Diskussion

Fylleriförseelser i både Sverige och i Växjö efter 1953 och efteråt kan bero på att avskaffandet och introduktionen av frihetsruset. Statistiken som har presenterats visar inte vilka aktörer stod för majoriteten av inköpen som slutade i fylleri. Nykterhetsnämnden och Lennart Johansson menar att de nya grupperna av missbrukare, ungdomar och storkonsumenter som stod för en övervägande del av inköpen.

Ungdomarnas nykterhetstillstånd något nykterhetsnämnden oroade sig över då de var en utsatt grupp av aktörer som påverkas av avskaffandet. Å andra sidan kan man inte exkludera andra grupper av aktörer som också köpte alkohol. En tänkbar orsak till att fylleriförseelser kraftigt ökade kan bero på att antalet fylleriförseelser i sig inte ökar, utan att polisen extra observant om fylleri relaterade brott. Detta behöver inte betyda att alla rapporterade skyldiga fylleriförseelser skulle kunna representera invånarna i Växjö, utan de kunde istället representera de nya grupperna av personer stod för en större del av inköpen av alkohol efter avskaffandet. De första veckorna innefattade en stor försäljning av främst öl, men också en sannolikhet annan alkohol, vilket visade sig i att systembolaget fick etablera specialkassor för enbart ölet.

Alkoholrusningen kan bekräfta att i början ville invånarna uppleva de nyheterna om det frisläppta ölet men också principen att det är ett nytt system för alkoholförsäljning. En fundering om försäljningen av alkohol efter avskaffandet är att efter rusningen förlorade invånarna i Växjö intresset att köpa stora mängder alkohol. År 1955 och framåt kan alkoholinköpen som slutade i fylleriförseelser bero på missbrukarna, ungdomar och andra stora konsumenter. Invånarna som inte var inne i dessa grupper slutade storhandla på systembolaget efter den första “stora” rusningen.

64 Växjö kommunarkiv: Protokoll Växjö stads nykterhetsnämnd 1953, 1955, 1956, 1958. § 7

Med hjälp av alla olika källor kan man skapa en potentiell bild om hur invånarna i Växjö hade och vilken effekt motbokens avskaffande hade på de. Smålandsposten, nykterhetsnämnden och polisen är källor som ger olika bilder och skiljer sig åt, vilket gör det svårt att dra helt korrekt beskrivningar och slutsatser. Bilden kan till och med bli lite motsägelsefull. Polisen och nykterhetsnämnden gav två olika uppfattningar om hur ungdomsfylleriet var efter avskaffandet. En bakomliggande orsak till att polisen inte la fokus på ungdomarna var för att alla invånare i Växjö var ett fokus på polisen. Överlag så hade inte ungdomsfylleriet ökat enligt dom. Denna information är som sagt taget från polisrapporter i Smålandsposten över gripna fyllerister. Här ska man ha i åtanke att Smålandsposten kan ha egna intressen och motiv för att endast rapportera om de gripna fylleristerna, såsom en metod för att betona hur allvarligt avskaffades blev. Detta behöver inte betyda att avskaffandet var negativt för Växjö, utan kan betyda att polisen numera var mer uppmärksamma och att fylleriet inte ökade. Den andra källan är nykterhetsnämnden och de uppmärksammade att ungdomar är i riskgrupp i samband med avskaffandet. Det finns skäl att vara kritisk om nykterhetsnämndens slutsats om att ungdomars nykterhetstillstånd hade blivit sämre i korrelation till motbokens avskaffning samt siffror som nämnden lyfter fram i sina protokoll. Under de årtalen som jag har valt har det alltid varit en kommentar om att ungdomsfylleriet ökar, speciellt ungdomars nykterhetstillstånd.

Problematiken ligger om nykterhetstillståndet verkligen hade försämrats därför att det inte fanns siffror då detta inte var en oro tidigare. Utöver detta så drar de kopplingen till att det är på grund av den “den goda ekonomiska situationen” att ungdomars nykterhetstillstånd blir sämre och kan nästan uppfattas som en förutfattad mening. Detta behöver inte gälla för ungdomarna i Växjö. Det kan föras en diskussion om validiteten och tillförlitligheten av nykterhetsnämndens siffror över fylleriförseelser i Växjö. Siffror behöver inte representera en realistisk mängd av äkta fylleriförseelser som begicks och siffror kan alltid ändras. Det behöver man vara medveten över.

