Tkr och löpande priser
Text 2009 2008 2007
DRIFTREDOVISNING
Verksamhetens intäkter 16 425 14 208 13 979
Verksamhetens kostnader -78 071 -75 567 -72 764
Nettokostnader -61 645 -61 359 -58 785
Budgetanslag 62 932 60 722 59 177
Personalkostnad barnomsorg 73 %
Viktiga händelser
Byggnation av förskola i Arentorp och en ny förskoleavdelning i Levene pågår. Reggio-Emilia-pedagogikens tankar har påverkat förskolepersonalen i planeringen. Arbetet med att koppla för-skolans matematik till grundskolan är ett pågående arbete.
Alla enheter inom skola/barnomsorg har arbetat fram likabehandlingsplaner för att användas förebyggande i värdegrundsarbetet. Arbetet med förhållningssätt vad gäller genus har varit aktu-ellt på många enheter. Pedagogerna har arbetat mycket med att förbättra dokumentationen inom förskolan och informationen till föräldrarna. En kompetensutveckling i praktisk it- och medie-kunskap (PIM) genomförs för både förskole- och skolpersonal.
Mål och måluppfyllelse
Effektmål
Följande mål är antagna i verksamhetsplanen:
Normer och värden
• Alla barn har en inre drivkraft och trygghet.
Måluppfyllelse: Enheternas kvalitetsredovisningar visar att barnen känner sig trygga, vå-gar uttrycka sina känslor och visar intresse och empati.
Utveckling och lärande/kunskaper
• Alla barn visar nyfikenhet och lust att lära under hela barnomsorgstiden.
Måluppfyllelse: Arbetet med att hålla barnens intresse och lust levande under hela för-skoletiden är framgångsrikt och generellt nås mycket goda resultat. (SKOP) Många meto-der används för att stimulera lärandet och skapandet. Även på fritidshemmen nås goda resultat när det gäller att stimulera barns nyfikenhet och lust.
Ansvar och inflytande
• Barnet är med och utformar innehållet i den dagliga verksamheten.
Måluppfyllelse: Enheterna arbetar på olika sätt med att fånga upp barnens synpunkter och önskemål. Redan i tre-fyra-årsåldern får barnen vara med och utforma delar av verk-samheten. Ett exempel på delaktighet på fritidshemmen är stormöten där barnen tar upp aktuella frågor och diskuterar hur man skall planera verksamheten.
Samverkan
• Alla vårdnadshavare upplever att samverkan mellan hem och skola fungerar bra.
Måluppfyllelse: Genom den dagliga ”tamburkontakten” är det lätt att ge information och utbyta synpunkter. Föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtal och
inskolningssam-tal. På enheterna finns föräldraråd eller föräldraföreningar. Samverkan för att tillvarata föräldrars kunskaper i barnens lärande kan vidareutvecklas.
Tjänstegarantier
• Vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet.
• Vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits.
• Vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar.
• Ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas.
• Utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år.
Måluppfyllelse
Då vi fått signaler om att information om förskolan är bristfällig har vi, för att kunna ge korrekt information, tagit fram olika broschyrer, ”Välkommen till barnomsorgen i Vara kommun”,
”Barnomsorg och skola i Vara kommun” samt ”Aktiviteter för barn i förskoleåldern”. Informa-tionen på hemsidan kan förbättras ytterligare för att det ska bli tydligare t.ex. uppgift om kötiden, förskolornas öppettider, information om stängningsdagar mm.
Ett utvecklingsområde under nästa år blir att erbjuda e-service gällande exempelvis ansökan, änd-ring av inkomstuppgifter etc.
Alla får plats inom fyra månader men inte alltid på den önskade förskolan. Då väljer föräldrar ibland en annan förskola och får därigenom förtur till den önskade förskolan när det blir plats ledig, medan vissa ibland tar ut längre föräldraledighet och väntar på en plats.
Alla barn har kontaktpersoner på sin enhet. Utvecklingssamtal hålls minst en gång, ofta två gång-er pgång-er år.
