Inledningsvis kan vi konstatera att det resultat som vi har fått fram genom att placera in bibliotekariernas arbetsuppgifter i Romulo Enmarks modell är arbetsuppgifter i samt-liga rutor i modellen. Till största del är de dock placerade dels i det administrativa ram-verket och dels i kolumn C, D och E med allra mest fokus på ruta 3, men även på rutor-na 8, 13 och 25.
De arbetsuppgifter som är placerade i det administrativa ramverket är arbetsuppgifter från samtliga sju kategorier. Kontakt med låntagare och kunder är den kategori som representeras minst i det administrativa ramverket. I övrigt är det arbetsuppgifter från alla de andra kategorierna som återfinns här, alltifrån posthantering, datorrelaterade ar-betsuppgifter och fackligt arbete till kontakter med kollegor m.fl. samt resterande e-posthantering.
I de tre kolumnerna C, D och E är alla arbetsuppgifter som har att göra med kontakten med låntagare och kunder placerade, men även vissa arbetsuppgifter utan kontakter.
Den ruta som tillsammans med det administrativa ramverket har mest fokus är ruta 3 där vi exempelvis har placerat praktisk hantering, inläsning och referenssamtal. Även i ruta 8 och 13 har vi placerat dessa arbetsuppgifter. I ruta 3, men inte i ruta 8 och 13, ingår även arbetsuppgifter från kategorin katalogisering, klassificering och dylikt, ex-empelvis lägga ämnesord och registrera media. Därför har den rutan fått något mer fo-kus. Ruta 25 som också är förhållandevis mörk återfinns i kolumn E, arbetsuppgifter som har att göra med bibliotekariernas egna kunskaper och handlingar. Just ruta 25 har att göra med förströelse och nöje och där har vi placerat de arbetsuppgifter där bibliote-karierna pratar med folk och skapar trevnad. Alla arbetsuppgifter kring olika slags kon-takter återfinns här, men även andra arbetsuppgifter, exempelvis analytiska arbetsupp-gifter som bland annat handlar om för- och efterarbeten i samband med möten, visning-ar m.m. samt skapande visning-arbete såsom att göra informationsmaterial och skyltvisning-ar.
Biblioteksväsendets övergripande uppgifter Administrativt
Tabell 23. Samtliga arbetsuppgifter: analys i förhållande till Enmarks figur. Ju starkare gråskala desto högre frekvens.
Intressant att se är att resultatet visar sig kolumnvis och inte radvis. Det anser vi bero på att kolumnerna är uppgiftsindelade, det vill säga utgångspunkten är arbetsuppgifter, medan raderna är uppdelade på olika utsagor, alltså det som behandlas när bibliotekari-erna utför sina arbetsuppgifter. Och eftersom vi talar om arbetsuppgifter är det naturligt att resultatet visar sig mer kolumnvis än radvis. Resultatet som helhet går att återkoppla till att de flesta arbetsuppgifter är relaterade till användarnas önskemål och begräns-ningar, vilket vi anser vara ett ganska väntat resultat. Mycket av arbetets fokus ligger även på att förmedla och skapa egna utsagor, kolumn D och E. Bibliotekariens viktiga, sociala roll framgår tydligt av markeringen av ruta 25 där Enmarks exempel var att prata med folk och skapa trevnad. Det administrativa ramverkets poängtering är det resultat som var mest oväntat och det visar på den stora mängd arbetsuppgifter som är administ-rativa och inåtriktade, de arbetsuppgifter som kanske inte särskilt tydligt framgår av de allmänna beskrivningarna av bibliotekarier.
