I intervjun med Anna så lyfte hon att de vanligaste samarbeten som är alltid pågående är, samarbeten med förskola, förskoleklass och föräldrar. Där de som barnbibliotekarier erbjuder, sagostunder, boktips, bokprat, språkföreläsningar, happenings, samt föräldramöten och APT (arbetsplatsträffar).
Barnbibliotekariers focus ligger på läsande för läsandets skull där det lustfyllda lärandet och individens språkliga förmåga och läskunnighet står i centrum. I samarbete med barngrupperna kan det vara en utmaning att se och uppmärksamma varje barn för att han eller hon ska känna sig sedd av barnbibliotekarien. Anna menar att en utmaning är att man försöker prata med alla men att man inte kan ha långa samtal med alla, men att man ändå försöker ge alla ungefär lika mycket tid.
En stor utmaning som barnbibliotekarier ställs inför är att nå föräldrar som inte är intresserade av biblioteket eller läsning för att dels försöka främja deras läsintresse dels för att få dem att förstå hur viktigt det är att de läser för deras barn och att det faktiskt gör stor skillnad för barnens läsutveckling. Hittar man en strategi för att få föräldrar som inte är intresserade av bibliotek eller böcker att komma till biblioteket så har man kommit långt.
Föräldrar gör som deras föräldrar har gjort, och deras barn kommer troligen att göra som sina föräldrar har gjort. Detta är ett mönster vi önskar bryta men det är en stor utmaning. Anna lyfter att de dock försöker nå dessa föräldrar genom projekt som bokstart, där de besöker barnet och dess familj vid 6 månader och sedan igen när barnet fyllt ett år och ger föräldrar ett presentkort med erbjudande att komma till biblioteket och välja en barnbok utav två möjliga alternativ.
25(39)
Anna försätter att förklara hur besviken hon kan bli bland på förskolelärare som inte informerar om att det finns något barn som har svårigheter med läs och skriv beteckningen, utan kan handla om olika funktionsvariationer som hon mött. Det har hänt att hon blivit slagen på huvudet av ett förskolebarn på grund av att barnet ville hellre klä ut sig till Pippi istället för henne. Efteråt berättade pedagogerna för Anna att de hade det på känn att det skulle hända. Anna la märke till att barnet följde henne in till biblioteket, Sedan tog hon hen till sin förskola, det var då tog hon ett snack med barnet. Barnet förklarade att hen ville klä ut sig till pippi istället och upplevde att det hade varit bättre. Larsson betonar att det är viktigt att veta vad ett barn vill eller har för svårighet om något dåligt skulle hända.
Barnbibliotekarie Bella lyfter under intervjun att det kontinuerligt sker
kompetensutveckling med barnbibliotekarier som målgrupp där fokus ligger på läsfrämjande arbete samt olika strategier hur man bemöter och arbetar med barn i biblioteket. Vidare lyfter Bella att barnbibliotekarier i samarbetet med barn kan få ett nytt perspektiv på sina projekt och nya idéer till framtida. Bella berättar att de arbetar med olika poddar, samt söker information med barnen för att främja barns läsutveckling. Vidare lyfter Bella att samarbetet med BVC är oerhört viktigt då de har kontakt med barnen och föräldrarna och att biblioteket kan nå dem på detta sätt och erbjuda tex.
Den första boken och att BVC kan ge föräldrarna information om bibliotekets aktiviteter som finns tillgängligt på biblioteket för de yngre barnen, som sagostund, rim och ramsor samt sångstund. Bella menar att en utmaning de ställs inför på biblioteket är konkurrens av olika slag i form av fritidsintressen som tar upp barnens tid som tex. Sport, dataspel, socialmedia med mera. Hon menar vidare att barn kanske har en föreställning om att biblioteket är tråkigt, men att den trenden verkar vända och att fler barn kommer till biblioteket.
Camilla lyfter under intervjun att de har ett samarbete som kallas Bokstart, där de besöker barnen i hemmet med böcker när de uppnår 6 månader och kommer tillbaka på besök när barnet fyllt 1 år. De har även samarbete med öppna förskolan där de arbetar med målgruppen 0–2 år. Där arbetar de med böcker, boktips, rim och ramsor samt sånger. De har även en pekboksklubb samt en bok tuggar stund för barnen.
Camilla lyfter vidare att en utmaning de ställs inför är de restriktioner som Corona medfört och att barngrupperna från förskolan och förskoleklassen inte kommer till biblioteket. Både förskolan, förskoleklassen, grundskolan och biblioteket har ett ansvar att följa de restriktioner som Corona medfört.
Innan Coronapandemin berättar Camilla att de brukade introducera biblioteket för halvklasser från förskolan, vid dessa tillfällen visar de barnen runt och de berättar en saga för dem och sedan gör de en skapande aktivitet utifrån samma tema som sagan. Barnen får även med sig en presentbok samt en lapp som de kan fylla i med sina föräldrar för att få ett lånekort och lämna dem på biblioteket och gå på en utställning biblioteket sammanställt av barnens verk som de skapat första gången de besökte biblioteket.
26(39)
I intervjun med barnbibliotekarie Hannah så lyfter hon att det är viktigt att utgå från barns intressen och försöka ta och se de planerade aktiviteterna ur ett
barnperspektiv när man ska arbeta och samarbeta med barn. Hon menar vidare det är en utmaning att få ett genuint barnperspektiv och för att få det är det viktigt att lyssna på barnen. Hannah tar även upp att barnbibliotekarier samarbetar med pedagoger, förskollärare, lärare samt deras barngrupper och klasser.
Detta samarbete sker då Pedagoger, förskollärare och lärare besöker biblioteket med sina barngrupper och klasser för att ge barnen möjlighet att hitta en bok de är intresserade av att låna. En utmaning är att försöka se och uppmärksamma alla barn och att hon försöker ge alla ungefär samma tid. Hannah lyfter även att
barnbibliotekarier samverkar och samarbetar sinsemellan och brukar träffas en gång i kvartalet. Men med anledning av de restriktioner som Corona medfört så har de fått tänka om och har löst denna utmaning genom att dessa möten får ske digitalt.
Barnbibliotekarie Erina menar att det inte finns så mycket samarbete med skolan för tillfället, lärarna kommer främst hit med barngruppen för att låna böcker i syfte att ge barnen möjlighet att låna böcker som barnen får ta hem så att föräldrarna kan läsa för dem och på detta sätt främja barns språk och läsutveckling. Erina menar att en utmaning de ställs för på biblioteket är att nå de barns föräldrar som inte har något intresse av att ta sina barn till biblioteket och att få dem att förstå hur viktigt det är att läsa för barnen i ung ålder för att främja barnens språk och läsutveckling
27(39)
6 Analys
I uppsatsens analyskapitel används de tre elementen material, kompetens och mening för att förstå barnbibliotekariernas berättelser i det empiriska materialet. Här nedan redogörs för hur resultatavsnittet analyseras genom att applicera elementen på barnbibliotekariernas dagliga rutiner inom läsfrämjande aktiviteter.
6.1 Material
Samtliga barnbibliotekarier berättar att de använder sig av olika former av material för att kunna stimulera läsning för de yngre barnen under en läsaktivitet. Denna del diskuterar barnbibliotekariers olika sätt att arbeta med material.