} 11_{Karlegärd, Karlsson 1997 s. 30} 12

(10)

• Historiemedvetande är ”vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.”13 • Historiemedvetande ”innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna,

förståelse för nutiden och perspektiv på framtiden.”14

• Historiemedvetande innebär ”hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning”.15

• Historiemedvetande ”vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen”.16

Definitioner av historiemedvetande kan användas som ett analytiskt redskap när man studerar hur det kalla krigets historia har beskrivits.17 Eric Jensen menar att Jeismanns definitioner har olika fokus och att historiedidaktiken därmed ser ut på olika sätt beroende på vilken definition man utgår från.18 Om fokuset ligger på relationen mellan olika tidsformer finns det en risk att historiemedvetande blir detsamma som tidsmedvetande vilket innebär att det läggs störst vikt vid tidssambandet.19 Eftersom vi i föreliggande studie koncentrerar oss på enskilda orsaker till kalla kriget i läroböckerna kommer vi i vårt arbeta att använda oss av Jeismanns första definition. Hans definitioner har kritiserats för att vara abstrakta och svåra att operationalisera, en anledning till att historiker menar att det är angeläget att testa hans teoretiska begrepp.20 När det sker kan begreppen tydliggöras genom att studera det historiebruk som kommer till uttryck i läroböckerna.21 Av den anledningen kommer vi att använda Klas-Göran Karlssons typologi i vår analys av läroböckernas innehåll. Den beskrivs i följande avsnitt.

(11)

4.2 Historiebruk

Klas-Göran Karlssons typologi används i vår analys av det historiemedvetande som de fyra läroböckerna förmedlar.22 Med hans kategorier kan man studera det historiebruk som återfinns i läroböcker. Karlssons kategorier kan även överlappa varandra och ska betraktas som struktureringsprinciper och inte som absoluta.

• Existentiellt historiebruk är av privat natur och bottnar i människors behov av att orientera sig i tillvaron. Det uppkommer ofta efter ett yttre tryck och formar kulturella band mellan människor som i fallet med judiska diasporagrupper efter andra världskriget.23

• Ett moraliskt bruk av historia hänger samman med en upprördhet över hur makt har utövats i det förflutna och i vissa fall fortsätter att utövas. Målet är att göra upp med den orättfärdiga statsmakten. Exempel på det historiebruket är efter Sovjetunionens fall då terrorn mot många människor under Stalins styre uppmärksammades.24

• Det kommersiella historiebruket grundar sig i att det finns en marknad för det som producerats vilket har skapat en industri av historierelaterade produkter. Dess värde ligger i dess popularitet och det produkter inom det kommersiella historiebruket har bidragit till ett ökat historieintresse.25

• Ett icke-bruk innebär att ett samhälle inte legitimeras genom användningen av historia. Det historiebruket inriktar sig på framtiden och man bekräftar inte nutiden med hjälp av det förflutna. Exempel på när ett sådant historiebruk har använts är den svenska efterkrigstiden.26

(12)

historieskrivning som beskriver att samhällets utveckling drivs av motsättningar mellan klasser och revolutioner.28

• Vetenskapligt historiebruk innebär att man skriver om historien och etablerar nya historiska fakta. Fakta inplaceras sedan i kontexter som kan kopplas till redan kända historiska händelser. Med ett vetenskapligt historiebruk utvecklas nya tolkningar av historien vilka fokuserar på skillnader.29 Gränsdragningen mellan det vetenskapliga och det ideologiska historiebruket är svår att dra eftersom meningsskapande och tolkning ingår i båda bruken.30

• Det pedagogisk-politiska historiebruket förenklar historien och betonar likheter istället för olikheter, till skillnad mot det vetenskapliga bruket. Det är ett jämförande historiebruk som innebär att dåtiden och nutiden beskrivs på ett förenklat sätt. Skillnaden gentemot det vetenskapliga bruket medför att historiebruken utesluter varandra. 31

Utifrån Karlssons typologi kommer vi att studera läroböckernas beskrivna orsaker som historiekulturella uttryck.32 Historiekultur definieras som en kedja av kommunikation kring ämnet historia. I kommunikationskedjan ingår sändare, förmedlare och de som skall ta emot budskapet.33 Historiekulturen aktiveras genom historiebruket vilket innebär att vi genom historia skapar en förståelse för hur vår omvärld har sett ut och kommer se ut.34 Hur den förståelsen skapas beror på vilken form av historiebruk som använts. Forskningen som berör historiekultur har tidigare fokuserat på lärobokens utformning så som text, rubriker och bilder. Under senare tid har forskningen alltmer fokuserat på textens innehåll.35 Det kommer även att ske i denna studie då textens innehåll i form av orsaker till kalla kriget studeras.

(13)

4.3 Tre teorier om kalla krigets orsaker

När en historiker ska studera litteratur om kalla kriget finns det en allmänt accepterad modell som man kan använda. Modellen består av traditionalister, revisionister och postrevisionister.36 Eftersom huvudsyftet för denna examinationsuppgift är att studera det historiemedvetande som återfinns i de fyra läroböckerna är dessa tre teorier ett verktyg för att strukturera och analysera orsakerna. Fokuset är inte på själva analysen av orsakernas relation till de tre teorierna utan att studera en eventuell skillnad i det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar.

4.3.1 Traditionalism

Under 1940- och 50-talen dominerade traditionalisternas tolkning av kalla kriget forskningsdebatten. Enligt den tolkningen utgjorde Sovjetunionen och kommunismen ett hot mot säkerheten i både USA och västvärlden.37 Enligt en av traditionalismens företrädare, Arthur Schlesinger, var Sovjetunionen huvudansvarig för kalla krigets uppkomst. I kontrast till USA förde Sovjetunionen en aggressiv politik och landets expansionism tvingade USA att agera för att försvara demokratin. Josef Stalin betraktades också som en betydelsefull faktor till kalla krigets utveckling.38

4.3.2 Revisionism

(14)

slut för att främja sina egna intressen vilket medförde att skilda måttstockar brukades i olika delar av världen, exempelvis i Latinamerika. Eftersom all form av vänsterpolitik motarbetades orsakade den amerikanska politiken ökade spänningar mellan Öst och Väst.40

4.3.3 Postrevisionism

Under 1970-talet tog alltfler forskare avstånd från traditionalisternas och revisionisternas bild av kalla krigets orsaker och intog en tredje ståndpunkt. De benämns postrevisionister och eftersträvade en medelväg mellan traditionalism och revisionism. Enligt en av företrädarna, John Lewis Gaddis, var syftet att ta tillvara de starka sidorna och ta bort de svaga hos de två föregående riktningarna.41 Postrevisionisterna accepterade traditionalisternas tolkning att det var Sovjetunionens expansionistiska politik som var den främsta orsaken till kalla kriget. Men liksom revisionisterna medgav de att USA utgick från egna politiska ändamål med hjälp av ekonomiska resurser. Postrevisionisterna menade också att den amerikanska regeringen överdrev hotet från kommunismen i syfte att förstärka den inre gemenskapen i landet. Och de betraktade Stalin som en opportunist och inte likt en person som strävade efter en kommunistisk världsrevolution.42 Kalla kriget betraktades mer som en kamp mellan olika strategiska intressen än som en ideologisk konfrontation mellan kapitalism och kommunism.43

