Återkoppling med tidigare forskning

Falk och Möller (2009) nämner att sagotradition har existerat sen början av 1900-talet. Vid senare år kombinerade sagostunder med etiska innehåll som rim och ramsor, musik, teater samt bild. Så småningom utvecklades en sagostundrörelse för alla barn i Sverige. Dessutom åkte Valfrid Palmgren till USA och där såg hon att bibliotekarier hade olika sätt att främja läsning åt barn, bland annat läste

bibliotekarier högt för barngrupper. Rydsjö & Elf (2007) berättar att de amerikanska bibliotekarierna använde sig av olika sätt att förmedla en berättelse, till exempel visades en bok med bilder med hjälp av en skioptikonbild och även ibland användes film. Dessa metoder av att förmedla böcker till barn användes sedan även i Sverige Dessa strategier existerar än idag och har medfört att barn utvecklar sina

språkkunskaper till det bättre. Anledningen till att läsaktiviteter är en betydelsefull verksamhet för barn är att de får möjligheten att delta i aktiviteter med andra barn på så sätt lär barn att samspela med varandra, samt bidrar detta till ett ökat ordförråd.

Enligt Jederlund (2012) är musik, rim och ramsor något som främjar barns språkutveckling. Om man jämför med hur dagens barnbibliotekarier arbetar med läsfrämjande aktiviteter så kan man se att barnbibliotekarierna som nämndes i analysresultatkapitlet använder sig av olika metoder som exempelvis rim och ramsor i sina aktiviteter med barn, vilket betyder att dagens läsfrämjande aktiviteter är detsamma med inriktning att utveckla barns språkkunskaper tidigt. Även idag har man dialoger med barn under en sagostund även samspelet med barn får barnen att

35(39)

socialisera sig med andra, ha roligt men också uttrycka egna åsikter.

Barnbibliotekarierna nämnde intressanta saker angående läsfrämjande aktiviteter, av dessa var kommunikationen med barnen en viktig del, men också att man bemöter barn med att låta alla delta i pyssel för att utveckla deras språkutveckling. Mycket av Barnbibliotekariens roll idag är att skapa fram läsfyllda sagostunder där barn kan lätt uttrycka sina känslor genom kommunikation och socialisera med andra barn.

Språklekar som rim och ramsor menar Bryant (1989) är en effektiv metod för barns läs, språk och skrivutveckling, eftersom deras fonologiska medvetenhet utvecklas och på så sätt lär de sig att läsa och skriva. Samtidigt så kan även rim och ramsor stärka barns förmåga att upptäcka ljudstyrka och ljudens längd av språkleken, samt främjar rim och ramsor barnens språkmedvetenhet (Arnqvist, 1991). En viktig sak är också vilken barnbibliotekariens roll att förmedla kunskap via boken till barn.

Barnbibliotekariers roll innebär mestadels av att förmedla och sprida kunskaper via läsfrämjande aktiviteter som sagostunder. Uppdraget som beskrivs i bibliotekslagen att bibliotekarier ska verka för den demokratiska utvecklingen, det vill säga att främja läsning på olika vis och varje barn, ungdomar och vuxna har rätt till att delta i läsaktiviteter. De har även rätt till att låna, söka information, be om hjälp och dessutom uttrycka sina åsikter (SFS 2019: 961).

Alla de fem barnbibliotekarierna hade intressant metoder att främja läsning åt småbarn. Barnbibliotekariers närvaro och kunskap om att utveckla barns språkkunskaper är väsentlig och viktig för barn. Det är också intressant att språklekar används även idag men det har även en positiv påverkan hos barns språkutveckling. Denna studie har handlat om hur barnbibliotekarier arbetar med läsfrämjande aktiviteter men också hur olika metoder sker och planeras. De

forskningsfrågor som ställdes har besvarat men det finns saker som måste förbättras i barnbibliotekarieyrket. Det som bör förbättras är kommunikationen mellan

barnbibliotekarier och lärare. Det kan bli problem om lärare inte informerar att det finns stökiga barn eller som har viss diagnos. Konsekvensen till detta kan leda till att barnbibliotekarien blir stressad under en sagostund med exempelvis ett stökigt barn eller i värsta fall kanske barnet slår till barnbibliotekarien. Ett annat exempel till förbättring är att lärare bör ha åtanke att barnbibliotekarier kan hjälpa elever med att hitta rätt bok och att det inte handlar om vilken sorts genre barnet måste förhålla sig till. Det som är viktigt att tänka på är att barn ska uppleva läsning som en rolig sak utan att känna sig påtvingad att läsa viss bok.

36(39)

Referenslista

Arnqvist, A. (1991). Phonemic awareness in preschool children: Four studies on the relationship between phonemic awareness, reading ability and short-term memory. (Doktoravhandling, Uppsala universitet).

Bryant, P., Bradley, L., Maclean, M., & Crossland, J. (1989). Nursery rhymes, phonological skills and reading. Journal of Child Language, 16(2), 407-428.

doi:10.1017/S0305000900010485

Elbro, C. (u.å.). Vad är egentligen läsning? Hämtad 15 augusti 2021 från https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/introduktion/vad-ar-lasning/

Falk, A. & Möller, C. (2009). Magiska fingrar: sagostunder för dagens barn. Lund:

BTJ förlag.