Genom en granskning av kortfilmen kan man direkt koppla det till att CFN försöker nudda alkoholkulturen inom nöjes situationer. Detta synliggör hur aktörernas verklighet ser ut, då det är umgängeskretsen som påverkas av alkoholkulturen. I denna film visar de ett exempel på en danskväll hos en individ och de serveras bål, men inte vilken bål som helst utan den är alkoholfri. Om kamratkretsen och festandet har vant sig vid alkoholdrycker så kan de vänja sig med alkoholfria drycker också, vilket inte leder till missbruk och fyllerier. Lundquist talar om att aktörerna har en möjlighet att förändra sitt handlingsmönster, alltså att ungdomarna hinner förändra sina alkoholvanor innan det leder till missbruk och fyllerier. ⁶⁵ Att använda denna film i förebyggande syfte får aktörerna möjligheten till att välja alkoholfritt och därmed blir

65 Lundquist, 1984.

drickandet ansvarsfullt. Skulle detta visas för unga individer skulle de bli medvetna över det alkoholfria alternativet och förstå alkoholens påverkan.

Nykterhetskomittén undersökte effekter som restriktionssystemet och motboken hade bemött och kom fram till slutsatsen att de skapade ett köpbehov som automatiskt gjorde att individen handlar maxutdelningen vilket gjorde att dryckesseder moderniserades och efterfrågan om motboken ökade. En till tolkning som man kan göra på perioden innan och efter motboken är att den var en socialiationsström.

Motboken var en koncentrerad restriktion över individens alkoholintag och med hjälp av Lundquists analysmodell kan man tolka det svenska folket uppfostrades indirekt till en kultur av alkoholdrickande.

Aktörerna är inte medvetna om hur samhällsstrukturen påverkar i ens skapande av roller. ⁶⁶

10. Analys och slutsatser

10.1 Slutsatser

Nykterhetskomittén förde en utredning som kom fram till att restriktionssystemet och motboken inte fungerade, utan skapar bara problem. Utredningen kom fram till att detta skulle avskaffas då det inte hade åstadkommit sitt syfte om att sänka alkoholkonsumtionen och alkoholvanor utan de hade istället ökat.

Ungdomarna var en riskgrupp som fick bemöta alkoholens skador, då kommittén upptäckte att ungdomsfylleriet var en ny problematik och att man började konsumera alkohol vid en tidigare ålder. När motboken avskaffades hade man förväntat sig en ökning av alkoholinköp men att den skulle ske en nedgång i försäljningen då konsumenterna hade vant sig med den nya alkoholpolitiken. Risken att vissa personer skulle göra stora inköp av alkohol och i samma veva förvänta en kortvarig ökning i berusning och fylleri bland det svenska folket, särskilt för ungdomarna.

I Växjö fanns det märkbara effekter av motbokens avskaffande den 1 oktober 1955 och en av de var invånarnas nyfikenhet om det frisläppta starkölet. Frihetsruset är ett begrepp som kan placeras in i detta sammanhang och att den fokuserade på starkölet. Under de första dagarna när det nya systembolaget öppnades så var ölförsäljningen över förväntat och man fick till och med etablera egna kassor för enbart starkölet. Varför frihetsruset kan anpassas inom starkölsförsäljningen är att skapa en större arbetsbörda för personalen som sedan klagade i Smålandsposten om deras arbetssituation efter motbokens avskaffades.

Efter de första veckorna så började ölförsäljningen trappas ner. Smålandsposten valde att bara rapportera om nyfikenheten om just starkölet och en viss persons missnöje kring ett dåligt utbud av öl inne på systembolaget. I mina källor fann jag ingen information om hur försäljningen av vin och sprit var, eller befolkningens åsikter om att det fria vinet och spriten som nu finns att köpa på systembolaget. En fundering

66 Lundquist, 1984, s. 13–14.

kring varför Smålandsposten valde att endast rapportera om starkölet var något nytt för Växjö befolkningen vilket i sig skapade frågor om starkölet istället för andra rusdrycker.

Effekterna som synliggjordes i Växjö speglar den generella utvecklingen som inträffade i Sverige i samband med motbokens avskaffande. Frihetsruset ägde rum i Växjö och det är precis vad kommittén förväntade sig. I Växjö ökade inköpen av alkoholdrycker i övergångsfasen vilket resulterades i en ökning av fylleri vilket syntes i nykterhetsnämndens årsberättelser. Statistiken över fylleriförseelser i både Sverige och Växjö visar en alkoholkonsumtionsöking efter avskaffandet och att effekterna blev alltmer omfattande och längre än vad man hade förväntat sig. Nykterhetsnämnden i Växjö beskriver det allmänna nykterhetstillståndet för året 1953 som negativ då fylleriförseelser ökar för vuxna och ungdomar. Dessa effekter kan kopplas till vad Johansson kommer fram till. Han talar om att motbokens avskaffning leder till en ökad alkoholkonsumtion av både sprit och öl, vilket var förväntat enligt beslutfattarna och nykterhetsvännerna. Kort efter motbokens avskaffande gjordes en kraftig höjning av alkoholpriser som tillfälligt stoppade konsumtionsökningen. ⁶⁷ Lennart redovisar spritförsäljningssiffror från det första motboksfria året då det nåde 58 miljoner liter, vilket är en ökning då tidigare år låg på 45 miljoner liter.

