Per-Erik Ellström22 diskuterar i boken Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet:
problem, begrepp och teoretiska perspektiv (1999) hur man kan beskriva och analysera kraven på yrkeskunnande i ett arbete – och vad som egentligen avses med yrkeskunnan-de. Vi tycker att Ellströms text är intressant när det handlar om att förstå olika yrken och vilka kvalifikationer som krävs för att utföra dem. Ellström menar att när det handlar om arbets- eller uppgiftsanalys kan olika metoder användas beroende på vilken ansats forskaren har. Tillvägagångssättet för att beskriva ett arbetes kvalifikationskrav kan alltså skifta, men två delar som oftast ingår är arbetsuppgifterna i sig samt de krav som arbetsuppgiften ställer på utövaren vad gäller kunskaper, intellektuella färdigheter och andra kompetenser (ibid., s. 31f). Vi har i vår analys tilltalats av detta och har därför valt att använda Ellströms modell kring yrkeskvalifikationer som en grund gällande de krav som arbetsuppgiften ställer på utövaren.
Inledningsvis tar Ellström upp begreppet yrkeskompetens. Det som då avses är en in-divids potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext.
Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt (enligt egna och andras kriterier) utföra ett arbete. En viktig aspekt är att kompetens är uppgiftsrelaterad, vilket innebär att man fokuserar på vad en individ förmår att uträtta i olika situationer eller i relation till olika uppgifter. En allmän definition av kompetens kan således inte ge någon vägledning an-gående vilken kompetens som krävs i en bestämd situation för att utföra en bestämd uppgift. Detta kan endast avgöras genom empiriska studier av vilka förmågor som upp-giften kräver av den individ som försöker lösa dem. Vissa komponenter i form av indi-viduella egenskaper eller förmågor kan ändå urskiljas och delas upp på olika sätt. Ett sätt är att dela upp dem i motoriska färdigheter, attityder, intellektuella färdigheter (”knowing how”), kunskaper (”knowing that”) och metakognitiva färdigheter. De meta-kognitiva färdigheterna innebär ett anpassnings- och utvecklingsperspektiv, vilket leder till framgångsrikt utförande av givna uppgifter och metoder. (Ellström, 1999, s. 21-29).
22 Professor i pedagogik vid Linköpings universitet som forskar inom vuxenpedagogiska frågor inom utbildning och arbetsliv. Han har skrivit ett flertal böcker gällande bland annat kompetensutveckling i arbetet och personalutveckling
Ellström går sedan vidare och tar upp begreppet yrkeskvalifikation där fokus flyttas från individen (som fokuserades i begreppet yrkeskompetens) till arbetet och de krav som detta ställer på individen. Istället avses den kompetens som objektivt krävs på grund av arbetsuppgifternas karaktär och/eller som formellt eller informellt efterfrågas av arbetsgivaren. Det går då att urskilja två innebörder av kvalifikationsbegreppet. Dels de kvalifikationer som formellt föreskrivs och efterfrågas för ett visst arbete och dels de kvalifikationer som ”objektivt” krävs av en uppgift eller ett arbete, s.k. faktiska kvalifi-kationer. För att fastställa de faktiska kvalifikationer som krävs av ett arbete är det nöd-vändigt att genomföra någon form av systematisk arbets- eller uppgiftsanalys, exempel-vis genom någon form av direkt mätning av kvalifikationsbegreppet. Dessa direkta mät-ningar kan skilja sig åt på flera sätt med avseende på exempelvis vad som mäts, typ av data samt metoden. Ellström nämner som exempel observation eller dagbok som metod.
Vad som mäts kan vara arbetsuppgiften i sig, de typiska aktiviteter som kompetenta utövare av arbetet utnyttjar för att lösa uppgiften eller de krav som arbetsuppgiften stäl-ler på utövaren vad gälstäl-ler kunskaper, intellektuella färdigheter och andra kompetenser.
