Författare: Ardiana Tahiri Handledare: Sara Ahlryd
Examinator: Admeire Da Silva Santos Sundstöm
Termin: HT21
Ämne: Biblioteks- och informationsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats
Kurskod: 2BO02E
Kandidatuppsats
En studie om barnbibliotekariers läsfrämjande arbete
Abstrakt
English title: A study of children’s librarians reading promotion work.
The purpose of this thesis is about children librarians work with reading promotion activities. In this study five children librarians were interviewed. All the children librarians were interviewed through Microsoft team, Skype and Zoom due to the pandemic situation. An interview up to 15 questions were questioned during the interviews with the children librarians. The main research questions for this study is to answer what methods do children's librarians use regarding reading promotion activities? How do children's librarians plan, document and follow up reading promotion activities? How do children's librarians handle challenges that occur in the work to promote reading? In this thesis previous research shows that different methods of promoting reading activities affects small children’s desire to read positively. But there can also be bad consequences during reading activities if children don’t desire to read or have difficulties with speech learning which may affect children’s speech development negatively.
Nyckelord
Läsfrämjande, läsaktiviteter, läsning, böcker, bilderböcker, sagostunder, barn, biblioteks- och informationsvetenskap, föräldrar, tema, children, reading promotion, library and inormationsscience, books, picturebooks,
Tack
Jag vill tacka min familj för deras stöd men också min lärare Sara Ahlryd för hennes stöd och råd som man fått under examensarbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.3 Forskningsproblem ... 1
1.3 Avgränsningar... 2
1.4 Syfte ... 2
1.4.1 Frågeställningar... 3
1.5 Bakgrund ... 3
1.6 Begrepp ... 3
1.6.1 Barnperspektiv ... 4
1.6.2 Läsförståelse ... 4
1.6.3 Avkodning... 4
1.6.4 Språkförståelse ... 4
2 Tidigare forskning ... 6
2.1 Sagotraditionen under 1900-talet ... 6
2.2 Rim och ramsor ... 7
2.3 Babyboom ... 8
2.2 Kompetens och samverkan ... 8
2.3 Barns språkutveckling kring sagostunder ... 9
2.4 Sammanfattning ... 11
3 Teoretisk utgångspunkt ... 12
3.1 Praktikteori ... 12
3.2 De tre elementen ... 13
3.3 Material ... 13
3.4 Kompetens ... 14
3.5 Mening ... 14
3.6 Tillämpning av teorin ... 14
4 Metod ... 15
4.1 Kvalitativa metod intervjuer ... 15
4.2 Urval ... 15
4.3 Genomförande... 16
4.4 Analysmetod ... 16
4.8 Forskningsetik ... 17
5 Resultat ... 18
5.1 Aktiviteter ... 18
5.2 Arbetsmetoder ... 20
5.3 Processen: planera och genomföra ... 21
5.4 Utvärdera ... 23
5.5 Samarbete och utmaningar ... 24
6 Analys ... 27
6.1 Material... 27
6.2 Verktyg som används under en läsaktivitet ... 27
6.3 Kompetens ... 28
6.3.1 Kommunikation med barn ... 28
6.3.2 Kunskaper inom arbetsplatsen ... 29
6.4 Mening ... 30
6.4.1 Budskapet bakom de läsfrämjande aktiviteterna ... 30
6.5 Samspelet mellan elementen ... 31
7. Diskussion och slutsats ... 32
7.1 Slutsatser ... 33
7.2 Utveckling av läsfrämjande aktiviteter ... 34
7.3 Återkoppling med tidigare forskning ... 34
Referenslista ... 36
Bilaga ... 37
1(39)
1 Inledning
Barnbibliotekariers uppdrag angående läsfrämjande aktiviteter är att öka barns intresse för läsning. Läsfrämjande skrivs även fram som en del av bibliotekslagen (SFS 2019: 961) där nämns bland annat att biblioteksverksamheten ska vara öppna, kunskapsbildande och åsiktsbildande verksamhet. Litteraturomfånget ska vara lättillgängligt för alla oavsett bakgrund, kön och religion med mera. Eftersom alla ska känna sig inkluderade och bli en del av det demokratiska samhället. Det krävs av bibliotekarier att de utför sitt uppdrag genom att stimulera läsning på olika sätt, på så sätt bildar barn kunskaper och åsikter om omvärlden (Svensk
biblioteksförening, 2014, s.17).
I forskning och undersökningar inom läsning finns två vanliga perspektiv och dessa är antingen läsning ur ett vuxenperspektiv. där fokus kan ligga på vuxnas synsätt.
Det innebär att man undersöker barns läsvanor, samt hur bibliotekarier eller lärare arbetar med läsfrämjande. Utifrån det vuxna perspektivet på läsning lyfts
motivationen till varför vuxna anser att det är viktigt att barn läser och
vilka positiva effekter läsande bidrar för barn. Professioner som arbetar med barn och läsfrämjande är främst, bibliotek, förskola samt grundskola. Även BVC (barnavårdscentralen) uppmuntrar föräldrar att läsa tidigt för sina barn i syfte att främja barns språkutveckling och ordförråd. Forskning som utgår från
barnperspektiv studerar vad barn finner intressant att läsa om, men även vad de får ut av läsningen (Rydsjö 2010, s.47).
Litteraturstudier som PIRLS (2007) menar att 10 åringar ligger under det förväntade resultatet av vad de förväntas ha för kunskaper inom läsning samt läsförståelse. En annan litteraturstudie OECD (2010) menar att barns läskunnighet har gått ner och att deras läsförmåga har sjunkit. OECD (2010) menar vidare att detta resulterat i att barn inte innehar den nivå av läskunnighet som behövs i samhället i dag.
Fokuset för denna uppsats är läsfrämjande aktiviteter som barnbibliotekarier utför.
Denna uppsats har sitt fokus på läsning utifrån ett vuxenperspektiv. Studien som har gjorts handlar enbart om barnbibliotekariers arbete mellan barn från åldern 0–7 år.
Detta tema valdes för att det finns intressanta och viktiga delar inom professionen, nämligen hur barnbibliotekarier utvärderar, dokumenterar, planerar och arbetar med läsfrämjande aktiviteter. Anledningen av det valda forskningsområdet är både aktuellt och relevant i den här uppsatsen, Men det är även ett område som inte har forskats mycket om inom barnbibliotekariers läsfrämjande arbeten.
Barnbibliotekarier är också en speciell profession som koncentrerar sig tidigt på att stimulera läsning särskilt till yngre barn.
1.3 Forskningsproblem
Det finns varierande utmaningar som barnbibliotekarier upplever när de genomför läsfrämjande aktiviteter. De utmaningar som finns är bland annat läsovilliga barn som inte får hjälp av föräldrar med sin läsning hemma och som inte deltar i läsaktiviteter i biblioteket. I denna uppsats diskuteras barnbibliotekariers olika
2(39)
utmaningar som kan ske under olika läsfrämjande aktiviteter med barn. Fokuset för denna uppsats är att få svar på hur man kan på bästa sätt utveckla barnens läs och språkkunskaper och vad det finns för lösningar?
Hedemark & Lundh (2014, s. 39,42) nämner att en barnbibliotekariers uppdrag är att främja läsning för barn i tidig ålder. Detta är en väsentlig faktor, eftersom barn förväntas att vara läskunniga i ett demokratiskt samhälle. Läsfrämjande aktiviteter som, sagostunder, bokprat med mera kan förbättra läsförmågan, ordförrådet och språket. Barn och unga är en prioriterad grupp för folk- och skolbiblioteken, därför är det också viktigt att dessa två verksamheter samarbetar med varandra så att barn kan utveckla sin språkutveckling. Detta i sin tur kan medföra att barn får bättre läs och språkförståelse.
Sandin (2011, s. 145–146) berättar om de problem som kan förekomma under läsaktiviteter är att vissa barn kan se läsning som en tråkig upplevelse och detta resulterar med att barnen försöker undvika det så mycket som möjligt. Detta kan bero på att barn har dåliga läskunskaper. En del barn kan också betrakta läsning som ett tvång när man frivilligt inte får välja den bok man vill läsa. Därför är det viktigt att barnbibliotekarier har kunskap om hur man kan hjälpa läsovilliga barn att utveckla sina läs och språkkunskaper, genom att göra en läsaktivitet lustfylld, spännande och intressant.
