I en miljö där barnbibliotekarier befinner sig finns för det mesta böcker, ljudböcker, pekböcker och leksaker som används i syfte att främja läsning för yngre barn. Anna som jobbar på ett bibliotek använder sig av bilderböcker, pekböcker för att utveckla barns språkkunskaper. Det går att förstå bilderböcker som en form av elementet material, Shove et al, 2012, s.48) material innebär också att den är i ständig rörelse, vilket betyder att Anna är i ständig rörelse när hon letar upp böcker och dessa användas sen för sagostunderna. Denna praktik är i rörelse varje gång hon ska leta, sedan utförs läsaktiviteterna med hjälp av böcker.
Likaså använder och letar även Hannah böcker åt barnen. De läsaktiviteter Hannah håller i är bland annat sagostunder med barn. Denna aktivitet genomförs i ett sagorum. Här kan sagorummet räknas som material, eftersom det är en miljö som innehåller mängder med leksaker, böcker och pyssel. Miljön i rummet brukar vara färdigfixad, och det enda hon gör är att ta med böcker och kuddar. Men när Hannah genomför läsaktiviteten bokslukarna så går hon till ett annat rum, och då tar hon med sig sköna sittkuddar, lite vimplar och bokstäver som hon sedan hänger upp. Det händer mycket i hennes arbete med barn.
Enligt Shove et al (2012, s. 47) är material något som kan vara tungt men även lätt, som transporteras vidare till olika platser, dessa kan vara bland annat leverantörer som transporterar böcker till biblioteken. Dessa material använder sedan
barnbibliotekarierna under sina läsaktiviteter. Material som böcker är fysiska men kan också vara teknologiska, alltså digitala böcker anses även som material som är lättillgängliga för användare.
Som till exempel använder sig Camilla av material som är lätta bilderböcker.
Bilderböckerna är till för barnen så de kan känna sig som en del av berättelsen.
Camilla använder också annat material som exempelvis dockor. Dessa verktyg görs tillsammans med barnen i syfte att dramatisera sagan ur boken. Andra aktiviteter som till exempel sagostunder som Camilla genomför brukar vara i en liten koja.
Denna sagostund medför att barnen kommunicerar tillsammans med henne
”Vi har väldigt mysigt här med sagor och koja med massa ljus och lampor.
28(39)
Det blir en väldigt speciell stämning” (Camilla)
Pandemin har orsakat lite förändring för Camilla, det har medfört att föräldrar får med sig bokpåsar och tips om aktiviteter. Detta har även påverkat Annas yrkesroll.
Nuförtiden utförs läsfrämjande aktiviteter utanför förskolorna och en förändring sker med elementet material när hinder inträffas. Det som sker är att Anna förflyttar sig till en annan miljö där hon kan utföra sina läsfrämjande aktiviteter. Här
synliggörs elementet material (böcker) som en sorts objekt som ska transporteras vidare till en annan miljö, och därefter sprids kunskap vidare till barnen (Shove et al (2012, s.38–40).
Däremot befinner sig Bella för det mesta i biblioteket, de verktyg som hon använder sig mest av är pyssel som tuschpennor och papper. Hon berättar att barnen själva får välja vad dem vill göra under sagostunderna. De dem mest brukar göra är att teckna bilder. Även Erina använder sig av boken som ett material att förmedla kunskap till barnen.
Samtliga barnbibliotekarier använder sig av varierande material som är böcker, leksaker eller rekvisita under sina läsaktiviteter. Det här visar på att de material som används är viktigt gällande barn. Intuitioner som folkbibliotek har ett stort utbud av litteratur (material). De samarbetar med andra leverantörer som sedan levererar varor till biblioteken. Shove et al (2012, s. 38–40) nämner att infrastrukturen i samhället gör stor påverkan till hur material används och struktureras på olika vis av aktörer.
6.3 Kompetens
Alla de fem barnbibliotekarier förklarar att de ständigt får med sig nya kunskaper fast på olika vis. I denna del analyseras barnbibliotekariernas kompetens med hjälp av elementet kompetens och underrubriken kommunikation med barn lyfter hur barnbibliotekarier kommunicerar med barn, efter detta diskuteras andra kunskaper som barnbibliotekarier lär sig på sin arbetsplats.