4.4 Läroböcker och historiemedvetande

(15)

läroböcker. Anledningen är att läroboken styr lärarnas planering och undervisning, särskilt inom ämnet historia48

Läroboken befinner sig mellan de två spänningsfälten vetenskap och propaganda. Det beror på att lärobokens funktion är att förmedla en viss information och ett visst perspektiv till eleven. 49 Läroböckerna är en kvarleva och uttrycker hur böckerna tolkade historien och vilket historiemedvetande eleverna mötte i undervisningen. I en stabil värld förändras historiemedvetandet mycket långsamt och Niklas Ammerts hypotes är att det inrikes- och utrikespolitiska klimatet styr läroboksförfattarna och därmed läroböckerna.50 Klas-Göran Karlsson anser att de europeiska förändringsprocesserna runt 1990 är ett exempel på hur historiemedvetandet snabbt kan förändras.51 Även Jörn Rüsen menar att historiemedvetandet kan aktiveras av stora förändringar.52 Det är därför av intresse att studera orsakerna i läroböckerna både före och efter kalla kriget slut eftersom händelsen medförde en kraftig förändring i det politiska klimatet och därmed kan ha påverkat historiemedvetandet. Det är en anledning till att det i begreppet historiemedvetande finns en insikt om att människan är såväl historieskapande som historieskapad. Det innebär att vi både gör och är historia.53 Efter att de fyra läroböckerna har studerats kommer vi att relatera underlaget till teorin om det sociokulturella lärandet.

4.5 Den sociokulturella teorin om lärande

Vår studie av läroböckerna och de beskrivna teoretiska begreppen är intressanta att koppla till Lev Vygotskij tankar om lärande. Anledningen är att Vygotskij betraktade lärande likt en konstruktion vilket innebär att kunskap är en produkt som människor skapar.54

4.5.1 Vygotskij och undervisning

(16)

förändra tänkandet.55 Han uppfattade utvecklingen av människors medvetande som en kulturell och historisk process och det sociala samspelet är den viktigaste drivkraften i elevens utveckling.56 Människan kännetecknas av sin plats i den kulturella historien vilket är en skillnad gentemot djuren. Det unika med människans medvetande är att vi är en kulturell varelse vilket inte begränsar utvecklingen till det som naturgivet.57 Människans handlingar är betingade av historien och kulturen och har sett olika ut i olika tider och samhällen. Skillnaderna påverkar elevernas olika upplevelser och återspeglas i den enskilda individens medvetande.58

Undervisningen i skolan har enligt Vygotskij en avgörande roll när det gäller att göra elever medvetna om sina kognitiva processer.59 Kognitiv utveckling är den process då eleven med hjälp av psykologiska redskap uppnår nya förmågor. Utvecklingen är inte automatisk utan är beroende av den sociala lärosituationen där den gemensamma interaktionen mellan lärare och elev är drivkraften.60 Kunskap är en social produkt och därför bör undervisningen betraktas som en dialektisk process där ny kunskap uppstår i en gemenskap.61 I fokus för hans undersökningar var samspelet mellan lärare och elever vilket är kärnan i undervisningsprocessen.62 Enligt Vygotskij är kommunikationen språkets viktigaste funktion eftersom vi använder språket till att förmedla och klargöra kunskaper och värderingar.63 Språket fungerar ofta som ett band mellan personer och är oberoende av avstånd och tid. Det språkliga bandet medför att vi kan ta del av det som har skapats av tidigare generationer.64 Därför är den språkliga medieringen viktig då sambandet mellan den aktuella kulturella verkligheten och eleven ska definieras i relation till mänsklig aktivitet.65

4.5.2 Vygotskij och medvetande

(17)

som påverkar dess utveckling.66 Historia liknas vid fenomen som befinner sig i rörelse och förståelsen av utvecklingen kan ske genom att analysera dessa fenomen.67Att studera historia innebär därför att studera en förändringsprocess vilket bör återspeglas i valet av metod. 68 Vygotskij ansåg att historisk utveckling och dess kognitiva paralleller kan studeras genom samhällsutvecklingen och snabba omställningsprocesser. Innebörden av omställningsprocesser är radikala sociala och kulturella förändringar likt kalla krigets slut.69

Vygotskijs tankar kommer att beröras under avsnittet om det sociokulturella lärandet då hans tankar kopplas till vår studie av läroböckerna och begreppet historiemedvetande. Det är av intresse då Eric Jensen menar att ett av historiemedvetandets uttryck och funktion är den sociokulturella lärprocessen.70 Det inbegriper förståelsen för hur förändring sker.71 Ett av lärarens professionella objekt är lärande och en uppgift är då att utveckla förmågor hos eleverna, däribland ett historiemedvetande.72

5. Metod

Teori kan beskrivas likt antaganden som möjliggör en härledning av förutsägelser av ett visst område eller en viss fakta. Antaganden består av abstrakta begrepp som uttrycker sociala företeelser och gemensamma egenskaper vilket beskrivits i teoridelen.73 Utifrån teori kan man ställa frågor till och om det förflutna men det behövs även metoder för att nå ett resultat i relation till de formulerade frågeställningarna.74 Metod kan beteckna ett tillvägagångssätt för att nå en historisk kunskap.75 Valet av metod bör avgöras av de frågeställningar som ställs.76 Metod är ett så pass stort område att den även kan innefatta teoretiska aspekter vilket medför svårigheter att veta när teorin övergår till metod och tvärtom. Det hermeneutiska angreppssättet är ett sådant exempel.77

(18)

5.1 Hermeneutik kontra positivism

Positivism och hermeneutik är två motsatta inställningar eftersom positivismen är en tanketradition som besvarar frågor med ett strikt naturvetenskapligt förhållningssätt. Hermeneutiken är däremot en tolkningslära.78 Enligt den hermeneutiska vetenskapssynen bör inte enbart det naturvetenskapliga forskningsidealet användas inom forskning eftersom det är skillnad mellan fysiska och sociala fenomen. I motsats till naturlagarna finns det inte oföränderliga regler när det gäller mänskliga beteenden eller samhällen. Positivismen uppfattar istället fakta som naturgivna och målet är att skapa en värderingsfri kunskap med hjälp av neutrala observationer.79 Den innefattar en tro på absolut kunskap som kan räknas ut med vår logik och sinnen.Eftersom man inom hermeneutiken vill förstå meningar i språk och existens används ett annorlunda angreppsätt.80 Det är en tolkningslära som till skillnad mot positivismen utgår från en kunskapskälla utanför de fem sinnenas iakttagelser och den logiska analysen. Inom hermeneutiken menar man att förförståelsen är viktig eftersom vi alla formas av en bestämd tid och plats.81Tabellen nedan belyser viktiga skillnader mellan positivism och hermeneutik.