Kvalitet och prestationer
Nyckeltal
2009 2008 2007
FÖRSKOLA
Antal inskrivna barn 1-5 år 670 652 631
Andel (%) inskrivna barn av samtl 1-5 år 87 82 81
Andel (%) inskr. barn i enskild regi 14 12 12
Antal inskrivna barn/avdelning 18 18 19
Andel (%) årsarb m ped högsk.utb. 60 64 63
FAMILJEDAGHEM
Antal inskrivna barn 1-5 år 20 26 36
FRITIDSHEM
Antal inskrivna barn (inkl enskild regi) 524 556 550
FÖRSKOLEKLASS
Antal elever (inkl Önum) 154 138 152
TOTAL KOSTNAD
Kostnad (tkr) per barn/elev 45,1 44,7 42,9
Grundskola
Tkr och löpande priser
Text 2009 2008 2007
DRIFTREDOVISNING
Verksamhetens intäkter 8 732 7 991 7 645
Verksamhetens kostnader -120 178 -120 011 -121 256
Nettokostnader -111 446 -112 020 -113 611
Budgetanslag 113 135 111 143 114 278
Personalkostnad grundskolan 68 %
Fördelning per enhet är som följer:
Elevantal grundskolan kalenderår 2008 och 2009
110,5
Det totala elevantalet 2008 var 1 615 grundskoleelever och 2009 var det 1 538 elever, en minsk-ning med 77 elever.
Viktiga händelser
Eleverna i våra verksamheter upplever i trivselenkäter att de känner sig trygga. Enheternas kvali-tetsredovisningar visar på ett stort engagemang i arbetet med värdegrunden.
Pers.kostn.andel
68%
Enheterna har tagit fram likabehandlingsplaner. Revision genomfördes ht –09 där bl.a. kvaliteten på likabehandlingsplanerna bedömdes. Kvaliteten på planerna bedömdes ojämn och bildnings-nämnden uppmanas till initiativ kring kvalitetssäkring och uppföljning av arbetet. En arbetsgrupp med tre rektorer och förvaltningens utvecklingsledare har bildats för att skapa en kommunöver-gripande struktur för planen, utifrån vilken varje enhet skall skräddarsy sin likabehandlingsplan.
Detta arbete är viktigt också gällande arbetet med och strategierna för nyanlända barn/elever.
7-9-skolornas rektorer, projektledaren för företagsamt lärande och utvecklingsledaren har deltagit i introduktion om ”Så tänds eldsjälar”, vilket är en skolform som utvecklar elevers kreativitet, ansvarstagande och entreprenöriella tänk. Alléskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete om detta.
Bildningsförvaltningen har sökt och tilldelats projektmedel från Smedjan (finansieras bl.a av SKL och KK-stiftelsen) för ett kreativitetsprojekt där syftet är att utveckla lärares kreativa tänkande för att kunna skapa lärandemiljöer som är tillåtande, vilket är en av förutsättningarna för att kunna utveckla en egen inre drivkraft.
Under 2009 har bildningsförvaltningen sökt och tilldelats projektpengar från Skolverket för sats-ningar i matematik och i läsa, skriva, räkna. Läsa-skriva-räkna-satsningen som började 2008 pågår till och med 2010. Den syftar till att stärka arbetet med elevernas basfärdigheter så att fler når kunskapsmålen. Vara deltar i satsningen och har för läsåret 2009/10 fått ca 620 000 kr. För att utveckla undervisningen i matematik och förbättra resultaten har Skolverket beslutat bevilja me-del till olika lokala satsningar under tre år 2009-2011. Satsningarnas mål har varit att förbättra måluppfyllelsen och syftet att utveckla och fördjupa lärares kunskaper och insikter om lärande-processer. Partnerskapsutbytet med Indien har som mål och syfte att utveckla vår matematikun-dervisning. Under 2009 har enheterna arbetat intensivt med att utveckla våra individuella utveck-lingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen, vilket också skall leda till att öka måluppfyllelsen. Ar-betet utifrån Skolverkets satsningar har tydliggjort bl.a. nödvändigheten av att pedagogerna i grundskolans tidiga åldrar har höga positiva förväntningar på eleverna, befäster begrepp och kun-skaper så eleverna känner självförtroende och att lärare med goda ämnesdidaktiska kunkun-skaper undervisar eleverna.
