Årets resultat - Protokoll BIN 2010-02-23 §§ 9-21

Bildningsnämndens resultat för år 2009 visar ett överskott på 108 tkr. Nämnden har fått ett över-skott på internhyrorna motsvarande 980 tkr och på kapitalkostnader för inventarier på 208 tkr. I april månad bestämde kommunfullmäktige att bildningsnämndens ram under innevarande år skulle minskas med 3 miljoner. Med tanke på detta och de kostnadsökningar som nämnden haft att hantera under året får resultatet betraktas som gott.

Verksamheter som går med underskott är skolskjutsar, skolmåltider och Lagmansgymnasiet.

Skolskjutsverksamheten som har ett underskott på 500 tkr som främst beror på stora indexupp-räkningar och ökade vikariekostnader. Resursfördelning till nämnden grundar sig på antalet ele-ver. Eftersom elevantalet minskar och skolskjutskostnaderna ökar blir gapet för varje år större mellan tilldelade medel och kostnader. Skolmåltider visar ett underskott på drygt 700 tkr, detta trots att nämnden under året tillskjutit 500 tkr. Lagmansgymnasiet visar ett underskott på 2 300 tkr som beror på att de interkommunala ersättningarna blivit större än budgeterat. Under hösten har en konsult tillsammans med ledningen tittat på hur man kan organisera sig för att möta det minskade elevunderlaget och hur man kan göra Lagmansgymnasiet till en attraktiv skola så att vi kan få fler sökande till utbildningarna. En rapport kommer i början av 2010.

Investeringar

Elevhälsan 0 2 16

Fritidsgårdar 9 33 73

Baden 45 47 45

Bibliotek 0 153 88

Museum 0 0 0

Nettoinvesteringar 671 2 727 2 724

För 2009 erhöll nämnden endast 400 tkr i investeringsmedel som placerades centralt. Det är få investeringar som gjorts under 2009. Reinvesteringar för 150 tkr har gjorts i våra gymnastikhallar p.g.a. anmärkningar i den årliga besiktning som genomförs. Nya handverktyg har köpts till trä-slöjdsalar. Resterande investeringsmedel har gått till inköp av möbler till grundskolor och försko-lor.

Måluppfyllelse

Övergripande mål

Kommunens övergripande mål i den strategiska planen är:

• 16 500 invånare år 2011

Gemensamma mål för alla nämnder är att:

• brukarpeng är infört i alla verksamheter där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt för-svarbart.

• nettokostnaderna har sänkts efter uppräkning med 1 % per år fram till 2011.

• samarbetet med frivilligorganisationer ska förstärkas och utökas.

Inriktningsmål

Följande övergripande mål är hämtade ur den strategiska planen och gäller för bildnings-nämndens samtliga verksamheter:

• Nämnden ska aktivt arbeta för att hitta bra samarbetsformer kring samverkan med när-ingsliv och närsamhälle.

• Varje barn, elev och vuxen ska stimuleras att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar.

Utöver den strategiska planen finns ett antal dokument kring ledning och styrning samt sektors-program för ett antal frågor som löper tvärs över samtliga nämnders verksamheter.

Måluppfyllelse

16 500 inv år 2011 Invånarantalet minskade år 2009

Brukarpeng Bildningsnämnden har till viss del genomfört brukarpeng.

Nettokostnaderna sänks 1% Bildningsnämnden har sänkt sina kostnader med betydligt mer än 1%

Samarbete med frivilligorga-nisationer

Det finns ett mycket gott samarbete sedan tidigare som fortsätter att utvecklas Former för samverkan med

näringsliv och närsamhälle

En ny kommungemensam plan för PRAO och studie- och yrkesvägledning är under framarbetning och beräknas att förankras un-der 2010. PRAO-verksamheten har utvecklats under 2009 då kontakten mellan skola och näringsliv har ökat.

Under 2009 har det beslutats att Teknik- och industriprogrammen skall bli ett certifierat Teknikcollege, vilket kommer att innebära ett närmre och konkretiserat samarbete mellan näringsliv och skola.

Varje person ska tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar

Individuell Utvecklings Plan med skriftliga omdömen har diskuterats och samverkats i bildningsförvaltningens utvecklingsgrupp och i enhetsnätverk samt på respektive skola. Det-ta arbete är ständigt pågående för att stärka pedagogerna i deras uppdrag, om hur viktigt det är att föräldrar får kunskaper om mål och resultat och att eleverna blir medvetna om sina rättigheter att äga och forma sin egen utbildning mot uppsatta mål.