Barnbibliotekarier har olika sätt att arbeta och arbetet kan skilja sig mellan olika professioner. I studien av Hedemark & Lindberg visar att det finns
barnbibliotekarier som upplever samarbetet mellan förskollärare och lärare problematiskt. Några av dessa problem är att barnbibliotekarier tycker att det är svårt att hjälpa barnen att få välja böcker, eftersom läraren oftast bestämmer vilken bok barnet bör istället läsa. (Hedemark & Lindberg, 2016, s. 4, 9). Men det finns också en rad andra dilemman som barnbibliotekarier kan arbeta särskilt med, som till exempel barn som självmant inte besöker bibliotek och barn som är läsovilliga.
1.3 Avgränsningar
Barnbibliotekarier valdes ut då det inte finns mycket forskning om hur
barnbibliotekarier arbetar med läsfrämjande aktiviteter. Barnbibliotekarier har hand om yngre barn mellan 0–7 år jämfört med folkbibliotekarier som har olika
målgrupper. Fem barnbibliotekarier som arbetar med barn mellan 0–7 års ålder intervjuades digitalt, fokuset var att få mycket information om deras läsfrämjande metoder, alltså hur det planeras och utvärderas.
1.4 Syfte
Meningen med studien är att undersöka om hur barnbibliotekarier arbetar med olika läsfrämjande aktiviteter med yngre barn. Syftet är tänkt också att undersöka hur barnbibliotekarier planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar sitt arbete angående läsfrämjande aktiviteter. Detta är en studie där kvalitativa intervjuer har
3(39)
gjorts med syfte att få en djup beskrivning och synliggöra hur barnbibliotekarier utför sitt arbete. Det vill säga hur de på bästa sätt med hjälp av olika läsfrämjande metoder kan få barn att utveckla sin läs och språkutveckling.
1.4.1 Frågeställningar
• Vilka metoder använder barnbibliotekarien angående läsfrämjande aktiviteter?
• Hur planerar och dokumenterar och följer barnbibliotekarier upp läsfrämjande aktiviteter?
• Hur hanterar barnbibliotekarier utmaningar som förekommer i det läsfrämjande arbetet?
1.5 Bakgrund
I denna bakgrundsdel beskrivs delvis begrepp som har med språk och läsning att göra. Dessa begrepp är barnperspektiv, läsförståelse, avkodning och språkförståelse.
Här nedan beskrivs också lite allmänt om barnbibliotekariers uppdrag med att främja läsning till barn och IFLAS riktlinjer
IFLAS riktlinjer är något som varje bibliotekarie bör sträva efter att följa. Det framkommer tydligt hur barnbibliotekarier ska lära ut litteracitet och främja läsning åt barn (IFLA, 2003). Barnbibliotekarier gör detta genom att utföra olika
läsaktiviteter som sagostunder, bokprat, boksamtal eller rekvisita med mera. En bibliotekarie förväntas att ha kompetens inom läsfrämjande och litteracitet för att kunna fullgöra sina uppgifter (IFLA, 2003). I bibliotekslagen framkommer det också tydligt att en bibliotekaries uppdrag är att främja läsning till barn i tidig ålder (Bibliotekslag 2013:801).
1.6 Begrepp
Barnbibliotekariers läsfrämjande arbete innefattar några olika begrepp som en barnbibliotekarie bör ha kunskap i. Detta innebär också att man förstår innebörden av olika begrepp som barnperspektiv, läsförståelse, avkodning och språkförståelse.
Här nedan beskrivs dessa olika begrepp.
4(39)
1.6.1 Barnperspektiv
Barnperspektiv innebär att en vuxen försöker föreställa sig hur barn upplever världen eller en aktivitet. Barnbibliotekarier försöker aktivt att inta ett
barnperspektiv när de planerar sina aktiviteter, för att på så vis främja ett lustfyllt lärande, där barnen får en positiv upplevelse av aktiviteten, och på så vis känner sig manade att utföra fler läsfrämjande aktiviteter med barnbibliotekarien vid ett annat tillfälle. När barnbibliotekarier utvärderar de läsfrämjande aktiviteter så pratar de med barnen för att undersöka barnens upplevelse av den genomförda aktiviteten.
Genom detta samtal får de reda på barnens verkliga perspektiv, respektive inte det ålagda barnperspektivet. Vuxna försöker då förutse vad barnen kommer tycka är roligt utan barnets eget perspektiv, alltså deras egna tankar och känslor samt upplevelse av aktiviteten (Rydsjö, 2010, s. 23).
1.6.2 Läsförståelse
Elbro (u.å.) förklarar att Läsförståelse kan ha olika betydelser det kan handla om att läsa lättförståeliga symboler som vägmärken eller annat liknande. Det finns även avancerade nivåer på läsning. Exempel på avancerad läsförståelse kan handla om en thrillerbok och under läsningens gång upptäcker man att mördaren i romanen är själva berättaren, detta betyder att man inte får reda på en hemlighet direkt, utan kan komma senare i berättelsen. Läsförståelse handlar dessutom om att ha en bra
hörförståelse, dessa två begrepp hänger ihop med varandra kan man säga. En bra läsare har metakognitiva färdigheter medan mindre bra läsare har inte dessa färdigheter. De som skiljer dem åt är att en skicklig läsare kan förstå metaforiska innebörder i en text och andra språkliga bilder. Medan en mindre bra läsare kan även ha dålig hörförståelse, detta kan påverka deras läsning, och göra det svårare för läsaren att förstå innehållet ur en text. lösningen till detta problem är att de tränar och utvecklar både hörförståelse och läsförståelse genom att exempelvis öva på ordkunskap.
1.6.3 Avkodning
I takt med att barn lär sig bokstäver utantill, så lär dem säg hur man uttalar bokstäverna, detta gör det enkelt att avkoda olika texter. Elbro (u.å.) menar att denna egenskap behövs eftersom barn i tidig ålder kommer att kunna sätta ihop ord lättare och desto bättre läsförmåga man har.
1.6.4 Språkförståelse
Elbro (u.å.) berättar vidare att när man läser en bok så är det en självklarhet att förstå språket i det man läser, men även sitt eget språk. Det finns inte riktigt en förklaring till vad språkförståelse kan betyda, men det finns många olika
definitioner på bristande språkförståelse, det kan betyda att man bör förstå det man läser. Språkförståelse är något som alla har i gemensamt och som man lär sig. Det finns olika språkförståelse som teckenspråk för småbarn och döva. En bra
språkförståelse ökar ens ordförråd och utvecklar ens förståelse för hur språk
5(39)
fungerar. språkförståelse innebär också hur språket är strukturerad, alltså ha förståelse för grammatik.
6(39)
2 Tidigare forskning
Här nedan beskrivs en kort historisk tillbakablick över hur barnbibliotekariers språk samt läsfrämjande aktiviteter för yngre barn har utvecklats i Sverige de senaste 100 åren. Sedan kopplas denna utveckling till relevant samtida och nutida forskning kring barns språk- och läsutveckling. Att ge barn förutsättningar och främja deras utveckling inom språk och läsutveckling är av yttersta vikt. Detta med anledning av att barnen behöver ha tillägnat sig en stabil bas som innefattar dessa färdigheter då de uppnår 6 års ålder och börjar i förskoleklass. Där de förväntas bygga vidare på dessa färdigheter samt lära sig läsa och skriva.
Forskningsmaterialet som har använts och refereras till i texten här nedan är bland annat en serie där det ingår 3 böcker som är relevanta och av intresse.
Den första delen i serien gavs ut 2007 och fick titeln “Studier av barn- och ungdomsbibliotek – en kunskapsöversikt “. Författarna till detta verk är Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf, de skrev detta verk på uppdrag av Regionbiblioteket i Stockholm som önskade en kunskapsöversikt för forskning inom området barn- och ungdomsbibliotek belägna i Sverige. Den andra boken i serien gavs ut 2010 och fick titeln “Barnet, platsen, tiden – teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld”.
Även i detta verk bidrog Kerstin Rydsjö till innehållet och stod även som en av redaktörerna till verket.
De två andra redaktörerna var Frances Hultgren och Louise Limberg. Den tredje delen gavs ut 2011 och fick titeln “Barnbibliotek och lässtimulans Delaktighet, förhållningssätt, samarbete”. Författarna till detta verk var Amira Sofie Sandin. I texten nedanför nämns författare Falk och Möller (2009) som innehar en utbildning till bibliotekarie. Frank har valt att inrikta sitt arbete inom barn. I sin yrkesroll som barnbibliotekarier har Frank och Möller givit ut boken magiska fingrar som dels lyfter en kort historisk tillbakablick hur barnbibliotekariers yrkesroll har förändrats under de senaste 100 åren i Sverige. Författaren har vidare intervjuat kollegor som varit verksamma barnbibliotekarier under 1970 och 1980 talen i syfte att
sammanlänka dåtidens yrkesroll med nutidens. Andra författare vars forskning varit relevanta för denna text nedanför
är: Pantaleo, Jederlund, Bryant, och Waterson.
