Examensarbete
Brattsystemets upplösning i Sverige
En ”mixed methods” studie om Brattsystemets påverkan på nykterhetstillståndet innan och efter upplösningen mellan 1953–
1958 i Växjö
Författare: Isak Fahlgren Handledare: Erik Wångmar Examinator: Hans Hägerdal Termin: VT20
Ämne: Historia Nivå: Kandidat
Innehåll
1. Inledning... 1
1.2 Syfte och frågeställningar………..2
1.3 Disposition………2
2. Forskningsläge………3
3 Teori………..5
4 Metod och material………..……….6
4.1 Metod………..6
4.2 Material………..7
4.3 Källkritik………..……...8
5 Historisk bakgrund ... 9
6. Nationell beslutsprocess ...11
6.1 .Den statliga nykterhetskomittén………..11
6.1.1 Bakomliggande orsak………..11
6.1.2 Principbetänkande………...12
6.1.3 Åtgärder……….………..…..12
6.1.4 Propositionen……….14
6.1.5 Utskottsutlåtandet ...15
6.2 Genomförandet ...17
7. Fylleriförseelser i Sverige ...18
8. Åtgärder i anslutning till genomförandet ...20
8.1 Nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning………20
8.2 Ungdomars fritid och organisationer………..……21
8.3 Övriga åtgärder………22
9. Växjö stad...23
9.1 Effekten vid avskaffandet i Växjö stad……….23
9.1.1 Media………..23
9.1.2. Nykterhetsnämnden i Växjö stad………...25
9.2 Diskussion………27
10. Slutsatser och analys ...29
10.1 Slutsatser……….……….…29
10.2 Analys med koppling till teori………..32
11. Didaktisk reflektion...34
12. Referenslista ...36
Abstract
The purpose of this paper is the investigate the effect of the abolition of the Swedish restriction system against alcohol abuse on a national and local level. It has been of intreset to examine how Växjö handled the restricion system and how they experienced the abolition of the Swedish restriction system against alcohol. The investigation examined the years 1953 and 1955 to represent the alcohol consumptions during the restriction system and the years 1956 and 1958 to represant the effects after the abolition of the restriction system.
The study includes a a discussion on how the restrictions affected the alcohol consumptions through examining the sobriety board and the local news paper from the years 1953-1958 in Växjö. With both source material the investigation is strengthened.
This paper has found that the removal of the restriction system of alcohol has reduced the amount of drunkness offenses due to the opportunity of buying beer. The inhabitants recieved more freedom with the restrictions gone and that required more responsibility to drink in moderation.
1. Inledning
Alkoholkonsumtion är en del av människans liv och har njutits av i alla tider. Det finns en fin sida med alkohol och alla dess former då byggprocessen kan ses som ett konstverk, men det har också funnits en sida av alkohol som har fördärvat människors liv. Fylleri och missbruk har påverkat människors hälsa tack vare alkoholkonsumtionen, vilket har lett till ett antal åtgärder från statens sida att utföra en viss form av alkoholkontroll i Sverige. Till exempel systembolagets regler om att man måste uppnått en viss ålder för att kunna köpa alkohol samt lagar om rattfylleri. Efter jag blev myndig och kunde köpa alkohol på Systembolaget har jag haft frågor om alkoholmonopolet i Sverige, till exempel grundandet av de nutida alkoholrestriktionerna.
Alkoholfrågan är en mycket omdebatterad fråga. Det finns många olika argument om varför man skall avstå spriten, såsom argument från ett hälsoperspektiv samt moraliska skäl. Andra påstår att människor har avnjutit alkohol sedan urminnes tider och har i många avseende blivit en del av kulturen. Amerika är ett exempel som enbart såg problematiken med alkohol och valde att införa ett förbud mot all tillverkning, försäljning och transport av alkoholdrycker i hela landet. 1 Sverige valde att införa det så kallade brattsystemet för att ransonera alkoholen i landet. Varför valde man inte att förbjuda det helt som Amerika hade gjort? Allt började runt 1800-talet då brännvinskonsumtionen i Sverige ansågs vara ett enormt problem för invånarna. Idén om att kontrollera konsumtionen från statens sida i form av att bolag skulle sköta försäljning av brännvin skulle därmed förhindra den hänsynslösa alkoholkonsumtionen. Detta hjälpte inte och staten fick reformera bolagens övervakning till at alla rusdrycker skulle begränsas samt infördes det individuella restriktioner över hur mycket alkohol en person fick köpa. För att detta skulle upprättas och genomföras på ett smidigt sätt etablerade man brattsystemet, också kallad motboken, i Sverige år 1919.
Motboken innehöll tilldelningsstorlekar som bestämde hur mycket alkohol en person hade rätt till. Detta prövades och beslut togs av bolaget om personen hade rätt till att köpa alkohol. Detta höll på under första halvan av 1900-talet och det finns en koppling mellan restriktionssystemet och ökningen av fylleriförseelser och missbruk under denna tid. Alkolistlagen var ett resultat av den långa debatten om alkoholproblematikern i samhället som framställdes år 1913. Det här gav länsstyrelsen rätt att efter anhållan från de kommunala nykterhetsnämnderna tvångsomhänderta alkoholister. Denna lag ansågs som ett medel för att skydda samhällsordningen mot alkoholism och missbruk. 2
Motboken avskaffades den 1 oktober 1955 och min fråga är vad hände med alkoholkonsumtionen efter avskaffandet?
1 Johansson, 2008.
2 Almkvist, 2006, s. 1.
1.2 Syfte och frågeställningar
Mitt syfte är att utforma en studie av avskaffandet av Brattsystem, dels på nationell nivå, dels i Växjö stad. Studien sträcker sig som längst fram till 1958. Med detta vill jag kunna bidra till forskningen kring restriktioner inom alkoholkonsumtion då det främst har undersökts angående alkoholkultur och alkoholpolitik på ett nationellt plan. I anknytning med avskaffandet blir det också essentiellt att studera vilka typer av förändringar man gjorde utförde för att fylleri och alkoholkonsumtion inte skulle öka efter att man tog bort motboken. Avskaffandet av motbokssystemet resulterades i att staten inte kunde reglera människors alkoholkonsumtion och därmed kunde inte kontrollera eller påverka på andra sätt. Det blir intressant att undersöka statens åtgärder efter avskaffningen av motboken och hur det tänkte genomföras.
En ny form av alkoholpolitik skulle etableras och alkoholpolitiken innan och efter motboken avskaffades är annorlunda. Den tidigare hade grund i restriktionssystemet och den nya alkoholpolitiken handlar om individens ansvar att hålla drickandet måttligt.
Jag har etablerat två frågeställningar som kommer hjälpa mig i undersökningen, vilka är följande;
Frågeställningar:
- Hur var effekten bland invånarna i Växjö Stad när Brattsystemet avskaffades?
- Vilka åtgärder vidtogs för att hantera alkoholkonsumtionen efter avskaffandet av motboken?
1.3 Disposition
Första delen kommer jag gå igenom en historisk bakgrund om varför motbokens infördes och därefter tidigare forskning som är relevant till min undersökning. Sen presenteras vilken teori som kommer att användas i undersökningen och varför den är relevant. Därefter tas utredningen som 1944 års nykterhetskomittén som tar upp förslagna åtgärder som senare redogörs med propositionen och utskottsutlåtandet om hur motbokssystemet skulle hanteras. Därefter går jag igenom de åtgärder som togs upp efter motboken avskaffades, såsom nykterhetsundervisning och upplysning samt olika satsningar på bland annat föreningslivet. Sedan går jag igenom en lokal nivå där jag tar upp mediansyn på motbokens avskaffande och sedan data som presenteras från nykterhetsnämnden i Växjö samt en analys kring materialet med Lundquists analysmodell. Mot slutet görs det en sammanfattning där jag går igenom frågeställningarna och visar vad jag har kommit fram till i min undersökning.
2 Forskningsläge
Mina huvudsakliga källor som jag har använt mig av för att få information angående det svenska restriktionssystemet och alkoholpolitiken har varit en avhandling från Lennart Johansson som Systemet lagom och Staten, supen och systemet. Svensk alkoholpolitik och alkoholkultur 1855–2005. Boken Den svenska supen av redaktörerna Per Frånberg och Kettil Bruun. En bok av Inger Knobblock vid namn Systemets långa arm. En studie av kvinnor, alkohol och kontroll i Sverige 1919–1955 bidrar med ett kvinnligt perspektiv i alkoholkonsumtionen forskningsläget. Dessa källor kommer att utveckla min undersökning då jag kan referera till dem.