Skolnätverk har skapats för olika utvecklingsområden. Nätverken har bland annat diskuterat In-dividuell Utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen samt betyg och bedömning. Observa-tioner på den egna skolan och besök på varandras enheter har ökat. Observation som metod har också använts i Skolverksprojekten ”Läsa, skriva, räkna” och ”Matematik”. Skolnätverken har bidragit till att vitalisera diskussionerna då lärarna träffar kolleger från andra skolenheter. Obser-vationer med efterföljande analyssamtal har ökat medvetenheten hos pedagogerna kring lärpro-cesser och didaktiska frågor.
Ett stort antal lärare från åk 1-9 deltog vid en information (Unikum) om digital individuell ut-vecklingsplan. Digitala plattformar är ett modernt och smidigt sätt där föräldrar kan bli delaktiga i sitt barns lärande. Några lärare prövar Unikum och under 2010 kommer fler aktörer inom digital IUP att testas.
Under ht –09 har projektpengar sökts och erhållits från Skolverket för arbete med handlingsplan mot grövre våld i skolan. Arbetet med likabehandlingsplan pågår parallellt. Arbetet handlar om
att kontinuerligt arbeta proaktivt med elever i samarbete med föräldrar och samhället för att und-vika våld och hot i skolan men det skall också finnas tydliga rutiner kring hur verksamheten skall agera vid de fall då negativa situationer inträffar.
Sju skolor i kommunen har grön flagg i sitt miljöarbete, vilket är en stor andel vad gäller kom-munstorlek och jämfört med övriga Västra Götaland. Detta visar på ett stort engagemang för miljöfrågor och elever och personal samarbetar i arbetet.
En ny kommungemensam plan för PRAO och studie- och yrkesvägledning är under framarbet-ning och beräknas att förankras under 2010. PRAO-verksamheten har utvecklats under 2009 då kontakten mellan skola och näringsliv har ökat.
7-9-skolorna har sökt och tilldelats projektpengar från Statens Kulturråd (Skapande skola). Pro-jektens syfte är att i samarbete med kulturskola, föreningar och andra externa aktörer skapa fo-rum för elever att utveckla kreativitet.
De flesta av våra enheter har internationella kontakter och utbyten med systerskolor i Cherwell i England och även andra skolor i exempelvis Spanien, Turkiet, Estland mm. Grund- och gymna-sieskolorna i Vara har fått bidrag från Sala Ida (SIDA) för att utveckla ett matteprojekt med Sri-kakulam, Indien I partnerskapsutbytet med Indien har pedagoger från flera enheter deltagit. De har besökt Indien, tagit emot indiska lärarkolleger och spridit sina projektlärdomar i olika forum.
Lärdomarna från matematikprojektet/utbytet med Indien har kopplats till det Skolverksprojekt som pågått i kommunen. Mer lärarledd undervisning och systematiskt upplagd undervisning för att befästa begrepp är några av lärdomarna som omsatts i kommunens skolor.
Enskilda skolor söker och använder EU-bidrag för internationella kontakter.
Mål och måluppfyllelse
Effektmål för grundskolan
Följande mål är antagna i verksamhetsplanen:
Normer och värden
• Alla elever har en inre drivkraft och utvecklar förståelse för och förtrogenheter med sam-hällets värdegrund.
Måluppfyllelse: Bra-Mycket bra. Kvalitetsredovisningen visar att alla skolor lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet. Viktigt är att eleverna görs delaktiga i detta arbete (Ansvar och inflytande).
Utveckling och lärande/kunskaper
• Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden.
Måluppfyllelse: Bra. Mycket kompetensutveckling har använts till att förnya och utveck-la undervisningsmetoder och förhållningssätt och i stort uppfylls målet. Brukarundersök-ningarna visar att nyfikenheten och lusten tyvärr avtar under tidiga tonår och p.g.a. detta
inriktar sig de pågående Skolverksprojekten mot att utveckla en undervisning som moti-verar och engagerar elever.
Ansvar och inflytande
• Alla elever har möjlighet att påverka sitt eget lärande och sin egen utveckling.
Måluppfyllelse: Mindre bra. Brukarundersökningarna visar att elever i lägre åldrar anser att de har mer inflytande än i högre åldrar. Arbete pågår för att utveckla elevers delaktig-het och ansvar i sitt lärande, men detta är ett utvecklingsområde för hela skolan.
Samverkan
• Alla elever har kontakter med näringsliv och närsamhälle.
Måluppfyllelse: Ganska bra. I olika grad har alla elever externa kontakter. Samtidigt finns det stora möjligheter att utveckla detta och inkludera näringsliv och närsamhället, som en del i lärandet.