2.1 Sagotraditionen under 1900-talet
Falk och Möller (2009, s.6–8) menar att Sverige har en sagotradition som sträcker sig mer än 100 år tillbaka i tiden. År 1903 startade arbetarrörelsen gratis sagostunder som fanns tillgängliga för barn i folketshus i Malmö som utvecklades till en
sagostundrörelse för alla barn i Sverige. 1910 tog Valfrid Palmgren med sig vad hon lärt sig genom sitt besök på amerikanska folkbibliotek och deras sagotimmar.
Barnbibliotekarier läste högt ur böcker för stora barngrupper på upp till 40 barn från 4 år och uppåt. De hade olika strategier för att alla barn skulle få se bilderna i böckerna detta gjorde de genom att visa bilderna i boken, skioptikonbild
(föregångare till diabilder) och ibland visades film. De berättade folksagor muntligt
7(39)
för de äldre barnen dels med anledning av att fånga barnens intresse. Sagostunder utvecklades och kom även att innehålla estetiska ämnen som musik, rimramsor, teater, bild med mera i syfte att fånga barnens intresse. Barn tar till sig kunskap på olika vis och genom att främja det lustfyllda lärandet så engageras barnen på ett positivt sätt. Sagostunder utvecklas med sin samtid och även dess innehåll. Musik, teater, bild, rim och ramsor blev en del av sagostunder (Sandin, 2011, s. 34).
Rydsjö och Elf (2007, s. 29) berättar att under 1960 talet lyftes frågan om litteraturval på barnbiblioteket och det diskuterades om barn skulle läsa den litteratur som vuxna läste eller anpassad litteratur ut ifrån barnens intressen. Under 1960-talet började även undersökningar kring barns läsvanor att utföras och de visade att barn och vuxnas intresse inom litteratur skilde sig åt. Rydsjö och Elf (2007, s. 29) berättar vidare att under 1975 sammansatte SAB en grupp i syfte att utforma och förmedla barnbibliotekets uppdrag i det lokala samhället rörande barnkultur och samverkan med andra intuitioner i samhället som arbetade med barn och ungdomar. Från sagostundens början har barn varit en viktig del av aktiviteten men under 1980 talet la man mer vikt på barnperspektiv, samt barns delaktighet vilket bidrog till fler samtal med barn för att undersöka hur de upplevde
sagostunderna.
Rydsjö och Elf (2007, s.34) tar upp att under 1980 stärktes litteraturens roll som verktyg för språk och lässtimulerande verktyg. Detta bidrog till att skönlitteraturens roll stärktes i läroplanen (Lgr1980) samt att folkbiblioteken fick i uppdrag att förmedla barnböcker till grundskolan som de ansåg lämpliga för läsfrämjande arbete. Rydsjö och Elf (2007, s.32) lyfter vidare att vid år 1984 utfördes en folkbiblioteksutredning som resulterade i två väsentliga uppgifter den ena rörde kulturen och innebar att biblioteken skulle erbjuda
litteratur och arbeta läsfrämjande. Den andra delen innefattade
informationsförmedling vilket innebar att arbeta för att minska och motverka kunskapsklyftorna mellan individer i samhället.
Rydsjö (2010, s.13–14) menar att barnbibliotekariers kunskapsutveckling, erfarenhet och förutsättningar skapas i samspel med andra vuxna inom
samma profession men även i samspel med andra professioner de samverkar med som arbetar med barn (förskola, förskoleklass, grundskola och
fritids). Barnbibliotekarie har fört sin kunskap vidare från en generation till en annan och dessa har utvecklats under decennier. Barnbibliotekarier ser även barnen som en oerhört viktig del av utvecklingen och därför försöker barnbibliotekarier att tillämpa ett barnperspektiv när de utformar läsfrämjande aktiviteter.
2.2 Rim och ramsor
Barnbibliotekarier tog hänsyn till tidens forskning kring hur barn tillägnar sig språket, samt forskning kring hur man främjar barns läs och skrivutveckling, respektive hur barn tar till sig kunskap. En av dessa forskare var Bryant (1989, s, 4) som lyfter i sina studier “Nursery rhymes, phonological skills and reading” ett barn som kommer i kontakt med barnramsor i ung ålder gynnas av detta då barnramsan gynnar deras fonologiska medvetenhet. Denna fonologiska medvetenhet är ett
8(39)
viktigt steg på vägen mot att lära sig läsa och skriva. Vidare lyfter
forskaren Waterson (1991, s. 7) i sitt verk “Nursery rhymes: do they have a role in language development” har forskat kring barnramsor och dess betydelse för barns språkutveckling. Hon menar att barnramsor samt spontana röstlekar förefaller att ha en positiv effekt på barns förmåga att rösta lekarna, bearbeta muntlig information samt uttrycka sig mer verbalt.
Forskaren Arnqvist (1991, s. 1) publicerade i sin avhandling “Phonemic awareness in preschool children: Four studies on the relationship between phonemic
awareness, reading ability and short-term memory” vikten av rim och ramsors förmåga att stärka barns förmåga att upptäcka ljudstyrka och ljudens längd i det memorat verbala språket. Han menar vidare på att ta en aktiv roll samt arbeta med språklekar som rim och ramsor. Arnqvist hävdar om man lär barn att förmedla rytmen i ord, respektive stavelser så främjar man barns språkmedvetenhet. Detta arbete främjar barnens framtida läsfärdigheter. Det medförde till att
barnbibliotekarier införde rim och ramsor i sina sagostunder med syfte att främja barnens språk och läsutveckling.
2.3 Babyboom
Falk och Möller (2009, s. 6–8) lyfter att år 1999 skedde det en så kallad baby-boom i Sverige vilket skapade en större efterfrågan samt att föräldrar önskade sagostunder för de yngre barnen. Biblioteken mötte detta behov genom att ta emot även de yngre barnen och därefter fick de genomföra sagostunder med barngrupper som var 2–3 år gamla. Barnbibliotekarier uppmärksammade dock att barnen hade svårt att fokusera i längre stunder när de närvarade på sagostunderna därför valde barn
bibliotekarierna att korta ner sagostunderna till 30 minuter. Barnbibliotekarierna försökte hålla barnens intresse längre genom att ta fram olika strategier för att kunna visa alla barnen bilderna. Det fanns andra strategier som barnbibliotekarier använde sig av, detta innebar att sagor inte presenterades bara med högläsning. Det man gjorde var att försöka fånga barnens intresse att lyssna på sagan, genom att
visualisera, och konkretisera handlingen i böckerna för att barnen skulle få lättare att ta till sig innehållet i sagan. Barnbibliotekarier valde även att tillföra rim, ramsor och musik till sagostunderna, dels med anledning av att dessa aktiviteter främjar barns språk samt läs och skrivutveckling. Meningen var också att främja det lustfyllda lärandet hos barnen. Då dessa strategier gav ett positivt resultat hos de yngre barnen så valde barnbibliotekarier att även applicera detta arbetssätt för de äldre barnen för att på så vis fånga deras intresse mer effektivt och även främja deras lärande.
2.2 Kompetens och samverkan
Pantaleo, (2007, s. 439–447) anser att mindre barngrupper ger barnen mod att delta i de läsfrämjande aktiviteterna vilket bidrar till lärande i samspel med andra barn, vilket i sin tur innebär att barnen utvecklas som individer och utvecklar sitt språk.
Med anledning av detta är det viktigt att barnbibliotekarier har kunskap kring den positiva effekten barns lärande har i grupp med andra barn, samt att bibliotekarien är medveten om sitt eget språk. Detta bidrar till att barn utvecklar sin språkförmåga.
9(39)
Det är även viktigt att barnbibliotekarier har kunskap kring hur de utformar aktiviteterna för att barnen ska uppleva sagostunder som meningsfulla. Detta kan barnbibliotekarier göra genom att utforska och utgå från barngruppens intressen.