Lennart Johanssons bok Staten, supen och systemet. Svensk alkoholpolitik och alkoholkultur 1855–2005 ger en noggrann analys över hur svensk alkoholpolitik och alkoholkultur var före, under och efter motbokssystemet. Han uppgift är att förklara och tydliggöra hur och varför restriktionerna och kontrollen över alkohol och individer har utvecklats. Genom att visa hur den lokala alkoholpolitiken har influerat den nationella alkoholpolitiken, där hans slutats är att det var i mötet mellan det lokala och regionala självstyret som den lagstiftningen och alkoholpolitiken etablerades. Han menar att det lokala styret inte bara var avsändare av restriktioner och beslut utan var med och i skapandet genom en gemensam dialog med staten.
3
Johansson har även skrivit en avhandling vid namn Systemet lagom som undersöker varför Sverige införde ett rusdrycksförbud år 1922. Han använder sig av en samhällsanalys där den politiska kulturen och sysselsättningspolitiken fokuseras för att få svar på sin fråga. Han lägger vikt på det politiska spelet innan folkomröstningen och kommer fram till att ett förbud mot rusdrycker inte hade fungerat. Detta motiverar han genom att den politiska kulturen bestod av samförstånd, kompromisser, en helhetssyn utifrån samhället och intresseorganisationer som påverkades i det korporativa systemet. Därför blev den enda vettiga lösningen ett restriktionssystem. 4
I boken Den svenska supen. En historia om brännvin, bratt och byråkrati genomgår Kettil Bruun och Per Frånberg över hur den svenska alkoholpolitiken såg ut före och under hela motbokstiden. Per Frånberg undersöker hur alkoholpolitiken under 1800-talet i Sverige. Han ger läsaren en god inblick på hur alkoholpolitiken drevs av både statliga samt privata ekonomiska intressen, där nykterhetsintressen kunde användas för att driva fram ekonomiska faktorer och intressen. Han redovisar och tydliggör i boken de olika faktorerna som finns bakom till exempel brännvinslagstiftningen och med det, försäljningsskatten, regleringarna och bolagens framväxt, de vi säga vad det innebar och hur de fungerade. Han kommer fram till att alkoholen hade en viktig samhällsekonomisk roll under 1800-talets andra hälft. Brännvinet
3Johansson, 2008
4 Johansson, 1995
betraktades som ett oundgängligt fundament för statens, landstingets, hushållningssällskapet och städernas finans. Det fanns positiva effekter av alkoholförsäljningen på det sättet, men att det grundade debatter om alkoholrelaterade probleminställningar i den sociala och politiska debatten. 5
Kettil Bruun berättar i samma bok en genomgång av Brattsystemets genombrott, genom att han redovisar en översiktlig bild över Ivan Bratts vision och hur han gick tillväga för att förverkliga dem. Hans kapitel om alkoholpolitiken och alkoholkontrollens tillväxt och om kontrollstyrelsens tillväxt ses som en tydlig genomgång om alkoholpolitiken utvecklades och såg ut under tidigt 1900-tal. Han kommer fram till att nykterhetsnämnderna var en pelare för att Ivan Bratts vision fungerade, dock utvecklades nykterhetsnämnderna långsamt och så olikartat u olika sociala miljöer att den statliga dirigeringen försvårades.6
Ett annat verk som har en koppling till alkoholkonsumtion ifrån Per Frånberg är hans regionala studie av Västerbotten från sin avhandling Umeåsystemet. En studie i alternativ nykterhetspolitik 1915–1945. I denna studie analyserar och undersöker han den starka nykterhetsrörelsen den lokala kommunala politiken, där nykterhetsrörelsen styrde alkoholkulturen i Västerbotten, till skillnad från övriga städer i Sverige under den tiden. Detta kallades för Umeåsystemet och syftet var att torrlägga länet från alkohol, men Umeåsystemet upphörde efter fyra år då beviljades spritutskänkningar av stadsfullmäktige till Stora Hotellet i Umeå, på grund av påtryckning ifrån köpmannaförbundet. 7
Systemets långa arm. En studie av kvinnor, alkohol och kontroll i Sverige 1919–1955 är en bok av Inger Knobblock som berättar om restriktionssystemet utifrån ett genusperspektiv. I hennes undersökning kollar hon på de överklagningsärenden som kvinnor skickade om deras rätt till motbok för att sedan kunna göra analysera hur kvinnan bemöttes av myndigheterna, samt om alkoholpolitiken är grundad på mannen som norm och hans rätt till motbok. Hon kommer fram till att restriktionssystemet hade som huvuduppgift att minska alkoholkonsumtionen i allmänhet samt för arbetarklassens män. För att en motbok skulle tilldelas följde ekonomiska krav, såsom att ha ett arbete, tjänat en viss summa pengar och inte vara i skuld till stat och kommun. Könsnormer var styrande då hon talar om att ofta om kvinnors hopplösa kamp om att få en motbok, speciellt för ogifta kvinnor. 8
5 Frånberg, 1985.
6 Bruun, 1985.
7 Frånberg, 1983.
8 Knobblock, 1995.
3 Teori
En lokal nivå reflekterar en styrning och ledning från en statlig nivå, därmed kommer det göras en analys utifrån en aktör- och strukturmodell från statsvetaren Lennart Lundquist. Hans modell är omfattande och därför kommer jag förenkla modellen för att enbart få ett analysschema.
I denna mening används begreppen aktör och struktur som hjälpmedel att förklara hur människors beteende formas och styrs i ett samhälle. I Lundquists avhandling har han valt att urskilja hur strukturer inverkar på aktörer. I detta syfte är begreppet aktör kopplat till grupper och individer. Han påstår att det finns tre påverkansströmmar; socialisation, information och restriktion, som man behöver koppla till aktörsvariablerna. Socialisation är ett begrepp som Lundquist använder där han menar att aktörer fostras och socialiseras till flera olika roller under sin livstid, till exempel fostras vi till att vara medborgare, föräldrar och till och med elev. Aktören påverkas undermedvetet av strukturerna, efter som vi naturliga fostras och blir bekväm i en roll. Informationsströmmen ger aktören kunskap om strukturerna och hänvisar vad som kan göras. Den kunskapen som aktören får är om sin verklighet och omgivning, vilket gör att aktören kan medvetet och aktivt förvandla sitt handlingsmönster. Restriktion förhindrar aktören från att ta vissa beslut och åtgärder, därmed skall det förhindra aktören att agera i motsättning till samhällets ledande maktstruktur. 9 Lundquist delar upp de handlingar som ingår i strukturen i två typer. Den första handlar om strukturella möjliga handlingar vilken en aktör kan utföra utan tvång. Det gör att aktören tillåts av strukturen en typ av autonomi. Den andra delen handlar om att handlingarna är strukturellt tvingande med fokus på att ett systems huvudsakliga struktur kan bevaras, alltså kan inte aktörer handla så att strukturen motverkas utan måste verka för att den upprätthåll. 10
När dessa restriktioner försvinner måste ingripandet från staten innehålla en annan individuell begränsning över alkoholinköpen. En uppgift som ingripandet hade var att informera om alkoholen och dess påverkning genom upplysning och undervisning. Hur gick staten tillväga när det skulle informeras om alkoholen efter avskaffandet? Exempelvis skulle man kunna tolka hur upplysningens och undervisningens innehåll som en begränsat ingripande för att hindra fylleri, men även försöka vara informativ genom att ge aktören kunskap som senare kan leda till att det sker en förändring i handlingsmönstret i förhållande till alkohol. Om man ska koppla socialisationsströmmen till motbokstiden kan man både under och efter se från statens sida att fostra aktörer till ett nyktrare liv. Exempelvis skulle aktören inte vara medveten om att strukturen med en motbok hänvisar till en syn där måttligt drickande är i fokus. Försvinnandet av motboken skapade en fri
9 Lundquist, 1984. s. 10–11.
10 Lundquist, 1984, s. 13 ff.
inköpsrätt över alkohol för människor, därmed lade staten sin tillit på invånarna att de skulle ta eget ansvar över sin egen alkoholkonsumtion. Hur skulle staten fostra aktörerna till det? 11
4. Metod och material
4.1 Metod
Undersökningen använder sig av en mix mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Tanken bakom att använda en så kallad ”mixed methods” är för att ge en helhetsbild av undersökningen genom en textanalys av Smålandsposten och en mer statistisk blick av nykterhetstillståndet från nykterhetsnämndens protokoll.