Effektmål för elevhälsan
Följande mål är antagna i verksamhetsplanen:
Normer och värden
• Alla barn ska få sina behov tillgodosedda inom kommunen.
Måluppfyllelse: Elevhälsans personal har pedagogisk, social och medicinsk kompetens.
Genom samverkan både internt och externt arbetar elevhälsan för att alla barn ska få sina behov tillgodosedda inom kommunen.
Även om målet inte nås till 100% ökar förutsättningarna genom kompetens och samver-kan.
Utveckling och lärande/kunskaper
• Alla elever visar nyfikenhet och lust att lära under hela grundskoletiden.
Måluppfyllelse: Specialpedagogerna har en spetskompetens och i den ingår kunskap om utvecklingen av tekniska hjälpmedel. Målet har varit att elever på samtliga enheter skall erbjudas likvärdiga tekniska hjälpmedel och att dessa skall påverka elevernas lust att lära på ett positivt sätt. Syftet är att kompensatoriska hjälpmedel blir ett naturligt inslag i klass-rummet.
Skolsköterskorna har använt sig av en ny samtalsmetodik, motiverande samtal, där målet är att eleven själv skall tala om och komma med förslag till förändring/förbättring. Detta har skapat goda förutsättningar för att eleverna själva genom nyfikenhet och delaktighet ökar lusten och förutsättningarna för att lära.
Ansvar och inflytande
• Öka självkänslan hos varje barn så att de har möjlighet att påverka sin skolsituation och ta ansvar.
Måluppfyllelse: Specialpedagogerna har haft som mål att öka elevernas inflytande vid ut-formningen av åtgärdsprogram. Ett ytterligare steg som främst skolkuratorerna arbetar med för att öka elevernas inflytande och ansvar, är att även göra sociala åtgärdsprogram.
I skolsköterskornas hälsosamtal tas hela elevens skolsituation upp.
Elevhälsans eget mål är att öka elevernas självkänsla.
Samverkan
• Motivera föräldrar att ta emot hjälp. Bygga upp ett skyddsnät tidigt för barnens bästa.
Måluppfyllelse: Att utveckla ett kvalificerat föräldrastöd har varit elevhälsans mål under flera år. Vi har genom samverkan mellan socialnämnden och bildningsnämnden nått ett viktigt delmål, starten av IRMA-familjestöd. IRMA kommer att vara navet i samverkan mellan elevhälsan, skolorna och socialtjänsten. Detta gör att skyddsnätet för barnen blir starkare och risken att falla igenom mindre.
Tjänstegarantier
• Utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande ut-vecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet.
• Elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd.
• Du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger 1/3 del av dagsbehovet av näring och energi.
• Vid medicinska skäl serveras specialkost.
Måluppfyllelse
Tjänstegarantierna uppfylls.
Kvalitet och prestationer
Nyckeltal
2009 2008 2007
Antal elever år 1-9 1 538 1 615 1 703
Andel (%) elever i fristående skolor 4,3 3,0 3,5
Antal lärare/100 elever 7,3 7,9 8,1
Antal elever från Vara i andra kommuner 25 28 31
Antal elever från andra kommuner i Vara 9 12 10,5
Kostnad (tkr)/elev 72,5 69,4 66,7
Redovisning av nationella prov åk 3
Nat. Prov åk 3 Vara 2009 Vara 2009 Riket 2009 Riket 2009
Ämne Svenska Matematik Svenska Matematik
Uppnått målen 90 % 87 % 92 % 87 %
Ej uppnått må-len
9 % 13 %
Redovisning av nationella prov år 5
Svenska Engelska Matematik
2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007
Antal elever 148 177 186 149 177 186 150 177 186
Andel (%) elever som nått:
Uppnått målen 88 85 85 79 80 86 83 76 85
På väg att nå målen 8 8 9 17 10 9 12 12 9
Kommer inte att nå målen vid slutet år 6
3 7 6 5 11 5 5 8 6
Redovisning av betyg år 9
Svenska Engelska Matematik
2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 Totalt i kommunen
Antal elever 226 242 238 226 241 239 226 242 239
Andel (%) elever som nått:
Mycket väl godkänd 8 12 16 10 14 15 16 11 15
Väl godkänd 34 35 43 37 31 41 28 31 38
Godkänd 50 47 37 47 50 40 49 47 44
Ej uppnått målen 8 6 3 7 6 5 8 11 4
Andel (%) riket ej nått målen
3,4 6,5 7,8
Redovisning av nationella prov år 9
Svenska Engelska Matematik
2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007 Totalt i kommunen
Antal elever 225 241 238 220 241 238 220 231 236
Andel (%) elever som nått:
Mycket väl godkänd 2 8 4 6 12 14 8 11 15
Väl godkänd 39 38 50 47 34 39 32 24 28
Godkänd 48 44 42 40 46 39 49 44 48
Ej uppnått målen 11 10 8 6 8 8 11 21 13
Andel (%) riket ej nått målen
3,4 4,5 13,4
Analys
I engelska syns en tydlig nedåtgång i åk 5. I åk 5 finns mellannivån ”Är på väg att uppnå målen”
vilket kan innebära att lärare sätter ”glädjesiffror”, då det inte räknas in i ”Har ej uppnått målen”.
