Slutsatser

Nykterhetskomittén förde en utredning som kom fram till att restriktionssystemet och motboken inte fungerade, utan skapar bara problem. Utredningen kom fram till att detta skulle avskaffas då det inte hade åstadkommit sitt syfte om att sänka alkoholkonsumtionen och alkoholvanor utan de hade istället ökat.

Ungdomarna var en riskgrupp som fick bemöta alkoholens skador, då kommittén upptäckte att ungdomsfylleriet var en ny problematik och att man började konsumera alkohol vid en tidigare ålder. När motboken avskaffades hade man förväntat sig en ökning av alkoholinköp men att den skulle ske en nedgång i försäljningen då konsumenterna hade vant sig med den nya alkoholpolitiken. Risken att vissa personer skulle göra stora inköp av alkohol och i samma veva förvänta en kortvarig ökning i berusning och fylleri bland det svenska folket, särskilt för ungdomarna.

I Växjö fanns det märkbara effekter av motbokens avskaffande den 1 oktober 1955 och en av de var invånarnas nyfikenhet om det frisläppta starkölet. Frihetsruset är ett begrepp som kan placeras in i detta sammanhang och att den fokuserade på starkölet. Under de första dagarna när det nya systembolaget öppnades så var ölförsäljningen över förväntat och man fick till och med etablera egna kassor för enbart starkölet. Varför frihetsruset kan anpassas inom starkölsförsäljningen är att skapa en större arbetsbörda för personalen som sedan klagade i Smålandsposten om deras arbetssituation efter motbokens avskaffades.

Efter de första veckorna så började ölförsäljningen trappas ner. Smålandsposten valde att bara rapportera om nyfikenheten om just starkölet och en viss persons missnöje kring ett dåligt utbud av öl inne på systembolaget. I mina källor fann jag ingen information om hur försäljningen av vin och sprit var, eller befolkningens åsikter om att det fria vinet och spriten som nu finns att köpa på systembolaget. En fundering

66 Lundquist, 1984, s. 13–14.

kring varför Smålandsposten valde att endast rapportera om starkölet var något nytt för Växjö befolkningen vilket i sig skapade frågor om starkölet istället för andra rusdrycker.

Effekterna som synliggjordes i Växjö speglar den generella utvecklingen som inträffade i Sverige i samband med motbokens avskaffande. Frihetsruset ägde rum i Växjö och det är precis vad kommittén förväntade sig. I Växjö ökade inköpen av alkoholdrycker i övergångsfasen vilket resulterades i en ökning av fylleri vilket syntes i nykterhetsnämndens årsberättelser. Statistiken över fylleriförseelser i både Sverige och Växjö visar en alkoholkonsumtionsöking efter avskaffandet och att effekterna blev alltmer omfattande och längre än vad man hade förväntat sig. Nykterhetsnämnden i Växjö beskriver det allmänna nykterhetstillståndet för året 1953 som negativ då fylleriförseelser ökar för vuxna och ungdomar. Dessa effekter kan kopplas till vad Johansson kommer fram till. Han talar om att motbokens avskaffning leder till en ökad alkoholkonsumtion av både sprit och öl, vilket var förväntat enligt beslutfattarna och nykterhetsvännerna. Kort efter motbokens avskaffande gjordes en kraftig höjning av alkoholpriser som tillfälligt stoppade konsumtionsökningen. ⁶⁷ Lennart redovisar spritförsäljningssiffror från det första motboksfria året då det nåde 58 miljoner liter, vilket är en ökning då tidigare år låg på 45 miljoner liter.

Mer oroande var ökningen av fylleriförseelser samt ungdomsfyllerier, som vi kan se fanns även i Växjö då nykterhetsnämnden poängterar det som ett problem. ⁶⁸

Polisen påstår att ungdomsfyllerier inte har ökat, medan nykterhetsnämnden har siffror på hur mycket den har ökat med, från 1953–1958 har ungdomsfyllerier ökat. I polisens fall kan det vara så att ungdomsfylleriet inte har ökat, men har fått en större belysning i samhället. Ungdomars alkoholvanor var ett problem då den allmänna konsumtionsökningen som hände efter motboken avskaffande. En komplikation om detta är att man inte kan vara helt säker på vilka aktörer som stod för majoriteten av alkoholkonsumtionen i början som avslutades i fylleri. Fylleriförseelserna som presenterades behöver inte representera befolkningen i Växjö, men kunde användas för att representera de nya riskgrupperna som ungdomar, storkonsumenter och missbrukare, vilka tidigare inte kunde köpa alkohol med det dåvarande restriktionssystemet och motboken.

Ökningen av fylleriförseelser i både Sverige och Växjö behöver inte betyda att det har skett en ökning i antalet fylleriförseelser i sig, utan att fylleriförseelser har numera uppmärksammats i samhället.

I undersökningen fann jag åtgärder som tog upp när restriktionssystemet och motboken avskaffades.

Nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning var något man ville satsa på, nu när den fria alkoholförsäljningen var en del av samhället. Man förde olika kampanjer där målet var att dämpa alkoholkonsumtionen och missbruket i landet, detta gjordes till exempel med en propagandakampanj som

67 Johansson, 2008, s. 350.

68 Johansson, 2008, s. 366.

utfördes med hjälp av CFN, som senare gjorde en kortfilm som skulle användas som undervisningsmaterial för både vuxna, ungdomar och barn. Deras mål var att lyfta upp alkoholens effekter och lyfta alkoholfridryck som ett acceptabelt alternativ. Vikten av en pålitlig fritidsverksamhet och föreningsrörelser, speciellt idrottsverksamhetens positivt inflytande, hade poängterats gentemot missbruk och drickande av alkohol då de främjar nykterhet. Om man tittar på vad nykterhetsnämnden från 1953–

1958 har för åsikter om önskade åtgärder poängteras en satsning på fritidsverksamhetens och fritidsaktiviteter att deras påverkan kan influera ungdomarnas nykterhetstillstånd. I undervisningsbroschyren Stil, spänst, toppform är innehållet ett övertänkt urval från de statliga myndigheterna då de siktar på att indirekt belysa läsaren om att avstå alkohol. Broschyren består av populära och framgångsrika idrottsprofiler som framhäver negativa effekter som alkohol har på ens fysiska och psykiska prestation. Några av dessa idrottsprofiler kan lätt ha varit någon av ungdomarnas idoler, vilket ökar chansen att de följer deras råd. Detta gör så att ungdomen omedvetet fostras in i en roll där ett mer nyktert liv är ett fokus i livet.

Fritidsverksamhet och föreningsrörelser hade en viktig roll efter motboken avskaffades, speciellt idrottsverksamheten. Stil, spänst, toppform är ett undervisningsmaterial som fostrade aktörerna naturligt men indirekt till nykterhet genom att eleverna följer de framgångsrika idrottsidolernas uppmaningar om att avstå alkoholen då den har negativ påverkan på prestation. Broschyrens innehåll kan tolkas som en form av kontroll, en restiktionsström, då det var staten som bestämmer vilken information man skulle undervisa till eleverna och hur man skulle göra det. Detta gjorde att man kunde styra ungdomarnas handlande iväg från orsakerna som påbörjar att deras alkoholvanor bildas till fylleri och missbruk. Nykterhetskomittén kom fram till att undervisningen om alkohol i skolorna inte var effektiv eller vetenskaplig. Detta ledde till att folkskolorna undervisade dålig och ineffektiv kunskap om alkohol. Efter motboken avskaffades valde man att satsa på att undervisa lärare då de har makt att förändra den nästa generationens nykterhetstillstånd.

Lärarna skulle genomgå en upplysningskurs som läraren skall uppdatera sin undervisning efter.

Upplysningskurserna kan ses som både en informations- och restiktionsström då det handlade om att ge lärarna den information som krävs efter att den nya alkoholpolitiken framställs och att lärarna undervisar om alkoholens verkningar utifrån vad de statliga myndigheterna och insatser har fastställt.

De föreningslösa ungdomarna var en riskgrupp för fylleri. Man ville få ungdomar in i föreningslivet och organisationer för att de då skulle ungdomarna någon form av ansvar, som leder till att alkohol inte blir en prioritet. Något man valde att göra i olika organisationer var att satsa på ungdomskvällar eller fikaträffar för att locka in ungdomar. Detta kan ses som en socialiationsström eftersom målet är att fostra ungdomen in i föreningslivet, i detta fall har vissa riktlinjer som föreningen följer såsom fylleri och missbruk är något man avstår.

Motbokenssystemets anda var att minska nykterhetstillståndet då man insåg att alkoholmissbruk var ett riktigt problem för män och kvinnor, speciellt ungdomar. Nykterhetsnämndernas uppgift var att hantera alkoholismen i landet och var en pelare i för att motbokssystemet skulle fungera. Lagstiftningen kan inte enbart minska alkoholkonsumtionen, då en lagtext inte kan förändra individer att sluta konsumera alkohol, alltså det behövs någon som bearbetar mot nykterhet vilket i detta fall var nykterhetsnämnderna. Kettil Bruun talar om att nykterhetsnämnderna höll Ivan Bratts vision i liv i 36 år, trots att nykterhetsnämnderna inte fick de resurser de behövde som ledde till att det blev för mycket. Detta kan man se genom att kolla på den procentuella ökningen av fylleriförseelser som rapporterades in hos nykterhetsnämnderna på bara några år.

I Lennart Johannssons bok Staten, supen och systemet talar han om att nykterhetskomittén hade flera skäl för att upphäva starkölsförbudet. Ett starkare öl skulle kunna fungera som ersättning för spritdrycker, främst de så kallade lättgroggarna. Missnöjet med måltidstvånget skulle minska då man kunde beställa starköl utan en måltid, istället för spritdrycker till maten. Nykterhetskomittén ville inte släppa starkölet helt fritt då det kan ha en negativ effekt på nykterhetstillståndet, därför skulle starkölet tillhandhållas ”under förutsättning att detta sker i samma former som gäller för rusdrycksförsäljningen”. Invånarna började köpa allt mer starköl och inte lika mycket spritdrycker, vilket vi ser i Smålandsposten då rapporterar att det inrättades fler specialkassor för enbart starkölet. Att invånarna blir missnöjda över att ölutbudet var lågt fast väljer ölet över andra spritdrycker visar att nykterhetskomittén hade rätt i det Lennart redovisar i sin bok.