6.3.1 Kommunikation med barn
Alla de fem barnbibliotekarierna förmedlar och sprider kunskap via boken till barnen, det är här som elementet kompetens spelar roll i professionen som
barnbibliotekarie. Det innebär att de har en roll som är en betydande faktor när det gäller vilka kunskaper man besitter och lär ut till yngre barn. Men för att kunna sprida vidare kunskaper krävs det att man vet hur man genomför en läsfrämjande aktivitet.
Annas syn på böcker visar att boken associeras som ett lärorikt verktyg att inspirera barnen samt väcka intresse för läsning. Läsfrämjande aktiviteterna grundar sig på barns intresse. Boken kan ses som ett sorts kunskapsreservoar som Anna hämtar från den ursprungliga kunskapsreservoaren som i detta fall är biblioteket.
29(39)
”Jag lär ju mig nytt varje dag, men vad vi gör är ju att jag alltid försöker använda lite tecken när jag går ut med sagan plus att jag försöker ha med mig boken som jag berättar så att de kan så att säga använder han och kanske berättar någon om och om igen eller att en att barn får återberätta sagan som jag berättat”
(Anna).
Här går det att förstå att Anna har lärt sig nya kompetenser som bland annat TAKK tecken som är ett kommunikationssätt som används för barn som är försenade med språket. TAKK tecken använder Anna när hon besöker förskolorna. Shove et al, (2012, s. 41–42) beskriver att elementet kompetens (kunskap) rör sig och kan färdas till en annan plats som sedan används. Till exempel kan kompetenser röra sig under en sagostund med de yngsta barnen, det vill säga att Annas kunskaper om att lära ut tecken till barnen återanvänds om igen när hon möter barnen. Detta resulterar till att barnen lär sig nya kunskaper för hur man kommunicerar med tecken.
Hannas bokslukaraktivitet går ut på att få in läsningen tillsammans med boken, som sedan sammankopplas med lekar, vilket innebär att barnen ska bekanta sig med läsning Dessutom syftar aktiviteten till att barnen ska upptäcka att det är roligt att lyssna på sagor. I dessa stunder med barnen använder hon kunskaper som har med dialog att göra. Det krävs att Hanna är extra lyhörd och koncentrerad på vad barn tycker. Hon låter alla barnen få vara med i lekar och i sådana situationer tar Hanna tillfället i akt att diskutera med barnen. Den kompetens som hon besitter utdelas vidare till barnen genom att Anna kommunicerar och lär ut nya lekar som medför att barnen fördjupar sitt språk.
Camillas kompetens är något som fördjupar sig genom poddar, radio som hon sedan använder i sin arbetsplats, men hon påpekar att Bokstart är ett bra material och språktåget, och med hjälp av detta har hon kunnat fördjupa sina kunskaper inom språkutveckling och barn. Bellas kompetenser handlar mycket om att lära sig förstå barn och utveckla deras språkkunskaper genom att kommunicera med hjälp av böcker eller pyssel.
6.3.2 Kunskaper inom arbetsplatsen
Barnbibliotekarien sprider nya kunskaper i olika former genom att läsa, prata eller visa med kroppsspråk till barnen. Detta resulterar att barnen tar med sig materialet (kunskap), bok, eller nya minnen av kunskaper som bildats under en sagostund som sedan förs vidare till andra i sin krets. Alltså är material i ständig rörelse som används och transporteras vidare av människor.
Således går det att förstå hur Anna och Hannahs befintliga kompetenser rör sig vidare till en annan plats som sedan används och sprids vidare till andra. Dessa kompetenser återanvänds men nya kompetenser kan också bildas. Vid analys av Bellas kompetenser kan man konstatera att hennes befintliga kunskaper är i rörelse men det bildas även nya kunskaper inom läsfrämjande arbeten genom kollegor, bibliotek, tips från barn och medier (Shove et al, 2012, s. 41–42).
30(39)
”Om jag ordnar en aktivitet till exempel. Jag har ordnat designa din egen t-shirt från din favoritkaraktär. Ja, jag brukar säga att ja, om du kan inte komma på den karaktär som du har om du kan inte komma på något nu så är jag här så du kan prata med mig. Vi kan läsa en bok tillsammans och det finns en alternativ där jag läser en bok för det, så du kan få en idé på vad du kan designa på din t-shirt” (Bella).
Ur citatet ovan får man reda på att Bella använder sig av andra metoder av kunskap. Här synliggörs för hur hon hanterar om ett barn inte kommer på att måla en karaktär på sin t-shirt. Erinas metoder till att lära sig nya saker är bland annat att lyssna på barnen och samtala med dem så mycket som möjligt under sagoaktiviteterna. Dessutom påpekar hon att nya kunskaper lär man sig från vad kollegor tycker och föräldrars feedback angående läsaktiviteter.