Mellannivån är tänkt som en ”möjlighetszon” för de elever där bedömningen är tveksam eller resultaten är ”nästan uppnådda”. I kontakt med lärare som genomförde nationella prov våren 2009 var en av frågorna hur de ställer sig till nivån ”Är på väg att nå målen”. De flesta tycker att mellannivån ger ett större och positivt utvecklingsutrymme för elever, där lärarna får ett ökat handlingsutrymme vad gäller insatser och uppföljningar. Några skolor upprättar åtgärdsprogram även för de elever som hamnar på den här nivån. De flesta lärare låter eleverna göra om relevan-ta delar av det nationella provet i åk 6. Om nivån ”Är på väg att uppnå målen” fortsättningsvis
finns kvar, bör en diskussion tas kommunövergripande om hur nivån skall hanteras, så att likvär-dighet garanteras.
Hur bedömer de olika skolorna vilka som hamnar i den här statistikgruppen? Om bara ”Har uppnått målen” och ”Har ej uppnått målen” finns kanske insatserna skulle bli tydligare för de elever som i dagsläget hamnar i gruppen ”Är på väg att nå målen”. Lärarna anser dock att de re-dan i dag genomför riktade insatser och uppföljningar för dessa elever.
Skolinspektionen problematiserar i sin nationella rapport, kring om eleverna i åk 7-9 inte känner igen sig i de nationella proven och att undervisningen alltså inte bedrivs enligt läro- och kursplan, vilket sedan visar sig i lägre resultat på nationella ämnesprov och i ett högre slutbetyg. En trend som också Vara följer. Skolinspektionen uttrycker att rektorerna måste ta en mer aktiv roll i att se till att undervisningen utgår från styrdokumenten.
Vid frågan om lärarna förändrar sin undervisning utifrån resultaten på de nationella proven, sva-rar nästan alla ja vad gäller ”vad”. Läsva-rarna lägger till exempel mer tid på läsförståelse om många elever har svaga resultat i detta. Få lärare uttrycker att de förändrar ”hur”; alltså att man förändrar undervisning, arbetssätt, metoder eller organisation. NÄP måste ses som en temperaturtagning på den egna undervisningen.
Kartläggning, analys av process, resultat och målformuleringar för utveckling måste systematiskt och strukturerat ske kontinuerligt för att kunna förändra och förbättra. Rektors delaktighet i arbe-tet är en förutsättning för ett lyckat resultat.
Gymnasieskola
Tkr och löpande priser
Text 2009 2008 2007
DRIFTREDOVISNING
Verksamhetens intäkter 23 509 23 489 23 190
Verksamhetens kostnader -84 921 -87 701 -87 074
Nettokostnader -61 412 -64 213 -63 883
Budgetanslag 59 183 64 244 61 682
Personalkostnad gymnasiet 41%. Pers.kostn.andel
41%
Viktiga händelser
Studieresor som förläggs utomlands för alla elever i åk 1 på Lagmansgymnasiet har genomförts för första gången. De länder som besökts är Italien, Spanien, Tyskland och Polen. Resorna är en viktig del av internationaliseringsarbetet och bidrar också på ett positivt sätt till att marknadsföra skolan.
