Slutsats om behov av förbättringsåtgärder

3 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde

4.3 Slutsats om behov av förbättringsåtgärder

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 70% besväras av ensamhet

45% tycker att möjligheten att få komma utomhus är bra

30% upplever att personalen informerar om tillfälliga förändringar De priotiterade förbättringsområdena som gäller samtliga enheter är:

- Fortsatt arbete med måltidssituationen och implementering av nya måltidshandboken för Östra Göteborg

- Strukturetat arbete avseende utevistelser - Aktivt arbete med anhörigstödet

- Hitta arbetssätt för att informera om tillfälliga förändringar 4.2 Förbättringsarbete sedan förra uppföljningen

Sjukfrånvaron totalt har minskat liksom sjukfrånvaron dag 1-14. Frisknärvaron har ökat.

Detta ger en bättre arbetsmiljö och en ökad kontinuitet för hyresgästerna.

Ekonimn i området är i balans.

Samtliga enheter arbetar för att medarbetare ska se sin arbetsplats som ett helt hus, inte som att man tillhör en hemvist, Detta leder till ökad kännedom om arbetsplatsen, bättre samarbete och bättre kontinuitet.

4.3 Slutsats om behov av förbättringsåtgärder

med anhörigstödet 2019.

Den nya måltidshandboken ska implementeras. Hyresgästerna är nöjdare med maten men verksamheten måste arbeta aktivt med situaionen som helhet.

Kvalitetsrapport för IFO FH 2018

SDN Östra Göteborg

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4 1.1 Kvalitetsrapporten i sitt sammanhang ... 4 1.2 Socialstyrelsens definition av kvalitetsområden ... 4 1.3 Syfte ... 4 1.4 Ansvarig för kvalitetsrapporten ... 4 1.5 Sammanfattande bedömning ... 5 2 Barn och ungdomsvård ... 8

2.1 Analys och slutsatser ... 8 2.1.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 8 2.1.2 Självbestämmande och integritet ... 9 2.1.3 Helhetssyn och samordning ... 9 2.1.4 Trygghet och säkerhet ... 10 2.1.5 Tillgänglighet ... 10 2.1.6 Jämlik ... 10 2.2 Förbättringsåtgärder ... 11 2.2.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 11 2.2.2 Årets bedömning ... 12 3 Ekonomiskt bistånd ... 13

3.1 Analys och slutsatser ... 13 3.1.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 13 3.1.2 Självbestämmande och integritet ... 14 3.1.3 Helhetssyn och samordning ... 14 3.1.4 Trygghet och säkerhet ... 15 3.1.5 Tillgänglighet ... 15 3.1.6 Jämlik ... 16 3.2 Förbättringsåtgärder ... 16 3.2.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 16 3.2.2 Årets bedömning ... 18 4 Vuxna ... 20

4.1 Analys och slutsatser ... 20 4.1.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 20 4.1.2 Självbestämmande och integritet ... 20 4.1.3 Helhetssyn och samordning ... 20 4.1.4 Trygghet och säkerhet ... 21 4.1.5 Tillgänglighet ... 22 4.1.6 Jämlik ... 22

4.2 Förbättringsåtgärder ... 22 4.2.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 22 4.2.2 Årets bedömning ... 23 5 Funktionshinder ... 25

5.1 Analys och slutsatser ... 25 5.1.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 25 5.1.2 Självbestämmande och integritet ... 26 5.1.3 Helhetssyn och samordning ... 27 5.1.4 Trygghet och säkerhet ... 28 5.1.5 Tillgänglighet ... 29 5.1.6 Jämlik ... 30 5.2 Förbättringsåtgärder ... 31 5.2.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 31 5.2.2 Årets bedömning ... 32 6 Funktionshinder psykiatri ... 34

6.1 Analys och slutsatser ... 34 6.1.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 34 6.1.2 Självbestämmande och integritet ... 35 6.1.3 Helhetssyn och samordning ... 37 6.1.4 Trygghet och säkerhet ... 38 6.1.5 Tillgänglighet ... 39 6.1.6 Jämlik ... 40 6.2 Förbättringsåtgärder ... 40 6.2.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 40 6.2.2 Årets bedömning ... 42

1 Inledning

1.1 Kvalitetsrapporten i sitt sammanhang

Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) innehåller bestämmelser för hur kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. En gemensam kvalitetsrapport för uppföljning av kvalitetsarbetet skapar bättre förutsättningar för ett sammanhållet arbete och för en mer likvärdig stad.