Tabell 1

Positivism

Hermeneutik

Naturvetenskapligt forskningsideal Socialvetenskaplig forskningsideal

Förklaring Förståelse

Avbildning Tolkning

Distans Engagemang

Opartiskhet Partiskhet

5.2 Hermeneutisk textanalys

I studiet av läroböckerna kommer den hermeneutiska teorin att användas. Eftersom vårt intresse är vad som förmedlas av läroböckerna och inte hur böckerna har använts är den

78_{Andersson 1979, s. 9-13} 79_{Florén, Ågren Lund 2006, s. 158} 80_{Florén, Ågren Lund 2006, s. 158} 81

(19)

hermeneutiska textanalysen den metod vi kommer att använda. Vi kommer att analysera texterna i de fyra läroböcker utifrån en kvalitativ aspekt då innehållet i läroböckerna är ett verktyg för att studera det historiemedvetande som förmedlas genom dem utifrån valda frågor och utifrån olika teoretiska perspektiv Att en studie görs utifrån en kvalitativ synvinkel innebär att en mening skapas ur en mängd data och det handlar om att urskilja det betydelsefulla för vårt syfte.82 Eftersom vi vill skapa en förståelse för det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar genom dess beskrivna orsaker till kalla kriget har vi valt att använda oss av den hermeneutiska textanalysen. För att en förståelse ska kunna ske av de texter vi studerar krävs en tolkning. På något sätt är alla textanalyser hermeneutiska för att de bygger på någon form av texttolkning.83 Hermeneutiken kan användas som en del i en textanalytisk metod vilket innebär att en förståelse för läroböckernas innehåll skapas.84 Syftet är att tolka dokumenten vilket är en viktig del i förståelsen.85 Det är nödvändigt för att besvara den första frågeställningen i avsnittet orsaker till kalla kriget då vi tolkar de orsaker till kalla kriget som läroböckerna förmedlar.

För att förstå de enskilda textavsnitten i de fyra läroböckerna som berör orsakerna till kalla kriget bör man sätta delarna i relation till materialet som helhet. Processen kallas hermeneutisk cirkel och ökar förståelsen för det studerade materialet.86 Delarna tolkas genom helheten.87 Vi kommer att tolka delarna i form av de orsaker till kalla kriget som finns i läroböckernas olika avsnitt och de textavsnitt som beskriver kalla krigets orsaker relateras till varandra under avsnittet med likheter och skillnader. Efter detta kommer delarna att relateras till de tre teorierna om kalla krigets orsaker och det historiebruk som har använts vilket kommer att ge en bild av skillnader historiemedvetandet. Därmed kommer delarna i form av orsaker till kalla kriget i läroböckerna att tolkas genom helheten. Helheten består av det som omger texten i form av dess kontext.88 Den kontext som vi har valt att fokusera på är det historiebruk och de teorier till kalla krigets orsaker som återfinns i läroböckerna. När den kontexten relateras till orsakerna i form av en tolkningscirkel kommer en större förståelse för det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar att uppnås.

(20)

5.3 Den komparativa metoden

Förutom den hermeneutiska teorin kommer den komparativa metoden att användas när vi studerar innehållet i läroböckerna. Det är ett vetenskapligt arbetssätt inom historieforskningen då olika perioder och dess skilda förhållanden jämförs. Metoden är intressant i relation till vårt syfte eftersom likheter och skillnader då kan belysas och jämföras med varandra.89 Då det sker kan en eventuell skillnad i läroböckernas historiemedvetande belysas. Urvalet av länder och dess läroböcker har styrts av våra förväntningar och föreställningar. Syftet med vår komparativa analys är att jämföra det förmedlade historiemedvetandet i fyra läroböcker i historia som riktar sig till gymnasieskolan i Sverige och Ungern. Då länderna intog skilda ställningstaganden under kalla kriget anser vi att en eventuell skillnad i ländernas läroböcker förmedlade historiemedvetande studeras. Det kommer ske genom att de likheter och skillnader av kalla krigets orsaker som finns i dem ställs mot varandra. I vår komparativa analys strävar vi efter ett samband mellan läroböckerna då man ofta får ut mer av materialet vid en jämförelse.90 Ett samband mellan läroböckerna är sammanhanget då de författades. Av den anledningen valde vi att studera fyra läroböcker som publicerats före och efter kalla krigets slut. Ett ytterligare samband är innehållet i de fyra läroböckerna. Vi analyserar beskrivningen av samma historiska epok i vår komparativa jämförelse. Därmed kan innehållet i läroböckerna relateras till varandra.

Efter att orsakerna till kalla kriget i de fyra läroböckerna skildrats kommer vi att göra en kontrasterande komparation vilket innebär att skillnader beskrivs. Även en generaliserande komparation där likheter studeras.91 Det kommer att äga rum under avsnittet då likheter och skillnader mellan läroböckernas orsaker analyseras och därmed besvara vår andra frågeställning. Komparationen kommer att struktureras genom att resultatet härleds till den beskrivna modellen av de tre teorierna om kalla krigets orsaker i avsnittet om likheter skillnader. Läroböckernas skillnader och likheter kommer även struktureras genom Karlssons typologi. Det kommer genom vår komparativa jämförelse av kalla krigets orsaker i relation till olika historiebruk.

89_{Dahlgren, Florén 1996, s. 195} 90_{Hellspong 2001 s. 79}

91

(21)

Slutligen kommer vi att göra en diakron komparation som innebär att staters och skeendens historiska förändringsprocess jämförs.92 Staterna som kommer jämföras är Sverige och Ungern. Och det historiska skedet utgörs av beskrivningen av orsaker till det kalla kriget i ländernas läroböcker under 1980- och 1990-talet. Med hjälp av den komparationen kommer vi att besvara vår tredje frågeställning. Resultatet kommer vi sedan att relatera till det sociokulturella lärandet och en eventuell skillnad i det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar.

6. Avgränsning

Vi har avgränsat oss till att analysera hur man i fyra läroböcker beskriver orsakerna till kalla kriget. Det är läroböckernas texter som studeras och inte dess bilder även om också de kan uttrycka ett historiemedvetande. Bilder är mångtydiga vilket är anledningen till att de är svårtolkade och kräver ett analytiskt redskap.93 Avgränsningen till den text som beskriver orsakerna till kalla kriget medför att storleken på det studerade materialet blir hanterbart då kalla kriget var en lång epok som beskrivs med ett omfattande material. När vi fokuserar på orsakerna till kalla kriget har vi en gemensam nämnare när samtliga läroböcker ska jämföras under avsnittet likheter och skillnader.

Samtiga läroböcker riktar sig till gymnasieskolan men utgavs i två olika länder, Sverige och Ungern. Länderna tog olika ställning i kalla kriget eftersom Sverige var neutralt medan Ungern tillhörde östblocket. Det är av intresse då ländernas olika ställning kan ha påverkat beskrivningen i läroböckerna. Ett eventuellt förändrat historiemedvetande kan studeras när kraftiga förändringar äger rum. De fyra läroböckerna publicerades under perioden 1984 till 1995 vilket innebär att de utgavs före och efter kalla krigets slut. Därmed kan ett eventuellt förändrat historiemedvetande härledas till att kalla kriget som epok upphörde. Det kan relateras till Vygotskij som menade att historisk utveckling och dess kognitiva paralleller kan studeras i relation till samhällsutvecklingen och snabba omställningsprocesser som innebär radikala sociala och kulturella förändringar.94

92_{Dahlgren, Florén 1996, s. 198} 93_{Ammert 2008 s. 77}

94

(22)

7. Material

I följande avsnitt kommer vi att beskriva de fyra läroböcker som kommer att studeras. Valet av material har grundat sig i vår strävan efter likvärdighet.95 Den strävan har påverkat valet av material vilket medför att det senare resultatet får en högre tillförlitlighet.96 Samtliga böcker innehar en beskrivning av kalla kriget som epok och utgavs i Ungern och Sverige under respektive efter kalla krigets slut. Därmed kan en förändring av historiemedvetandet studeras eftersom vi anser att kalla krigets slut innebar en omfattande samhällsförändring.