Pantaelo, (2007) poängterar att barnbibliotekarier samverkar ofta med förskollärare som är verksamma i förskolan eller i förskoleklassen angående läsfrämjande aktiviteter. Förskollärarna som är verksamma i förskolan tar med sig barnen till folkbiblioteket där de möter barnbibliotekarier som samtalar med barnen. Här hjälper de barnen att leta efter böcker som de tror de kan finna intressanta, ofta kan det även finnas ett gemensamt intresse inom barngruppen. Förskollärare visar också att de är intresserade att bygga ett tema kring läsaktiviteterna, i syfte att fånga barnens intresse och skapa lärande. Det är det vanligt att förskollärare samtalar med barnbibliotekarier och efterfrågar böcker som faller inom området för barngruppens intressen. Detta i sin tur ger barnbibliotekarier möjlighet att få kunskap kring barngruppens intresse och anpassa, och förbereda passande litteratur tills nästa gång barngruppen besöker biblioteket. Barnbibliotekarier är en inriktning inom
bibliotekarieyrket dock så finns ingen specifik inriktning för detta inom
utbildningen till bibliotekarie. Barnbibliotekarier inhämtar istället den specifika kunskapen de behöver på det bibliotek där de arbetar
Barnbibliotekarier får kunskap av sina kollegor samt möjlighet att ta till sig kunskap om tex. läsfrämjande aktiviteter och andra aktiviteter samt arbetsuppgifter som barnbibliotekarier utför Rydsjö (2010, s. 14). På detta sätt skapas en yrkesidentitet på arbetsplatsen genom att man integreras med kollegor i sin yrkesroll. Fördelen med denna tradition är att den framtida barnbibliotekarien får kunskap på plats respektive i praktiken, det vill säga lär sig nya metoder som kan användas.
En konsekvens till detta är att de som varit verksamma i yrket ett tag inte blir lika öppna för förändring och till exempel vara av åsikten att “så här har vi alltid gjort”.
Med anledning av ovanstående så är det av yttersta vikt att tillföra väsentlig kunskap till barnbibliotekariers profession i syfte att främja verksamhetens utveckling (Rydsjö, 2010).
2.3 Barns språkutveckling kring sagostunder
Jederlund (2012, s. 15) belyser i sitt verk” Musik och Språk, ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande” han tar upp i sin forskning för hur samspelet mellan barns språkutveckling, kommunikation och musik hör ihop. Han fortsätter att förklara att musik, rim och ramsor främjar barns språkutveckling.
Barnbibliotekarier erfaras att förskollärare söker material till teman på förskolan.
Det är inte bara barnbibliotekarier som bör intressera sig av böcker, även bör förskolelärare leta upp böcker åt barn, dessa böcker kan vara bland annat faktaböcker, skönlitteratur och rekvisita under en sagostund. Dagens
barnbibliotekarier menar att begreppet sagostund är förknippat med positivitet och nuläget omges barn av fler lockande uttrycksformer med anledning av
digitaliseringens framfart i samhället.
10(39)
Några exempel på dessa lockelser är tv, datorer och digitala spel (SOU 2018:57 s.
183). Barnbibliotekarier anpassar sig utifrån dagens samhälle och låter sig inspireras av de digitala verktyg som barnen i dag använder och dess innehåll, samtidigt så är huvudfokus det läsfrämjande syftet i aktiviteterna. Det är viktigt att skapa en lugn trygg miljö med fokus på samhörighet och berättande. Det är också viktigt att ge möjlighet för barnen att ta till sig kunskap genom olika sinnen i syfte att väcka barnens intresse för innehållet i sagostunden. Målet är att barn ska få en positiv upplevelse. När barnbibliotekarier planerar sagostunder så menar de att det är viktigt att ta tillvara barnens intresse samt vad som händer i samhället. Det kan vara
traditioner och teman som tex. Astrid Lindgren, H.C. Andersen, Elsa Beskow och Bröderna Grimm. Barnbibliotekarier menar att det är viktigt att det finns en röd tråd i sagostunderna som barn har lätt att följa därför letar barnbibliotekarier fram relevant material, som letas fram till språklekar eller sagor med mera.
Ralli och Payne (2016, s. 41) menar att människan är en social varelse som redan som spädbarn är kontaktsökande med sina föräldrar och närstående som de har en anknytning till. En av de tidigaste lekar som barn lockar in sina föräldrar är att peka på olika ting för att få föräldrarna att namnge dessa, meningen är att barnet sedan ska kunna försöka upprepa ordet. Allteftersom barnet växer och utvecklas så utvecklar barnen olika lekar. När barn leker så är det inte enbart språk man
utvecklar, det som också händer är att barnet lär sig samspela socialt med andra i sin närhet. Vidare lyfter Ralli och Payne (2016) att forskning har visat att leken som verktyg kan användas för att främja tidig läskunnighet hos barn.
Falk och Möller (2009, s.19–20) berättar att majoriteten av vuxna anser att sagostunder för barn har ett ansenligt egenvärde och att det bidrar till en naturlig övergång till barnlitteratur. Fördelen med sagostunder är att de främjar barns språkutveckling, och intresse för litteratur. Rydsjö (2010, s. 13) nämner att alla folkbibliotek har en barnavdelning. Dessa kan vara utformade på olika sätt respektive inredning och möbler i utrymmet för barnavdelningen. Det finns även olika barnavdelningarna på biblioteken och barnbibliotekarier på de olika
avdelningarna har samma mål. Ett av målen som de arbetar är att bjuda in barn i en trygg miljö som är öppen för barns frågor. Den här metoden uppmuntrar och hjälper barnen att söka de svar de önskar att finna i barnbibliotekets utbud.
Hedemark (2012, s. 117) beskriver att elektroniska medier har förändrat
mediapraxis över hela värden samt hur barn läser. Vidare förklarar hon att barn har en föreställning av att när vuxna frågar om de läser, då tror barn att vuxna menar om de endast läser fysiska böcker och inte andra digitala medier som mobiler och surfplattor. Folkbibliotek och dess barnavdelningar står till barnens förfogande utan kostnad, detta i syfte att skapa en balans i samhället, vilket innebär att ge alla barn tillgång till litteratur och bibliotekens tjänster på lika villkor oavsett vilken
ekonomisk bakgrund barnen kommer ifrån.
11(39)
2.4 Sammanfattning
Barnbibliotekarier har en tradition att föra sin yrkesroll och de läsfrämjande aktiviteterna vidare från en generation till nästa inom verksamheten.
Barnbibliotekarier har barn som målgrupp och det är deras behov som har prioriterats förr, och är prioriterad än idag i verksamheten. Barnbibliotekarier arbetade historiskt sett för att framföra sagor för barnen på ett visuellt och konkret vis i syfte att synliggöra sagans innehåll för barnen.
Barnbibliotekarier utgår från barns intressen, på så sätt väcks ett lustfyllt lärande hos barnen. Det lustfyllda lärandet innebär att barnets inlärning av materialet främjas men även barnets lust att komma tillbaka till biblioteket. Barnbibliotekarier samverkar med andra verksamheter som arbetar med barn som förskola,
förskoleklass, och grundskola. Denna form av samverkan kan utövas på många sätt men det vanligaste är att barn, förskollärare och lärare besöker biblioteket i syfte att låna böcker. Men det kan även innebära att barnbibliotekarien besöker förskolan, förskoleklassen eller grundskolan i syfte att berätta om biblioteket eller presentera någon form av läsfrämjande aktiviteter. Digitaliseringen har bidragit till stora förändringar i samhället, dessutom har det bidragit till att barnbibliotekarier
uppmuntrar barn att använda digitala verktyg, samtidigt som de verkar för att stärka litteraturens roll i barn och ungdomars liv.
12(39)
3 Teoretisk utgångspunkt
I den här delen beskrivs Shove, Pantzar & Watsons praktikteori. Denna teori valdes för att barnbibliotekarier använder sig av olika material och befinner sig i en dynamisk miljö. De läsfrämjande aktiviteter som de utför har en social praktisk innebörd, och detta har en stor påverkan på barns läs- och språkutveckling.
3.1 Praktikteori
Shove, et, al (2012, s. 11-13) beskriver i deras bok The Dynamics of Social Practice, att social praktik är något som finns och existerar bland oss människor där olika praktiker kan vara tekniska beroende på hur människor arbetar inom sociala sammanhang. Enligt Giddens är struktur och mänsklig aktivitet sammanbundet tillsammans på något sätt, det betyder att människor har sina arbetsmetoder som är strukturerade med regler där ständigt mänsklig aktivitet sker. Men enligt Giddens handlar det inte om att mänsklig aktivitet är medvetenhet, men innebär istället att det är praktiska kunskaper som människor har som formar samhällen. Hedemark &
Lindberg (2016) beskriver att praktikerregler och normer skapas, dessutom menar de att enligt praktikteorin tar man avstånd från att lägga fokus på dualism.
Praktikteori går att förknippas med filosofi där kroppens egenskaper anses vara länkat till språket.
Tre element i boken The Dynamics of Social Practice förklarar Shove, et al (2002, s.