Den analysmetod som använts i denna undersökning är mixed methods och är en av tre stora analysmetoder inom samhällsvetenskaplig forskning. Konceptet med mixed methods är att den kvantitativa delen skall redovisa svar i form av siffror samt jämföranden och den kvalitativa delen handlar om att undersöka hur saker ligger till utan att jämföra olika siffervärden, istället görs det till exempel en textanalys. 12
Fylleriförseelserna har bearbetats kvantitativ då de är siffor i protokoll i nykterhetsnämnden, men det gjorde årsberättelserna bearbetades kvalitativt då informationen handlar om hur nykterhetstillståndet såg ut under åren. Smålandsposten analyserades för att kunna ge helhetsbilden en grund, då Smålandsposten är ett bra medel för att förklara hur tidningen ansåg alkoholtillståndet i Växjö. Smålandsposten skrev om när motbokens avskaffades och hur reaktionen var där, rattfyllerier och om hur utelivet såg ut i Växjö.
Siffrorna från protokollen används statistiskt för att skapa någon form av hänvisning för hur alkoholkonsumtionen såg ut för respektive år och redovisas med procent. I detta avseende blir begrepp som reliabilitet och validitet. Materialet skall ha hög reliabilitet för att kunna användas med mina avgränsningar.
Validitet handlar om att man mäter det man faktiskt ska mäta reliabilitet bearbetar pålitligheten. För att källan skall vara pålitlig behövs källkritik och noggrannhet. Protokollen måste undersökas med god validitet då det är de material som jag har använt mig av för att mäta antalet fylleriförseelser. Källorna arbetades på ett induktivt sätt, alltså att man utgår från materialet och formar empiriska generaliseringar utifrån det. 13
11Lundquist, 1984, s. 13 ff.
12 Trost, 2001.
13 Dahlgren & Florén, 2010
4.2 Material
Materialet jag har använt mig av är från åren 1953, 1955 och 1958 för att kunna följa framväxten av alkoholkonsumtionen innan och efter motboken avskaffades i Sverige. Närhetskriteriet uppnås då mina primära källor är relevanta för undersökningen.
En av mina primärkällor är 1944 års Nykterhetskomittén som höll en utredning om restriktionssystemet och motbokens effekt och varför den inte var optimal. Den innehåller förslag som hade förbättrat landets alkoholpolitik och lösningar till en bra nykterhetspolitik i framtiden. Denna källa används för att de en åskådlig bild på nationell nivå och förklaring till varför restriktionssystemet och motboken skulle avskaffas samt framtida åtgärder kommittén föreslog för ett förebyggande syfte. För att se effekten av motbokens avskaffande i Växjö använde jag mig av Smålandsposten från 1 oktober till 4 oktober 1955 för att få en bild av hur invånarna reagerade på avskaffandet. Smålandspostens uppgift var att rapportera om vad som händer i staden och därav tyckte jag att det var en källa som skulle komplettera min undersökning. Tendens kan finnas i denna källa och kan ge en ensidig bild av vad som hände under och efter den 1 oktober 1955.
Perioden är väl kort, men speglar hur det var just dagen då motboken avskaffades och kompletteras med källmaterialet från nykterhetsnämnden. Motiveringen kring Smålandsposten är att den då var en populär tidning och skulle representera hur folket upplevde motbokens avskaffande. Ett större material med andra tidningar skulle vara optimalt, men det fanns inte utrymme för det i undersökningen.
För att förstå vilka åtgärder som användes undersökte jag undervisningsmaterial som skulle användas i förebyggande syfte. En broschyr som statliga myndigheter skapade vid namn Stil, spänst, toppform som använder framgångsrika idrottsidolers åsikter om alkoholens påverkan på idrotten. Idrottsverksamheten är en viktig del som staten satsar på för att undvika ungdomsfyllerier. En kortfilm vid namn Flytande frukt är en källa som visar hur ett undervisningsmaterial kan se ut, då den är skapad av CFN.
En viktig källa för denna undersökning är nykterhetsnämnden i Växjö från åren 1953, 1955, 1956 och 1958.
Avgränsningen gjordes för att få en bild av nykterhetstillståndet innan och efter motbokens avskaffades Deras uppgift är att övervaka samt kontrollera nykterhetstillståndet i Växjö. Jag har använt mig av protokoll hos nykterhetsnämnden samt årsberättelser där det finns sekretessbelagda dokument som jag är medveten om. I årsberättelser finner man fylleriförseelser, samarbeten och hur det allmänna nykterhetstillståndet i Växjö utvecklas varje år. Årsberättelserna består av siffror och text och man måste tänka källkritiskt då siffrorna och data representerar de registrerade fylleriförseelser och reaktioner, alltså inte de oregistrerade antal som inte har blivit omhändertagna. Trots att källmaterialet är allmänna handlingar som är tillgängliga för allmänheten, så kommer inte personers fullständiga för- och efternamn att presenteras i undersökningen, i syfte att visa respekt och hänsyn till anhöriga som än idag är vid liv. En kompletterande källa som
användes var en statistisk årsbok från år 1959 för att få en övergripande bild av hur fylleriförseelserna utvecklades i Sverige.
4.3 Källkritik
En granskning av källmaterialet från de offentliga handlingarna har gjorts där källkritikens fyra punkter;
äkthet, tid, oberoende och tendens har kontrollerats. Arkivhandlingar från Växjö nykterhetsnämnd har hämtas hos Växjökommunarkivet och alla protokollshandlingar har en signatur som intygar läsaren vem som är författaren, samt att källan är en berättande kvarleva. Detta ger läsaren en övertygelse att källmaterialet är äkta. Källan är även tidsenlig med den information som den redovisar, då källmaterialet är protokollshandlingar som hanterar och kontrollerar månadsvis för varje år. Hursomhelst ger inte källmaterialet undersökningen ett felfritt resultat då alla personer som försämrade nykterhetstillståndet i Växjö inte registrerades hos nykterhetsnämnden. Protokollens som dokumenterar är oberoende då det handlar om en objektiv hantering av fyllerier och missbruk. Det finns ingen tydlig indikation att protokollshandlingarna skulle vara vinklat på något sätt som ändrar på nämndens självbild. Trots allt skall det inte uteslutas att nykterhetsnämnderna hade olika samarbeten med diverse nykterhetsföreningar i området, och att vissa enskilda ledamöter inom nämnden kunde varit medlemmar inom föreningarna, men risken är nog minimal.
Smålandsposten har analyserats med mina egna tolkningar och avgränsningarna var nödvändigt för att få svar på mina frågor. Genom ett begränsat empiriskt material har jag kunnat göra en djupgående undersökning. Genom mina tolkningar av materialet anser jag att validiteten stämmer och att andra forskare hade fått annat resultat av de tolkningar som den personen hade undersökt. I detta källmaterial har jag inte använt mig av forskningsetiska övervägande då inga personer refereras, men hade jag gjort det hade inte personerna behövt vara anonyma då tidningsartiklarna publicerades offentligt. Det bekymmer Smålandsposten har som källa är att tidningen har tendens då det är en konservativ dagstidning och att tidningsartiklar om fylleri och reaktioner på motbokens avskaffande redogöra inte allt som händer i Växjö.
Därför är nykterhetsnämndens protokoll ett bra källmaterial att komplettera och jämföra med Smålandsposten om just nykterhetstillståndet. tidning från 1955 den 3 oktober och framåt är att de ger en potentiell bild om vad som kunde ha hänt, alltså det finns inte en exakt bild av vad faktiskt hände.