7.1 Historia 1984

Historia 1984, Történelem, är skriven för gymnasiet i Ungern. Författaren är Ágota Jóvérné

Szirtes och läroboken utgavs 1984. 97 Dispositionen är kronologisk och författaren har tagit upp Amerikas, Asiens och Afrikas historia men fokuserar på Europas historia. Historia 1984 består av tre kapitel och börjar med en beskrivning av första världskriget för att därefter skildra andra världskriget. Slutligen beskrivs efterkrigstiden på 63 sidor av de samtliga 204 sidorna. Läroboken innehåller även frågor på och sammanfattningar av textinnehållet samt diskussionsfrågor. Det finns även bilder och kartor med tillhörande texter och förklaringar på utvalda begrepp.

7.2 Historia 1995

Historia 1995, Történelem, vänder sig till gymnasieskolan i Ungern. Läroboken publicerades

1995 och Lászlo Lator är dess författare. 98 Bokens disposition är kronologisk. Innhållet består av första världskriget, mellankrigstiden, Ungern under det andra världskriget och världen och Ungern efter det andra världskriget. Författarna har tagit upp Amerikas, Asiens och Afrikas historia men inriktar sig på Europas historia. Boken består av fyra kapitel på 256 sidor varav 50 sidor behandlar efterkrigstiden. Läroboken avslutas med sammanfattningar och frågor på textinnehållet samt diskussionsfrågor. I boken finns det både rent textligt innehåll, samt bilder och kartor med tillhörande texter.

(23)

7.3 Vägar till nuet

Vägar till nuet är skriven för gymnasiet och utgavs 1984. 99 Författarna är Göran Graninger, Sven Tägil och Kjell-Åke Carlsson. Läroboken är uppdelad i olika teman och består av två kapitel som följer en kronologisk ordning förutom vissa avgränsade områden. Sammanlagt består den av 156 sidor varav alla behandlar efterkrigstiden. Fokus ligger på Europa men även Afrika, Latinamerika och Asien berörs. I boken finns det även bilder och kartor med tillhörande texter.

7.4 Historiens spegel

1995 publicerades Historiens spegel som är skriven för den svenska gymnasieskolan. 100 Författarna heter Sverker Oredsson och Lars Andersson. Bokens disposition är kronologisk och börjar med en beskrivning av förhistorien och avslutar med att skildra kalla kriget. Afrikas, Asiens och Latinamerikas historia beskrivs men läroboken inriktar sig på Europas historia. Den består av 12 kapitel och 125 sidor av 366 sidor behandlar efterkrigstiden. I boken finns även en tidslinje som tar upp bokens centrala aspekter. Förutom det textliga innehåller består den av bilder och kartor med tillhörande beskrivningar.

8. Forskningsöversikt

Det finns en mängd böcker som studerar olika sorters läroböcker. Fyra avhandlingar studerar läroböcker i historia och historiemedvetandet i dem.

Niklas Ammert har skrivit avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i

svenska historieläroböcker under hundra år.101 Han har utgått från Jeismanns andra definition av historiemedvetande som berör tidsmedvetande. Det studerade materialet är läroböcker i historia från grundskolan och de betraktas likt artefakter och historiekulturella yttringar. Ammert utgår från att det går att identifiera aspekter i läroböcker som kan utveckla ett historiemedvetande men hans undersökningsresultat visar att merparten av läroböckernas

99_{Graninger 1984}

100_{Andersson, Oredsson 1995} 101

(24)

innehåll inte påvisar ett utvecklande av ett historiemedvetande, i relation till tidsmedvetandet. Vi kommer likt Ammert att betrakta läroböckerna som historiekulturella uttryck. Däremot är vår utgångspunkt Jeismanns första definition av historiemedvetande och fokus kommer därmed inte att vara på tidsmedvetandet. Vi kommer även att relatera resultatet till kalla krigets slut och hur det kan relateras till det sociokulturella lärandet.

Nanny Hartsmar har skrivit avhandlingen Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en

skolkontext.102 Hartsmar intresserar sig, likt Ammert, för tidsperspektivet i

historieundervisningen som hon anser vara en grund för historiemedvetandet. Ett syfte med avhandlingen är att problematisera olika förutsättningar för utvecklandet av ett sådant. Hartsmar använder sig av elevernas egna uppsatser och associationer men även intervjuer. Med hjälp av det materialet beskriver hon sedan elevernas historiemedvetande. Eftersom avhandlingen fokuserar på tidsperspektivet använder sig Hartsmar av ett annat synsätt på historiemedvetande än vad vi kommer att arbete med. Hon fokuserar även på elevernas upplevelser medan vi studerar informationen i läroböcker och kopplar resultatet till det sociokulturella lärandet och en specifik epok.

Sture Långström har skrivit avhandlingen Författarröst och lärobokstradition: en

historiedidaktisk studie.103 Han har studerat vilka författarna till läroböcker i historia är och hur deras världsåskådning avspeglas i böckerna. Resultatet har han fått fram genom att analysera läroböcker och intervjuat författare till dem. Syftet är att se hur författarna påverkas av sin omgivning. Långström konstaterar att läroböckerna inte enbart förmedlar fakta utan även idéer och värderingar. Hans slutsats är att läroboksförfattarna har ett stort inflytande på både innehållet och utformningen av innehållet. Avhandlingen är intressant eftersom resultatet visar att författarna är påverkade av sin samtid och att deras beskrivningar inte är statiska skildringar vilket överensstämmer med det sociokulturella lärandet. Vi kommer dock inte att fokusera på personerna som har författat materialet i vår studie utan på det historiemedvetande läroböckerna förmedlar.

Kenneth Nordgren har skrivit avhandlingen Vems är historien?: historia som medvetande,

kultur och handling i det mångkulturella.104 Han genomför både en textanalys och en

102_{Hartsmar 2001} 103_{Långström 1997} 104

(25)

bildanalys. Nordgren menar att även om vi lever i ett mångkulturellt Sverige avspeglas det inte i läroböckerna där det fins ett europeiskt perspektiv. Läraren lämnas också utan instruktioner för hur mångfalden ska hanteras i klassrummet och undervisningen. Nordgren undersöker om det finns ett gemensamt kulturarv eller olika erfarenheter i de läroböcker som studeras. Resultatet visar att historieböckerna är monokulturella när de enligt honom borde innehålla en mångfald. Vi kommer inte att genomföra en bildanalys men i likhet med Nordgren kommer vi att genomgöra en textanalys. Hans resultat är intressant då han påvisar ett visst perspektiv i läroböckerna som inte klart följer samhällsförändringen i Sverige. Det innebär att förändringar i den kontext som läroböcker skapats i inte behöver påverka innehållet i en lärobok. Vilket medför att det lärande som sker i skolan inte alltid förändras med samhällsutvecklingen.

