Allmänkultur
Stöd till studieförbund och SISU Programverksamhet
Kulturbidrag Barnkultur
Tkr och löpande priser
Text 2009 2008 2007
DRIFTREDOVISNING
Verksamhetens intäkter 144 657 757
Verksamhetens kostnader -1 475 -2 035 -2 596
Nettokostnader -1 331 -1 378 -1 839
Budgetanslag 1 402 1 517 1 802
Personalkostnad allmänkultur 6 %
Viktiga händelser
Allmänkulturen består dels av den egna programverksamheten men den främsta uppgiften är att stödja föreningar i deras kulturella verksamhet. Ett kulturbidrag som syftar till ett mångsidigt och varierat kulturutbud lämnas till föreningars kulturarrangemang. Under 2009 har 21 ansökningar inkommit och bidrag har, trots en neddragning av budgeten, kunnat lämnas bl a till Rock i Vara för replokaler, Vara SMU och Svenska Kyrkans Unga för Påskfestivalen, Studiefrämjandet för sång- och musikkvällar, Naums Hembygdsförening för Söndagar på Huttla, NBV för Allsång i Huttla och i Arentorp, Önums Hembygdsförening för Rangeltorpsdagarna och Vuxenskolan för Skördemarknad.
Samverkan med bland annat det lokala föreningslivet och studieförbunden sker i form av Vara kulturråd, som träffas tre gånger per år. Det är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av att arrangera kulturevenemang. Programverksamheten är också en produkt av samarbete mellan kommunen, studieförbunden och föreningslivet. Inom programverksamheten arrangeras Val-borgsmässoafton, Nationaldagsfirande, Jordgubbens Dag, Natur- och kulturvandringar samt Sommarkväll på slätten i Badhusparken i Vara och på Karlaplan i Kvänum, totalt 26 kvällar, fyll-da av sång och musik.
Pers.kostn.andel 6%
Tillsammans med studieförbunden, biblioteket, folkhälsorådet och Sparbanken arrangerade kommunen sex TaVaraPå-föreläsningar. Kommunen är också, tillsammans med fem andra kommuner och Musik i Väst, en av arrangörerna till konsertserien Musik på Slott och Herresäten där konserter med klassisk musik ges i en genuin slotts/herrgårdsmiljö. Under 2009 arrangerades två konserter i Vara, en på Bjertorps Slott och en på Ulfstorps Säteri.
Natur- och kulturvandringarna startade 1997 och totalt har tillsammans med Hembygdsföre-ningar och Studieförbund 73 vandringar arrangerats. Syftet med vandringarna är att sprida kunskap om vårt rika natur- och kulturarv.
2009- års Natur och kulturvandringar blev välbesökta, deltagarantalet varierade varje tillfälle mellan ca 80 till ca 130 deltagare, total ca 500 deltagare.
UKM är en ideell förening som på alla sätt verkar för att ungas röster ska höras och ung kultur ska få ta plats. UKM skapar mötesplatser där unga tar över, knyter kontakter, flyttar gränser, där grunden för framtidens kultur skapas. Varje kommun har möjlighet att anmäla ett antal ungdomar till de lokala uttagningarna dvs. ungdomar som är duktiga på något inom mu-sik, konst eller något annat. De som går vidare går till en regional final och slutligen sker det en riksfinal.
I år har 12 ungdomar deltagit i bland annat film, konst och musik. Anmälningarna sköts av Tors-bo Fritidsgård och deltagarnas anmälningsavgifter samt resekostnader betalas av bildningsförvalt-ningen.
Offerplats Finnestorp fortsätter med framgångsrika grävningar och i år har man dessutom ge-nomfört Finnestorpsspelen i samarbete med föreningen Scen Vara.
Årets satsning har varit relativt kostsam och Föreningen Finnestorps vänner ansökte om bidrag från bildningsnämnden. Nämnden beviljade villkorat bidrag om 20 000 kr till en ny framfart, par-kering och besökstoaletter.
Barnkulturprogrammet har gett barn och elever möjlighet till att se scenframträdanden på kon-serthuset samt träffa författare och andra kulturarbetare enligt planen för barnkultur. Barnkultur-gruppen har ansökt om och fått bidrag från Statens Filminstitut för att erbjuda skolbio. Hittills har eleverna i år 2, 3, 6, 8 och årskurs 2 på gymnasiet kunnat ta del av modern kvalitetsfilm.
