Avsnittet med likheter och skillnader visar att de fyra läroböckerna skiljer sig åt i sin beskrivning. Därmed är det historiemedvetande de förmedlar inte stabilt utan något som har förändrats. En anledning till det är de olika historiebruk som kan urskiljas i läroböckerna.
11.1 Historiebruket i Historia 1984
I Historia 1984 är historiebruket ideologiskt. Det innebär att läroboken innehåller en svart-vit analys. Enligt läroboken är det västmakternas imperialistiska agerande som orsak till kalla kriget. Det finns ingen antydan till att Sovjetunionen bär en skuld till att konflikten uppkommit:
Sovjetunionens utrikespolitiska strävan under kalla kriget var ett fredligt samliv. Enligt Stalin är ett krig oundvikligt på grund av den konflikt som uppkommit. Den sovjetiska utrikespolitiken strävade efter fred men kappupprustningen tvingades på landet av imperialistiska makter.107
I läroboken sker en fokusering på stater och klasskampen och inte enskilda människors historieskapande. Den innehåller en enkel analys av det kalla kriget i form av en klasskamp. Boken använder därmed en marxistisk historiematerialistisk historieskrivning och beskriver historien i form av motsättningar:
Det finns tre fronter mot imperialismen. Den första fronten är det socialistiska världssystemet som för en klasskamp mot imperialistiska länder. Den andra fronten är arbetarklassen i de imperialistiska länderna som för ett krig mot borgarklassen. Den tredje fronten är tredjevärlden som kämpar också mot en neo-kolonialism.108
I Historia 1984 legitimeras den rådande makten och egna ideologin i enlighet med det ideologiska historiebruket. Beskrivningen i läroboken kan då användas av politiska och ideologiska skäl för att legitimera en viss maktställning. En legitimering sker av de socialistiska ländernas handlingar:
Efter att Västtyskland blev medlem i NATO 1955 grundade åtta europeiska socialistiska länder Warsawapakten. Warsawapakten grundades för att styrkeförhållandena i Europa förändrades med Västtysklands inträde i NATO. Warsawapaktens syfte var ett försvar mot imperialismen och alla länder oavsett politiskt och ekonomiskt system kunde ansluta sig.109
I läroboken återfinns ett existentiellt historiebruk. Historiebruket kan uppkomma i form av ett yttre tryck som kalla kriget kan ha gett upphov och beskrivningen kan forma band mellan människor. Genom framställningen kan en orientering ske genom att en kulturell samhörighet beskrivs:
Imperialisterna ville förinta det socialistiska blocket men Sovjetunionens militära styrkor omöjliggjorde utplåningen. Imperialisterna tvingade leva i en fredlig samexistens med de socialistiska länderna. Idag existerar det två block som för en kamp mot varandra med hjälp av
107 Jóvérné 1984, s. 156
108 Jóvérné 1984, s. 171
109
politiska och ekonomiska påtryckningar. Sovjetunionen och de socialistiska länderna strävar efter att undvika ett kärnvapenkrig som innebär att mänskligheten kan utplånas.110
11.2 Historiebruket i Historia 1995
I Historia 1995 återfinns det vetenskapliga historiebruket. I enlighet med det historiebruket har orsakerna till kalla kriget skrivits om och nya historiska fakta används. Beskrivningen har därefter kopplats till kända historiska händelser under kalla kriget i överensstämmelse med det vetenskapliga historiebruket. I läroboken är det Sovjetunionen som bär den största skulden till kalla kriget och inte USA som i Historia 1984. Sovjetunionens roll i kalla kriget framställs på ett negativt sätt: ”Syftet med grundandet av NATO var ett försvar men ledningen i Moskva bedömde NATO som ett hot mot Sovjetunionen.”111 ”Rädslan för den sovjetiska spridningen var orsaken till att USA, Frankrike, Italien och Storbritannien grundade NATO 1949.”112
Det vetenskapliga historiebruket kan belysas i beskrivningen av Stalin då han som individ fått en plats i historiebeskrivningen. Perspektivet att människan både är historieskapad och historieskapande återfinns därför i Historia 1995 till skillnad mot Historia 1984: ”Stalin var inte nöjd med de nya territoriella erövringarna. Han ville också förändra den politiska strukturen i de länder som erövrades av den röda armén.”113
I Historia 1995 används även ett moraliskt historiebruk. I läroboken beskrivs Stalin på ett negativt sätt och hur han har utövat sin makt i historien i enlighet med det moraliska historiebruket: ”Stalin förändrades inte efter andra världskriget utan var samma hänsynslösa diktator.”114 Det moraliska historiebruket kan vara ett exempel på en uppgörelse med den föregående statsmakten i Ungern. Skillnad i historiebruket kan ha ett samband med de kraftiga förändringar som ägde rum i Ungern efter kalla krigets slut och ett sätt att göra upp med den föregående staten i landet under 1980-talet.