Effektmål

Följande effektmål är hämtade ur verksamhetsplanen och gäller för bildningsnämndens samtliga verksamheter:

Normer och värden

• Alla blir bemötta med respekt

• Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga

Utveckling och lärande/Kunskaper

• Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen.

• Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimulerar lus-ten att lära.

Inflytande och ansvar

• Alla har möjlighet att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar.

• Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den omgivande miljön.

Samverkan

• Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola, näringsliv, kultur, föreningsliv fungerar bra.

• Samverkan sker mellan verksamheterna inom enheten och mellan enheter.

• Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte.

Måluppfyllelse Alla blir bemötta med re-spekt

Eleverna i våra verksamheter upplever i triv-selenkäter att de känner sig trygga. Enheternas kvalitetsredovisningar visar på ett stort enga-gemang i arbetet med värdegrunden.

Enheterna har tagit fram likabehandlingspla-ner. Revision genomfördes ht –09 där bl a kvaliteten på likabehandlingsplanerna bedöm-des. Kvaliteten på planerna bedömdes ojämn och Bildningsnämnden uppmanas till initiativ kring kvalitetssäkring och uppföljning av arbe-tet. En arbetsgrupp har bildats.

Alla får möjlighet att utveckla sin inre drivkraft som gör dem trygga

7-9-skolornas rektorer, projektledaren för företagsamt lärande och utvecklingsledaren har deltagit i introduktion om ”Så tänds eld-själar”, vilket är en skolform som utvecklar elevers kreativitet, ansvarstagande och entre-prenöriella tänk. Alléskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete om detta.

Bildningsförvaltningen har sökt och tilldelats projektmedel från Smedjan (finansieras bl a av SKL och KK-stiftelsen) för ett kreativitets-projekt där syftet är att utveckla lärares kreati-va tänkande för att kunna skapa lärandemiljö-er som är tillåtande, vilket är en av förutsätt-ningarna för att kunna utveckla en egen inre drivkraft.

Alla barn/elever ges möjlig-het att nå de nationella målen

Under 2009 har Bildningsförvaltningen sökt och tilldelats projektpengar från Skolverket för satsningar i matematik och i läsa, skriva, räkna. Läsa-skriva-räkna-satsningen som bör-jade 2008 pågår till och med 2010. Den syftar till att stärka arbetet med elevernas basfärdig-heter så att fler når kunskapsmålen. Vara del-tar i satsningen och har för läsåret 2009/10 fått ca 620 000 kr För att utveckla undervis-ningen i matematik och förbättra resultaten har Skolverket beslutat bevilja medel till olika lokala satsningar under tre år 2009-2011.

Satsningarnas mål har varit att förbättra

mål-uppfyllelsen och syftet att utveckla och för-djupa lärares kunskaper och insikter om lä-randeprocesser. Partnerskapsutbytet med In-dien har som mål och syfte att utveckla vår matematikundervisningen. Under 2009 har enheterna arbetat intensivt med att utveckla våra individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen, vilket också skall leda till att öka måluppfyllelsen.

Ett stort antal lärare från åk 1-9 deltog vid en information (Unikum) om digital individuell utvecklingsplan. Digitala plattformar är ett modernt och smidigt sätt för arbetet med IUP och skriftliga omdömen för lärare och elever och föräldrar kan bli delaktiga i sitt barns lä-rande. Några lärare prövar Unikum och under 2010 kommer fler aktörer inom digital IUP att testas.

Alla verksamheter har en god lärandemiljö

Trots hög måluppfyllnad kan utveckling ske. I en god lärandemiljö tar skolan vara på elever-nas intressen, behov och talanger i arbetet med de nationella målen. I och med arbetet med IUP med skriftliga omdömen och entre-prenöriellt lärande har skolan utvecklats med fler medvetna pedagoger.

Alla har möjlighet att påver-ka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar

Inflytande och ansvar arbetas ständigt med på enheterna. Bildningsförvaltningens utveck-lingsgrupp har haft fokus på frågan och i arbe-tet med IUP med skriftliga omdömen i en-hetsnätverk. Arbetet vad gäller inflytande över lärandet måste vara ständigt pågående hos medarbetare, elever och föräldrar med syftet att öka måluppfyllelse samt för att utveckla självständiga ansvarsfulla individer.

7-9-skolornas rektorer, projektledare för före-tagsamt lärande och utvecklingsledaren har deltagit i introduktion om ”Så tänds eldsjälar”, vilket är en skolform som utvecklar elevers kreativitet, ansvarstagande och entreprenöriel-la tänk.

Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmännis-kor och den omgivande mil-jön

Utifrån enheternas kvalitetsredovisningar kan sägas att arbetet med värdegrunden är högt prioriterat och genomsyrar verksamheterna.

Under ht –09 har projektpengar sökts och tilldelats från Skolverket för arbete med hand-lingsplan mot grövre våld i skolan. Arbetet med likabehandlingsplan pågår parallellt. Ar-betet handlar om att kontinuerligt arbeta pro-aktivt med elever i samarbete med föräldrar

och samhället för att undvika våld och hot i skolan men det skall också finnas tydliga ruti-ner kring hur verksamheten skall agera vid de fall då negativa situationer inträffar.

Sju skolor i kommunen har grön flagg i sitt miljöarbete, vilket är en stor andel vad gäller kommunstorlek och jämfört med övriga Väst-ra Götaland.

God samverkan mellan hem, skola, näringsliv, kultur, fö-reningsliv

7-9-skolorna har sökt och tilldelats projekt-pengar från Statens Kulturråd (Skapande sko-la). Projektens syfte är att i samarbete med kulturskola, föreningar och andra externa ak-törer skapa forum för elever att utveckla krea-tivitet.

Ett stort antal lärare från åk 1-9 deltog vid en information (Unikum) om digital individuell utvecklingsplan. Digitala plattformar är ett modernt och smidigt sätt där föräldrar kan bli delaktiga i sitt barns lärande. Några lärare prö-var Unikum och under 2010 kommer fler aktörer inom digital IUP att testas inför upp-handling

Samverkan inom enheter och mellan enheter

Skolnätverk har skapats för olika utvecklings-områden. Nätverken har bland annat diskute-rat Individuell Utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen samt betyg och bedöm-ning. Observationer på den egna skolan och besök på varandras enheter har ökat. Obser-vation som metod har också använts i Skol-verksprojekten ”Läsa, skriva, räkna” och ”Ma-tematik”.

Alla enheter har internatio-nellt samarbete och utbyte

De flesta av våra enheter har internationella kontakter och utbyten med systerskolor i Cherwell i England och även andra skolor i exempelvis Spanien, Turkiet, Estland mm.

Grund- och gymnasieskolorna i Vara har fått bidrag från Sala Ida (SIDA) för att utveckla ett matteprojekt med Srikakulam, Indien. I part-nerskapsutbytet med Indien har pedagoger från flera enheter deltagit. De har besökt Indi-en, tagit emot indiska lärarkolleger och spridit sina projektlärdomar i olika forum. Enskilda skolor söker och använder EU-bidrag för internationella kontakter.

Framtiden

Allmänt

Samhället står inför flera enorma utmaningar då utveckling idag sker otroligt snabbt. Inom bild-ningsnämndens uppdrag ingår det att vara så redo som det är möjligt att möta framtiden krav på bildning. Bildningsnämnden måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den ”nya världen ger”.

Frågor som vilka krav kommer det att ställas på framtidens medarbetare kräver nytänk om hur våra verksamheter skall organiseras för att så långt det är möjligt tillgodose detta. Satsningar på ny teknologi samt kompetensutveckling för medarbetarna i möjligheterna att använda it som ett redskap för elevers lärande är en viktig framgångsfaktor. Hög kvalitet på skola, barnomsorg och ett kulturellt aktivt liv är viktiga framgångsfaktorer för att en kommun skall vara attraktiv för ny-inflyttning och för att behålla sina nuvarande innevånare

Många förändringar och reformer under de kommande åren har aviserats av regeringen både vad gäller kultursektorn, barnomsorgen, grundskolan och gymnasiet. Förändringarna kommer att innebära ett utökat uppdrag, vilket kräver utökade resurser för att bibehålla en godtagbar kvalitet för brukarna och för att följa de lagar och förordningar som styr våra verksamheter. Ett förslag på en ny skollag är framtaget vilket kommer att innebära stora krav på att i förvaltning och verk-samheter hantera juridiska frågor som inte tidigare varit möjliga att överklaga t.ex. skolskjutsären-den, åtgärdsprogram. Elevers rätt till stöd förstärks ytterligare i lagförslaget och exempelvis finns i förslaget krav på modersmål även inom förskolan.