Mål och måluppfyllelse
Effektmål
Följande mål är antagna i verksamhetsplanen:
Normer och värden
• Barn och ungdomar prioriteras inom allmänkulturen.
Måluppfyllelse: Ambitionen är att alltid ha fokus på barn och ungdomar. Studieförbun-den får stora bidrag från kommunen och i viss mån prioriterar de ungdomar men Studieförbun-den största delen av deras verksamhet attraherar vuxna mer.
Utveckling och lärande/kunskaper
• Alla barn/elever mellan 4-16 ska erbjudas minst en kulturupplevelse per termin.
Måluppfyllelse: Målet uppfylls helt.
Ansvar och inflytande
• Barn och ungdomar har möjlighet att påverka kulturutbudet i kommunen.
Måluppfyllelse: Det finns elevrepresentanter i barnkulturgruppen, som besöker regio-nens utbudsdagar och tillsammans beslutar vad man skall erbjuda i Vara.
Samverkan
• Det finns ett rikt samarbete mellan skola och allmänkultur.
Måluppfyllelse: Det framgångsrika samarbetet när det gäller filmskapande har fortsatt. I år har alla högstadieelever besökt Stefan Quinths foto- och filmutställning i biblioteket samt tagit del av hans föreläsning.
För musikintresserade ungdomar finns replokaler där för närvarande 8 olika musikgrup-per spelar.
Kvalitet och prestationer
Nyckeltal
2009 2008 2007
Verksamhet i studieförbunden och SISU
Budgetutveckling tkr 867 922 931
Antal genomförda studiecirklar 325 535 538
Antal genomförda lärgrupper 513 240 234
Antal annan gruppverksamhet 102 93 84
Antal genomförda kulturprogram 471 480 399
Kronor/invånare i kommunen 55 58 58
Årsredovisningen 2009 - sammanfattning
Bildningsnämnden
Ordförande: Ingemar Rogbrant
Förvaltningschef: Nina Schmidt
Bildningsnämnden ansvarar för barnomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, särskola, kulturskola, skolmåltider, skolskjutsar, bibliotek, fritidsgår-dar, bad, vissa idrotts- och fritidsanläggningar samt bidrag till föreningar och studieför-bund.
Ekonomiskt utfall
Bildningsnämndens resultat för år 2009 visar ett överskott på 108 tkr. Nämnden har fått ett över-skott på internhyrorna motsvarande 980 tkr och på kapitalkostnader för inventarier på 208 tkr. I april månad bestämde kommunfullmäktige att bildningsnämndens ram under innevarande år skulle minskas med 3 miljoner. Med tanke på detta och de kostnadsökningar som nämnden haft att hantera under året får resultatet betraktas som gott. Verksamheter som går med underskott är skolskjutsverksamheten som har ett underskott på 500 tkr som främst beror på stora indexupp-räkningar och ökade vikariekostnader. Resursfördelning till nämnden grundar sig på antalet ele-ver. Eftersom elevantalet minskar och skolskjutskostnaderna ökar blir gapet för varje år större mellan tilldelade medel och kostnader.
Skolmåltider visar ett underskott på drygt 700 tkr, detta trots att nämnden under året tillskjutit 500 tkr. Lagmansgymnasiet visar ett underskott på 2 300 tkr som beror på att de interkommunala ersättningarna blivit större än budgeterat. Under hösten har en konsult tillsammans med ledning-en tittat på hur man kan organisera sig för att möta det minskade elevunderlaget och hur man kan göra Lagmansgymnasiet till en attraktiv skola så att vi kan få fler sökande till utbildningarna. En rapport kommer i början av 2010.