(Ellström, 1999, s. 29-37)
Yrkeskunnande slutligen är den totala kunskap som ett yrke för med sig och är alltså ett bredare begrepp än både kompetens och kvalifikation. Ellström menar att i yrkes-kunnande ingår fem olika sätt att definiera kompetens, utifrån begreppsparet kvalifika-tion/kompetens (Ellström, 1999, s. 38). Relationerna mellan de olika innebörderna kan illustreras med hjälp av följande diagram.
______________________________________________________________________
Kompetens Kvalifikation
Formell kompetens Efterfrågad kompetens
Utnyttjad kompetens
Faktisk kompetens Den kompetens som arbetet kräver
Figur 3. Relationer mellan olika innebörder av yrkeskunnande. Källa: Per-Erik Ellström (1999).
Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv.
Stockholm: Norstedts Juridik AB (s. 38).
Formell kompetens avser den kompetens eller de meriter som kan anses krävas av en arbetstagare formellt sett; den kompetens som förvärvats genom formell utbildning och som kan dokumenteras med betyg, diplom eller dylikt. Faktisk eller reell kompetens innefattar ibland annan kompetens eftersom den även innefattar informellt lärande samt olika former av icke-formell utbildning. Samt det faktum att de verkliga arbetsuppgif-terna ibland skiljer sig åt från de formella och att det i verkligheten ofta krävs anpass-ning. (Ibid., s. 38ff)
På liknande sätt kan kvalifikationsbegreppet förstås. Med efterfrågad kompetens avses de efterfrågade kvalifikationskrav som finns på arbetet och som komplement finns de faktiska kvalifikationskraven som återfinns i verkligheten, det vill säga den kompetens som arbetet verkligen kräver. Ellström menar att det är viktigt att studera detta för att belysa tyst kunskap samt lyfta fram svårigheter och kostnader, eller kanske snarare grunden till de två sistnämnda. Den totala utnyttjade kompetensen avser helt enkelt den kompetens som individen använder i utförandet av sitt arbete. Det handlar då om att studera dels förhållandet mellan föreskrivna och faktiska kvalifikationskrav och dels
den kompetens som personalen faktiskt har möjlighet att utnyttja i arbetet. (Ibid., s.
40ff)
Ellström föreslår sedan i sin text en taxonomi (klassifikation) för hur man kan beskriva och analysera yrkeskunnande. Han skriver själv att taxonomin är tillämpbar i samband med analyser för olika syften och att utgångspunkten tas i kvalifikationsbegreppet. Syf-tet med taxonomin är att den skall kunna utgöra ett analysschema med vars hjälp man kan göra analyser av yrkeskunnande och kompetenser. Vi beskriver den nedan något förenklad och förkortad:
I. UPPGIFTSRELATERADE KVALIFIKATIONER
A. Psykomotoriska kvalifikationer eller manuella färdigheter (t.ex. handlag)
B. Kognitiva kvalifikationer23 i. Kunskaper. T.ex. praktisk kunskap, s.k. ”knowing how”
eller förtrogenhetskunskap, och teoretisk kunskap, s.k.
”knowing that” eller kunskap som kan förmedlas till and-ra.)
ii. Intellektuella färdigheter (t.ex. rutinbaserade och regel-baserade färdigheter eller kunskapsregel-baserade färdigheter) C. Sociala kvalifikationer (t.ex. ledarskaps- eller kommunikationsförmåga)
II. IDEOLOGISK-NORMATIVA KVALIFIKATIONER
A. Affektiva kvalifikationer (t.ex. attityder, värderingar, motivation)
B. Personlighetsrelaterade kvalifikationer (t.ex. noggrannhet, pålitlighet, snabbhet) III. UTVECKLINGSINRIKTADE KVALIFIKATIONER
Förmåga att identifiera behov av, initiera och genomföra en verksamhetsutveckling vad gäller exempelvis produktivitet eller arbetsmiljö.
Figur 4. Taxonomi för beskrivning och analys av yrkeskvalifikationer. Källa: Per-Erik Ellström (1999). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspek-tiv. Stockholm: Norstedts Juridik AB (s. 48). Figuren är modifierad.
