8.1 Nykterundervisning och nykterhetsupplysni ng
Med den nya alkoholpolitiken kommer med nya riktlinjer i och med att motboken avskaffades, därmed lade man större fokus på bland annat undervisning och upplysning om alkoholens påverkan. Utredningen som nykterhetskomittén förde fram om restriktionssystemets samt motbokens effekter kom fram till att ungdomar var en riskgrupp av aktörer som man måste uppmärksammas och påverka på i framtiden.
Undersökningen om ungdomars alkoholvanor tar upp att ungdomar får större risk för fylleri då de flesta ungdomar bemöter alkohol tidigare i åldern. Främst talar man om ungdomar från olika sociala förhållanden såsom ofullständig utbildning och uppfostran. De åtgärder som skall förbättra ungdomarnas nykterhetstillstånd en satsning på ungdomsorganisationer, framförallt idrottsorganisationer samt en expanderad fritids- och föreningsverksamhet. Tanken var den föreiningslösa ungdomen har inga prioriteringar och därför löpte risk för alkoholmissbruk och därmed fylleri. Utöver detta behöver ungdomarna genomgå undervisning och upplysning om alkoholens påverkan. 45
Den nya riktningen som etablerades efter motboken avskaffades var en alkoholpolitik som gav individen större frihet och ansvar. En av riktlinjerna var de jag tog upp tidigare, alltså en satsning på undervisning och upplysning i Sverige. Regeringen faställde år 1954 att man skulle skapa och starta en propagandakampanj vid namn “Ansvar och Nykterhet” som en lösning till de förväntade “frihetsruset” efter motbokens avskaffades. Denna kampanj 44 startade på sommaren och utfördes i samarbete med CFN. 46 Denna kampanj 44 startade på sommaren och utfördes i samarbete med CFN. 47 Dessvärre fann jag inte någon 45 källa till om kampanjen genomfördes i Växjö eller inte. Upplysningen syntes i andra medier på 1950-talet. Det framställdes bildband, ljudband och filmer i upplysningssyfte om alkoholens påverkan. Det arrangerades landsomfattande tävlingar i skolan i landet. De allmänna upplysningskurserna höll igång, men nu var fokus på introduktionsmöten för nykterhetsnämnder, poliser och lärare. Som tidigare har nämnts fanns det ett samarbete mellan CFN och SLN för att utreda undervisningsmaterial. Ett material som skickades till folkskolor var en undervisningsbroschyr som skulle utarbetas av lärarna, då man vill påminnas om skolornas nykterhetsdag. 48
45 Elmér, 1961, s. 48–49.
46 Johansson, 2008, s. 366.
47 Elmér, 1961, s. 50 ff.
48 Elmér, 1961, s. 52–56.
Det är ett måste att ta upp nykterhetsupplysningen och nykterhetsundervisningen hur deras innehåll och utveckling förändrades under 1950-talet. I början av 1950-talet hade man likadan syn på nykterhetsupplysningen och nykterhetsundervisningen som åren tidigare. Alltså man använde sig av en form av skrämselpropaganda med glupska brännvinsdrakar, naturtrogen skrumplever i plast och moraliska ställningstaganden i alkoholfrågan. Detta ersattes med en mer vetenskapligt grundad information om alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. 49
Nu när systembolaget blev en nationell och enhetlig försäljningsorganisation kunde man driva egna upplysningar- och propagandakampanjer. Om vi ignorerar Ansvar och nykterhet, som var en statlig propagandakampanj, så var Operation Vin de nya Systembolagets första propagandakampanj och startades 1957. Kampanjens huvudsakliga syfte var att propagera för och information folket om fördelarna att välja vin istället för spirit. 50
CFN framställde en kortfilm där man förespråkar alkoholfria drycker över öl, vin eller spritdrycker.
Kortfilmen filmades i samma veva som riksdagen förde fram en proposition år 1954 där man tar upp nya riktlinjer för den framtida nykterhetspolitiken. Denna film skulle användas i utbildningssyfte och handlade om att sprida kännedom om de olika alkoholfria festdryckerna och deras användning till olika maträtter.
Den kunde användas inom den öppna handeln, alltså butiks- och lagerpersonal, personal i övrigt och inom skolväsendet. Staten skall understödja om möjligt reklamen för alkoholfria drycker under längre period av utredningen. Detta blev en reklamkampanj och tanken var att man ville normalisera de alkoholfria valet när man blir erbjuden alkohol. Staten var beredd på att stödja denna åtgärd då den omfattade de svenska folket och inte fokuserade på en riskgrupp. Den kunde användas i förebyggande syfte och i undervisningssyfte för invånare i riskgruppen.
8.2 Ungdomars fritid och organisationer
Ännu en förebyggande åtgärd för att förbättra ungdomarnas nykterhetstillstånd var i överenskommelse med nykterhetskomittén en satsning på ungdomsorganisationer för att kunna nå ut till den föreningslösa ungdomen. Olika nykterhetsföreningar hade etablerat olika kampanjer som skulle nå ungdomarna.
Föreningar som Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund och SLN är bara få som satsade på ungdomskvällar och fikakvällar i landet. Här kunde ungdomarna sitta och fika med de som arbetar med
49 Johansson, 2008, s. 406
50 Johansson, 2008, s. 407
föreningsarbete, vilket kunde leda till att ungdomar kunde få ett intresse för föreningsarbetet och deras åsikter kring alkohol.
Att få med ungdomar in i föreningar för att förhindra risken för missbruk och fylleri kan uppfattas som en socialiationsström, som Lundquist talar om att samhällsstrukturen fostrade till skilda roller under sitt liv.
51 Tanken bakom detta är att när ungdomarna går med i en förening, uppfostras de in i en roll och är en del av en gemenskap, i detta fall var det olika nykterhetsföreningar i Sverige som satsade på ungdomskvällar, för att indirekt främja nykterhet då det är nykterhetsföreningens grundläggande bas som ungdomskvällarna influeras av. Detta är inte något ungdomarna är medvetna över, vilket är de Lundquist menar om att aktörer inte är medveten om strukturens påverkan. 52 Främjandet av nykterheten är något som nykterhetskomittén ansåg föreningslivet skulle kontrollera. Detta skulle då bli en konkurrent mot krog och sällskapsdrickandet.
8.3 Övriga åtgärder
I korrelation till den numera fria spritförsäljningen som tog motbokens plats fanns det en risk att fylleri och missbruk skulle öka i landet. Med den nya alkoholpolitiken kom det nya riktlinjer som man skulle följa och en av dem var en satsning på nykterhetsvården. Skulle det ske en ökning i exempelvis Växjö, vilket det gjorde, skulle man inte ha goda förutsättningar då nykterhetsnämnden tar upp att det behövs en större skala ideellt arbete då arbetsbördan är hård. Även om de fanns olika organisation och föreningar i Växjö.
Några av dessa var bland annat stadens polis, länken och nykterhetsorganisationer som hade artiklar i tidningen för att locka nyktra människor eller missbrukare. Länkrörelsen hade reklamartiklar i Smålandsposten och de är en verksamhet som hanterar svåra missbrukare. I nykterhetsnämndens årsberättelser tas det upp hur de gångna åren och för åren 1953–1958 skriver de att med ökningen av fyllerier och missbruk behövs det en förstärkning av resurser som statliga medel samt ytterligare arbetskraft. 53
51 Lundquist, 1984, s. 10.
52 Lundquist, 1984, s. 12.
53 Växjö kommunarkiv: Protokoll Växjö stads nykterhetsnämnd 1953, 1955, 1956, 1958. § 7