Om vi går vidare och granskar Lena Olssons teorier om bibliotekarien som generalist eller specialist kan vi även i den modellen utifrån vår undersökning avgöra var bibliote-karieyrket kan placeras. Vi har i denna bedömning utgått från vårt sammanlagda resultat
i Enmarks modell, d.v.s. där fokus dels ligger på det administrativa ramverket och dels på att producera eget, bedöma samt förmedla utsagor. Att placera in varje undergrupp i modellen utifrån vår kategorisering, liknande Enmarks analys, för att sedan kunna se var koncentrationen hamnade skulle naturligtvis ha varit ett annat sätt att analysera det. Men vi valde att istället utgå från resultatet av vår analys av Enmarks modell, då vi anser att Olssons modell är mer översiktlig och inte kan detaljstuderas på samma sätt. Nedan har vi gjort en markering i Olssons modell där vi menar att bibliotekarien kan placeras in:
Tabell 24. Olssons modell: inplacering av bibliotekarien utifrån det totala resultatet av biblioteka-riens arbetsuppgifter.
Den vågräta axeln i modellen har form och innehåll som respektive ytterligheter och vi anser att fokus hamnar på innehåll eftersom resultatet visar på många sociala arbetsupp-gifter där bibliotekarien ägnar sig åt mycket tankeverksamhet, bedöma vad låntagare har för behov och producera egna handlingar, exempelvis att ha egna faktakunskaper, prata med låntagare och skapa trevnad. Förutom de sociala arbetsuppgifterna anser vi att t.ex.
kategorin inläsning och bevakning hör hemma här och det är ett tydligt exempel på ar-betsuppgifter där innehållet är viktigare än formen. Som vi redovisar i vår teori är den yttre formen inte så betydande utan det viktiga är istället att söka information om, vär-dera samt administrera ny kunskap. På den lodräta axeln är ytterligheterna generalist respektive specialist och vi anser att bibliotekarien snarare är generalist än specialist.
Graden av hur mycket generalist en bibliotekarie är varierar, beroende på var man arbe-tar. Vi menar att en folkbibliotekarie är mer generalist än både högskole-, special- och sjukhusbibliotekarier och en bibliotekarie på ett litet bibliotek ofta är mer generalist än en bibliotekarie på ett större bibliotek. Vårt resultat visar inte så stora skillnader som vi hade trott men specialbibliotekarierna ägnade sig exempelvis mer åt inläsning och be-vakning än andra bibliotekarietyper och kan då sägas vara mer åt specialisthållet än de andra bibliotekarietyperna. Och en av högskolebibliotekarierna ägnade sig mer åt kata-logisering än vad de andra bibliotekarierna gjorde vilket vi skulle placera närmare spe-cialist och form i Olssons modell. Vi tror inte att högskolebibliotekarier alltid ägnar mer tid åt katalogisering än andra bibliotekarier utan det har nog mer att göra med att den här bibliotekarien arbetar på ett stort bibliotek och har katalogisering som sin uppgift.
Dessutom stämmer de sociala arbetsuppgifterna överens med generalisten. Olsson för-klarar att bibliotekarien är generalisten som har stor kunskap i informationssökning och som kan lite om mycket, vilket överensstämmer med vår tolkning av resultatet.
Slutligen har vi Per-Erik Ellströms kvalifikationsteori där han presenterar en taxonomi över hur man kan beskriva och analysera yrkeskunnande. Den består av tre olika över-gripande kvalifikationsbegrepp; uppgiftsrelaterade, ideologisk-normativa samt
utveck-Specialist
Form Innehåll
Generalist
x
lingsinriktade kvalifikationer. Den del som vi har använt i vår analys är den som beskri-ver de uppgiftsrelaterade kvalifikationerna, enligt Ellström den kompetens som krävs för att objektivt och framgångsrikt utföra ett arbete. Om vi sammanfattar vår empiri vad gäller de uppgiftsrelaterade kvalifikationerna, kan vi konstatera att samtliga delar är representerade i och med de olika arbetsuppgifterna.