Tidningsartiklarna i sig är inte en objektiv rapportering av det som hände, utan är ett medvetet och en begränsad selektion av nyheter vilket betyder att man inte kan förlita sig på dem som en trovärdig informationskälla. I detta fall har jag fått göra egna tolkningar av vad har skrivits och vad som möjligen kunde ha inträffat. Det som synliggörs i artiklarna är att syftet är att inte fokusera på frisläppandet av rusdrycker utan att lyfta fram invånarnas fokus på ölet. Smålandsposten har anpassat sitt urval till att inte
ta upp någon information om hur vin- och spritförsäljningen utspelade sig efter motboken avskaffades.
Frågor som man kan ställa sig efter att ha tänkt källkritiskt kan vara följande; Var det lika stor efterfrågan på vin- och starksprit som på öl efter systembolaget öppnade den 3 oktober 1955? Tidningen tar inte upp hur invånarna i Växjö reagerade på motbokens avskaffande samt hur de berörda myndigheterna i Växjö hade för åsikt. Hade de någon oro över avskaffandet?
5. Historisk bakgrund
I början av 1800-talet i Sverige kunde varje bondehushåll fabricera sitt eget brännvin. År 1855 avskaffades det att bondehushåll kunde tillverka sitt eget brännvin och brännvinslagstiftningen etablerades, där sakta men säkert började en framväxt inom fabriksbränning växa. Det brännvin som producerades i fabrikerna fann marknader i städerna samt ute på landsbygden genom lanthandeln, vilket gjorde det billigt och lättillgängligt. Det var en grund till det ökande alkoholmissbruket och fylleriet i Sverige på 1800-talet. 14 De nya restriktionerna som den nya lagstiftningen tillförde skilde man på försäljning och tillverkning åt.
Försäljningen av brännvin delades in i partihandel och minuthandel, där minuthandeln skapades för att försöka minska arbetarklassens enorma konsumtion av brännvin på krogarna och värdshusen. 15
För att kunna behandla utminiuteringen av brännvin skapades det bolag i städer som kontrollerade utskänkningen och minuthandeln. Syftet med bolagen var att man försökte förhindra missbruket av brännvin som sträckte sig till städerna och för att förhindrandet av att krogar skulle startas för att gå i vinst på att folk drack. Bolagen skulle drivas utan ett vinstintresse. Medlemmar av nykterhetsrörelsen och politiska personer ansåg att alkoholkonsumtionen var orsaken till sociala problem och fattigdom, där de bestämde sig att hjälpa arbetarklassen mot nykterhet. 16
Det bolagssystem som senare skulle lägga grunden för bolagsinstitutionens verksamhet var Göteborgssystemet som etablerades år 1865 som strävade efter att motarbeta den stora alkoholkonsumtionen inom arbetarklassen. För att detta skulle kunna ske medförde 1895 års försäljningsförordningen att alla bolag baserat på ett hälsoperspektiv; strukturera utskänkning och minuthandel av brännvin så att varje enskild krogägare inte fick någon ekonomisk vinst av försäljning av alkohol. Det var inte för en 1905 års försäljningsförordningen som gjorde att regeringen fastlade att all detaljhandel, dvs utskänkning och minuthandel, både i städer och på landsbygden skulle ges ett bolag, för att kunna nå en begränsad brännvinshandel. Detta ledde till att Göteborgssystemet blev obligatoriskt i hela Sverige. 17
14 Frånberg, 1985, s. 12–13.
15 Frånberg, 1985, s. 22–23.
16 Frånberg, 1985, s. 23, 25.
17 Johansson, 2008, s. 50, 73–74, 81–83, 91.
Öl och vin reglerades inte med 1855 års förordningen då ölet ansågs vara ett positivt alternativ till brännvinet. Det svenska nykterhetssällskapet och myndighetspersoner ansåg att det alkoholsvagare ölet som ett bra substitut för arbetarklassen. En tydlig konsekvens av bolagsinstitutionen var att brännvinskonsumtionen minskade, dock ökade ölkonsumtionen från 1860-talet till sekelskiftet. Öl blev det nya brännvinet och vinkonsumtionen ökade med inte lika mycket som ölet. Denna ökning av konsumtionen av öl och vin nådde senare till myndigheterna som klassicerande öl och vin inom samma lagstiftning som hanterade brännvinet. 18
Ungefär under samma tid bolagens bildning etablerades det två centrala figurer som var med och skulpterade det nykterhetspolitiska programmet på 1900-talet. Dessa två var Ivan Bratt och Ernst Andrée, som båda hade en vision att reglera och minska missbruket av rusdrycker i Sverige. Göteborgssystemet gällde i landet och strävanden av att förbättra nykterhetstillståndet och hälsan verkade visa resultat då det skedde en minskning av alkoholkonsumtion och fylleri, men detta räckte in till för nykterhetsrörelsen. Det nykterhetsrörelsen ville härmed var att det skulle finnas ett förbud mot rusdrycker, vilket sedan drev ett behov om individuell kontroll över inköpen. Ernst Andrée var en direktör för Göteborgssystemet och han föreslog att utminiuteringen av spritdrycker skulle bara säljas till individer med tillståndsbevis. Om man hade benägenhet att konsumera rusdrycker skulle man få kupongböcker där begränsade inköp skulle dokumenteras. Det gjordes en individuell kontroll i efterhand där tillståndsbeviset kunde dras in vid missbruk och då hamnade man på en förbudslista. Andrées idéer gick igenom i Göteborg den 1 oktober 1912 och spreds till ett fåtal städer. 19
Den andra personen Ivan Bratt var läkare och hade sedan början av 1900-talet yttrat sina idéer om reformering och individuell kontroll i form av Göteborgssystemet. Bratt höll med Andrée gällande utminiuteringen men talade istället om att försäljningen skulle ske genom en skriftlig revision vid inköp genom en anmälan till bolaget tidigare så de blev inskrivna hos bolagen. Aktiebolaget Stockholmssystemet bildades år 1913 där Ivan Bratt satt i bolagets ledning, samtidigt erhöll bolaget rätten för all brännvinshandel i Stockholm från och med 1914, liknade det Göteborgssystemet tidigare har haft.
Motboken introduceras samma år den 26 februari men bara i Stockholm och blev en annan variant av Andréesystemet som kunde användas av bolagen. 20
18 Johansson, 2008. s. 52–53, 55.
19 Johansson, 2008. s. 125-133.
20 Johansson, 2008. s. 125-126, 132-136. Bruun, 1985, s. 52 ff.
6. Nationell beslutsprocessen
6.1 Den statliga nykterhetskomittén
Statens offentliga utredningar valde att utreda det tidigare restriktionssystemet för rusdrycksförsäljning med motbok för att sedan komma med ett utkast om hur nykterhetsförhållandena, alkoholpolitiken och nykterhetslagstiftningen kommer förefalla i framtiden. Huvudpunkten kommer att vara att in forskning på alkoholfrågans ämne, relevanta aspekter om principbetänkandet samt folkupplysning. 21 Principbetänkandet handlar motiven till kommitténs ståndpunkt angående alkoholpolitikens grunddrag och de olika förslagens innehåll, vilket gör den till en relevant del till undersökningen. Nykterhetskomittén tar att det skall göras ett betänkande angående undervisning också. Genom en diskussion av de båda betänkande får man som resultatsvar på en frågeställning samt varför man valde att avskaffa motbokssystemet, d.v.s. vilka oror, risker och svårigheter man fick behandla i samband med avskaffandet samt vad för åtgärder man skulle använda sig av efteråt. 22
6.1.2 Bakomliggandeorsak
Ledamöter i riksdagen väckte förslag under andra världskriget om en utredning där den svenska nykterhetslagstiftningen och det underhaltiga nykterhetstillståndet skulle ses över. År 1943 utnämndes den så kallade “snabbutredningen”, men undersökte nykterhetstillståndets förfall som senare presenterade sitt förslag redan år 1944. Utredningen handlade om ökningen av fylleriförseelser och om det berodde på kriget, men upptäckte att det var en effekt av ökad berusningsdrickandet. Förklaringen till detta ansåg utredningen att det handlade om att yngre personer kunde få jobb lättare vilket ledde till att de hade pengar att köpa rusdrycker. I kombination med att inkomstnivåerna hade ökat och att kriget hade sänkt människors hämningar samt att det fanns en brist på andra konsumtionsvaror i landet. Fylleriet var mest extensivt inom yrkesgrupper med hög inkomst och bland tonåringar kom utredningen fram till. De beslutade att vänta med att utreda den svenska nykterhetslagstiftningen för att kriget skulle ha försämrat utredningsprocessen. I slutet av år 1944 beslutades nykterhetskomittén att det skulle göras en utredning på restriktionssystemet och motbokens följder. 23