Resultaträkning per nämnd
Resultaträkning per nämnd 2009 2008 2007
Intäkter 56 764 53 303 53 013
Kostnader -360 622 -353 556 -349 076
varav personalkostnader -200 304 -200 303 -200 424
Verksamhetens resultat -303 858 -300 253 -296 063
Budgetanslag 303 966 297 788 294 528
Över/Underskott 108 -2 465 -1 535
Balanserat över/underskott 8 299 8 191 10 657
Nettoinvesteringar -671 -2 727 -2 724
Jämförelsetal
Netto per invånare 19 261 18 867 18 503
Andel av nettodriftkostnad % 43,18 42,89 44,33
Årets resultat per verksamhetsområde
Verksamhetsområde Budget Utfall Avvikelse
Nämnd och administration 5 105 -5 070 35
Förskola, förskoleklass och
skol-barnomsorg 62 931 -61 645 1 286
Grundskola 113 135 -111 446 1 689
Gymnasieskolan 59 183 -61 412 -2 229
Lärcentrum 5 355 -5 148 207
Särskola 10 661 -10 974 -313
Kulturskola 4 628 -4 468 160
Kostenheten 12 159 -12 908 -749
Skolskjutsar 11 225 -11 732 -507
Idrotts- och fritidsanläggningar 1 824 -1 771 53
Badanläggningar inomhus 2 783 -2 701 82
Fritidsgårdar 2 314 -2 078 236
Övrig fritidsverksamhet 2 335 -2 226 109
Bibliotek 8 926 -8 948 -22
Allmänkultur 1 402 -1 331 71
Summa 303 966 -303 858 108
Måluppfyllelse
Gemensamma mål för alla nämnder
Inriktningsmål Måluppfyllelse Kommentar
Målet Brukarpeng är införd i
alla verksamheter där det är praktiskt möjligt och
ekonomisk försvarbart
Bildnings-nämnden har till viss del genomfört brukarpeng.
Inriktningsmål Måluppfyllelse Kommentar prov. Dessa förändringar har inneburit att mycket arbete under året lagts på att sätta sig in i re-formerna och utforma riktlinjer. Antalet barn och vuxna som inte har svenska som modersmål har ökat under året. Stödinsatser och extra undervisning har ordnats. Regeringen har gett extra pengar för satsning på basfärdigheterna läsa, skriva, räkna. Bildningsförvaltningen ansökte om och fick pengar för hösten 2008 och satsningen fortsätter ytterligare två år.
Utredningen kring den nya gymnasieskolan presenterades i mars och den innehåller stora föränd-ringar för utbildningarna. Bland annat införs 19 nationella program, varav fem är högskoleförbe-redande.
Viktiga händelser
Byggnation av en ny förskola i Arentorp och en förskoleavdelning i Levene pågår.
Bildningsförvaltningen har sökt och tilldelats pengar från Skolverket för satsningar i matematik och i läsa, skriva, räkna. Satsningarnas mål är att elevernas måluppfyllelse och syftet är att utveck-la och fördjupa lärares kunskaper och insikter om lärprocesser. Förvaltningen har deltagit i ett partnerskapsutbyte (SalaIda) med Indien kring matematik och samspelet lärare-elev. I utbytet ingick bl a observationsbesök för åtta lärare i Indien och besök av indiska lärare i Vara. Dessa projekt har tydliggjort hur viktigt det är att lärarna i tidiga åldrar (åk 1-6) har höga positiva för-väntningar, befäster begrepp och kunskaper för att ge elever självkänsla i de fortsatta studierna.
Skolorna har under 2009 bildat nätverk för att samverka och samordna kompetensutveckling kring bl.a. individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen. Dessa nätverk har bidragit till att vitalisera och vidga de pedagogiska diskussionerna. Skolverksmedel har sökts och tilldelats för att
ta fram handlingsplan för alla förvaltningens verksamheter mot hot och grövre våld. Parallellt pågår arbetet i en arbetsgrupp med att skapa en kommunövergripande struktur för likabehand-lingsplan, utifrån den revision som genomfördes hösten 2009 och som visade på att alla skolen-heter har likabehandlingsplan men att kvaliteten bedömdes som ojämn. Ett stort antal skolor har arbetat för att få grön flagg och Vara har jämförelsevis många skolor som tilldelats grön flagg.
PRAO-verksamheten har utvecklats under 2009 då kontakten mellan skola och näringsliv har ökat.
Studieresor som förläggs utomlands för alla elever i åk 1 på Lagmansgymnasiet har genomförts för första gången. Ansökan om teknikcollege är inlämnad och planering av genomförande har planerats under hösten –09. P.g.a. att antalet 16-åringar minskar måste Lagmansgymnasiets orga-nisation ses över och en orgaorga-nisationskonsult har lett arbetet med att anpassa skolan efter rådan-de omständigheter. 1 juli 2009 slogs Lärcentrum och Komvux ihop till en enhet unrådan-der namnet Vara Lärcentrum. Projektet ”Nationellt centrum för måltiden” fick i slutet av året finansiella me-del för att genomföra projektet.
Internkontrollprogrammet för skolmåltidsköken har vidareutvecklats och effektiviserats. Samtliga medarbetare i kostenheten har erbjudits ergonomiutbildning.