6.4 Mening
Stycket nedanför beskriver de olika barnbibliotekariernas synsätt på läsning och varför läsfrämjande aktiviteter är viktigt för yngre barn.
6.4.1 Budskapet bakom de läsfrämjande aktiviteterna
Samtliga barnbibliotekarier framhäver olika teman i sagostunderna. Teman kan handla om Astrid Lindgren, djur, Pippi, genus och rekvisita med mera. På så sätt får man en inblick i att barnbibliotekarier har ett syfte till varför läsfrämjande arbete ska utföras. Hannahs tankar kring läsfrämjande aktiviteter beskriver hon som en viktig del i sin yrkesroll och är ett uppdrag i syfte att väcka barnens lust och läsning.
”Det på ett intressant och kul sätt liksom, och det är ju viktigt också att man får till den här lusten kring det, för annars så kan du bli jobbigt i längden att ja, men. böcker och biblioteket det är ingenting för mig, för där är det bara det är bara ett tvång att läsa och inte roligt” (Hannah)
Hannahs tankar har en tydlig mening över hur hon kopplar läsning som ett viktigt, lustfyllt och spännande verktyg. Det man kan förstå är att ett budskap förmedlas även via läsfrämjande teman, detta budskap handlar om att främja läsning och sprida kunskaper till barn i tidig ålder. Uppdraget framhåller Hannah finns beskrivet i olika lagtexter och styrdokument. Enligt bibliotekslagen ska bibliotekarier främja läsning till barn som är en prioriterad grupp. Ett problem som Hannah tar upp är att det finns föräldrar som inte besöker biblioteket med sina barn på grund av att de spenderar tid åt andra saker och glömmer att biblioteket finns.
Elementet mening kan appliceras då Hannah tydligt ser boken som en lärorik och betydelsefull sak. Följaktligen ser man att elementet mening cirkuleras när Hannah utför läsfrämjande aktiviteter med barn. Barnen lär sig att uppfatta boken som en rolig sak, det vill säga att barnen kommer bilda sin egen uppfattning om vad de
31(39)
tycker om läsning. Antydningsvis kan man förklara att den kunskap som Hannah förmedlar till barnen delas till var och en, barnen kan med dessa kunskaper återanvända och sprida vidare till andra (Shove et al, 2012).
Shove et al (2012, s.44–45) påpekar att olika material som människan använder dagligen har en betydelse för personen eller samhället. Denna liknelse finner man i bibliotekarieyrket, där man exempelvis ser böcker som ett hjälpmedel att utvecklas som människa och medborgare, samt att det är viktigt att läsa böcker för att kunna bilda åsikter eller nya kunskaper inom samhället. Bilderböcker förstår de flesta att det är till för småbarn eftersom det finns bilder och är lättförståeligt, alltså har bilderböcker fått betydelsen att
Likaså ser man att även Erina anser att boken och läsningen är en väsentlig sak, dessutom något som bör uppmuntras för barn i redan tidig ålder. Å ena sidan understryker Bella att hon är för demokrati och jobbar för det. Det betyder att hon vill att barn ska vara delaktiga och uttrycka sina åsikter. Detta ser Bella som en betydande del att ge barn friheten att läsa och även att ha kul i lekar. Även Camilla anser att kommunikationen, bilderböcker, samt rim och ramsor med barn är essentiellt. Pandemin har också orsakat att man medfört restriktioner som har medfört att förskolor inte kan komma till förskolan och därmed har man fått ändra sina rutiner gällande läsaktiviteter med förskolan.
”Nu har de inte kunnat komma på grund av att det är Corona, men annars brukar vi av förskolor klassintroduktion när de kommer i halv grupp och får en presentation av biblioteket och sen också en saga och en skapande grej kopplat till det som sen blir en utställning på biblioteket” (Camilla)
I citatet ovan berättar Camilla att innan Coronapandemin slog till så brukade hon genomföra sagostunder och pyssel för förskolebarnen som sedan användes som utställning i biblioteket. Genom att analysera elementet mening med att Camilla fixade ihop en utställning kan man konstatera att meningen med utställningen var att få föräldrar att se vad deras barn har gjort under sagostunderna. Här visas tydligt att man på olika vis framhäver läsning som något kreativt och spännande.