21 SOU, 1952:12.
22 SOU, 1952:53.
23 Johansson, 2008, s. 319 ff.
6.1.3 Principbetänkandet
Restriktionssystemet och motbokens mening var att minska alkoholmissbruket därmed en minskning av alkoholkonsumtion. När restriktionssystemet var aktiv fanns det en debatt om systemet verkligen fungerar, speciellt nykterhetskomittén som påstod spritkonsumtionen var högre än den hade varit innan lanseringen av motboken. Nykterhetskomittén talade om att motboken hade indirekt skapat ett köpsug där man köpte ut sin fastställda maximigräns och en modernisering av dryckesseder som gjorde det populärt att ansöka om sin egen motbok. Ståndpunkten hos nykterhetskomittén var att den spritkonsumtionen i landet har eskalerat vilket har lett till ökning i fyllerisiffror och missbruk, alltså att motboken inte har dämpat spritkonsumtionen utan har varit en hjälpkraft för ens tillväxt. Alkoholkonsumtionens eskalering menade nykterhetskomittén vara oroväckande, framför allt för ungdomen. De konstaterade att motboken och ens restriktioner har med sannolikhet varit en drivkraft och faktor till den här eskaleringen. Brattsystemet hade inte kunnat verkställa sitt syfte om en begränsning kring försäljning av alkohol samt att både unga och missbrukare kunde få tag på motboken genom överlåtelser. Kommittén ansåg att systemet med motboken inte utförde det den egentligen skulle göra och skulle därmed avskaffas vilket gjorde att deras beslut om anskaffning hade slagkraft samt politiskt tung. 24
6.1.4 Åtgärd
En problematik kommittén fann var sambandet med alkoholfrågan och ungdomen. I deras undersökningar om alkoholskador och alkoholkonsumtion, specifikt fann de ett intresse mot utveckling av ungdomar från 17–26 års alkoholvanor. I deras undersökning kom de fram till att ungdomar bemöter alkohol tidigare i åldrarna och att de skapade ett samband till att de senare ville ha en motbok. Dessa alkoholvanor har lett till att ungdomsfylleri hade ökat sedan 1920-talet. Detta ledde till att nykterhetskomittén valde att ta slutsatsen att ungdomarna greps oftare för fylleri än vad den föregående ungdomsgenerationen gjorde.
Utvecklingen kring ungdomsfyllerier handlade inte om tillfälliga förseelser av välartade ungdomar utan av ungdomar där bristande utbildning och uppfostran fanns. 25
Kommittén ansåg att förslag på allmänna sociala åtgärder hade innebörd för ungdomars nykterhetstillstånd samt att utöka föreningsrörelse med fritids- och hobbyverksamheter. Särskilt menade de att idrottsrörelsen var viktig därför att inom idrottsrörelsen tar man upp alkoholens inverkan på presentationer. En konkurrent mot krogen och sällskapsdrickandet var fritidsintressen som hade en inverkan på alkoholkonsumtionen. De ansåg att man måste investera i ungdomen då de är nästa generation, vilket är anledningen varför kommittén ägnar mer uppmärksamhet åt ungdomen än vad man hade gjort tidigare. 26
24 SOU 1952:53, 103–106; Johansson, 2008, s. 324.
25 SOU 1952:53, s. 44, 47–50.
26 SOU 1952:53, s. 60, 109 ff.
Staten ville fokusera på det svenska föreningslivet och är en något som Hans-Erik Olsen skriver i sin avhandling ”Staten och ungdomens fritid. Kontroll eller autonomi”. Hans avhandling handlar i grund och botten om relationen mellan staten och ungdomens fritid. I sin avhandling nämner han när nykterhetskomittén nämner att det var föreningslösa ungdomar som löpte störst risk för fylleri, detta gjorde att staten beslutade att man skulle ge bidrag och resurser till det svenska föreningslivet. Staten valde sedan att införa ett generellt statsbidrag till alla föreningar förutom de partipolitiska i ett riksdagsbeslut år 1954.
Tanken med riksdagsbeslutet var att man trodde att fritidsaktiviteter skulle motverka exempelvis alkoholmissbruk, samt att bidragen skulle hjälpa organiseringen kring fritidsaktiviteter för den föreningslösa ungdomen. 27
En konsekvens av kommitténs utredning menar Lennart Johansson var det som förvandlade
“problembilden kring alkohol och dryckenskap”. Förr lade man fokus på arbetarklassen när man talade upprätta restriktioner och kontroll, dock lades fokus om alkoholpolitiken på ungdomarna. Lennart talar om att arbetarna skulle lära sig om sunda och mer borgerliga alkoholvanor, samtidigt som ungdomarna istället söka sig till det moraliska och sunda föreningslivet samt få information om alkoholens skadeverkningar.
Alltså handlade alkoholpolitiken om att fostra efterkrigstidens ungdomar till ett nyktert och skötsamt liv.
28
Andra proaktiva åtgärder som leder till förbättrat nykterhetstillstånd i allmänheten var människans förhållande till alkohol. Här handlade det om att förmedla kunskap om alkoholens verkningar och tala om missbruk, vilket forskningen kunde ha visat om man kunde ändra den allmänna opinionen.
Kunskapsspridningen skulle påverka alkoholbruket och det gjordes med hjälp av att upplysningsverksamheten trappades upp på arbetsplatser, fackföreningar och i skolan för att kunna nå ut till flera invånare. Förutom kunskap om alkoholens faror så kunde man betona vad som räknades som osunt alkoholbruk tack vare lagstiftande åtgärder mot offentligt fylleri eller mot att köra motorfordon berusad. 29 De här proaktiva åtgärder måste angripas mot missbrukare då det är för egna bästa och för andra skydd.
Detta gjorde att nykterhetsnämnden fick en större betydelse med åren. För att kunna leverera en effektiv nykterhetsvård, som kommer hålla i framtiden, krävs det en upprustning och ökade resurser till vårdanstalter och nykterhetsnämnder. Framför allt då ungdomsfylleri var ett stort och aktuellt problem. 30
Om det allmänna nykterhetstillståndet skulle förbättras i framtiden, speciellt för ungdomar, menade nykterhetskomittén att staten skulle behöva organisera och planera forskning om alkoholismen och
27 Olsen, 1992, s. 191–194.
28 Johansson, 2008, s. 390–395.
29 SOU 1952:53, s.111.
30 SOU 1952:53, s.113.
alkoholvanor effekter och orsaker. Forskningen låg till grund för den upplysningsverksamhet man sköte till allmänheten. Kommittén talade att undervisningen om nykterhet inte var tillräckligt bra och effektiv, utan saknade modernisering. Det var en orsak av att lärarnas utbildning inte var tillräckligt informerade om ämnet och det fanns en brist på riktlinjer samt regler om utbildning om nykterhet. 31 Detta var något som kommittén skulle poängteras. Lärarna behövde en modern syn på alkoholfrågan grundad i aktuell forskning samt hur undervisningen praktiskt kunde skötas. Behovet av en uppdaterad upplysning om alkoholens påverkan ansågs aktuellt, synnerligen då alkoholvanorna hade brett sug ut till alla lägre åldrar.32
Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) sysslade med nykterhetsundervisningen samt upplysningen. Även om CFN var ett samarbetsorgan med en förening med olika nykterhetsorganisationer så finansierades detta med statliga bidrag. CFN:s uppdrag var att behandla nykterhetsundervisningen och förespråka “ett allmänt nykterhetsfrämjande”. Nykterhetsupplysningen och undervisningen skulle utföras objektivt och sakligt, för att mana människor till nykterhet. Planen kring informationen är att individer själv skulle kunna bedöma och se över sina egna konsumtionsvanor. Ett samarbete mellan CFN och Sveriges Lärares Nykterhetsförbund (SLN) ledde en åtgärd i svenska skolor om nykterhetsundervisning vid namn “statsunderstödda föreläsnings och instruktionsverksamheten i alkoholfrågan bland lärarkårens och i skolorna”. Inom de allmänna upplysningskurserna introducerade man uppdaterad forskning som skulle ägna sig åt den nödvändiga nykterhetsundervisningen i den svenska skolan. Folkskollärare besökte en grupp som lockades till detta, men allmänheten hade också tillträde till dem. I samband med kurserna arrangerades det speciella instruktionsmöten för nykterhetsundervisningen, i detta sammanhang fanns det talare från CFN som strukturerade lektioner i alkoholfrågan. I nykterhetsundervisningen erbjöd CFN och SLN undervisningsmaterial i form av undervisningsfilmer, läro- och arbetsböcker samt handledning. 33
6.1.6 Propositionen
I propositionen som framlades tas det upp nya riktlinjer som skulle skulptera den framtida nykterhetspolitiken, där bland annat en ny försäljningslagstiftning för alkoholdrycker presenteras.