Den totala kostnaden för skolskjutsar har ökat kraftigt och verksamheten visar underskott trots att bildningsnämnden tillskjutit extra medel. En ny upphandling pågår och skall vara klar till höst-terminen 2010.
Uppfräschning av damduschen på Allébadet har genomförts och en ångtvätt har köpts in.
Samverkansorganet Hjulet (en samverkan mellan skolan, fritidsgårdar, sociala myndigheter och polisen) har startats upp. Samarbetet mellan Torsbo och kulturskolan har under året intensifierats Debatt har under året förts kring centrala biblioteksfrågor om uppdragets innehåll och resurser i form av lokaler och lokalers situation i samhället. Bokcaféet i Levene har nått nya grupper av biblioteksbesökare men skolan har inte kunnat utnyttja möjligheterna till boklån på filialen.
Alla bildningsförvaltningens verksamheter har deltagit i arbetslagsutvecklingen ”Det vinnande laget i en föränderlig värld”. Arbete och uppföljning har skett på enheterna och under en inter-natvecka i Prag hösten 2009. Enheterna har givits möjlighet att arbeta med utvecklingsområden.
Allt arbete har följts upp och en utvärdering har skett. En ny förvaltningschef tillträdde 1 augusti 2009.
Investeringar
För 2009 erhöll nämnden 400 tkr i investeringsmedel som placerades centralt. Det är få invester-ingar som gjorts under året. Reinvesterinvester-ingar för 150 tkr har gjorts i våra gymnastikhallar p.g.a.
anmärkningar från den årliga besiktning som genomförs. Nya handverktyg har köpts till träslöjd-salar. Resterande investeringsmedel har gått till inköp av möbler till grundskolor och förskolor.
Internationellt arbete
De flesta av våra enheter har internationella kontakter och utbyten med systerskolor i Cherwell i England och även andra skolor i exempelvis Spanien, Turkiet, Estland mm. Grund- och gymna-sieskolorna i Vara har fått bidrag från Sala Ida (SIDA) för att utveckla ett matteprojekt med Sri-kakulam, Indien. Skolorna i Vara har haft besök av indiska lärare. Under året har eleverna i åk 1
på Lagmansgymnasiet förlagt studieresor utomlands för första gången. De länder som besökts är Italien, Spanien, Tyskland och Polen. Resorna är en viktig del av internationaliseringsarbetet och bidrar också på ett positivt sätt till att marknadsföra skolan.
Organisations- och verksamhetsförändringar
P.g.a. att antalet 16-åringar minskar måste Lagmansgymnasiets organisation ses över och en orga-nisationskonsult har lett arbetet med att anpassa skolan efter rådande omständigheter.1 juli 2009 slogs Lärcentrum och Komvux ihop till en enhet under namnet Vara Lärcentrum.
Fr.o.m. 2009 har åk 1-5 verksamheterna som bedrevs på Parkskolan, Västra skolan och Näst-gårdsskolan blivit åk 1-6 verksamhet.
Tjänstegarantier
Verksamhetsmått - nyckeltal Nyckeltal
Antal elever i grundskolan 1 538 1 615 1703
varav elever i Önums Friskola 61 56 59,5
Kostnad per elev i grundsk i tkr 72,5 69,4 66,7
Antal lärare per 100 elever i
I Vara kommun 7,3 7,9 8,1
Antal elever i Vara gymnasieskola 707 755 766
varav interkommunala elever 255 258 266
Antal elever från Vara kommun i
interkommunal gymnasieutbildning 274 261 241
Antal elever från Vara kommun
i gymnasieutbildning 729 758 741
Antal elever Kulturskolan 454 459 491
Antal lagade portioner lunch 467 988 488 757 502 370
Antal elever som åker skolskjuts 1 075 1 150 1 180
Kostnad per skjutsad elev 10,9 9,9 9,8
Redovisning av nationella prov åk 3
Nat. Prov åk 3 Vara 2009 Vara 2009 Riket 2009 Riket 2009
Ämne Svenska Matematik Svenska Matematik
Uppnått målen 90 % 87 % 92 % 87 %
Ej uppnått må-len
9 % 13 %
Redovisning av nationella prov år 5
Svenska Engelska Matematik
2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007
Antal elever 148 177 186 149 177 186 150 177 186
Andel (%) elever som nått:
Uppnått målen 88 85 85 79 80 86 83 76 85
På väg att nå målen 8 8 9 17 10 9 12 12 9
Kommer inte att nå målen vid slutet år 6
3 7 6 5 11 5 5 8 6
Redovisning av nationella prov år 9
Svenska Engelska Matematik
2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 Totalt i kommunen
Antal elever 226 242 238 226 241 239 226 242 239
Analys av resultat, nationella prov och betyg
Vad gäller de nationella proven är det viktigt att rättning och bedömning sker förvaltningsöver-gripande för att skapa likvärdighet i kommunen. Kartläggning, analys av process, resultat och målformuleringar för utveckling, måste systematiskt och strukturerat ske kontinuerligt för att kunna förändra och förbättra. Rektors delaktighet i arbetet är en förutsättning för ett lyckat resul-tat.