Forskningen om historiemedvetande är i Sverige begränsad till våra inhemska läroböcker i historia. Kalla krigets behandlas däremot i en mängd böcker.

Kenneth Hagbro har skrivit uppsatsen Kalla kriget i läroböckerna: på vilket sätt har kalla

kriget framställts i skolans läroböcker105? Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det

kalla kriget framställts i grundskolans läroböcker i relation till sin tids styrdokument. Hagbros metod var att undersöka skillnader och likheter i läroböcker från 1980-talet och 2000-talet och se om bilden av kalla kriget har förändrats efter berlinmurens fall. Resultatet visar att författarna har påverkats av läroplanerna i sin beskrivning av kalla kriget och samtliga läroböcker lägger skulden till kalla kriget på Sovjetunion. Vi kommer inte att fokusera på läroplaner eller författarna utan på det historiemedvetande som förmedlas i böckerna. Men resultatet är intressant eftersom det visar en historisk förändring i läroböckernas beskrivning i relation till samhällsförändringar. Vilket innebär att den information som läraren förmedlar med hjälp av skolans läroböcker påverkas av dess kontext.

Sven-Åke Holmén är författare till Den politiska läroboken: bilden av USA och Sovjetunionen

i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget.106 Holmén gör en kronologisk sammanfattning av synen på Sovjetunionen och USA i svenska, norska och finländska läroböcker från 1930 till 2004. Förändringar och skillnader mellan länderna kopplas till den

(26)

politiska situationen. Holmén belyser att historiebeskrivningen har förändrats genom historiens lopp och att Sovjetunionens sammanbrott innebar att läroböckerna i de olika länderna fick skrivas om i olika utsträckning. Synen på Sovjetunionens historia och kalla krigets natur påverkades av att landet inte längre fanns till. Detta var särskilt tydligt i Finland som var i starkast beroendeställning till Sovjetunionen. Slutsatsen är att Norge, Sverige och Finland gjorde olika utrikespolitiska vägval under kalla kriget utifrån sina olika förutsättningar. I relation till vårt syfte är det intressant att beskrivningen av USA och Sovjetunionen i nordiska länder kan kopplas till politiska förhållanden. Vi kommer att undersöka orsakerna till kalla kriget och läroböckernas bild av USA och Sovjetunionen i samband med kalla krigets slut. Holmén använder sig av läroböcker från 1930-talet och framåt vilket medför att hans tidsperspektiv är stort och inte knyts till en specifik händelse som kalla krigets slut. Vårt resultat kommer även att kopplas till det sociokulturella lärandet. Ingen av ovanstående författare använder sig av Jeismanns första definition av historiemedvetande i sin forskning. Därmed kommer vår studie att bidra till det aktuella forskningsläget om historiemedvetande i läroböcker.

9. Orsakerna till kalla kriget i de fyra läroböckerna

I följande avsnitt kommer vi att beskriva de orsaker till kalla kriget som vi har tolkat i de fyra läroböckerna. Det ger en möjlighet till att belysa att det historiemedvetande som läroböckerna förmedlar är beroende av sin historiekulturella kontext. I relation till lärande är det viktigt då läraren utgår från läroböcker i sin undervisning. Om orsakerna skiljer sig har därmed eleverna fått en bild av kalla kriget som inte är likadan under olika tider och i olika samhällen.

9.1 Historia 1984

9.1.1 Två supermakter med olika idéer växer fram

(27)

Även Sovjetunions internationella militära och politiska auktoritet ökade och landet utvecklades till en ledande makt i världspolitiken. Europa splittrades i två delar då borgerliga och kommunistiska krafter stod mot varandra. Den internationella klasskampens orsak var de två världssystemens opposition och kampen hade antagit varierande former efter andra världskriget. Sovjetunionens militära styrka omöjliggjorde att det socialistiska blocket tillintetgjordes militärt och tvingade imperialisterna att acceptera principen att leva i fred bredvid varandra. Samtidigt existerade militära block och upprustningen fortsatte och båda blocken använde sig av ekonomiska påtryckningar.

9.1.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden

Under åren 1945 och 1946 skedde en allmän demokratisering och vänstervridning i Europa och i östra delarna av Asien. Sovjetunion var det enda socialistiska landet före det andra världskriget och var omringat av länder med en kapitalistisk samhällsstruktur. Men därefter började en vänstervridning i de länder som befriats av den röda armén. Den processen resulterade i folkliga demokratiska revolutioner. Liknande processer skedde i några östasiatiska länder och med den utvecklingen utvecklades det socialistiska blocket. Det bidrog till att kommunistiska partiers roll och auktoritet ökade och de olika arbetarorganisationernas medlemsantal mångdubblades.

9.1.3 Churchills tal i Fulton

Efter andra världskriget blev motsättningarna starkare inom den antifascistiska koalitionens krafter där Sovjetunionen, Storbritannien och USA ingick. Det var de imperialistiska makterna som ville förändra en enligt dem negativ tendens och begränsa länders möjlighet att ställa sig på socialismens sida. Den nya västliga poltiken började med Winston Churchills tal i Fulton 1946. Det kalla krigets hotande politik började då och var i överensstämmelse med den utarbetade Trumandoktrinen.

9.1.4 Pragkuppen

(28)

9.1.5 Trumandoktrinen

Trumandoktrinens syfte var att ge stöd till länder som ansågs vara politiskt eller strategiskt viktiga. USA gav även ett ekonomiskt och militärt stöd till de lokala borgarklasserna för att tränga tillbaka socialistiska strävanden. Under samma tid började en antikommunistisk hysteri i Europa och följden blev att kommunisterna trängdes undan i de västeuropeiska ländernas regeringar.

9.1.6 Marshallhjälpen

Marshallplanen blev ett viktigt steg i Europas uppdelning i två delar. Sovjetunion och de folkdemokratiska länderna tog inte emot den ekonomiska hjälpen då den betraktades som en otillåten inblandning av USA i de europeiska ländernas angelägenhet. Följden blev att Sovjetunion och andra socialistiska länder tvingades att förstärka sina samarbeten i enlighet med internationalismens anda. Sovjetunionen och de socialistiska länderna önskade inte leva i ett stängt block men det imperialistiska blocket ville isolera dem. Imperialisternas strävan att isolera de socialistiska länderna stärkte deras känsla av beroende av varandra och ökade misstänksamheten mot imperialismen.

9.1.7 NATO

År 1949 grundades NATO av imperialistiska stormakter. NATO var den mest betydande militäralliansen som bildades av västmakterna med en gemensam politisk och militär ledning. Det var den amerikanska ledningens vilja som var gällande i NATO.