Motbokssystemet spelar en dominerande roll i den dåvarande nykterhetspolitiken och gick igenom en omprövning för att bedöma systemets påverkan på invånarna. Denna omprövning skulle starta tanken om motbokssystemet skall finnas eller inte. Propositionen anser att systemet totala effekt på alkoholkonsumtionen och nykterhetstillståndet bedöms hög och att dryga kostnader för administration av den individuella kontrollen. Via besparingar av dessa kostnader finns det utrymme för en upprustning av de positiva åtgärder som gynnar nykterhetstillstånd. Forskning, upplysning och undervisning inom nykterhetsfrågan skall betonas och ta en större del av nykterhetspolitiken. Detta skall undervisa den
31 SOU 1952: 53, s. 148.
32 SOU 1952:12, s. 15–17.
33 SOU 1952:12, s. 45–51.
framtida generationen och att de skall ha kunskaper om alkoholens negativa påverkan på individen och samhället. Upprustning skall även ske genom en ökning av resurser till nykterhetsvården, kommunala- och länsnykterhetsnämnder och ungdomens fritidssysselsättning. 34
En övergripande beskrivning vad propositionens allmänna riktlinjer är följande; 35
• Den nya nykterhetspolitiken skall inte genomgå någon ändring i principerna när det handlar om beskattning av sprit och vin. Propositionen anser att de relativt höga sprit- och vinpriser utgör ett värdefullt stöd till de positiva åtgärderna.
• Starköl skall få tillhandahållas och skall följa samma bestämmelser som gäller för spritdrycker.
Inga förändringar skall göras på ölets alkoholhalt.
• Lagstiftningen över försäljningen av sprit, vin och öl skall ge individen större frihet men också större ansvar. Försäljningen har en viktig uppgift som stöd för övriga nykterhetspolitiska åtgärder och fler begränsningar blir alltjämt nödvändiga, där man har försökt att göra reglerna enklare och efterlevnad kontrolleras. I stort sett blir inköpsrätten fri för individen då en myndig ålder har uppnåtts. Åtgärder mot alkoholreklamen.
• Handeln med rusdrycker skall hanteras av företag utan enskilt vinstintresse.
• En skärpning sker genom att spritförsäljning på restauranger inte får serveras före kl. 16 på vanliga arbetsdagar och kl. 14 på söndag och helgdagar. Utskänkning av vin får inte säljas för ens kl. 12.
• Måltidstvånget tas bort i koppling till vin.
6.1.7 Utskottsutlåtandet
I utskottsutlåtandet talar man om att riktlinjerna i propositionen är väsentliga för en sund nykterhetspolitik i framtiden. Motbokssystemet bör avskaffas och att betoningen skall läggas på positiva åtgärder om samhällets nykterhetspolitik. Upprustning av forskning, upplysning, undervisning och nykterhetsvård är något som framlagdes i propositionen och godtogs av utskottet. Likaså ansåg utskottet att ett större fokus på nykterhetspolitiska medlen såsom stöd åt ungdomsidrott och annan organiserad fritidsverksamhet bland ungdomen var gynnsam idé. Försäljning av rusdrycker skall och beskattningen går inte igenom större förändringar, utan bara vissa jämkningar utförs i försäljningslagstiftningen. 36
Detta handlar i första hand om utminiuteringen av rusdrycker då utminuteringsorganen ska kunna vägra alkoholmissbrukare och langare att köpa rusdrycker. Tidigare gällde Kungl.: Maj:ts förslag som innebar en
34 Proposition 1954:151, s. 1–2.
35Proposition 1954:151, s. 1-6.
36 Utlåtande särskilda utskottet 1954, Nr 1, s. 6.
skyldighet för utminuteringsorganen att inte föra en försäljning av rusdrycker till personer som har avstängts av nykterhetsnämnden, samt en skyldighet att föra en kontroll kring legitimation av födelsetid och födelsenummer. Utskottet föreslår att spärrlistor och legitimation i allmänhet skall inte behövas. Det som ska äga rum förklaras genom följande; ”Nykterhetsnämndens beslut skall ha karaktären av ett förbud för den avstängde att köpa rusdrycker. Om detta förbud skall de närmast berörda utminuteringsställena under-rättas. Ålderslegitimation skall endast krävas i undantagsfall.” 37 Något som förändras är att varje län som regel bör anordna ett försäljningsdistrikt med egen distriktschef. För att övervaka restauratörerna föreslås det en ny tjänstetitel så kallad intendent för utskänkningärenden, istället för resturangsinspektör som det var tidigare.
Utskottet behåller Kungl. Maj:ts förslag om att alkoholhalten i det vanliga ölet skall vara vid 2,8 viktprocent och att försäljningen av starkölet tillåts. I propositionen nämns det att starkölet ligger på samma nivå i försäljning såsom spritdryckerna. I detta fall föreslår utskottet att välskötta vinrestauranger, vid särskilda skäl, ska kunna gå möjligheten till tillstånd att utskänka starköl. I samma mening tillstryker inte utskottet om propositionens förslag om att spritutskänkningen skall säljas senare på dagen, alltså kl. 14 på söndagar samt helgdagar och kl. 16 på övriga dagar. Utskottets slutgiltiga förslag blir att utskänkning av alla rusdrycker börjar kl. 12 på vardagar och kl. 13 på söndagar samt helgdagar. Utskänkningen av öl skall få börja kl. 7 på morgonen, istället för kl. 9 som det tidigare var. Utskottet föreslår att provision vid rörlig försäljning av öl skall upphöras samt att förordning kring tillstånd till årsutskänkning av öl ska kunna ges för kortare tid än fyra år, även om sökanden inte har begärt detta. 38
Övergången till den nya nykterhetspolitiken skall genomföras som Kungl. Maj:t har föreslagit, att upprustningen av de positiva åtgärderna skall sättas i gång snarast då de nya försäljningsbestämmelserna träder i kraft den 1 oktober 1955. Slutligen vill utskottet genomgå en viss jämkning av lagtexten i syfte att eliminera berättigat tvivelsmål angående förordningens förenlighet med tryckfrihetsförordningen. 39
37 Utlåtande särskilda utskottet 1954, Nr 1, s. 7.
38 Utlåtande särskilda utskottet 1954, Nr 1, s. 7.
39 Utlåtande särskilda utskottet 1954, Nr 1, s. 8.
6.2 Genomförandet
Även om kommitténs riktlinjer och förslag om hur alkoholpolitiken skulle konstrueras i framtiden för ett bättre nykterhetstillstånd, dock fanns det oro om hur missbruk av rusdrycker skulle öka när motboken avskaffades. Debatten om hur det blir i landet när motboken kommer avskaffas präglas i landet, d.v.s.
övergångsperioden från ett etablerat system till något nytt. Man trodde att det skulle ske en ökning av inköp av rusdrycker, men att majoriteten av konsumenterna inte kommer öka sina inköp i någon större i mån.
Man hade i tanke att det finns människor som köpte ut sin ranson för att dela med sig eller rädslan för att förlora sin ranson. Risken om att det kommer finnas personer som med en ny frihet väljer att göra stort inköp som leder till alldaglig berusning, speciellt för ungdomar då de gamla åldersbestämmelserna på 25 år inte gällde. 40
I den nya försäljningslagstiftningen för rusdrycker sammanförs de framtida riktlinjerna där regeringen var överens med nykterhetskomittén in att restriktionssystemet och motboken skulle elimineras.