De uppgiftsrelaterade kvalifikationerna är den kompetens som krävs för att, som Ell-ström säger, ”objektivt” och framgångsrikt utföra ett arbete. Dessa kvalifikationer är alltså direkt relaterade till arbetsuppgifternas karaktär (ibid., s. 48). Ellström understry-ker att trots att uppdelning görs mellan olika typer av uppgiftsinriktade kvalifikationer i taxonomin, är det viktigt att understryka att denna uppdelning görs för analytiska syften.
I verkligheten är de olika typerna av kvalifikationer intimt sammanvävda. Många psy-komotoriska färdigheter kan exempelvis inte utvecklas eller upprätthållas oberoende av kunskaper och intellektuella färdigheter. (Ibid., s. 49) Detta är något som vi måste för-hålla oss till i kategoriseringen av arbetsuppgifterna då vi för varje kategori bedömer vilka kvalifikationer som krävs för att utföra arbetsuppgiften (se kapitel 5).
Om man går djupare in i taxonomin, kan man säga att de kvalifikationer som benämns som kognitiva i taxonomin ovan är något av yrkeskunskapens kärna. Dessa kan man sedan dela upp eller beskriva på flera sätt. Ett sätt är att ta utgångspunkt i det objekt som kunskapen avser och då tala om exempelvis procedurkunskap, objektkunskap och kundkunskap. Ellström tar i detta sammanhang även upp begreppet tyst kunskap och ger
23 Kognition rör de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. Till de kognitiva funktionerna räknas varseblivning, minne, begreppsbildning, resonerande, problemlösning och uppmärk-samhet (till skillnad mot känslor och vilja). (Nationalencyklopedin, 2006)
som exempel ”att kunna göra något” och ”att bedöma något”. Tyst kunskap benämns även implicit kunskap eller praktisk kunskap eller erfarenhetskunskap. Den ställs ofta mot explicit, teoretisk kunskap som istället beskrivs som kunskap som kan verbaliseras och förmedlas till andra. Han pekar sedan på flera olika undersökningar kring dessa båda kunskapsformer. En studie av professionell verksamhet har som huvudtes att pro-fessionellt arbete bedrivs utifrån en kontinuerlig, praktikgrundad reflektion och ett im-plicit yrkeskunnande snarare än exim-plicit kunskap.24 I en annan undersökning diskuteras expertens roll till skillnad mot novisens och slutsatsen är att experten i högre grad förli-tar sig på intuition och tyst kunskap, medan novisen i högre grad förliförli-tar sig på explicit kunskap och problemstyrd problemlösning.25 (Ellström, 1999, s. 47-52)
Ett annat sätt att beskriva yrkeskunnande är i termer av de krav på intellektuella färdig-heter som arbetet ställer. Ellström beskriver då yrkeskunnandet på ett annat sätt, som bestående av fyra nivåer och som är grundad på en modell av Rasmussen.26 Längst ner finns en färdighetsbaserad nivå som representerar automatiserade rutinhandlingar. Se-dan följer en regelbaserad nivå där handlandet regleras av mer eller mindre medvetna regler. På tredje nivån, den kunskapsbaserade nivån, styrks handlandet av medvetet tän-kande och reflektion. Ellström poängterar att detta sätt att tänka, pekar på att den impli-cita och den expliimpli-cita kunskapen kompletterar varandra. Han vill därför lägga till en nivå som han kallar meta-kognitiv och som pekar på abstrakta processer, utveckling av strategier för problemlösning med mera. Expertis innebär då inte enbart förmåga att skickligt utföra sitt arbete genom analytiska och intuitiva färdigheter utan även förmå-gan att värdera och reflektera över sitt eget och andras arbete. Ellström menar att detta även innebär kritik mot att ensidigt betona tyst kunskap som det främsta kriteriet på expertis och ett utvecklat yrkeskunnande. (Ibid., s. 53ff)
Ellström går sedan vidare och belyser informationsteknologins konsekvenser för arbets-innehåll och kvalifikationskrav inom tjänsteverksamhet, särskilt i samband med infö-rande av informationsteknologi. Han menar att det finns ett begränsat antal empiriska undersökningar av detta och att kvalifikationstaxonomin kan användas som hjälp vid en analys, vilket vi planerar att göra.