9.1.8 Warsawapakten

(29)

9.1.9 Kapprustningen

Kalla krigets upprustningstävling tvingades på Sovjetunion av imperialistiska länder. Det styrkeförhållandet som gällde under 1950-talet förändrades till USA:s nackdel efter att Sovjetunionen bröt mot USA:s monopol på kärnvapen och vätebomben. Förändringen i USA:s ledning som kom till stånd 1952, då det demokratiska partiet ersattes av det republikanska, bidrog till att spänningen ökade mellan makterna. Utrikesministern John Foster Dulles politik påverkade ofördelaktigt det imperialistiska blocket men även det socialistiska blockets inrikespolitik. Anledningen var att Dulles nya politik innebar en massiv vedergällning som gick ut på att trovärdigt hota med USA:s överlägsna arsenal av kärnvapen.

9.1.10 Koreakriget

Korea delades i två länder med olika samhällsstrukturer. Mellan de två länderna, Nordkorea och Sydkorea, utbröt sedan ett krig. Krigets betydelse visades när makter utanför ländernas gränser lade sig i och styrkorna från de deltagande länderna representerade de två fientliga blocken. Konflikten i Korea blev därmed en sammandrabbning mellan socialism och imperialism.

9.1.11 Vietnamkriget

USA:s syfte i Vietnam var att förhindra den socialistiska revolutionen som skedde i landet. Vietnamkriget utvecklades till ett självständighetskrig med antikapitalistiska strömningar i samband med att USA deltog i konflikten.

9.1.12 Kubakrisen

(30)

9.2 Historia 1995

Efter andra världskrigets slut ansåg den amerikanska ledningen att det fanns två politiska system i världen. Det var den kommunistiska diktaturen som var i konflikt med den kapitalistiska demokratin. USA gav stöd till de länder som kämpade emot den kommunistiska spridningen då det fanns en rädsla för dominoteorin. Teorin innebar att ett land som blev kommunistiskt skulle ge stöd åt kommunister i andra länder. Det antogs starta en ohejdbar serie av kommunistledda revolutioner i olika länder.

Josef Stalin var inte nöjd med den territoriella expansionen efter andra världskriget. Stalin ville förändra och bestämma över den politiska strukturen i de länder som befriades och ockuperades av den röda armén. Efter andra världskriget var det kontrollkommissionen som kontrollerade de besegrade ländernas inrikespolitik. I Italien var Sovjetunionens roll bara formell i kontrollkommissionens arbete. Sovjetunionen räknade också med att kommissionens västliga medlemmar hade en liknande roll i Central- och Östeuropa. Parallellt med att Sovjetunions inflytande blev starkare ökade spänningen mellan öst och väst.

År 1946 var Winston Churchill i USA. I ett tal i staden Fulton talade han om en mörk framtid för Central- och Östeuropa. Churchill ansåg att en järnridå hade dragits ner över Europa och Stalin fördömdes. Han menade att Stalin tagit friheten från de folk som levde på östra delen av Europa och tvingade dem att följa den kommunistiska diktaturen.

(31)

År 1947 bestämde sig den amerikanska presidenten, Harry S. Truman, att föra en hårdför politik. Enligt Trumandoktrinen fanns det bara två politiska system i världen, demokrati och diktatur. Med diktatur menades den kommunistiska diktaturen. Truman lovade att ge stöd till de länder som kämpade emot den kommunistiska spridningen eftersom USA var rädd för dominoteorin.

Den amerikanska utrikesministern G. C. Marshall betonade i ett tal på universitet i Harvard att USA vill förstärka sitt inflyttande på det ekonomiska området i Europa. Syftet var att de västeuropeiska länderna skulle kunna stå emot den kommunistiska spridningen. Länderna fick 10 miljarder dollar och deras ekonomi ökade med 30 procent jämfört med före kriget. Stalin reaktion var att förbjuda de länder som tillhörde Sovjetunionens intressesfär att ta emot biståndet.

9.2.7 NATO

USA, Frankrike, Italien och Storbritannien bildade NATO år 1949. Anledningen till att NATO bildades var rädslan för Sovjetunionens spridning och den militära koalitionens syfte var att försvara dess medlemsländer. Ledningen i Moskva definierade denna händelse som ett hot mot Sovjetunionens säkerhet.

Som ett svar på Västtysklands medlemskap i NATO grundades Warszawapakten 1955 av åtta socialistiska länder. Den sovjetiska ledningen betonade att Warszawapakten var en försvarsorganisation.

(32)

Kina och Sovjetunionen ville få kontroll över Korea och med de två ländernas stöd attackerade nordkoreaner Koreas södra del. När de var nära att ta över kontrollen i hela landet började USA en motoffensiv. Båda USA och Sovjetunionen drabbades av stora förluster i kriget men ville samtidigt undvika ett världskrig.

USA:s inbladning i den vietnamesiska konflikten förklaras med att USA var rädd för att Vietnam blev kommunistisk stat. Rädslan för det scenariot relateras till dominoteorin.

1959 tog Fidel Castro och hans gerilla makten i Kuba efter att Havanna erövrades. USA ville undvika ett militärt angrepp och införde ekonomiska och politiska påtryckningar mot landet. Ledningen i Moskva såg en stor möjlighet till att kommunismen kunde spridas från Kuba till Amerika och därför investerade det sovjetiska östblocket mycket till Kuba för att hålla liv i det kubanska systemet. Den kubanska ledningen sökte även militär hjälp från Sovjetunionen och från 1962 började Warszawapaktens länder skicka försvarsvapen och kärnvapenbärande raketer. John F. Kennedy reagerade bestämt och införde en blockad mot Kuba. Situationen ledde till att båda de militära organisationerna, NATO och Warszawapakten, mobiliserade sina styrkor. Efter två veckors spänning kom den amerikanska och sovjetiska ledarna överens och skrev ett avtal som innebar slutet av den amerikanska blockaden och de sovjetiska ramperna på Kuba.

9.3 Vägar till nuet

(33)

fördjupades. Ett kallt krig befäste olikheterna mellan en östlig socialistisk och en västlig kapitalistisk värld.

Sovjetunionen och USA hade sina respektive intresseområde. Josef Stalin hade angett kontrollen över Östeuropa som sitt mål och USA ville som världens starkaste makt ha fri tillgång till hela världen, inklusive Östeuropa. Winston Churchill och Franklin D. Roosevelt utformade därför Atlantdeklarationen. Enligt den kämpade de allierade för en fred grundad på folkens självbestämmande och inte för att utvidga de egna territorierna. I Jalta 1945 kom de tre ledarna överens om en kompromiss. Fria val skulle hållas i de östeuropeiska staterna men endast regeringar som var vänligt inställda till Sovjetunionen skulle tillåtas i dem. Kompromissen gav utrymme för skilda tolkningar. Den ryska blev till slut bestämmande då röda armén redan fanns på plats i Östeuropa och landet därmed utövade den faktiska makten i länderna. Följden blev att folkdemokratier efter sovjetiskt mönster upprättades i en rad länder vars inre och yttre politik ställdes under sovjetisk kontroll. Östeuropa förvandlades således till sovjetiska satellitstater och avspärrades från väst genom en järnridå som bestod av minfält och elektriska stängsel. Den utvecklingen skedde under en gradvis ökande spänning i förhållande till västmakterna. Kommunistiska partiers inflytande var även stort i en del Västeuropeiska länder. Och då deras politik uppfattades som ett hot mot Västeuropa ökade den internationella spänningen.