1.2 Socialstyrelsens definition av kvalitetsområden KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET

Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.

SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET

Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.

HELHETSSYN OCH SAMORDNING

Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet

TRYGGHET OCH SÄKERHET

Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.

TILLGÄNGLIGHET

Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt

tillgängliga.

EFFEKTIVITET

Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten.

JÄMLIK

Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla.

1.3 Syfte

Kvalitetsrapporten som är en del av den kommungemensamma uppföljningen, ska synliggöra kvalitet och det systematiska förbättringsarbetet kopplat till våra grunduppdrag. Syftet är att säkerställa och utveckla kvaliteten i utförandet till dem verksamheten riktar sig till.

1.4 Ansvarig för kvalitetsrapporten

Nämnd för individ- och familjeomsorg och funktionshinder är ytterst ansvarig för rapporten.

Ansvarig för rapporteringen är områdeschefer inom sektor IFO-FH.

1.5 Sammanfattande bedömning

Utefter resultaten i genomförda externa och interna undersökningar och kontroller görs bedömningen att kvaliteten på verksamheterna inom sektor Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder överlag är god. Förbättringsåtgärder har genomförts eller

påbörjats inom varje kvalitetsområde. Några kvarvarande samt nya utvecklingsbehov har identifierats, och förbättringsåtgärder planeras för att ytterligare stärka arbetet inom kvalitetsområdena.

För att säkerställa kunskapsbaserad verksamhet används och implementeras löpande evidensbaserade, standardiserade, beprövade metoder inom alla verksamhetsområden.

Implementeringen av bedömningsmetoden PATRIARK pågår, och ett PATRIARK-team har bildats som erbjuder tider för konsultation i ärenden med hedersrelaterat våld och förtryck. Fler klienter som lever med hedersrelaterad problematik har fått stöd och hjälp och färre antal hedersutredningar köps in externt. Arbetet med att ta fram

könsuppdelad statistik för att synliggöra strukturer kopplade till jämställdhet har påbörjats. Statistik visar att det ibland förekommer skillnader. Ett utvecklingsarbete är exempelvis att i högre utsträckning arbeta med aktivitet för båda parterna i ett hushåll som ansöker om ekonomiskt bistånd. För att säkerställa trygghet och säkerhet för klienter och brukare så sker allt arbete i enlighet med Välfärdens processer, såsom socialtjänstprocessen och processen för avvikelsehantering. Implementeringen av modellen för avvikelsehantering pågår och är mer känd hos medarbetarna vilket ökat kvaliteten i utredningarna. Fler inrapporterade avvikelser och Lex Sarah-anmälningar har noterats, men utvecklingsbehov kvarstår. I utförarverksamheterna inom

funktionshinderområdet, inklusive psykiatri, har arbetet med resultatet av

avvikelserapporteringen bidragit till färre avvikelser, eftersom sådana har kunnat förebyggas. Samarbete ska vidareutvecklas med hälso- och sjukvården för att bättre förebygga avvikelser gällande läkemedelshantering och fallprevention. En

informationssatsning om synpunktsinlämning har genomförts till klienter vilket bidragit till att antalet synpunkter har ökat och använts till verksamhetsutveckling, ett arbete som fortsätter. För att öka verksamheternas tillgänglighet pågår arbete med "klarspråk", med webbutbildningar och en arbetsgrupp för fortsatt implementering. Målsättningen är att all kommunikation, som beslut och informationsbrev, ska vara klarspråkad.

Barn- och ungdomsvård

För att ytterligare stärka den kunskapsbaserade verksamheten kommer en bedömningsmetod för ungdomar med utåtagerande beteende implementeras.

Utvärderingsinstrumentet Feedback informerat arbetssätt (F.I.T) för att göra föräldrar och barn delaktiga i behandling införs (även inom område Vuxna).

Bedömningsmetoden FREDA för kartläggning av våld i nära relationer har implementerats. Fler personer som lever med våld har kunnat identifieras. För att tillvarata barn och ungas upplevelser av delaktighet i socialtjänsten fortsätter arbetet med Västermodellen, som redan bidragit till anpassningar i verksamheten (fortsätter även inom Funktionshinderområdet, inklusive psykiatri). För att säkerställa

säkerhet har en rutin för att ge information till placerade barn om barns rättigheter och telefonnummer till ansvarig socialsekreterare upprättats. Användandet av samlad placerings- och inköpsfunktion (SPINK) kommer att utvecklas ytterligare, inklusive återkoppling av vilket alternativ som valts (utvecklas även inom område Vuxna och Funktionshinderområdet, inklusive psykiatri). För att öka jämlik vård ska

enhetscheferna gå utbildning i normkritiskt ledarskap (tillsammans med enhetschefer inom område Vuxna och Funktionshinderområdet, inklusive psykiatri).