Samtidigt minskar antalet elever dramatiskt i kommunen och i och med krisen i landet minskar skatteintäkterna. För bildningsnämndens del krävs mycket drastiska neddragningar för att kunna hålla budget och hantera demografins påverkan på ramen de närmaste åren. Möjligheterna till besparingar är relativt begränsade. Arbetet med att se över organisationen och hitta möjliga be-sparingar måste fortsätta att prioriteras under 2010. Bildningsnämndens verksamheter är i jämfö-relse med andra kommuner enligt olika undersökningar mycket effektiva i sitt resursanvändande och levererar fortfarande mycket goda resultat. Det finns en gräns för hur effektiva verksamheter kan bli och den gränsen är nådd om inte kvaliteten skall försämras allvarligt. Den nya centrala resursfördelningsmodellen, vilken innebär att internhyror och kapitalkostnader regleras med anta-let barn och elever, är en tydlig signal till nämnden att dra ner på lokalytor. Om inte detta lyckas blir det allvarliga konsekvenser i undervisningen genom neddragning av personal.

Barnomsorgen

Skolverket har i uppdrag från regeringen att föreslå ett förtydligande och kompletteringar av vissa mål i förskolan LpFö-98. Detta innebär en starkare reglering av förskolans mål och inne-håll och skärpta krav på kommunernas ansvar för förskolan. Förändringarna i läroplanen syftar till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i verksamhe-ten. I dag finns 16 mål i förskolans läroplan och i det nya förslaget ger 27 stycken, grupperade inom sex olika målområden. Skolverket har i sin senaste forskning kring vad som påverkar re-sultaten hos eleverna i grundskolan fastställt att god personaltäthet i förskolan är en framgångs-faktor för framtida resultat i skolan.

Förändringarna kommer att medföra ett behov av utbildningsinsatser riktade både till förskollä-rare och till all personal inom våra verksamheter. Implementeringsinsatser kommer att behöva riktas till förskolechefer/rektorer och på förvaltningsnivå. Det utökade uppdraget innebär be-hov av att stärka personaltäthet i förskolan.

Det är därför viktigt att såväl politiker som förvaltning och förskolans ledning har aktuell kun-skap om målområdena.

Kommunerna skall anordna allmän förskola för treåringar från juli 2010. Den skall omfatta minst 525 timmar och vara avgiftsfri. Antalet familjedaghem fortsätter att minska. Behovet av förskolor i Vara tätort måste ses över och planeras med tanke på att det nu byggs i nya områden och att det är generationsskiften i gamla.

Grundskolan

Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska ytterligare ett antal år, ungefär fram till 2013-14, innan det planar ut och därefter ökar något igen. Då den centrala resursfördelningsmodellen ger nämnden medel även för hyror och kapitalkostnader i förhållande till antalet elever, är det viktigt att nämnden minskar sitt lokalbehov för att få resurser till personal. Detta är inte helt okomplice-rat på grund av kommunens struktur och rätten för alla att starta friskola. Jungs friskola är ett resultat av ett beslut om att lägga ner en skola 2009, vilket inte kommer att innebära minskade kostnader för nämnden. Andelen av elevpengen som går till skolskjutsar, skolmåltider, lokaler ökar vid minskning av elever då dessa är mer eller mindre fasta.

Ett stort antal mål i läroplan och kursplaner, ett tidigare otydligt uppdrag och försämrade resultat i internationella jämförelser har föranlett att läroplaner och kursplaner skall formuleras om till 2011. Reformen innebär en mycket större fokusering på kunskapskontroll och resultat. Skolor har kunnat anmäla sig som försöksskolor i arbetsprocessen och det har flera skolor i Vara gjort.

Det kommer att krävas tid och resurser för att implementera och genomföra de ökande kraven i våra verksamheter. Ett förslag på ett nytt betygssystem är framtaget med betyg fr.o.m. åk 6. I den nya betygsskalan föreslår regeringen en sexgradig betygsskala, A-F där A är högsta betyget och F det lägsta.

Socialnämndens och bildningsnämndens gemensamma satsning på en föräldra- och elevstödsen-het, IRMA, kan förhoppningsvis medföra stora vinster såväl för barn och familjer som för eko-nomin i ett längre perspektiv. Det kommer dock att dröja ett antal år innan man kan se några ekonomiska effekter.

2010 införs ett nytt resursfördelningssystem med ett á-pris per elev innehållande bidrag för bl a hyror, kapitalkostnader, kost, skolskjuts och elevhälsa. Med ett sjunkande elevantal innebär detta att en större del av bidraget går till att täcka kostnader för lokaler och skolskjuts och att det blir mindre resurser till pedagogisk personal.