Framtiden
Allmänt
Samhället står inför flera enorma utmaningar då utveckling idag sker otroligt snabbt. Inom bild-ningsnämndens uppdrag ingår det att vara så redo som det är möjligt att möta framtidens krav på bildning. Bildningsnämnden måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den ”nya världen ger”.
Frågor som vilka krav kommer det att ställas på framtidens medarbetare kräver nytänk om hur våra verksamheter skall organiseras för att så långt det är möjligt tillgodose detta. Satsningar på ny teknologi samt kompetensutveckling för medarbetarna i möjligheterna att använda it som ett redskap för elevers lärande är en viktig framgångsfaktor. Hög kvalitet på skola, barnomsorg och ett kulturellt aktivt liv är viktiga framgångsfaktorer för att en kommun skall vara attraktiv för ny-inflyttning och för att behålla sina nuvarande innevånare Många förändringar och reformer under de kommande åren har aviserats av regeringen både vad gäller kultursektorn, barnomsorgen, grundskolan och gymnasiet. Förändringarna kommer att innebära ett utökat uppdrag, vilket krä-ver utökade resurser för att bibehålla en godtagbar kvalitet för brukarna och för att följa de lagar och förordningar som styr våra verksamheter. Ett förslag på en ny skollag är framtagen vilket kommer att innebära stora krav på att i förvaltning och verksamheter hantera juridiska frågor som inte tidigare varit möjliga att överklaga ex skolskjutsärenden, åtgärdsprogram. Elevers rätt till stöd förstärks ytterligare i lagförslaget och exempelvis finns i förslaget krav på modersmål även inom förskolan. Samtidigt minskar antalet elever dramatiskt i kommunen och i med krisen i lan-det minskar skatteintäkterna. För bildningsnämndens del krävs mycket drastiska neddragningar för att kunna hålla budget och hantera demografins påverkan på ramen de närmaste åren. Möjlig-heterna till besparingar är relativt begränsade. Arbetet med att se över organisationen och hitta
möjliga besparingar måste fortsätta att prioriteras under 2010. Bildningsnämndens verksamheter är i jämförelse med andra kommuner enligt olika undersökningar mycket effektiva i sitt resursan-vändande och levererar fortfarande mycket goda resultat. Det finns en gräns för hur effektiva verksamheter kan bli och den gränsen är nådd om inte kvalitén skall försämras allvarligt. Den nya centrala resursfördelningsmodellen, vilken innebär att internhyror och kapitalkostnader regleras med antalet barn och elever, är en tydlig signal till nämnden att dra ner på lokalytor. Om inte det-ta lyckas blir det allvarliga konsekvenser i undervisningen genom neddragning av personal.
Barnomsorgen
Skolverket har i uppdrag av regeringen att föreslå ett förtydligande och kompletteringar av vissa mål i förskolan LpFö-98. Detta innebär en starkare reglering av förskolans mål och innehåll och skärpta krav på kommunernas ansvar för förskolan. Förändringarna i läroplanen syftar till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i verksamheten. I dag finns 16 mål i förskolans läroplan och i det nya förslaget 27 stycken, grupperade inom sex olika målområden. Skolverket har i sin senaste forskning kring vad som påverkar resultaten hos eleverna i grundskolan fastställt att god personaltäthet i förskolan är en framgångsfaktor för re-sultaten i skolan senare. Förändringarna kommer att medföra ett behov av utbildningsinsatser riktade både till förskollärare och till all personal inom våra verksamheter. Implementeringsinsat-ser kommer att behöva riktas till förskolechefer/rektorer och på förvaltningsnivå. Det utökade uppdraget innebär behov av att stärka personaltäthet i förskolan. Det är därför viktigt att såväl politiker som förvaltning och förskolans ledning har aktuell kunskap om målområdena. Kom-munerna skall anordna allmän förskola för treåringar från juli 2010. Den skall omfatta minst 525 timmar och vara avgiftsfri. Antalet familjedaghem fortsätter att minska. Behovet av förskolor i Vara tätort måste ses över och planeras med tanke på att det nu byggs i nya områden och att det är generationsskiften i gamla.