Hedemark, Å & Lindberg, J (2017). Stories of storytime: the discursive shaping of professional identity among Swedish children’s librarians. Information Research, 22(1), CoLIS paper 1612. Hämtad från

http://informationr.net/ir/22-1/colis/colis1612.html

Hedemark, Å. & Hampson Lundh, A. (2014). Bibliotek som arena för barns litteraciteter. Svensk biblioteksförening. I J. Rivano Eckerdal & O. Sundin (red.), Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Hedemark, Å (2012) A Study of Swedish Children's Attitudes to Reading and Public Library Activities, New Review of Children's Literature and Librarianship, 18:2, 116–127. doi: 10.1080/13614541.2012.716693

IFLA (2018) IFLA:s riktlinjer för folkbiblioteksservice för barn och unga 0–18 år Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.

och rev.). Lund: Studentlitteratur.

SFS 2019: 961. Bibliotekslag. Stockholm: Kulturdepartementet. Hämtad från https://lagen.nu/2013:801/konsolidering/2019:961

Jederlund, U. (2011). Musik och språk: Ett vidgat perspektiv på barns

språkutveckling och lärande (2., omarb. och utök. uppl. ed.). Stockholm: Liber.

Pantaleo, Sylvia (2007). Interthinking: Young children using language to think collectively during interactive read-alouds. Early Childhood Education Journal. 34, 439–447. doi: https://doi.org/10.1007/s10643-007-0154-y

Ralli, J., & Payne, R.G. (2016). Let’s Play at the Library: Creating Innovative Play Experiences for Babies and Toddlers. Library Trends 65(1), 41–63.

doi:10.1353/lib.2016.0020.

37(39)

Lpfö98. Läroplan för förskolan. (2006). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Lpo94.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (2006). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (4. uppl.).

Stockholm: Liber.

Rydsjö, K., Elf, A. (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek: En kunskapsöversikt (Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 14). Stockholm:

Regionbibliotek Stockholm: Bibliotek, Kulturförvaltningen.

Rydsjö, K., Hultgren, F., & Limberg, L. (2010). Barnet, platsen, tiden: Teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld (Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 16).

Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.

Pilerot, O, Hammarfelt, B & Moring, C (2017). The many faces of practice theory in library and information studies. Information Research, 22(1), CoLIS paper 1602.

Hämtad från http://InformationR.net/ir/22-1/colis/colis1602.html

Sandin, A. (2011). Barnbibliotek och lässtimulans: Delaktighet, förhållningssätt, samarbete (Stockholms stadsbiblioteks skriftserie 7). Stockholm: Regionbibliotek Stockholm.

Shove, E., Pantzar, M. & Watson, M. (2012). The dynamics of social practice:

everyday life and how it changes. CA: Sage Publications.

Svensk biblioteksförening (2014). Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning. Stockholm: Svensk biblioteksförening.

Lpfö98. Läroplan för förskolan. (2006). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Lpo94.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. (2006). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet (SOU 2018:57)

https://www.regeringen.se/49f088/contentassets/39759a0cb5234aa08340c7243e371 908/barns-och-ungas-lasning--ett-ansvar-for-hela-samhallet-sou-201857.pdf Waterson, N. 1991. Nursery rhymes: do they have a role in language development. Child language Research Institute, Department of linguistics, Lund University

Bilaga

38(39)

Tema: Inledande frågor

1. Kan du berätta för oss lite om dig själv, hur din utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet ser ut?

1a. Trivs du med ditt jobb?

Tema: planering, genomförande och uppföljning av läsfrämjande aktiviteter

2. Hur länge har du arbetat med olika läsfrämjande aktiviteter?

3. Hur arbetar du med läsfrämjande gentemot barn och unga?

3a. Vilka läsfrämjande aktiviteter använder du och vad anser du är bra ur ett läsfrämjande perspektiv med dessa?

3b. Hur reagerar barnen på de olika aktiviteterna och vad gillar dem mest?

4. Berätta för mig hur du tänker när du planerar de läsfrämjande aktiviteterna, hur du planerar, genomför dem samt varför du valt denna läsfrämjande aktivitet/metod?

4a. Vad tycker du hjälper mest med att utveckla barns läs och skrivkunskaper?

5. Hur ser du på kommunikationen (utbytet mellan dig och barnen) under de läsfrämjande aktiviteterna?

6. Hur har du som bibliotekarie lärt dig hur du ska utföra de språk, tal samt läsfrämjande aktiviteterna?

7. Hur skapar man lustfyllt lärande inom språk, läs och skrivutveckling.

8. Vilka utmaningar finns i arbetet med läsfrämjande aktiviteter?

9. Hur ser bibliotekarier på dessa teorier, vilken utgår de från eller utgår de från båda?

9a. Följer ni upp det läsfrämjande aktiviteterna och i så fall

hur? (Om ja, vad resulterade uppföljningen i för resultat, förvånade detta dig)

39(39)

Tema: samarbete

10. Hur ser samarbetet ut mellan barnbibliotekarier (bibliotek), förskola, förskoleklass samt föräldrar?

11. Kan ni se några skillnader mellan hur du som barnbibliotekarie (biblioteket) och förskoleklass arbetar för att främja, språk, läs samt skrivutveckling?

11a. Vad har ni fått för feedback angående aktiviteterna?

Tema: läs- och skrivutveckling

12. Hur kompenserar du för målgruppens skiftande utveckling inom läs och skrivutveckling samt olika bakgrunder och förutsättningar och möjligheter målgruppen har?

13. Blir ni bibliotekarier informerade om de som har svårigheter med läs och skrivutveckling? Och hur förbereder ni mötet med dessa individer?

14. Vilka material erbjuds till barn för att kompensera svårigheterna?