23) deras syn på praktikteori utifrån ett schema, och berättar bland annat att elementen mening, kompetens och material finns men är integrerade och är inte länkade tillsammans. I schemat beskrivs elementen först som protopraktiker. I nästa del av schemat blir elementen länkade tillsammans. Den tredje delen visar att elementen blir inte längre länkade och är ex-praktiker. Men schemat visar inte hur eller vem som är involverad i någon form av praktik och man får inte reda på hur elementen utvecklas, eller hur elementen genererar nya material, kompetenser och mening.Men om man ska beskriva exempelvis hur praktiker som bilkörning kan integreras med hjälp av elementen material, kompetens och mening, Så berättar Shove, Pantzar och Watson att bilen har medfört till stora förändringar. Det har underlättat rörligheten hos människan och medfört att man kan föras till
destinationer snabbt och enkelt.
Shove et al, 2012, s.28
Schemat visar kortfattat de tre elementen. Element material har med (objekt, verktyg infrastrukturer att göra). Kompetens innebär kunskap och förkroppsligad
13(39)
kompetens. Elementet mening förklaras som kulturella konventioner förväntningar, och socialt delade betydelser
3.2 De tre elementen
De kompetenser och material som man använde sig för att ta sig fram under 1700–
1800 talet var hästvagn, cykel, ridning med mera. Förr i tiden var material som bilkroppen inte jättebra byggt och vagnbyggare misslyckades med att bygga nya former som var gjort av hantverk på en kort hjulbas, anledningen var att det inte passade in med bilen. Vid senare tid under 1900-talet blev bensinmotorer ett sätt att kunna använda men också reparera med hjälp av kunskap, nackdelen med
bensinmotorn var att bilen bröts ner. Om man skulle köra krävdes det att man var kunnig i att köra en bil, alltså vara en bra mekaniker. Rika människor hade en mekaniker som var chaufför som kunde utföra arbetsuppgifter. Bristen på
kompetens att kunna köra en bil fanns många som inte kunde köra bil på egen hand.
Vid senare tid om man analyserar hur elementet material, kompetens och mening länkade tillsammans så skedde en förändring. Bilföretag började producera nya bilar för både bönder och affärsmän, detta gjorde att man slapp lära sig exakt allt om hur man bör köra en bil (Shove, et. al, 2012, s. 26–32).
Shove, et al, (2012, s. 26–27) berättar att mening hade en sådan stor innebörd att man som förare använde sig av att köra för nöjes skull och träffa vänner och annat.
Detta i sin tur ändrade meningen av att vara mekanisk för att kunna köra bil, och elementen material, mening utvecklades tillsammans. Det sista som är bra att påpeka är brutna länkar till exempel så har bilkörningen elementen material, kompetens och mening förändrats och blivit till andra element men som utvecklas än idag. En förändring som skedde var att chaufförerna inte behövde handskar, skyddsglasögon istället användes materialen i andra sammanhang. Kompetens och mening elementen kring bilkörning bryts när man exempelvis låter vissa praktiker stanna, men kan återupptas om man exempelvis visar hur speciella kompetenser går till som exempelvis via en video eller genom en bok.
3.3 Material
Inom praktikteori kan material vara artefakter, teknologier, objekt och infrastruktur.
Material är också något som sätts i rörelse av människor. Material kan vara objekt som kan bestå av olika saker, som bland annat sten, lera och metall osv, men det ska även vara lättillgängligt att få tag i. Alltså man ska kunna hitta material i byggnader men även kunna transportera dessa med hjälp av lastbil, flygplan, båt och tåg. Under 1820 var tunga material som gjutjärnsspis svåra att få tag i, vem som helst fick inte köpa det tog lång tid tills andra kunde köpa och använda, det tog hela 30 år tills lokala invånare fick möjligheten att köpa den. Utan material kan världen uppfattas som riktigt svårt. Tekniken har också medfört olika teknologiska material som förenklar människans vardag (Shove, et al, 2002, s. 38–39).
14(39)
3.4 Kompetens
Kompetens beskrivs som abstrakt och kalla för kunskap som sprider sig men även kunskap som finns i reservoarer. Till exempel i bibliotek finns mängder med olika böcker som innehåller olika kunskaper och dessa böcker levereras också till reservoar vilket är inte bara bibliotek men även internet är en stor
kunskapsreservoar. Denna reservoar beskriver Shove som en pool av kunskaper som har certifierats och legitimerats. Det Shove nämner också är hur kompetens rör sig, Shove betonar även att rörligheten av kunskap har en betydande roll men också vad krävs för att kunskap ska kunna bli rörligt? är en fråga som författarna undrar (Shove, et al, 2002, s.40–41).
3.5 Mening
Producenter av sitt verk använder av sig av olika typer av element för att framföra sitt budskap vilket skapar mening samt associationer, de innebär att bland annat om någon exempelvis inte röker förknippar rökning med lungcancer, död och andra sjukdomar. Tänker man på stavgång så associerar man detta med hälsa (Shove, et al, 2002, s. 44–45).
3.6 Tillämpning av teorin
Praktikteori valdes för att de tre elementen material, kompetens och mening fokuserar på barnbibliotekariers praktiska handlingar, det vill säga att det går att koppla samman elementen med barnbibliotekariers arbetsmetoder. De tre elementen material, kompetens och mening fungerar och kan appliceras i barnbibliotekariens yrke. Ett sätt att få syn på och förstå olika arbetsmetoder och varför de utförs som de gör är att studera dem i ljus av sociala praktiker.Denna teori har använts för att beskriva vad elementen innebär i barnbibliotekariens yrkesroll. Elementet material beskrivs i analysen att material kan vara som bilderböcker, sagorum med saker. En människa kan inte riktigt räknas som ett material, men de erfarenheter som
människan lär sig är kunskap som sedan sprids vidare till andra. Ett bra exempel på detta är att barnbibliotekarien har färdiga kunskaper inom läsfrämjande arbeten till exempel måste hon ha kunskaper för hur hon ska utföra en sagostund för barn.
Elementet kompetens förklaras i analysen som en metod, det vill säga hur
barnbibliotekarier lär sig nya saker. Kompetens kan förmedlas via kommunikation med barn, hur man bör prata, samt hur man väcker läslust. Dessa metoder kan leda till att barn fördjupar sina språkkunskaper. Kompetens kan också betyda att en barnbibliotekarie lär sig av andra kollegor.
I analyskapitlet nämns mening som en symbolisk betydelse som handlar om att barnbibliotekarier har ett klart budskap, nämligen att sprida kunskaper till barn och unga tidigt. Barnbibliotekarier följer till exempel bibliotekslagen som framhäver
15(39)
tydligt att bibliotekarier har uppdrag att främja läsning för barn oavsett bakgrund, kön.
4 Metod
Studien baseras på en kvalitativ metod. Fem barnbibliotekarier har intervjuats via Zoom, Skype och Microsoft team och spelats in med mobiltelefon. Efter att intervjuerna blev färdiga transkriberades alla intervjuer i Word programmet.
Kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse för hur barnbibliotekarier arbetar och utvärderar läsfrämjande aktiviteter. Kvalitativa intervjuer är ett bra val eftersom det kan bidra till att man får djupare kunskap inom ämnet läsfrämjande. I metodkapitlet beskrivs vad kvalitativa metod och intervjuer är för något, sedan beskrivs urval om hur och varför barnbibliotekarier valdes.
4.1 Kvalitativa metod intervjuer
Kvalitativ metod baseras på mjukdata som inte är statistik, enkäter, alltså fokuserar man på intervjumaterial som en kvalitativ metod. Det finns inte riktigt någon bestämd term för kvalitativa metoder. Kvalitativ forskning ses som en motsats och kritik mot kvantitativ forskning. Kvalitativ forskning användes under 1800-talet (Ahrne, 2015, s. 10–11). Inom kvalitativa undersökningar används hermeneutiken som ett tillvägagångssätt att tolka olika texter som kan vara religiösa eller
skönlitterära texter. Hermeneutik handlar mycket om att ha förståelse, detta kan innebära att förstå människors samtal och språk (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 74).
Sutton & Torhell, (2016, s.114) föreslår olika tips om hur man kan genomföra bra kvalitativa intervjuer. Det man bör tänka på är att frågor kan påverka vad för svar man får. Om man vill ha mer djupa frågor så är det bra att förstå att det finns olika typer av frågor. Vissa frågor är slutna och öppna men dem kan också vara
halvstrukturerade eller strukturerade. Ostrukturerade intervjuer gör att
intervjupersonen kan förklara sin historia mer djupt, medan strukturerade frågor ger slutna svar som ger ett kvantitativt resultat, medan ostrukturerade frågor ger
kvalitativt resultat.