Ekonomiskt bistånd

För att ytterligare säkra den kunskapsbaserade verksamheten införs

bedömningsinstrumentet FIA inom försörjningsstöd. Syftet är att erbjuda bättre individuellt utformade stöd- och hjälpinsatser för klienten. För att förbättra helhetssyn och samordning har ett arbete gällande otydlighet vid behov av aktualisering av ärenden till annan enhet genomförts. Samverkansrutinen "Vägen in" har upprättats, och

ansvarsfördelningen mellan enheterna har tydliggjorts. För att öka trygghet och säkerhet pågår förbättringsarbete med att aktuella arbetsplaner ska finnas i alla ärenden. Antalet har ökat vilket bidrar till ökad delaktighet och rättssäkerhet. Ett utvecklingsarbete kommer att ske för att kunna erbjuda arbetsmarknadsinsatser på ett likvärdigt sätt till alla klienter. Införandet av e-tjänster pågår, sms-avisering för utbetalningsdatum och summa för beviljat försörjningsstöd har införts, "E-ansökan" gick i drift i oktober 2018 och "Mina e-tjänster" startar 2019. Försörjningsstödsenheterna erbjuder till följd av digitaliseringen en ökad tillgänglighet, numer dygnet runt. Arbetsmetodiken "Mer tid för brukare" kommer att införas, liksom användning av Skype i arbetet. Gällande jämlikhet så pågår ett arbete med normkritiskt tänkande och mänskliga rättigheter, enhetschefer har gått utbildning inom dessa områden. Utvecklingsarbetet med Våld i nära relationer (VINR) och hedersproblematik fortsätter, liksom arbete med

likabehandlingsplanen. ESF-projektet ”ReGarden” pågår till och med 2020. Projektet är ett sätt att möta efterfrågan på nya metoder och verktyg för att validera personer mot arbete inom gröna näringar och samtidigt möta det växande behovet av

arbetsträningsplatser i nordöstra Göteborg. Metoderna utvärderas löpande. Se mer under Område Vuxna.

Vuxna

För att ytterligare säkra den kunskapsbaserade verksamheten har implementeringen av bedömnings- och uppföljningsmetoden Addiction Severity Index (ASI) fortsatt, med utbildning för socialsekreterare och metodhandledning av handledare. Antalet ASI-utredningar har ökat och klientens behov möts bättre. För att öka trygghet och säkerhet har en genomlysning av boendeprocessen genomförts inom Vuxenenheten och

Boendeenheten, inklusive workshops och förstärkning av processen. Effekten är att boendebeslut i högre utsträckning fattas i enlighet med stadens riktlinjer. Ett

boendemottag har inrättats med socialsekreterare som specialiserat sig på boendefrågor.

När det gäller självbestämmande och integritet kommer den enskildes delaktighet i arbetsplaner och beslut säkerställas, samt information om rätten att delta i

individutskottets sammanträde. Brukares uppdrag ska skickas från myndighet till utförare för att säkerställa den enskildes behov. För att bidra till helhetssyn och

samordning kommer användande utvecklas av Casemanegement; Behov av strukturerad Vård och Stöd-samordning/kvalitetssäkring, insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt (utvecklas även inom Funktionshinderområdet psykiatri.) Se mer under Barn- och ungdomsvård.

Funktionshinder, inklusive psykiatri

För att ytterligare säkra kunskapsbaserad verksamhet inom myndighetsutövningen

kommer bedömningsmetoderna AUDIT och DUDIT att implementeras. Införandet av det systematiska arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC) har påbörjats, vilket bidragit till bättre utredningar av behov. Se mer under Barn- och ungdomsvård samt Vuxna.