Uppmärksamheten lades på förebyggande åtgärder i form av en förbättrade nykterhetsvård med resurser från läns-och de kommunala nykterhetsnämnderna, forskning samt en optimal undervisning och upplysning om just nykterhetsfrågan. Ungdomsorganisationer fick ett större statsbidrag för att tackla den växande ungdomsfylleriet. Den nya lagstiftningen gav den enskilde individen “större frihet också större ansvar” och detta blev den nya inställningen för den svenska alkoholpolitiken. Den nya inköpsrätten för rusdrycker var giltigt för personer som har fyllt myndighetsålder på 21 år. Innan fanns det 41 systembolag i Sverige men de utvecklades till ett nytt riskbolag för detaljhandel benämnd Nya Systemaktiebolaget och där kunde man köpa exportöl på systembolaget. 41
40 SOU 1952: 53, s. 149–151.
41 Johansson, 2008, s. 330–335, 339–343.
7. Fylleriförseelser i Sverige
Det var förväntat att inköpen av alkoholen skulle öka under övergångstiden efter motboken avskaffades och att risken för fylleri och berusning. I källorna framgår det att de första veckorna utan motboken skedde det en ökning av inköp av alkohol i Växjö. En tolkning är att det verkade som att försäljningen med ölet verkade överskugga vin- och spritinköpen, men samtidigt kan man inte utesluta att det skedde en ökning av vin- och spritförsäljning, för att nyhetsartiklarna valde att rapportera om ölet. Lennart Johansson talar om att beslutfattarna hade förväntat sig en ökning i konsumtion av öl, vin och sprit men att de så kallade
“frihetsruset” efter motbokens avskaffades blev större än vad de kunde visualisera. Han poängterar att fylleriförseelserna i kombination med ungdomsfylleriet hade ökat kraftigt. 42
Alkoholkonsumtionens ökning ledde till att staten tog i akt efter ett år efter motboken avskaffande med ett förslag där man ville höja omsättningsskatten på spritdrycker för att hejda alkoholkonsumtionen. 43 I november 1956 och efter åren verkställde man skattehöjningar på rusdrycker vilket gjorde att alkoholpriserna höjdes, vilket stoppade alkoholkonsumtion utvecklingen. 44
42 Johansson, 2008, s. 366.
43 Johansson, 2008, s. 350–351, 366–368.
44 Rapport 130-Alkoholutvecklingen i Sverige, s. 33–36.
Källa: Statistiska årsboken 1959 tabell 1.
Källa: Statistiska årsboken 1959 figur 1
37544 38847 42676 41808 42734
54930
89714
85677
77222
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000 100000
1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958
Antal förklarade fylleriförseelser i Sverige mellan 1950–
1958.
Antal förklarade fylleriförseelser i Sverige mellan 1950–1958.
År Antal förklarade fylleriförseelser i Sverige mellan 1950–1958.
1950 37 544 1951 38 847 1952 42 676 1953 41 808 1954 42 734 1955 54 930 1956 89 714 1957 85 677 1958 77 222
8. Åtgärder i anslutning till genomförandet
8.1 Nykterundervisning och nykterhetsupplysni ng
Med den nya alkoholpolitiken kommer med nya riktlinjer i och med att motboken avskaffades, därmed lade man större fokus på bland annat undervisning och upplysning om alkoholens påverkan. Utredningen som nykterhetskomittén förde fram om restriktionssystemets samt motbokens effekter kom fram till att ungdomar var en riskgrupp av aktörer som man måste uppmärksammas och påverka på i framtiden.
Undersökningen om ungdomars alkoholvanor tar upp att ungdomar får större risk för fylleri då de flesta ungdomar bemöter alkohol tidigare i åldern. Främst talar man om ungdomar från olika sociala förhållanden såsom ofullständig utbildning och uppfostran. De åtgärder som skall förbättra ungdomarnas nykterhetstillstånd en satsning på ungdomsorganisationer, framförallt idrottsorganisationer samt en expanderad fritids- och föreningsverksamhet. Tanken var den föreiningslösa ungdomen har inga prioriteringar och därför löpte risk för alkoholmissbruk och därmed fylleri. Utöver detta behöver ungdomarna genomgå undervisning och upplysning om alkoholens påverkan. 45
Den nya riktningen som etablerades efter motboken avskaffades var en alkoholpolitik som gav individen större frihet och ansvar. En av riktlinjerna var de jag tog upp tidigare, alltså en satsning på undervisning och upplysning i Sverige. Regeringen faställde år 1954 att man skulle skapa och starta en propagandakampanj vid namn “Ansvar och Nykterhet” som en lösning till de förväntade “frihetsruset” efter motbokens avskaffades. Denna kampanj 44 startade på sommaren och utfördes i samarbete med CFN. 46 Denna kampanj 44 startade på sommaren och utfördes i samarbete med CFN. 47 Dessvärre fann jag inte någon 45 källa till om kampanjen genomfördes i Växjö eller inte. Upplysningen syntes i andra medier på 1950-talet. Det framställdes bildband, ljudband och filmer i upplysningssyfte om alkoholens påverkan. Det arrangerades landsomfattande tävlingar i skolan i landet. De allmänna upplysningskurserna höll igång, men nu var fokus på introduktionsmöten för nykterhetsnämnder, poliser och lärare. Som tidigare har nämnts fanns det ett samarbete mellan CFN och SLN för att utreda undervisningsmaterial. Ett material som skickades till folkskolor var en undervisningsbroschyr som skulle utarbetas av lärarna, då man vill påminnas om skolornas nykterhetsdag. 48
45 Elmér, 1961, s. 48–49.
46 Johansson, 2008, s. 366.
47 Elmér, 1961, s. 50 ff.
48 Elmér, 1961, s. 52–56.
Det är ett måste att ta upp nykterhetsupplysningen och nykterhetsundervisningen hur deras innehåll och utveckling förändrades under 1950-talet. I början av 1950-talet hade man likadan syn på nykterhetsupplysningen och nykterhetsundervisningen som åren tidigare. Alltså man använde sig av en form av skrämselpropaganda med glupska brännvinsdrakar, naturtrogen skrumplever i plast och moraliska ställningstaganden i alkoholfrågan. Detta ersattes med en mer vetenskapligt grundad information om alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. 49
Nu när systembolaget blev en nationell och enhetlig försäljningsorganisation kunde man driva egna upplysningar- och propagandakampanjer. Om vi ignorerar Ansvar och nykterhet, som var en statlig propagandakampanj, så var Operation Vin de nya Systembolagets första propagandakampanj och startades 1957. Kampanjens huvudsakliga syfte var att propagera för och information folket om fördelarna att välja vin istället för spirit. 50
CFN framställde en kortfilm där man förespråkar alkoholfria drycker över öl, vin eller spritdrycker.
Kortfilmen filmades i samma veva som riksdagen förde fram en proposition år 1954 där man tar upp nya riktlinjer för den framtida nykterhetspolitiken. Denna film skulle användas i utbildningssyfte och handlade om att sprida kännedom om de olika alkoholfria festdryckerna och deras användning till olika maträtter.
Den kunde användas inom den öppna handeln, alltså butiks- och lagerpersonal, personal i övrigt och inom skolväsendet. Staten skall understödja om möjligt reklamen för alkoholfria drycker under längre period av utredningen. Detta blev en reklamkampanj och tanken var att man ville normalisera de alkoholfria valet när man blir erbjuden alkohol. Staten var beredd på att stödja denna åtgärd då den omfattade de svenska folket och inte fokuserade på en riskgrupp. Den kunde användas i förebyggande syfte och i undervisningssyfte för invånare i riskgruppen.
8.2 Ungdomars fritid och organisationer
Ännu en förebyggande åtgärd för att förbättra ungdomarnas nykterhetstillstånd var i överenskommelse med nykterhetskomittén en satsning på ungdomsorganisationer för att kunna nå ut till den föreningslösa ungdomen. Olika nykterhetsföreningar hade etablerat olika kampanjer som skulle nå ungdomarna.