Ansökan om teknikcollege är inlämnad, vilket har föregåtts av intensiva kontakter med det lokala näringslivet. Planering för genomförandet har pågått under hösten.
Elever från Lagmansgymnasiet som studerar Ung Företagsamhet gick till riksfinal i årets omgång av UF!
Senare delen av hösten har ägnats åt det faktum att antalet 16-åringar i kommunen minskar, vilket får till följd att Lagmansgymnasiets organisation måste ses över. Arbetet har engagerat såväl per-sonal som elever. En organisationskonsult har lett arbetet med att anpassa skolan efter de nya förutsättningar som råder.
Mål och måluppfyllelse
Följande mål är anpassade från verksamhetsplanens mål:
Normer och värden
• Alla uppmärksammar och reagerar på tendenser till mobbing och trakasserier.
• Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga.
Måluppfyllelse: Med verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet som bra. Fler av personalen och personal från olika personalgrupper samtalar med ele-ver. Det är fler vuxna som säger till och/eller upprepar tillsägelser i ett tidigt skede då elev/elever bär sig illa åt mot någon annan. Kamratstödjarna som finns varje vecka på skolan har bidragit till en mer kamratlig atmosfär. Fokusering på att resor med skolan
hålls i en god kamratlig anda
Engagerad personal, intresserade elever, välplanerade aktiviteter och guider som talar så eleverna förstår är starka framgångsfaktorer när vi gör våra utlandsresor med åk1. Ge-mensamma intressanta upplevelser i grupp hjälper våra elever att skapa goda kamratrela-tioner i klasserna redan i åk 1
Utveckling och lärande/kunskaper
• Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen
• Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimulerar lusten att lära.
Måluppfyllelse: Med verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet som ganska bra. Den nya elevvårdsmodellen är stöd och verktyg för personalen i betet med eleven och i kontakten med föräldrar gällande elevens studiesituation. I samar-bete med eleven skapas struktur i utbildningen. Specialpedagogen arbetar tillsammans med elev i arbetet kring ”veckoplaneringar”.
Ansvar och inflytande
• Alla har möjligt att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar.
• Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den omgivande miljön.
Måluppfyllelse: Med verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi att detta är ett utvecklingsområde.
Samverkan
• Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola, näringsliv, kultur och föreningsliv funge-rar bra
• Samverkan sker mellan verksamheterna, inom enheten och mellan enheter
• Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte
Måluppfyllelse: Med verksamhetsplanens mål som utgångspunkt bedömer vi resultatet som bra. Vi upplever att samarbetet fungerar väl genom de olika möten som äger rum.
Internt samverkas genom exempelvis elevråd, klassråd, samverkansgrupp, vid informa-tionskonferenser och ämnes- eller programvisa träffar. Eleverna vid Lagmansgymnasiet erbjuds studieresor som förläggs utomlands.
Kvalitet och prestationer
Nyckeltal
2009 2008 2007
Antal elever i Vara gymnasieskola 707 755 766
varav interkommunala elever 255 258 266
Elever från Vara i Vara gymnasieskola 452 497 500
Antal elever från Vara kommun i
interkommunal gymnasieutbildning 277 261 241
Antal elever från Vara kommun i
gymnasieutbildning 729 758 741
Lärcentrum
Tkr och löpande priser
Text 2009 2008 2007
DRIFTREDOVISNING
Verksamhetens intäkter 976
Verksamhetens kostnader -6 124
Nettokostnader -5 148
Budgetanslag 5 355
Personalkostnad Lärcentrum 44 %
Viktiga händelser
1 juli slogs Lärcentrum och Komvux ihop till en enhet under namnet Vara Lärcentrum. I samarbete med tre andra kommuner har Vara fått statliga utbildningspengar för yrkesut-bildningar för vuxna och med hjälp av dess startades bl.a. en grundläggande svetsutbild-ning i Lagmansgymnasiets lokaler. Projektet ”Nationellt centrum för måltiden” fick i
1 juli slogs Lärcentrum och Komvux ihop till en enhet under namnet Vara Lärcentrum. I samarbete med tre andra kommuner har Vara fått statliga utbildningspengar för yrkesut-bildningar för vuxna och med hjälp av dess startades bl.a. en grundläggande svetsutbild-ning i Lagmansgymnasiets lokaler. Projektet ”Nationellt centrum för måltiden” fick i