4.2 Urval
Tidigt i uppsatsarbetet valdes barnbibliotekarier som arbetar med läsfrämjande aktiviteter. Fem barnbibliotekarier valdes ut att intervjua via Zoom, Skype och Microsoft team. Dessa fem barnbibliotekarier valdes för att de jobbar med småbarn dagligen. StuVi ville även få svar på hur de arbetar, utvärderar och dokumenterar sitt arbete med sagostunder, rekvisita och annat åt barn som är 0–7 år gamla.
Barnbibliotekarier är en unik profession och skiljer sig lite från en vanlig
bibliotekarie som jobbar i ett folkbibliotek. Vi valde ämnet läsfrämjande aktiviteter för att det är ett viktigt ämne som är intressant att studera, speciellt den pedagogiska delen som barnbibliotekarier utför.
16(39)
4.3 Genomförande
Flera olika kontaktuppgifter söktes fram på bibliotekschefer runt om i landet via internet genom Google. Sedan kontaktades bibliotekschefer via e-post med ett bifogat informationsbrev. Anledningen till att bibliotekschefer kontaktades före barnbibliotekarier var dels för att informera bibliotekschefen om studien, dels för att via chefen komma i kontakt med barnbibliotekarier. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer och transkriberades via Word. Först skrevs olika frågor till intervjuguiden som sedan omformulerades. De frågor som bland annat ställdes var,
• hur länge har du arbetat med läsfrämjande aktiviteter?
• hur arbetar du med läsfrämjande gentemot barn och unga?
• finns det några utmaningar i det läsfrämjande arbetet?
14 följdfrågor ställdes under intervjuerna, några av följdfrågorna kom med under intervjuerna och dessa var:
• hur ser miljön ut?
• Vad gör du om ett barn är sen med språket?
Intervjun varade ca en timme och spelades in på en mobil. Anledningen till att intervjun genomfördes digitalt var på grund av Coronapandemin, därför var det säkrast att göra intervjun digitalt istället för att mötas fysiskt. Under första intervjun hände det att en del barnbibliotekarier hade redan läst igenom intervjufrågorna, detta i sin tur gjorde att två av barnbibliotekarierna ställde frågorna själva. Intervjun gick bra och informanterna pratade på, men ibland behövde vi komma in med
följdfrågor.
Alla de fem barnbibliotekarierna svarade utförligt. Det kunde hända att några av barnbibliotekarierna inte förstod en viss fråga men det löstes med att vi sedan förklarade frågan mer noggrant. Diskussionerna i intervjuerna var lärorika och intressanta. De hade mycket att säga om sitt yrke. Ibland hörde man inte tydligt vad vissa sa men löstes när man transkriberade intervjun, samt upprepade vissa delar som var otydliga att höra.
4.4 Analysmetod
I analysavsnittet användes praktikteori enligt Shove et al (2012, s. 24–25, 28) modell för att förstå barnbibliotekariernas erfarenheter av läsfrämjande arbete.
Denna modell innehåller elementen material, kompetens och mening. Dessa begrepp kommer kopplas och analyseras med barnbibliotekariers praktiska metoder för att förstå hur de utförs och planeras angående just läsfrämjande aktiviteter.
Vid resultatkapitlet framhävs tematiseringar för att göra det mer tydligt för läsaren hur elementen kan appliceras. Teman har identifierats återkommande i det
empiriska materialet.
17(39)
Vid resultatkapitlet presenteras även tematiseringar med begreppen material, kompetens och mening. Dessa tematiseringar skrevs på fem separata dokument och färgkodades i olika färger som gul (material), grön (kompetens) och ljusblått (mening). De fem dokumenten användes så man lättare kunde urskilja bibliotekariernas material, kompetens, och mening. Det empiriska materialet användes och vissa delar klipptes ut och klistrades in i de fem dokumenten.
I analyskapitlet struktureras texten utifrån de tre olika elementen material, kompetens och mening. Dessa tre element analyserades med hur
barnbibliotekarierna arbetar med läsfrämjande arbeten.
4.8 Forskningsetik
Forskare måste ha i åtanke vilka olika etiska regler som måste följas ordentligt när man skriver en uppsats, det vill säga att man har en god forskningssed. Ett
informationsbrev skickades till informanterna och i brevet framgick det att informanterna kommer förbli anonyma och fiktiva namn ska ersättas istället för deras riktiga namn. Ett samtycke spelades in men informanterna skickade även sitt samtycke via e-post, sedan skickades även frågorna till dem för att de skulle känna till vilka frågor som skulle ställas. Det medförde att de hade mer tid för förberedelse inför intervjun, Ingen av deltagarna var tvingade att delta i intervjuerna utan detta var frivilligt (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7, 12).
18(39)
5 Resultat
I den här delen kommer resultatet av det empiriska material som är
intervjumaterialet att redovisas med vad barnbibliotekarier har sagt under intervjun.
I resultatdelen visas inte barnbibliotekariers riktiga namn istället används fiktiva namn för att skydda deras anonymitet. Texten har delats in i olika teman för att få en bättre inblick över hur de 5 barnbibliotekarier arbetar med läsfrämjande aktiviteter.
Barnbibliotekarierna kommer i detta avsnitt att presenteras med andra namn som Anna, Hannah, Camilla, Bella, och Erina.
Barnbibliotekarien Anna jobbar idag som barnbibliotekarie i ett bibliotek. Hennes arbeten går ut på att främja läsning och språk för yngre barn, detta har hon jobbat med i flera år.
Hannah har jobbat på tre olika bibliotek, dessutom har hon alltid tyckt det är roligt att jobba med småbarn. Själv läser Hannah barn och ungdomslitteratur som hon älskar att tipsa om till barnen, men hon brinner lite extra att arbeta med barn som är mellan 6–12 år.
Camilla jobbar som barnbibliotekarie på ett folkbibliotek. Efter utbildningen jobbade hon som vikarie sedan biblioteksassistent, till slut fick hon fast jobb och jobbar idag på ett annat bibliotek.
Bella arbetar med barn som är mellan 0–9 år gamla. Bella har en
bibliotekarieutbildning som hon har studerat i sitt hemland. Idag samarbetar hon mycket med skolor och familjer främst. Hon jobbar på ett grundskolebibliotek och har jobbat där över två år.
Erina Jobbar som barnbibliotekarie på filial och bibliotek med att främja läsning till förskole och grundskolebarn. Hennes läsfrämjande brukar för det mesta innehålla sagostunder med pyssel.
5.1 Aktiviteter
Barnbibliotekarien Anna berättar att det händer mycket när man arbetar med barn och mycket fokus ligger på att främja språket hos småbarn. Hon berättar att en del förändringar har skett under hennes tid som barnbibliotekarie. Under intervjun beskriver hon hennes erfarenheter med att arbeta just med läsfrämjande metoder.
Det hon brukar arbeta med är sagostunder och boktips, Det innebär att Anna går ut till skolor där hon leker och gör olika saker med barnen. Alla barn vill oftast vara med och delta i dessa läsaktiviteter.
Hon går vidare med att berätta till varför just läsfrämjande aktiviteter är en viktig del men också att språket har en stor betydande roll för barns språkutveckling.
Under intervjun påpekade hon även att det är mer språkfrämjande hon arbetar mest med och uttrycker att de är barnen som är i behov av att en vuxen pratar med dem för de kan inte själva läsa på egen hand.
19(39)
Barnbibliotekarien Hannah förklarar att det är flera olika läsfrämjande aktiviteter som ägt rum i hennes arbetsplats. När Hannah berättar för oss att det är lärande hon använder sig av, så menar hon att man lär ut under olika aktiviteter som
skrivarklubb, ordslukarna med inriktning på de som har precis börjat läsa, Det vill säga att det är hon som lär ut barnen att använda sitt språk. Anledningen till att hon arbetar med läsfrämjande arbeten är för att öka barnens läslust och betonar att ingen är tvungen att delta i deras programaktiviteter, eftersom det är frivilligt att delta.
Hannah nämner under intervjun bland annat att läslusten framförallt är det viktigaste delen i hennes arbete. Hennes läsaktiviteter handlar lite om olika saker beroende på hur gamla barnen är.
Barnbibliotekarien Camilla berättar att hon alltid tyckt om att förmedla budskap. I grunden är hon konstnär som har jobbat med grafisk design. Men under senare år bestämde sig hon för att bli bibliotekarie och studerade i programmet biblioteks- och informationsvetenskap, och idag jobbar hon som barnbibliotekarie i ett folkbibliotek i Stockholms län. De aktiviteter som Camilla arbetar med är Bokstart, ett projekt som innebär att man går hem till familjer när barn blir ett halvt år sen efter ett år får de böcker. Rim och ramsor aktivitet har hon också arbetat med småbarn från 0–2 år och det är något som barnen älskar och upplever som roligt. Det hon brukar göra under aktiviteten är att man sjunger och ramsar men också ger lästips till barnen.