Grundskolan
Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska ytterligare ett antal år, ungefär fram till 2013-14, innan det planar ut och därefter ökar något igen. Då den centrala resursfördelningsmodellen ger nämnden medel även för hyror och kapitalkostnader förhållande till antalet elever, är det viktigt att nämnden minskar sitt lokalbehov för att få resurser till personal. Detta är inte helt okomplice-rat på grund av kommunens struktur och rätten för alla att starta friskola. Jungs friskola är ett resultat av ett beslut om att lägga ner en skola 2009, vilket inte kommer att innebära minskade kostnader för nämnden. Andelen av elevpengen som går till skolskjutsar, skolmåltider, lokaler ökar vid minskning av elever då dessa är mer eller mindre fasta. Ett stort antal mål i läroplan och kursplaner, ett tidigare otydligt uppdrag och försämrade resultat i internationella jämförelser har föranlett att läroplaner och kursplaner skall formuleras om till 2011. Reformen innebär en mycket större fokusering på kunskapskontroll och resultat. Skolor har kunnat anmäla sig som försöks-skolor i arbetsprocessen och det har flera försöks-skolor i Vara gjort. Det kommer att krävas tid och re-surser för att implementera och genomföra de ökande kraven i våra verksamheter. Ett förslag på ett nytt betygssystem är framtaget med betyg fr o m åk 6. I den nya betygsskalan föreslår reger-ingen en sexgradig betygsskala, A-F där A är högsta betyget och F det lägsta.
Socialnämnden och bildningsnämndens gemensamma satsning på en föräldra- och elevstödsen-het, IRMA, kan förhoppningsvis medföra stora vinster såväl för barn och familjer som för eko-nomin i ett längre perspektiv. Det kommer dock att dröja ett antal år innan man kan se några ekonomiska effekter.
2010 infördes ett nytt resursfördelningssystem med ett á-pris per elev innehållande bidrag för bl a hyror, kapitalkostnader, kost, skolskjuts och elevhälsa. Med ett sjunkande elevantal innebär detta att en större del av bidraget går till att täcka kostnader för lokaler och skolskjuts och att det blir mindre resurser till pedagogisk personal.
Gymnasieskolan
Den gymnasiereform som varit på gång länge närmar sig nu snabbt. Den planeras att införas år 2011 och kommer att innebära många förändringar i utbildningarna. Enligt utredningen skall det finnas 19 nationella program, varav fem är högskoleförberedande. En gymnasieexamen skall infö-ras och individuella lösningar skall vara möjliga i högre grad än nu. En lärlingsutbildning föreslås som alternativ väg till gymnasieexamen.
Samarbete mellan kommunerna blir allt vanligare och ett närmande till Gymnasium Skaraborg bör utredas. Alla kommuner i Skaraborg samverkar för att införa teknikcollege. Teknikcollege kan enklast beskrivas som en kvalitetssäkring av befintliga teknikutbildningar i nära samverkan med de regionala teknikföretagen. Lärlingsutbildningen har startat litet trevande men kommer antagli-gen att utvecklas och bli mer efterfrågad i framtiden. Antalet elever i gymnasieåldern minskar de närmaste åren och elevens fria val av studieort kan betyda mycket, både som hot och möjlighet, för Lagmansgymnasiet. I den centrala resurstilldelningen får gymnasiet ett bidrag per elev. Då fler elever valt att studera på annan ort till en högre kostnad blir detta en fördyring för gymnasiet.
Lärcentrum
De resurser som staten ställt till förfogande för yrkesutbildning kommer till största delen att an-vändas till svetsutbildning, storköksutbildning och vårdutbildningar. 2010 utökas samarbetet runt yrkesvux så att vi blir sex samverkande kommuner. Lärcentrum deltar i ansökan till
De resurser som staten ställt till förfogande för yrkesutbildning kommer till största delen att an-vändas till svetsutbildning, storköksutbildning och vårdutbildningar. 2010 utökas samarbetet runt yrkesvux så att vi blir sex samverkande kommuner. Lärcentrum deltar i ansökan till