Vår undersökning har resulterat i en del svar och intressanta upptäckter. Men den har även väckt ännu fler frågor som skulle vara intressanta att studera vidare. Något som vi har nämnt flera gånger är att en uppföljning med intervjuer skulle ge en bredare bild av bibliotekariers arbetsuppgifter. Det skulle även göra att hela Ellströms taxonomi skulle kunna användas för analys. Även med befintlig metod skulle andra och framförallt stör-re undersökningsgrupper kunna belysa andra arbetsuppgifter och kanske leda till mer generaliserbara slutsatser. Vi har i vår undersökning exempelvis endast tittat på personer som har anställning som bibliotekarie. Det skulle även vara intressant att undersöka de personer som har läst biblioteks- och informationsvetenskap och som fått anställning med andra titlar. Vilka titlar handlar det då om och vilka arbetsuppgifter har de? Är det samma arbetsuppgifter även om titeln på anställningsbeviset är något annat? Vad gäller bibliotekarier finns det andra bibliotekarietyper som vi inte har undersökt. Det skulle vara intressant att se hur resultatet blev om exempelvis skol- och barnbibliotekarier del-tog i undersökningen. Man skulle även kunna tänka sig att välja ut undersökningsperso-ner för att de arbetar på väldigt små respektive väldigt stora arbetsplatser och kunna jämföra deras resultat. I vår undersökning har begreppen status, kompetens, professio-nalism och generalist/specialist återkommit. Inom dessa områden finns det mycket som skulle kunna undersökas vidare. Hur ser det ut för andra generalistyrken, är det så att generalistyrken i allmänhet anses ha låg status? Hur ser utbildningsinstanserna just nu på termen professionalism, har synen på detta förändras de senaste åren?
7 Sammanfattning
Vi har själva mött frågor och missuppfattningar angående vilka arbetsuppgifter som sysselsätter en bibliotekarie. Den allmänna uppfattningen är att bibliotekarier återfinns i utlåningsdisken eller ägnar sig åt bokuppsättning, övriga arbetsuppgifter är osynliga och icke-kända för allmänheten. Den uppfattningen framkommer även i tidigare magister-uppsatser som vi har studerat.
I bakgrunden undersökte vi vad som tidigare fanns skrivet angående bibliotekariers ar-betsuppgifter och fann inte många konkreta beskrivningar. Det framkom att sådana be-skrivningar berodde mycket på bibliotekarietyp samt typ av arbetsplats. Många texter beskriver snarare vilken kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna och dis-kuterar även vilken kunskapsbas som finns inom bibliotekarieyrket. Något som många verkar vara överens om är att kunskapsorganisation kan vara bibliotekariers jurisdiktion.
Vi studerade även flera begrepp som är nära sammankopplade med frågan om bibliote-kariers arbetsuppgifter. Professionsdiskussionen är en av dem. Forskarna anser att bibli-otekarieyrket kan anses vara semiprofessionellt, men flera menar även att professions-begreppet är svårtillämpat. Huruvida bibliotekarier är generalister eller specialister kommer också upp och där verkar den allmänna ståndpunkten vara att de flesta biblio-tekarier är generalist. Status på yrken går också att studera i relation till nämnda be-grepp. Bibliotekarier överlag anses ha låg status och som några av förklaringarna till det nämns den vaga professionsanknytningen, kvinnodominansen samt oklarheter kring arbetsuppgifter och kompetens.
Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetsuppgifter som ett urval svenska bibliotekarier utför och hur de kan analyseras. De frågeställningar som ska besvaras är
• Vilka arbetsuppgifter uppger bibliotekarierna själva att de på detaljerad nivå arbetar med?
• Vilka kompetenser krävs för dessa arbetsuppgifter?
• Vad indikerar vårt resultat angående bibliotekarien som generalist eller specia-list?
• Kan de arbetsuppgifter som vi får fram hjälpa till att förstå begreppen profession och status i relation till bibliotekarieyrket?
För att besvara den första frågeställningen har tolv bibliotekarier i sydöstra Sverige skrivit dagbok under en vecka. Som avgränsning krävde vi att de skulle ha anställning som bibliotekarie. Sex av dem kommer från folkbibliotek och två vardera kommer från sjukhusbibliotek, högskolebibliotek och specialbibliotek. De arbetar på både stora och mindre arbetsplatser och har skiftande ansvarsområden. Dagboken var utformad på ett öppet sätt där bibliotekarierna fritt fick fylla i sina arbetsuppgifter i tomma rutor där varje dag var uppdelad i halvtimmar. Samtliga respondenter returnerade ifyllda dag-böcker.
Vid sammanställning av resultatet skapade vi olika kategorier av arbetsuppgifter. Re-spondenternas dagböcker analyserades och varje enskild arbetsuppgift placerades in i någon av kategorierna. Inom varje kategori skapades även ett antal undergrupper då resultatet blev väldigt omfattande. Kategorierna var inspirerade av forskaren Per-Erik Ellströms taxonomi för beskrivning och analys av yrkeskvalifikationer, en modell som även användes vid analysen. Vi använde oss även av två andra modeller för att tolka och analysera resultatet. Det var Lena Olssons teorier och modell över bibliotekarien som
generalist eller specialist och Romulo Enmarks modell över bibliotekets verksamhets-bredd.
Vårt resultat visar att de undersökta bibliotekarierna rapporterar en mängd olika arbets-uppgifter. De arbetsuppgifter som huvudsakligen grundas i kontakt med andra männi-skor utgör knappt hälften av den totala tiden. Det visade sig även att nästan lika mycket tid ägnades åt kontakter med kollegor, chef, externa personer m.m. som åt låntagare och kunder. När det gäller de arbetsuppgifter där fokus huvudsakligen inte ligger på andra människor domineras de av rutinbaserade arbetsuppgifter som katalogisering och be-ställningsarbete. Inläsning och bevakning utgör endast en knapp tjugondel av tiden.
En gemensam kärna i bibliotekariers arbetsuppgifter menar vi är att hantera och förmed-la information. Många deförmed-lar av dessa arbetsuppgifter framgår inte för allmänheten vilket bl.a. gör att yrket anses ha låg status. Vi menar att det är viktigare att fokusera på att lyfta fram arbetsuppgifterna och yrkeskunnandet istället för att fastna i professionsbe-greppet i syfte att höja statusen.
Utifrån vår undersökning styrks tesen att bibliotekarier främst är generalister. Det yr-keskunnande som vi har kommit fram till att bibliotekarier bör ha är kunskaper inom exempelvis pedagogik, informationssökning och informationsproduktion för att kunna förmedla och ge service till låntagare och kunder. Även förmåga att tillämpa IT och nya verktyg som fortlöpande utvecklas ingår här. Vidare krävs ämneskunskaper som kan förmedlas vidare eller övergripande kännedom inom större områden samt social kompe-tens för att kunna relatera till och bemöta låntagare och kunder.