Talet berörs inte i läroboken.

(34)

Länder utsattes för påtryckningar när Sovjetunionen ville stärka sin kontroll. President Harry S. Truman ansåg därför att världsfreden äventyrades om fria länder tvingades in under ett totalitärt styre. Resultatet blev Trumandoktrinen som innebar att USA förband sig att hjälpa icke-kommunistiska stater oavsett styrelsesätt mot kommunistiska omvälvningsförsök eller påtryckningar från Sovjetunionen. Trumandoktrinen inledde en ny fas i amerikansk utrikespolitik.

För att få Västeuropas ekonomi på fötter och därmed förstöra grogrunden för kommunismen lanserade den amerikanska utrikesministern Marshall en plan 1947. Marshallplanen innehöll erbjudande om ekonomiskt bistånd till alla europeiska stater som var beredda att samarbeta om en återuppbyggnad av Europa. Sovjetunionen fick också erbjudandet men ansåg att villkoren var oantagbara. Därefter hindrade Sovjetunionen också de övriga östeuropeiska staterna från att ta emot marshallhjälpen.

9.3.7 NATO

Sovjet ville att västmakterna skulle sluta avtal med DDR och ge upp sin ställning i Västberlin. Konflikten i Tyskland nådde sin höjdpunkt 1961 då den östtyska regimen uppförde ett taggtrådsstängsel, som senare ersattes av en mur, genom Berlin. Den lucka i järnridån som Västberlin hade utgjort täpptes därmed till och den uppkomna Berlinkrisen skapade en stark internationell spänning. Bakgrunden till västmakternas agerande i Tysklandsfrågan var deras önskan att säkra hela Västeuropa i politiskt och ekonomiskt avseende. För detta syfte bildades försvarspakten NATO 1949.

(35)

var att ta vad som låg inom räckhåll i Östeuropa och därmed bygga upp ett försvar mot ett återupprustat Västtyskland.

Kapprustningen började när det visade sig att även Sovjetunionen förfogade över atombomber. I den västliga alliansen kunde därmed regeringarna, med motivering att det förelåg ett hot från Sovjetunionen, förmå folket att ta på sig ökade rustningsbördor. Då USA hade sina långtgående och kärnvapenbärande basflyg och kunde de bygga sin politik på hoten om massiv vedergällning. Ett sämre och mera spänt förhållande till USA är orsaken till att det ännu 1984 var ett primärt säkerhetsintresse för Sovjetunionen att behålla kontrollen över Östeuropa. Detta har i sin tur lett till att militariseringen blivit mer utpräglad än någonsin tidigare under fredstid.

Nationalistregeringen i Kina fick stöd av USA gentemot kommunisterna i landet. Efter det kommunistiska maktövertagandet förordade Kina en oförsonlig kamp mot USA-imperialismen och gav understöd till revolutionära socialistiska rörelser. Misstron mellan USA och Kina kom att öka under Koreakriget då Kina ingrep mot USA och gav stöd till Nordkorea. Konflikten i Korea resulterade i ett vapenstillestånd mellan Nord- och Sydkorea.

USA och Sovjetunionen disponerade över kärnvapen och konventionella styrkor som saknar motstycke i historien. Det var en anledning till att de två makterna blev indragna i en mycket stor del av världens konflikter vilket visades genom att de gav stöd till parter ekonomiskt och sände vapen och rådgivare. De sände ibland ut sina egna trupper som en styrkedemonstration. Konflikten i Vietnam är ett exempel.

(36)

stärkte sin strategiska ställning och skapade möjlighet att från nära håll rikta ett dödligt slag mot USA.

9.4 Historiens spegel

Efter andra världskriget dominerade två supermakterna USA och Sovjetunionen världspolitiken. Sovjetunionen var krigshärjat men hade en stor industriell potential och enorm militär styrka. Framförallt hade Sovjetunionen flyttat fram sin västgräns under andra världskriget och skaffat sig ett bälte av satellitstater i östra Europa. Det fanns ingen motvikt till Sovjetunionen bland Europas länder och landet blev nu en supermakt. USA hade inte lidit av kriget på sitt eget territorium. Deras ekonomiska styrka var både agrart och industriellt och överträffade Sovjetunionens.

Sovjetunionen flyttade fram sin västgräns under andra världskriget och skaffade sig ett bälte av satellitstater i östra Europa. USA var inte heller, som efter första världskriget, isolationistiskt. Amerikanska trupper stannade istället kvar i olika länder runt om i världen och USA var och ville vara en supermakt.

Talet berörs inte i läroboken.

(37)

över alla de länder som de sovjetiska arméerna intagit under andra världskriget. I Tjeckoslovakien styrde en demokratisk vänsterregim men med Pragkuppen tog kommunisterna makten och genomförde en likriktning av stat och samhälle efter sovjetiska direktiv. Det var den händelse som till störst del övertygande opinionen i väst om att världskriget hade övergått i ett kallt krig.

Det som framkallade de första konkreta motåtgärderna från USA och dess allierades sida mot Sovjetunionen var kommunistiska aktioner utanför den ockuperade östzonen. I Grekland pågick ett inbördeskrig mellan regeringstrupper och en kommunistisk gerilla. USA misstänkte att Stalin gav stöd till den kommunistiska gerillan och därför utfärdades Trumandoktrinen. Det var signalen till att kalla kriget nu var ett faktum. Doktrinen lovade militär och ekonomisk hjälp från USA till alla länder som kämpade mot kommunistiska och sovjetstödda underkuvningsförsök. Principen kom att bestämma USA:s agerande i hela världen. Den amerikanska isolationismen var därmed dödförklarad och ersatt med ett globalt amerikanskt engagemang.

USA:s första försvarslinje mot kommunismen gick genom Europa och därför beviljade kongressen Marshallhjälpen. Den ställdes till alla europeiska staters förfogande och skulle hjälpa dem med en ekonomisk återuppbyggnad efter krigets förödelse. Sovjetunionen förbjöd sina satelliter i Östeuropa att ta emot hjälpen.

9.4.7 NATO

1949 undertecknades Atlantpakten och samordningen av stridskrafter till försvar mot Sovjetunionen skedde genom NATO.

(38)

garanterade ömsesidigt militärt bistånd mellan paktens länder. Ur sovjetisk synvinkel var Västberlins existens ett hot eftersom det efter Stalins död hade uppkommit sprickor inom östblocket.

Nazisternas förföljelse av judar och oliktänkande hade orsakat en brain-drain till USA som gett landet försprång i kapplöpningen om atombomben. Resultatet blev att USA för en tid fick monopol på det makt- och terrorvapnet. Leonid Brezjnev satsade på tung militär upprustning och Sovjet nådde under hans ledning höjden av sin makt i militär mening. Både ifråga om kärnvapen och konventionella stridskrafter gick Sovjetunionen om USA och skapade därigenom förutsättningar för kapprustningen mellan blocken.

Huvudscenen för kampen mellan blocken flyttade för en tid till Östasien. Där utbröt Koreakriget med sovjetiska ockupationstrupper i norr och huvudsakligen amerikanska trupper i söder. När amerikanska trupper trängde norrut mot den kinesiska gränsen kastade Kina in stora trupper i Korea. I Kina var huvudlinjen i politiken en kamp mot det kapitalistiska samhället och därför ingrep kinesiska arméer i Koreakriget mot de USA-ledda FN-trupperna.

