Barnbibliotekariers läsfrämjande arbete innefattar några olika begrepp som en barnbibliotekarie bör ha kunskap i. Detta innebär också att man förstår innebörden av olika begrepp som barnperspektiv, läsförståelse, avkodning och språkförståelse.
Här nedan beskrivs dessa olika begrepp.
4(39)
1.6.1 Barnperspektiv
Barnperspektiv innebär att en vuxen försöker föreställa sig hur barn upplever världen eller en aktivitet. Barnbibliotekarier försöker aktivt att inta ett
barnperspektiv när de planerar sina aktiviteter, för att på så vis främja ett lustfyllt lärande, där barnen får en positiv upplevelse av aktiviteten, och på så vis känner sig manade att utföra fler läsfrämjande aktiviteter med barnbibliotekarien vid ett annat tillfälle. När barnbibliotekarier utvärderar de läsfrämjande aktiviteter så pratar de med barnen för att undersöka barnens upplevelse av den genomförda aktiviteten.
Genom detta samtal får de reda på barnens verkliga perspektiv, respektive inte det ålagda barnperspektivet. Vuxna försöker då förutse vad barnen kommer tycka är roligt utan barnets eget perspektiv, alltså deras egna tankar och känslor samt upplevelse av aktiviteten (Rydsjö, 2010, s. 23).
1.6.2 Läsförståelse
Elbro (u.å.) förklarar att Läsförståelse kan ha olika betydelser det kan handla om att läsa lättförståeliga symboler som vägmärken eller annat liknande. Det finns även avancerade nivåer på läsning. Exempel på avancerad läsförståelse kan handla om en thrillerbok och under läsningens gång upptäcker man att mördaren i romanen är själva berättaren, detta betyder att man inte får reda på en hemlighet direkt, utan kan komma senare i berättelsen. Läsförståelse handlar dessutom om att ha en bra
hörförståelse, dessa två begrepp hänger ihop med varandra kan man säga. En bra läsare har metakognitiva färdigheter medan mindre bra läsare har inte dessa färdigheter. De som skiljer dem åt är att en skicklig läsare kan förstå metaforiska innebörder i en text och andra språkliga bilder. Medan en mindre bra läsare kan även ha dålig hörförståelse, detta kan påverka deras läsning, och göra det svårare för läsaren att förstå innehållet ur en text. lösningen till detta problem är att de tränar och utvecklar både hörförståelse och läsförståelse genom att exempelvis öva på ordkunskap.
1.6.3 Avkodning
I takt med att barn lär sig bokstäver utantill, så lär dem säg hur man uttalar bokstäverna, detta gör det enkelt att avkoda olika texter. Elbro (u.å.) menar att denna egenskap behövs eftersom barn i tidig ålder kommer att kunna sätta ihop ord lättare och desto bättre läsförmåga man har.
1.6.4 Språkförståelse
Elbro (u.å.) berättar vidare att när man läser en bok så är det en självklarhet att förstå språket i det man läser, men även sitt eget språk. Det finns inte riktigt en förklaring till vad språkförståelse kan betyda, men det finns många olika
definitioner på bristande språkförståelse, det kan betyda att man bör förstå det man läser. Språkförståelse är något som alla har i gemensamt och som man lär sig. Det finns olika språkförståelse som teckenspråk för småbarn och döva. En bra
språkförståelse ökar ens ordförråd och utvecklar ens förståelse för hur språk
5(39)
fungerar. språkförståelse innebär också hur språket är strukturerad, alltså ha förståelse för grammatik.
6(39)
2 Tidigare forskning
Här nedan beskrivs en kort historisk tillbakablick över hur barnbibliotekariers språk samt läsfrämjande aktiviteter för yngre barn har utvecklats i Sverige de senaste 100 åren. Sedan kopplas denna utveckling till relevant samtida och nutida forskning kring barns språk- och läsutveckling. Att ge barn förutsättningar och främja deras utveckling inom språk och läsutveckling är av yttersta vikt. Detta med anledning av att barnen behöver ha tillägnat sig en stabil bas som innefattar dessa färdigheter då de uppnår 6 års ålder och börjar i förskoleklass. Där de förväntas bygga vidare på dessa färdigheter samt lära sig läsa och skriva.
Forskningsmaterialet som har använts och refereras till i texten här nedan är bland annat en serie där det ingår 3 böcker som är relevanta och av intresse.
Den första delen i serien gavs ut 2007 och fick titeln “Studier av barn- och ungdomsbibliotek – en kunskapsöversikt “. Författarna till detta verk är Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf, de skrev detta verk på uppdrag av Regionbiblioteket i Stockholm som önskade en kunskapsöversikt för forskning inom området barn- och ungdomsbibliotek belägna i Sverige. Den andra boken i serien gavs ut 2010 och fick titeln “Barnet, platsen, tiden – teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld”.
Även i detta verk bidrog Kerstin Rydsjö till innehållet och stod även som en av redaktörerna till verket.
De två andra redaktörerna var Frances Hultgren och Louise Limberg. Den tredje delen gavs ut 2011 och fick titeln “Barnbibliotek och lässtimulans Delaktighet, förhållningssätt, samarbete”. Författarna till detta verk var Amira Sofie Sandin. I texten nedanför nämns författare Falk och Möller (2009) som innehar en utbildning till bibliotekarie. Frank har valt att inrikta sitt arbete inom barn. I sin yrkesroll som barnbibliotekarier har Frank och Möller givit ut boken magiska fingrar som dels lyfter en kort historisk tillbakablick hur barnbibliotekariers yrkesroll har förändrats under de senaste 100 åren i Sverige. Författaren har vidare intervjuat kollegor som varit verksamma barnbibliotekarier under 1970 och 1980 talen i syfte att
sammanlänka dåtidens yrkesroll med nutidens. Andra författare vars forskning varit relevanta för denna text nedanför
är: Pantaleo, Jederlund, Bryant, och Waterson.