För att säkra kunskapsbaserad verksamhet inom utförarverksamheterna används flera modeller för att över tid mäta resultat. Arbete pågår med att öka brukarinflytande, samt med att Social dokumentation ska hålla "god kvalitet". Arbete pågår med att säkerställa att genomförandeplanerna håller god kvalitet och att alla brukare har en aktuell och begriplig sådan. Av områdets 500 brukare saknar endast tio personer

genomförandeplaner. För att bidra till helhetssyn och samordning pågår arbetet med att införa det systematiska arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC). För att öka verksamhetens tillgänglighet pågår arbetet med kommunikativa hjälpmedel. En teknik-coach finns och samtliga enheter har fått internetuppkoppling. Införandet av mobilt arbetssätt med en Treserva-app är klart. Införandet av det nya IT-stödet för planering och uppföljning (PluGo) återstår. Arbete pågår med Digitala verktyg, Information- och kommunikationsteknologi som pedagogiska verktyg i det vardagliga arbetet med brukaren för självständighet. Fler enheter ska ta del av kunskapen och verktygen ska följas upp för att säkerställa nyttan för brukaren. En internrevision gällande

IT-utveckling och digitalisering visar att det saknas tekniska förutsättningar och tillgång till trådlöst nätverk i flera verksamheter, för ett optimalt användande av digitala

verktyg/hjälpmedel. Förbättringar kommer att göras för att underlätta vardagen för brukaren. Dessutom visar en undersökning att medarbetare behöver öka sin kunskap gällande användning av digitala verktyg och välfärdsteknik.

2 Barn och ungdomsvård

2.1 Analys och slutsatser

2.1.1 Kunskapsbaserad verksamhet

Resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet visar att verksamheten håller en god nivå kopplat till kvalitetsområdet "kunskapsbaserad verksamhet". Tjänsterna utförs i hög grad i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och den enskildes erfarenheter tas till vara.

Den analys som verksamheten gör är att efter att budgetläget har förändrats har vi åter kunnat påbörja de insatser som påbörjades avseende bedömningsinstrument kring utåtagerande barn. Scott Millers skalor för F.I.T- (feedback informerat arbetssätt) återinförs för att användas som utvärderingsinstrument inom utförarverksamheterna.

Den myndighetsutövande delen av verksamheten arbetar enligt metoden Barns behov i centrum (BBIC). BBIC är framtaget av Socialstyrelsen i syftet att stärka

barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga. Den utgår från barnets behov och ger den sociala barn- och ungdomsvården en enhetlig och evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning. DUDIT och AUDIT, evidensbaserade testformulär för kartläggning av alkohol- och drogvanor som en del i kartläggning av eventuell samsjuklighet, används av Barn- och familjeenheten 2 och

Familjehemsenheten 2 vid behov.

Familjehemsenheten 1 har fortsatt arbetet med att implementera International child developement program (ICDP). ICDP är en modell för samspel mellan barn och föräldrar som används i flera delar av världen. Familjehemsenheten 1 har haft samtalsgrupper med familjehem där verksamheten utifrån ICDPs metodik talat om vägledande samspel. Verksamheten har även utbildat familjehem och medarbetare i Traumamedveten omsorg i samverkan med Rädda Barnen.

Den utförande delen av verksamheten erbjuder flera olika evidensbaserade insatser som riktar sig till barn och föräldrar. De metoder som främst används är Alla Barn i Centrum (ABC), MultiSystemisk Terapi (MST), Family Check Up (FCU) och Circle Of Security COS. Ungdomsmottagningen arbetar även med samtal för bättre sexuell hälsa (SEXIT).

I arbetet med våld i nära relationer pågår ett utvecklingsarbete för att arbeta mer evidensbaserat. En utbildningssatsning är genomförd där samtliga medarbetare gått en basutbildning om våld i nära relationer. Utifrån SOSFS 2014:4 (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer) samt i bedömningsmetoden FREDA för kartläggning av våld i nära relationer. FREDA kortfrågor används såväl av myndighetsutövande personal som utförare. Verksamheterna använder sig även av PATRIARK som är en metod för vägledning för bedömning och hantering av risk för hedersrelaterat våld och förtryck.

MI (motiverande samtal) används som samtalsmetod i förändringsarbetet med mål och syfte att det som ska genomsyra samtalet är brukarens självbestämmande. Förste socialsekreterare har fortsatt genomgått utbildning i coachande MI.

Avseende bedömning av föräldraförmågan finns ett pågående arbete på resursenheten för de som hjälper till med fördjupade utredningar.

Verksamheterna inför även Västermodellen för att ta tillvara barn och ungas upplevelser av socialtjänsten

2.1.2 Självbestämmande och integritet

Självbestämmande och integritet har under det gångna året varit ett utvecklingsområde för verksamhetens barn- och ungdomsvård. Syftet har varit att öka barnets och

vårdnadshavarnas inflytande och möjlighet till egna val.