110 Jóvérné 1984, s. 171 111 Lator 1995, s. 182 112 Lator 1995, s. 182 113 Lator 1995, s, 180 114 Lator 1995, s. 183
11.3 Historiebruket i Vägar till nuet
Historia 1984 legitimerar det egna samhället genom beskrivningen av orsakerna till kalla
kriget. En sådan legitimering återfinns inte de tre övriga läroböckerna. De två svenska böckernas beskrivning skiljer sig inte på ett lika markant sätt som de ungerska läroböckernas. Beskrivningen i Vägar till nuet och i Historiens spegel tenderar att lägga en större skuld på Sovjetunionen och har de inte förändrats likt de ungerska. De svenska läroböckerna kännetecknas av ett icke-bruk eftersom beskrivningen i dem inriktas på framtiden och nutiden inte bekräftas med hjälp av det förflutna. Icke-bruket i Vägar till nuet kan belysas av följande citat:
Motsättningarna mellan de två supermakterna är emellertid av djupgående ideologisk och ekonomisk natur. De har mycket svårt att nå uppgörelser överhuvudtaget. Ett resultat av detta är att världen har ett ovanligt stort antal olösta konflikter.115
11.4 Historiebruket i Historiens spegel
Likheterna i framställningen av kalla krigets orsaker i de två svenska böckerna är stora.
Historiens spegel kännetecknas likt Vägar till nuet av ett icke-bruk då det inte sker en
legitimering av det egna samhället genom framställningen i läroböckerna och beskrivningen inriktas på framtiden: ”Nu när kalla kriget är avblåst, är kanske inte skuldfrågan den viktigaste. Det räcker med att konstatera, att maktviljan och misstänksamheten var ömsesidig.”116
I Historiens spegel beskrivs Warsawapaktens, Vietnamkrigets och kapprustningens orsaker på ett annorlunda sätt gentemot Vägar till nuet. Det kan relateras till det vetenskapliga historiebruket då nya fakta har kopplats till kända historiska händelser som beskrivs i Vägar
till nuet. Därmed har kalla kriget orsaker skrivits om genom användandet av nya historiska
fakta. Ett exempel på det är framställningen av kapprustningen i Historiens spegel. Gentemot beskrivningen av kapprustningens orsaker i Vägar till nuet påverkar beslut tagna av Ronald Reagan framställningen i Historiens spegel: ”Samtidigt drev president Reagan igenom beslut i
115 Graninger 1984, s. 22
116
USA om ett helt nytt och kostsamt rymdförsvarssystem (Strategic Defense Initiative, SDI, ”stjärnornas krig”).”117
11.5 Sammanfattning av läroböckernas historiebruk
Tabell 3 Klas-Göran Karlssons typologi av historiebruk Historia 1984
Vägar till nuet
1984 Historia 1995 Historiens spegel 1995 Existentiellt historiebruk
x
Moraliskt historiebrukx
Pedagogiskt-politiskt historiebruk Kommersiellt historiebruk Icke-brukx
x
Ideologiskt historiebrukx
Vetenskapligt historiebrukx
x
Det politiskt-pedagogiska och kommersiella historiebruket återfinns inte i läroböckernas beskrivning av kalla krigets orsaker. 1990-talets böcker innehar ett vetenskapligt historiebruk som utesluter det politiskt-pedagogiska bruket. Orsaken är att det vetenskapliga historiebruket fokuserar på skillnader och inte på likheter som det politiskt-pedagogiska bruket gör. Även läroböckerna från 1980-talet fokuserar på skillnader och inte likheter vilket medför att det politiskt-pedagogiska historiebruket inte brukas. Läroböckernas beskrivning av kalla krigets orsaker kan inte kopplas till historiska kommersiella produkter. Därmed har inte det kommersiella historiebruket använts i någon av de fyra läroböckerna.
117