Gymnasieskolan

Den gymnasiereform som varit på gång länge närmar sig nu snabbt. Den planeras att införas år 2011 och kommer att innebära många förändringar i utbildningarna. Enligt utredningen skall det finnas 19 nationella program, varav fem är högskoleförberedande. En gymnasieexamen skall infö-ras och individuella lösningar skall vara möjliga i högre grad än nu. En lärlingsutbildning föreslås som alternativ väg till gymnasieexamen.

Samarbete mellan kommunerna blir allt vanligare och ett närmande till Gymnasium Skaraborg bör utredas. Alla kommuner i Skaraborg samverkar för att införa teknikcollege. Teknikcollege kan enklast beskrivas som en kvalitetssäkring av befintliga teknikutbildningar i nära samverkan med de regionala teknikföretagen. Lärlingsutbildningen har startat lite trevande men kommer antagli-gen att utvecklas och bli mer efterfrågad i framtiden.

Antalet elever i gymnasieåldern minskar de närmaste åren och elevens fria val av studieort kan betyda mycket, både som hot och möjlighet, för Lagmansgymnasiet. I den nya centrala resurstill-delningen får gymnasiet ett bidrag per elev. Då fler elever väljer att studera på annan ort till en högre kostnad blir detta en fördyring för gymnasiet.

Lärcentrum

De resurser som staten ställt till förfogande för yrkesutbildning kommer till största delen att an-vändas till svetsutbildning, storköksutbildning och vårdutbildningar. Under 2010 utökas samarbe-tet runt yrkesvux så att det blir sex samverkande kommuner. Lärcentrum deltar i ansökan till kva-litetsbenämningen Teknikcollege, där framförallt de eftergymnasiala delarna berörs. I början av året anställs en projektledare för att bygga upp ”Nationellt centrum för måltiden”, ett tvåårigt projekt, där Vara står som projektägare. Vi fortsätter arbetet med att genomföra så mycket vi kan av efterfrågade gymnasiala kurser här på hemmaplan. Lärcentrums arbetsplan och kvalitetsarbete ska formeras under våren 2010.

Under hösten beräknas lärarprogram nummer två starta i Vara och att det totalt är ca 100 hög-skolestuderande/år på Lärcentrum. Uppdragsutbildningen som genomförs med hjälp av Lag-mansgynmnasiet, ska bli mer tillgänglig för områdets företag.

Särskolan

Elever i grundsärskolan ökar samtidigt som eleverna har ett allt större behov av stöd. Ett antal gymnasieelever som är mantalsskrivna i Vara väljer att gå i särskolan i andra kommuner. En ut-redning ska ske kring organisation av särskolan i Vara. Särskolan finns inte med i den centrala

resursfördelningen på samma sätt som ex grundskoletilldelning med ett á-pris per elev utan före-gående budget räknas upp utan att hänsyn tas till att elevantal och behov ökar.

Kulturskolan

Kulturskolans och Torsbo fritidsgårds vision om ett gemensamt hus där verksamheterna kan samverka med sina olika kompetenser och utvecklas, det s.k. Turning Torsbo, skall förverkligas inom de närmaste åren enligt de kommunala styrdokumenten. Den största vinsten i detta samar-bete gör barn och ungdomar. De får många fler möjligheter till en rik fritid.

Kulturskolan lever under knappa ekonomiska omständigheter. Det finns en inneboende paradox i kulturskolan: ju bättre man lyckas engagera ungdomar, desto svårare blir det att erbjuda en plats.

Kön växer och det finns en risk att man tröttnar på att vänta.

Fritidsgårdarna

Fritidsgårdarnas betydelse för ungdomarna i kommunen är mycket stor och måste värnas. Perso-nalen och ungdomarna tillsammans anpassar sin verksamhet till aktuella behov och arbetar myck-et flexibelt. Torsbo fritidsgård delar visionen om Turning Torsbo med kulturskolan.

Biblioteken

Ett utredningsarbete pågår för att skapa ett nytt bibliotek. I samma byggnad utreds även möjlig-heten att inrymma kommunens arkiv, lärcentrum, samt ett konsthus.

I Levene planeras för en återflytt in i ett nytt bibliotek i Levene skola med start hösten 2011.

Biblioteken kommer att behöva utveckla service kring it-användning, samtidigt som det måste finnas alternativ till dem som inte har tillgång till internet. Biblioteken ska ligga i framkant, vara kommersiellt och idéburet obundna och fungera utjämnande. Till detta behövs en

In document Protokoll BIN 2010-02-23 §§ 9-21 (Page 29-39)