(39)

Det var också president Dwight D. Eisenhowers och utrikesminister Dulles som inledde den hårda linjens politik mot alla företeelser med kommunistiska sympatier i Latinamerika. Kuba blev centrum för latinamerikansk revolutionsideologi. Politiken efter revolutionen på Kuba skrämde genom sin radikalism USA som avbröt sockerimporten och de diplomatiska förbindelserna med landet. Steg för steg drevs Castro in i det marxistiska lägret. Han försökte sprida sina tankar men misslyckades och blev alltmer beroende av Sovjetunionen p.g.a. sin ekonomi och landets exportberoende. Som en konsekvens av det blev Kubas politiska system allt mer likt det sovjetiska.

10. äroböckernas beskrivning och forskningen av kalla krigets orsaker

Anledningen till att skillnader och liketer mellan läroböckerna studeras är att det kan påvisa att historiemedvetandet inte är stabilt utan något som förändras. Beskrivningen i avsnittet orsaker till kalla kriget visar att det finns både likheter och skillnader i de fyra läroböckerna.

10.1 Två supermakter med olika idéer växer fram

Alla läroböcker beskriver att två supermakter med olika idéer växte fram under kalla kriget. Boken Historia 1984 menar att USA:s framväxt till en supermakt är en bakgrund till kalla kriget. Det var då de gamla stormakterna i västvärlden, England och Frankrike, förlorade sin maktposition efter andra världskriget och blev beroende av USA. Men det var inte enbart USA som blev en supermakt. Kommunismen och socialismen fick allt mer inflytande i Europa och östra Asien. En ny supermakt föddes med Sovjetunionens framväxt. Världen blev polariserad och motsättningarna växte.

(40)

medförde att klyftan mellan länderna ökade. I Historia 1995 står att det kommunistiska systemet stod emot det kapitalistiska. Det var på grund av dominoteorin som USA gav stöd till de länder som var motståndare till kommunismen.

Samtliga böcker innehåller en postrevisionistisk beskrivning när det gäller supermakternas framväxt och olika idéer.

10.2 USA:s och Sovjetunionens intresseområden

Beskrivningen av USA:s och Sovjetunionens olika intresseområden skiljer sig mellan läroböckerna. Historia 1984 skildrar Sovjetunionen som det enda socialistiska landet i världen före andra världskriget. Efter krigets slut började en vänstervridning i de länder som befriats av röda armén vilket ledde till demokratiska och folkliga revolutioner. Deras motståndare var imperialistiska makter som ville öka sitt inflytande runt om i världen.

Vägar till nuet innehåller en annorlunda beskrivning. Sovjetunionen befriade inte länderna.

De blev istället satellitstater under sovjetisk kontroll genom att folkdemokratier upprättades runtom i Östeuropa. USA å sin sida ville ha tillgång till världen, inklusive länderna Östeuropa. Även Historiens spegel skildrar utvecklingen i Östeuropa som att Sovjetunionens stärkte kontrollen i länderna och att en sovjetisering skedde. Det var Stalin som ville behålla det militära och ekonomiska greppet i dem. Stalin var paranoid och stärkte sin makt och expanderade krigsindustrin. Boken tar även upp att USA ville stärka sitt inflytande i världen och att dess isolationism bröts genom att landets trupper stannade kvar runtom i världen efter andra världskriget. Historia 1995 fokuserar likt Historiens spegel på Stalin som person. Han var inte nöjd med Sovjetunionens territoriella expansion efter andra världskriget och ville även bestämma och förändra strukturen i de länder som den röda armén hade ockuperat. Alla läroböcker förutom Historia 1984 har en traditionalistisk beskrivning av supermakternas intresseområden. I Historia 1984 återfinns istället en revisionistisk framställning.

10.3 Churchills tal i Fulton

(41)

innehåller en revisionistisk beskrivning till skillnad mot den senare som har en traditionalistisk beskrivning av talet i Fulton. De två svenska läroböckerna berör inte talet i Fulton.

10.4 Pragkuppen

De två svenska läroböckerna behandlar Pragkuppen vilket du ungerska läroböckerna inte gör. Enligt Vägar till nuet hade Pragkuppen stor psykologisk och propagandamässig betydelse i relation till kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen. I Historiens spegel var Pragkuppen den händelse som till störst del övertygade opinionen i väst att kalla kriget hade startat. Båda de svenska läroböckerna har en traditionalistisk framställning i beskrivningen av Pragkuppen.

10.5 Trumandoktrinen

Samtliga läroböcker förklarar Trumandoktrinen tillkomst med att USA ville hindra det kommunistiska inflytandet. I Historia 1984 står det att syftet med Trumandoktrinen var att ge stöd till länder som var strategiskt viktiga för USA och att tvinga tillbaka socialismen.

Historia 1995 är inne på samma linje. Läroboken förklarar skapandet av Trumandoktrinen

med att USA gav stöd till dem som var emot en kommunistisk spridning på grund av rädslan av dominoteorin. Vägar till nuet förklarar Trumandoktrinens tillkomst med Sovjetunionens och kommunistiska partiers inflytande ökade i Europa. I Historiens spegel beskrivs kommunistiska aktioner utanför Östeuropa som anledningen.

Historia 1984 är den enda läroboken som inte har en traditionalistisk framställning utan

revisionistisk sådan av Trumandoktrinen.

10.6 Marshallhjälpen

(42)

spridningen. Likt Vägar till nuet är syftet med Marshallhjälpen att förhindra den kommunistiska spridningen. Historiens spegel beskriver Marshallhjälpen som ett bistånd. Likt de två föregående läroböckerna fick en del länder inte tillgång till biståndet på grund av Sovjetunionens inblandning. Historia 1984 skiljer ut sig i sin beskrivning. Läroboken menar att Marshallplanen var ett viktigt steg i kalla krigets uppdelning och inte ett stöd. Och socialistiska länder tog inte emot hjälpen då de ansåg att det var en otillåten handling av USA i deras egna angelägenheter, inte beroende på ett förbud från Sovjetunionen.

Historia 1984 har en revisionistisk beskrivning av Marshallhjälpen. De andra tre läroböckerna

innehåller en traditionalistisk framställning.

10.7 NATO

Beskrivningen av NATO skiljer sig i Historia 1984 vilken är den enda lärobok som inte relaterar oron för Sovjetunionen till NATO:s bildande. NATO bildades av imperialistiska länder och styrdes av den amerikanska ledningen. I Historia 1995 står att rädslan av Sovjetunionens spridning var grunden till bildandet av NATO. Vägar till nuet menar att NATO bildades för att dess medlemmar ville säkra Västeuropa ekonomiskt och politiskt.

Historiens spegel beskriver, likt Historia 1995 och Vägar till nuet, att NATO var ett försvar

mot Sovjetunionens spridning. Alla läroböcker förutom Historia 1984 har en traditionalistisk framställning av NATO. Historia 1984 har istället en revisionistisk beskrivning.

10.8 Warsawapakten