Den första delen handlar om psykomotoriska kvalifikationer eller manuella färdigheter och där anser vi att kategorin som rör enklare, praktiska arbetsuppgifter huvudsakligen passar in. Nästa del rör de kognitiva kvalifikationerna som i sin tur är uppdelad i kun-skaper och färdigheter. Ellström definierar de kognitiva kvalifikationerna som något av yrkeskunnandets kärna eftersom det handlar om den kunskap som krävs i ett arbete. Om vi först granskar kunskaperna består de dels av praktisk, s.k. tyst kunskap eller förtro-genhetskunskap, vilket vi anser att stora delar av de rutinbaserade arbetsuppgifterna hör hemma i. Det finns också teoretisk, explicit kunskap där vissa delar av arbetsuppgifter-na kring inläsning och bevakning hamarbetsuppgifter-nar liksom stora delar av de aarbetsuppgifter-nalytiska arbetsupp-gifterna. Till färdigheter – att utföra något i praktiken – kan många av arbetsuppgifterna räknas. Främst anser vi att de rutinbaserade och de analytiska arbetsuppgifterna samt delar av arbetsuppgifterna som rör inläsning och bevakning passar in. De rutinbaserade arbetsuppgifterna har sin tyngdpunkt i mer rutin- och regelbaserade färdigheter medan de analytiska arbetsuppgifterna grundas på kunskapsbaserade färdigheter och även ar-betsuppgifter kring inläsning som också uppnår den nivå som Ellström kallar för meta-kognitiv. Även till övriga arbetsuppgifter används naturligtvis både kunskaper och fär-digheter, men vi anser ändå inte att det är de huvudsakliga kvalifikationerna som an-vänds. (Exempelvis arbetsuppgifter som gäller kontakter med kollegor och externa per-soner används en hel del intellektuella färdigheter på meta-kognitiv nivå då det handlar om planering och möten.) Slutligen har vi de kvalifikationer som handlar om den socia-la förmågan. Här anser vi att de tre kategorier av arbetsuppgifter som handsocia-lar om kon-takt med andra människor har sin grund då det till stor del handlar om kommunikations-förmåga.
Återigen vill vi poängtera att ingen av arbetsuppgifterna utförs endast utifrån en kvalifi-kation, utan att de olika kvalifikationerna är sammanlänkade med varandra och att det snarast handlar om att de utnyttjas i olika hög grad vid olika arbetsuppgifter. Det går även att se att för olika arbetsuppgifter krävs vissa kvalifikationer, medan andra kvali-fikationer snarare är av typen bra-att-ha. Några arbetsuppgifter där tydliga kvalifikatio-ner finns är exempelvis data, informationssökning samt förmåga att förmedla informa-tion. Social kompetens samt förmåga att läsa in och att vara fingerfärdig och snabb är exempel på andra kvalifikationer som oftast ej uttryckligen krävs för arbetet utan mer räknas ingå i arbetstagarens egen kompetens.
Sammanfattningsvis anser vi att det mycket väl går att dela upp arbetsuppgifter som vi har gjort, via Ellströms uppgiftsrelaterade kvalifikationer, dvs. genom att studera vilka kvalifikationer som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Intellektuella färdigheter samt sociala kvalifikationer är de två delarna där tyngdpunkten återfinns i de arbetsuppgifter som vi har analyserat. Genom att följa upp en undersökning av vårt slag med kvalitativa intervjuer skulle även de kvalifikationer som kallas ideologisk-normativa samt utveck-lingsinriktade kunna spåras för att ge en helhetsbild av kvalifikationerna. Vi anser dock att genom att göra som vi har gjort, enbart analysera de uppgiftsrelaterade kvalifikatio-nerna, går det att ringa in grunden i yrkeskunskapen, den grundkompetens som måste finnas inom ett yrke.
6 Fördjupad analys och diskussion
I föregående kapitel redovisade vi vårt resultat och återkopplade till de teoretiska mo-deller som vi har valt. I detta kapitel gör vi en fördjupad analys och diskussion där vi även anknyter till våra frågeställningar och till övrig bakgrund. I kapitel 6.1 diskuterar vi resultatet mer ingående och utgår från de begrepp som tas upp i frågeställningarna. I kapitel 6.2 resonerar vi kring vilka konsekvenser och lärdomar vårt metodval har inne-burit och i påföljande avsnitt redovisas våra slutsatser och reflektioner utifrån fråge-ställningarna. Avslutningsvis följer några förslag till fortsatt forskning inom området.