Verksamheten behöver bli bättre på att kommunicera med dem vi är tillför om vilka insatser vi erbjuder, de beslut som fattas runt den enskilde samt vilka möjligheter man har att överklaga. För att nå en högre måluppfyllelse arbetar verksamheten med Klarspråk och att bli tydligare i kommuniceringen.

Av hänsyn till den enskildes integritet ska verksamheten inte heller utreda den enskildes personliga förhållanden mer än vad den föreliggande ansökan eller anmälan kräver. Att inte utreda mer än vad ansökan eller anmälan kräver är ett återkommande tema i det metodstöd som ges av förste socialsekreterare.

Under hösten 2018 har en informationssatsning genomförts med syfte att

uppmärksamma klienter på att de kan lämna synpunkter på alla verksamheter, både inom myndighetsutövning och i alla utförarverksamheter.

Självbestämmande och integritet har under det gångna året varit ett utvecklingsområde för verksamhetens barn- och ungdomsvård. Syftet har varit att öka barnets och

vårdnadshavarnas inflytande och möjlighet till egna val.

Under hösten 2018 har en informationssatsning genomförts med syfte att

uppmärksamma klienter på att de kan lämna synpunkter på alla verksamheter, både inom myndighetsutövning och i alla utförarverksamheter.

2.1.3 Helhetssyn och samordning

Resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet visar att verksamheten håller en god nivå kopplat till kvalitetsområdet helhetssyn och samordning. Verksamheten utgår från den enskildes samlade livssituation, tjänsterna är samordnade mellan olika verksamheter eller utförare/professioner, det finns en tydlig ansvarsfördelning, och tjänsterna präglas av kontinuitet.

Samtliga socialsekreterare och 1:e socialsekreterare ska vara tillgängliga att delta på samverkansmöte vid kallelse. För en ökad samverkan och samsyn mellan de olika enheterna inom Område Bistånd och service och Område Stöd och försörjning träffas områdenas arbetsledare; samordnare, metodhandledare och 1:e socialsekreterare, i nätverk en gång per månad.

en samordnad individuell vårdplan (SIP) för de brukare som har behov av insatser från båda huvudmännen.

Verksamheten hanterar komplexa ärenden som har behov från flera enheter. Det finns en inneboende svårighet då organisationen i sig är stor och uppdelad i flera enheter. Det kan leda till att individer inte får den sammansatta hjälp som de är i behov av. Mycket tid går åt för samordning, behov av tydlig frågeställning och vilka som behöver vara med.

2.1.4 Trygghet och säkerhet 2.1.5 Tillgänglighet

Den grundläggande tillgängligheten är god. Verksamheten har en servicetelefon som besvaras alla vardagar mellan klockan 8:00-16:30 och till 18:30 på tisdagar.

Socialjouren är tillgänglig alla kvällar och helger. Tillgängligheten för brukare som är aktuella vid verksamheten bedöms som god. Samtliga socialsekreterare kan nås via telefon och e-post. När det finns behov används alltid tolk vid besök.

Verksamheten arbetar aktivt med Klarspråk för att information, beslut och arbetsplaner skall bli tydliga och därigenom meningsfulla för de vi är tillför. Vi kan se att vi inte når upp till klarspråksmålet i dag.

Den grundläggande tillgängligheten är god. Verksamheten har en servicetelefon som besvaras alla vardagar mellan klockan 8:00-16:30 och till 18:30 på tisdagar.

2.1.6 Jämlik

Enheterna arbetar med det politiska målet och uppdraget att alla verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. Arbetet

medvetandegörs kontinuerligt utifrån framtagen likabehandlingsplan med beskrivning.

Samtliga enheter har under året lyft planen och dess beskrivning med sina respektive arbetsgrupper på APT, den finns även på samtliga arbetsplatser. Alla verksamheter har även delat ut nyckelband i HBTQ färgerna till alla medarbetare.

Enhetscheferna ska under 2017/2018 gå utbildning i Normkritiskt ledarskap.

Förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov ökar genom användandet av kvalitetssäkrade och standardiserade metoder såsom:

 AUDIT och DUDIT med testformulär för kartläggning av alkohol- och drogvanor som en del i kartläggning av eventuell samsjuklighet,

 PATRIARK vägledning för hantering av risk för hedersrelaterat våld och förtryck

 FREDA bedömningsmetod för kartläggning av våld i nära relationer. FREDA-kortfrågor ställs dessutom i samtliga ärenden.

In document Uppföljningsrapport 3, 2018 SDN Östra Göteborg (Page 40-98)