Föreningar som Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund och SLN är bara få som satsade på ungdomskvällar och fikakvällar i landet. Här kunde ungdomarna sitta och fika med de som arbetar med
49 Johansson, 2008, s. 406
50 Johansson, 2008, s. 407
föreningsarbete, vilket kunde leda till att ungdomar kunde få ett intresse för föreningsarbetet och deras åsikter kring alkohol.
Att få med ungdomar in i föreningar för att förhindra risken för missbruk och fylleri kan uppfattas som en socialiationsström, som Lundquist talar om att samhällsstrukturen fostrade till skilda roller under sitt liv.
51 Tanken bakom detta är att när ungdomarna går med i en förening, uppfostras de in i en roll och är en del av en gemenskap, i detta fall var det olika nykterhetsföreningar i Sverige som satsade på ungdomskvällar, för att indirekt främja nykterhet då det är nykterhetsföreningens grundläggande bas som ungdomskvällarna influeras av. Detta är inte något ungdomarna är medvetna över, vilket är de Lundquist menar om att aktörer inte är medveten om strukturens påverkan. 52 Främjandet av nykterheten är något som nykterhetskomittén ansåg föreningslivet skulle kontrollera. Detta skulle då bli en konkurrent mot krog och sällskapsdrickandet.
8.3 Övriga åtgärder
I korrelation till den numera fria spritförsäljningen som tog motbokens plats fanns det en risk att fylleri och missbruk skulle öka i landet. Med den nya alkoholpolitiken kom det nya riktlinjer som man skulle följa och en av dem var en satsning på nykterhetsvården. Skulle det ske en ökning i exempelvis Växjö, vilket det gjorde, skulle man inte ha goda förutsättningar då nykterhetsnämnden tar upp att det behövs en större skala ideellt arbete då arbetsbördan är hård. Även om de fanns olika organisation och föreningar i Växjö.
Några av dessa var bland annat stadens polis, länken och nykterhetsorganisationer som hade artiklar i tidningen för att locka nyktra människor eller missbrukare. Länkrörelsen hade reklamartiklar i Smålandsposten och de är en verksamhet som hanterar svåra missbrukare. I nykterhetsnämndens årsberättelser tas det upp hur de gångna åren och för åren 1953–1958 skriver de att med ökningen av fyllerier och missbruk behövs det en förstärkning av resurser som statliga medel samt ytterligare arbetskraft. 53
51 Lundquist, 1984, s. 10.
52 Lundquist, 1984, s. 12.
53 Växjö kommunarkiv: Protokoll Växjö stads nykterhetsnämnd 1953, 1955, 1956, 1958. § 7
9. Växjö stad
9.1 Effekten vid avskaffandet i Växjö stad
9.1.1 Media
1 oktober avskaffades motboken och det var på en lördag och det visade sig att affärerna inte var öppna då man var orolig över hur befolkningen skulle reagera. Affärerna öppnade måndagen den 3 oktober för då hade man haft tiden att bedöma effekterna från motbokens avskaffande. Lennart Johansson skriver i sin bok om att datumet var planerat att vara på en lördag då man inte ville ha öppna butiken när den fria rusdrycksförsäljningen började. 54
Effekten av den fria rusdryckförsäljningen var att folket lockades till försäljningen för att köpa öl. I en intervju med en överdirektör i Smålandsposten från den 3 oktober säger personen att han är missnöjd över ölutbudet. Det nya systembolaget har valt att minska leveransanbud från fem bryggerier i Sverige till två.
Överdirektören hade inget intresse av att köpa sprit och är irriterad att vin- och spritförsäljning har ett större utbud är ölet. Även om Överdirektören var irriterad över att ölutbudet var så lågt så var de flesta medborgarna nöjd då försäljningen av öl gick så bra att man behövde inrätta specialkassor för ölet. 55 En anställd som jobbade på systembolaget intervjuas och berättar om att arbetsförhållandena och arbetsbördan ökade också i kombination till den stora försäljningen av rusdrycker. 56
I Smålandsposten står det att aktionskommittén “Ansvar och nykterhet” hade begärt 6000 kr för en upplysningskampanj mot fylleriet. Kulturekonomiska nämnden och drätselkammaren hade emellertid ansett det onödigt att subventionera de fem danskvällarna som skulle ingå i kampanjen. En man från kommittén intervjuades och talar om att om man vill nå ungdomen måste man göra det i samband med något nöje. Han säger att det skall serveras nykterhetspropaganda i kombination till danskvällar. Han säger att det har förts en upplysningskurs om alkohol i Älmhult som senare kommer till Växjö. 57 På samma sida i 34 tidningen står det ett stycke om ölutskänkning. 18 ansökningar om tillstånd att bedriva årsutskänkning av öl ansöker näringsställen och kaféer. Åtta av ansökningarna styrktes och en bar som kammaren var osäker över men gav till slut tillstånd av att servera öl. Nykterhetsnämnden gick med på att denna bar skulle
54 Johansson, 2008, s. 333.
55 Smålandsposten, 1955-10-03, s. 4
56 Smålandsposten, 1955-10-03, s. 6.
57 Smålandsposten, 1955-10-03, s. 6.
kunna sälja öl, men inte länsnykterhetsnämnden. De påstår att baren i stor utsträckning besöks av skolungdomar samt butiks- och kontorsanställda ungdomar. Länsnykterhetsnämnden påpekar att baren ligger på Sandgärdsgatan och den gatan tillhålls för stadens så kallade ölgubbar. Det vore inte trevligt eller lämpligt om de skulle bidra till att öka den redan rådande trängseln på baren, säger länsnykterhetsnämnden.
En man som är emot att ge matställen tillåtelse till försäljning av öl säger följande; “Är det nödvändigt med pilsner på varje matställe?” och berättar att baren fortfarande kommer ha sin kundkrets.
Det nämndes ovan att motboken avskaffades på en lördag och tanken med det var att man inte vågade öppna den fria försäljningen förrän på måndagen. En intressant inblick på detta är vilken effekt detta hade på krogarna, då det frisläppta starkölet hade stor köpkraft på systembolaget. Nykterhetskomittén har poängterat att med motbokens avskaffande bör man förändra restriktionerna för utskänkning. De menade att kvantitetsbegränsningarna på krogarna och restaurangerna är identisk med vad motboken gjorde för att kontrollera maximigränsen av inköp av alkohol. Naturligt trodde de att alkoholinköpen skulle minska på krogarna och restaurangerna, vilket de gjorde rusch som systembolaget bemöttes av. Det var ölen som hade en dragningskraft och folk ville prova de. Folk ville smaka på det svenska ölet och inte missbruka det. 35 Detta kan man se i Smålandsposten då de intervjuade en ungdom som berättade att man köade till systembolaget och inte till en krog. 58 Detta kan man se i Smålandsposten då de intervjuade en ungdom som berättade att man köade till systembolaget och inte till en krog. 59
58 Johansson, 2008, s. 335–337.
59 Smålandsposten, 1955-10-03, s. 8.
9.1.2 Nykterhetsnämnden i Växjö stad
I årsberättelserna från åren 1953, 1955, 1956 och 1958 ser vi en ökning i fyllerier bland vuxna och ungdomar.
1953 700
1955 736
1956 793
1958 1070
Källa: Nykterhetsnämnden Växjö stad, årsberättelse 1953, 1955, 1956, 1958.
År 1953 redovisar nykterhetsnämnden att nykterhetstillståndet i staden avsevärt försämrats och inte minst ökningen av ungdomsfylleriet. Nykterhetsnämnden talar om att majoriteten av ungdomarna konsumerar sprit i anslutning till besök av dans- och andra offentliga nöjestillställningar. I samband med alkoholkonsumeringen på dans- och nöjestillställningar kombineras med tidigare konsumtion på dagen.
Att ungdomsfylleriet eskalerade var på grund av att det jobbmöjligheter för ungdomarna hade ökat och hade därmed lättare att skaffa sig alkohol. Under året hade ungdomarna börjar hänga vid vissa kaféer i staden där det har skapats olika ungdomsgäng där alkoholvanorna var ledande. Totalt var det 700 personer
0 200 400 600 800 1000 1200
1953 1955 1956 1958
Protokolls siffor från Nykterhetsnämnden Växjö stad, årsberättelse 1953, 1955, 1956, 1958
Protokolls siffor från Nykterhetsnämnden Växjö stad, årsberättelse 1953, 1955, 1956, 1958