“Sen så har jag också pekboks klubb. När det inte är Corona så är den på biblioteken och då kommer det föräldrar personer hemma med sina barn som inte har liksom inte börjat gå än så de är ännu mindre och då liksom också har vi liksom ramsstund också en boktuggar stund som de får. Går loss på böckerna alla som har barn, det är jättekul” (Camilla)
Vidare påpekar Camilla att andra aktiviteter har skett på andra platser nämligen i Marionetteatern. Här har hon tillsammans med barnen gjort dockor som sedan man har dramatiserat med. Under Coronapandemin brukar hon plocka ihop bokpåsar på färdiga teman och tips på kreativa uppgifter till förskolorna i syfte att de kan använda efter man läst klart en bok. En annan aktivitet som Camilla berättar heter bokandan. I denna aktivitet brukar barnen exempelvis göra figurer som är från böcker. En annan fråga som ställdes var bland annat hur kommunikationen mellan henne och barnen fungerar under en sagostund. Hon berättade att det är en viktig del att kunna samtala med barnen och utforska boken tillsammans med dem.
Barnbibliotekarien Bella jobbar i ett grundskolebibliotek och har jobbat där i mer än två år. Hon jobbar med yngre barn från noll till nio år. Hon jobbar även med skolor och familjer. De aktiviteter som hon brukar ha handlar om att gå igenom med barnens föräldrar och erbjuda aktiviteter som inriktar sig till boken. Bellas sagostunder består av en kombination med lek och läsning.
”För mig här kan jag säga som sagt att jag riktar mig mest med de yngsta barnen från noll till 9, så ja när det gäller att uppmuntra
20(39)
läsfrämjande mellan de yngsta barnen så brukar jag gå igenom med deras föräldrar till exempel och där erbjuder jag några aktiviteter som inriktar sig till boken” (Bella)
5.2 Arbetsmetoder
Själv berättar Anna att hon har lärt sig att söka kunskap på olika vis. Det hon gör är att kolla upp med andra men också att våga testa nya saker i sitt yrke. De förskolor som hon känner är lite mer trygga att arbeta med har hon spenderat mycket tid med och försätter med detta.
Anna förklarar att under Coronapandemin har det varit lite svårt att besöka
förskollärarna och varit tvungen att ändra på arbetsmetoderna, men själv säger hon att man har erbjudit sagostunder men man har inte fått det. Det har varit stängt därför att skolans restriktioner har gjort att man inte får komma in i lokalerna.
Lösningen har varit att Anna har gått till förskolor och varit utanför vid deras sandlåda och haft med sig sagoböcker med temat staketsagor och gjort små öglor men också plastat in bilder som man kan hänga på staketet. En av anledningarna med denna aktivitet har varit att barn behöver utveckla sitt språk.
”Jag berättar alltid två sagor efter varandra. De kan stå i utkanten på saga 1. Och lyssna liksom lite grann sådär och sen många, så är det tre barn som kommer och sätter sig till saga nummer 2. En saga tar inte mer än 5 till 7 minuter ” (Anna)
Hon talar även om att hon haft sagostunder med teman som berör normer och genus för femåringar. Anna har också en speciell tjänst och är på en familjecentral där bedriver hon en tjänst som är ett projekt med namnet hissa språket. Både logoped och personal hjälper till. Hon brukar även använda TAKK tecken när hon samtalar med barnen, TAKK tecken innebär att man kommunicerar med småbarn i syfte att utveckla barns språkutveckling, men händer att hon glömmer vissa tecken ibland.
En annan arbetsmetod som hon använder sig av är att leta böcker, detta går ut på att barnen letar fram saker i bilderna och på så sätt frågar hon barnen exempelvis vad händer på sjörövarskeppet? Anna anser att hennes metod fungerar jättebra och är språkstödjande för barnen.
Hannahs kunskaper inom läsfrämjande arbeten har utvecklats genom att ha läst böcker om språkutveckling och läsfrämjande arbeten, Sen har hon utifrån egna erfarenheter kunnat jämföra och förbättra sina läsaktiviteter. Nu försöker Hannah delta mer i kompetensutveckling, för det här kan fördjupa hennes pedagogiska kunskaper, därefter kan nya kunskaper appliceras när hon arbetar med yngre barn.
Under Hannahs läsfrämjande aktiviteter är det hon som alltid bestämmer vilken bok hon kommer att använda. Utifrån boken kan hon ställa olika frågor, syftet med detta är att få barnen att samtala med henne, vilket leder till att barnen frågar jättemycket.
Problemet med detta är att tiden går fort hon upplever som problematiskt och vid
21(39)
sådana tillfällen måste man vara bestämd. En av Hannahs metoder går också ut på att vara väldigt lyhörd, det hävdar hon att det är viktig sak att kunna lyssna på vad barn vill eller samtalar om.
Hanna nämner att Bokslukarna är en läsfrämjande aktivitet som ska få barnen att tycka det är kul att leka och bekanta sig med olika bokstäver, syftet med denna arbetsmetod är att få in läsningen och göra olika lekar med barnen. Hon brukar träffa barnen fyra, sex eller en gång i månaden, eller vart tredje vecka. Vissa barn kommer tillbaka därför att de upplever att det är en rolig sak.
Camilla talar om att hon lärt sig att utföra, språk och tal devis i utbildningen. Hon har också sökt kunskap via radio, poddar inom läsfrämjande, barn och så vidare.
Andra material som har fördjupat hennes kunskaper är läsaktiviteten Bokstart och språktåget. Camilla betonar att hennes arbetsmetod är att främja läsningen på olika vis åt småbarn och detta upplever hon är en bra sak för förskolebarnen när de kommer exempelvis till biblioteket och deltar i sagostunder, märker hon att barnen blir nyfikna när det en annan person som läser för dem.
Camilla fortsätter med att beskriva att hennes metod att främja läsning och språk är att ha en dialog med barnen så de känner sig trygga, ibland händer det att Camilla kanske läser en bok om ekorre och tar fram faktaböcker. Sedan kan hon jobba vidare kring det och arbeta med rim med mera. Meningen med hennes läsfrämjande metoder är att få barn att känna lust och intresse att vilja lyssna på berättelser.
När Bella brukar ha sagostunder och efter att sagostunden tar slut då påpekar Bella att de får måla teckningar som sedan blir upphängda på biblioteket, men det finns barn som tar med sig sina teckningar hem för att visa sina föräldrar, på så sätt får föräldrar en inblick på vad barnen har gjort i biblioteket, dessutom berättar Bella att hennes barn är stor inspiration till vad barn älskar att göra, och där får hon mycket kunskap ifrån. Hon nämner bland annat att alla leksaker som används är från lek &
lär, men vissa saker återanvänds speciellt toalettrullar, mjölkkartong, som sedan används i läsaktiviteterna.
Bella berättar däremot att hon låter barnen få frihet att ha kul genom att måla, rita, men under sagostunder kombinerar hon böcker med lekar. När hon har någon specifik tema brukar hon hämta material och lämna över det till barnen så barnen kan måla och pyssla, till exp. designa egen t-shirt. Bella berättar att hon driver för demokrati och tycker att det är viktigt att uttrycka sig och älskar att barnen kan prata med henne, syftet med att prata är att utveckla barns språkkunskaper till det bättre.
Hennes läsfrämjande metoder går ut mycket påatt försöka få barnen att vilja lyssna men också ha kul med exempelvis pussel.
Erinas metoder går ut på att hon läser ur bilderböcker när det är sagostund. Erina anser sagoböcker är inte riktigt någon saga utan något som man behöver utveckla vidare när man berättar för barn.
5.3 Processen: planera och genomföra
22(39)
Hannah planerar sina läsaktiviteter med att hitta något som är läsfrämjande som utgår från boken. När hon jobbar med olika grupper med sina kollegor har de upplevt att det kan vara svårt att hitta rätt bok. Ibland har det hänt att barnen inte fokuserar så mycket på boken och därefter blir platsen till en fritidsgård. Vid sådana tillfällen känner Hannah att hon tappar sitt fokus, alltså sin profession som
barnbibliotekarie. Det hela med hennes läsfrämjande aktiviteter är att hon försöker planera med hjälp av att hitta rätt bok där hon sedan kopplar det med lekar. Det kan handla om hur man får in bokstäver eller alfabetet i lekar, eller tipsa om böcker som handlar om något specifikt ämne, det är på detta vis som Hannah genomför sina läsaktiviteter.
I det biblioteket som Hannah jobbar på finns ett sagorum där barnen lyssnar på när hon läser ur bilderböcker. I sagorummet hålls inte sagostunder oftast. I ett annat rum hålls bokslukarna sällan, och i rummet brukar Hannah göra platsen mer inbjudande, till exempel hänga upp vimplar, bokstäver och ta in sittkuddar. Hannah lyfter även att det är särskilt mycket att göra när Covid inte är aktuellt. Då händer det att hon springer in i ett rum och förbereder sin aktivitet på tio minuter, vilket hon upplever kan vara lite stressigt.
Däremot håller Camilla sina sagostunder i en liten koja med massor av ljus och lampor i. Förskolebarnen kommer oftast förbi på förmidagen på veckodagarna. Hon lyfter också att det blir en speciell stämning som kanske inte blir om man läser en bok i förskolan. Hon fortsätter att tala om att barnen tycker det är roligare och på så sätt kan barnen vara mer uppmärksamma när samma person läser för dem och inte en annan person. Vid sagostunderna försöker hon upprepa barnens namn oftare när hon samtalar med barnen. Detta görs med tanke att barnen ska känna sig aktiva i berättelsen.
”Sen under sagan, om jag märker att det är någon som undrar eller liksom vill sitta närmre eller så där, så är jag väldigt redo att avbryta och förklara eller hålla boken närmare. liksom på olika sätt också att göra barnen aktiva i berättelsen” (Camilla)
Bella tänker på barnen när hon planerar att genomföra sagostunder, bland det viktigaste inför planeringen är att ta fram pysselmaterial. Hennes läsfrämjande aktiviteter omfattar olika teman som sportlovsaktiviteter, sommarläsning eller annat aktuellt som sker i samhället. En av anledningarna till att Bella anordnar
läsaktiviteter är för att locka även de barn som har inget att göra på sin fritid. Hon berättar vidare att möte sker med barnbibliotekarier var tredje månad, där diskuteras vad man kan göra exempelvis i en sommarläsning. Kontakten mellan andra
kommuner är också starka och hon kan bara fråga angående läsfrämjande aktiviteter.
Enligt Erina del med att planera in sagostunder beskriver hon det som en svår sak.
Hon menar att man inte riktigt vet vad som fungerar bättre utan man får testa sig fram, genom att hitta på nya idéer och skulle det inte fungera så gör man något annat istället. Erina förklarar att man inte kan förvänta sig att barn som deltar i
23(39)
aktiviteterna tycker det är alltid roligt, eller att barnens föräldrar upplever det intressant.
5.4 Utvärdera
Barnbibliotekarie Anna berättar att de utvärderar de läsfrämjande aktiviteterna genom att bolla med förskollärare samt pedagoger på förskolan vad de tycker om de läsfrämjande aktiviteterna. Anna menar vidare att även föräldraperspektiv är
relevant och att detta kan bidra till användbar feedback. Hon tar upp att det kan vara svårt att få ett rent barnperspektiv dels med anledning av att det finns många barn och inte så mycket tid samtidigt som barn kan tycka en aktivitet är rolig en gång och tråkig nästa gång. Samtidigt menar hon att barn är direkta och säger vad de tycker.
Anna lyfter att hon under sagan visar barnen bilderna i böckerna samt att hon ställer frågor till barnen eller svarar på deras frågor.
Hon menar vidare att hon efteråt i samtal med barnen utvärderar om de tagit till innehåller i sagan respektive att hon utvärderar barnens hörförståelse. Sedan arbetar hon vidare med sagans tema genom att ta fram relaterat material i form av
faktaböcker, samt rim och ramsor men även rörelselekar och musik. Vidare lyfter Anna att det är viktigt att barnen har roligt under tiden för aktiviteterna så att de tar till sig det läsfrämjande materialet på ett lustfyllt sätt men även för att locka till framtida läsfrämjande aktiviteter.
Anna reflekterar vidare över att det kan upplevas som svårt att ge henne som barnbibliotekarier konstruktiv kritik i syfte att starta ett samtal eller förbättra hennes läsfrämjande aktiviteter. Kanske för att de är rädda att hon tar det personligt och då inte kommer tillbaka. När Barnbibliotekarie Bella har aktiviteter två gånger i rad, så utvärderar hon aktiviteterna med att fråga barnen olika frågor som vad de tyckte var roligt med mera, eftersom barnen inte förstår skriftspråk så får
de istället färglägga olika emojis som beskriver känslor.
På detta sätt förstår Bella lite vad barnen gillar och inte gillar. dessutom händer det också att barnen kan bli belönade speciellt under sommarläsaktiviteterna. Det går till genom att Ekberg låter barnen få läsa upp till fyra böcker som ska läsas ut för att bli belönad med en gratis bok, En bok som man själv får välja. Sedan tar hon med sig en enkät och frågor om barnen läst ut alla böcker, bara för att säkerställa om de förtjänar att bli belönade.
Barnbibliotekarie Camilla lyfter att de återanvänder tidigare aktiviteter som visat sig vara gynnsamma för barnen samt att föräldrarna upplever att dessa aktiviteter är av intresse för deras barn. Hon menar att det är oerhört viktigt att utgå från barnets intressen för att främja det lustfyllda lärandet. Dock är det även viktigt att lägga vikt vid vad föräldrarna tycker är av intresse för deras barn och vilka aktiviteter de tror gynnar deras barn. Camilla lyster att hon utvärderar genom att fråga barnen och om de är för små så frågar hon deras föräldrar hur de upplevde aktiviteten. Hon menar att det är viktigt att vara lyhörd både för barngruppen så att man kan utvärdera
24(39)
aktiviteterna och eventuellt ta bort något som är för svårt och ersätta det men något lättare som barnen klarar.
Erina lyfter att de använder tidigare aktiviteter som visat sig framgångsrika och varit omtyckta av både barn och föräldrar. Hon berättar att de har sagostunder, mycket sagor, bilderböcker, sagostunder och uppföljande tematiska aktiviteter i form av skapande aktiviteter, bokprat, boktips, rim och ramsor och andra språkutvecklande aktiviteter. Erina menar att barnbibliotekarier försöker skapa en stabil bas för barnen där deras läsintresse kan frodas, samt att få föräldrarna involverade i sitt barns läsutveckling.
Detta med anledning av att många barn i 4–5 klass verkar tappa sitt läsintresse och om de har ett stabilt läsintresse så är chansen större att de fortsätter läsa även i dessa åldrar. Erina lyfter vidare att barn säger vad de tycker, på det sättet får man ett ärligt svar, men det kan vara svårt att få ett svar på varför. Den stora utmaningen är att få föräldrarna att ta sina barn till biblioteket.
5.5 Samarbete och utmaningar
I intervjun med Anna så lyfte hon att de vanligaste samarbeten som är alltid pågående är, samarbeten med förskola, förskoleklass och föräldrar. Där de som barnbibliotekarier erbjuder, sagostunder, boktips, bokprat, språkföreläsningar, happenings, samt föräldramöten och APT (arbetsplatsträffar).
Barnbibliotekariers focus ligger på läsande för läsandets skull där det lustfyllda lärandet och individens språkliga förmåga och läskunnighet står i centrum. I samarbete med barngrupperna kan det vara en utmaning att se och uppmärksamma varje barn för att han eller hon ska känna sig sedd av barnbibliotekarien. Anna menar att en utmaning är att man försöker prata med alla men att man inte kan ha långa samtal med alla, men att man ändå försöker ge alla ungefär lika mycket tid.
En stor utmaning som barnbibliotekarier ställs inför är att nå föräldrar som inte är intresserade av biblioteket eller läsning för att dels försöka främja deras läsintresse dels för att få dem att förstå hur viktigt det är att de läser för deras barn och att det faktiskt gör stor skillnad för barnens läsutveckling. Hittar man en strategi för att få föräldrar som inte är intresserade av bibliotek eller böcker att komma till biblioteket så har man kommit långt.
Föräldrar gör som deras föräldrar har gjort, och deras barn kommer troligen att göra som sina föräldrar har gjort. Detta är ett mönster vi önskar bryta men det är en stor utmaning. Anna lyfter att de dock försöker nå dessa föräldrar genom projekt som bokstart, där de besöker barnet och dess familj vid 6 månader och sedan igen när barnet fyllt ett år och ger föräldrar ett presentkort med erbjudande att komma till biblioteket och välja en barnbok utav två möjliga alternativ.