Mer oroande var ökningen av fylleriförseelser samt ungdomsfyllerier, som vi kan se fanns även i Växjö då nykterhetsnämnden poängterar det som ett problem. ⁶⁸

Polisen påstår att ungdomsfyllerier inte har ökat, medan nykterhetsnämnden har siffror på hur mycket den har ökat med, från 1953–1958 har ungdomsfyllerier ökat. I polisens fall kan det vara så att ungdomsfylleriet inte har ökat, men har fått en större belysning i samhället. Ungdomars alkoholvanor var ett problem då den allmänna konsumtionsökningen som hände efter motboken avskaffande. En komplikation om detta är att man inte kan vara helt säker på vilka aktörer som stod för majoriteten av alkoholkonsumtionen i början som avslutades i fylleri. Fylleriförseelserna som presenterades behöver inte representera befolkningen i Växjö, men kunde användas för att representera de nya riskgrupperna som ungdomar, storkonsumenter och missbrukare, vilka tidigare inte kunde köpa alkohol med det dåvarande restriktionssystemet och motboken.

Ökningen av fylleriförseelser i både Sverige och Växjö behöver inte betyda att det har skett en ökning i antalet fylleriförseelser i sig, utan att fylleriförseelser har numera uppmärksammats i samhället.

I undersökningen fann jag åtgärder som tog upp när restriktionssystemet och motboken avskaffades.

Nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning var något man ville satsa på, nu när den fria alkoholförsäljningen var en del av samhället. Man förde olika kampanjer där målet var att dämpa alkoholkonsumtionen och missbruket i landet, detta gjordes till exempel med en propagandakampanj som

67 Johansson, 2008, s. 350.

68 Johansson, 2008, s. 366.

utfördes med hjälp av CFN, som senare gjorde en kortfilm som skulle användas som undervisningsmaterial för både vuxna, ungdomar och barn. Deras mål var att lyfta upp alkoholens effekter och lyfta alkoholfridryck som ett acceptabelt alternativ. Vikten av en pålitlig fritidsverksamhet och föreningsrörelser, speciellt idrottsverksamhetens positivt inflytande, hade poängterats gentemot missbruk och drickande av alkohol då de främjar nykterhet. Om man tittar på vad nykterhetsnämnden från 1953–

1958 har för åsikter om önskade åtgärder poängteras en satsning på fritidsverksamhetens och fritidsaktiviteter att deras påverkan kan influera ungdomarnas nykterhetstillstånd. I undervisningsbroschyren Stil, spänst, toppform är innehållet ett övertänkt urval från de statliga myndigheterna då de siktar på att indirekt belysa läsaren om att avstå alkohol. Broschyren består av populära och framgångsrika idrottsprofiler som framhäver negativa effekter som alkohol har på ens fysiska och psykiska prestation. Några av dessa idrottsprofiler kan lätt ha varit någon av ungdomarnas idoler, vilket ökar chansen att de följer deras råd. Detta gör så att ungdomen omedvetet fostras in i en roll där ett mer nyktert liv är ett fokus i livet.

Fritidsverksamhet och föreningsrörelser hade en viktig roll efter motboken avskaffades, speciellt idrottsverksamheten. Stil, spänst, toppform är ett undervisningsmaterial som fostrade aktörerna naturligt men indirekt till nykterhet genom att eleverna följer de framgångsrika idrottsidolernas uppmaningar om att avstå alkoholen då den har negativ påverkan på prestation. Broschyrens innehåll kan tolkas som en form av kontroll, en restiktionsström, då det var staten som bestämmer vilken information man skulle undervisa till eleverna och hur man skulle göra det. Detta gjorde att man kunde styra ungdomarnas handlande iväg från orsakerna som påbörjar att deras alkoholvanor bildas till fylleri och missbruk. Nykterhetskomittén kom fram till att undervisningen om alkohol i skolorna inte var effektiv eller vetenskaplig. Detta ledde till att folkskolorna undervisade dålig och ineffektiv kunskap om alkohol. Efter motboken avskaffades valde man att satsa på att undervisa lärare då de har makt att förändra den nästa generationens nykterhetstillstånd.

Lärarna skulle genomgå en upplysningskurs som läraren skall uppdatera sin undervisning efter.

Upplysningskurserna kan ses som både en informations- och restiktionsström då det handlade om att ge lärarna den information som krävs efter att den nya alkoholpolitiken framställs och att lärarna undervisar om alkoholens verkningar utifrån vad de statliga myndigheterna och insatser har fastställt.

De föreningslösa ungdomarna var en riskgrupp för fylleri. Man ville få ungdomar in i föreningslivet och organisationer för att de då skulle ungdomarna någon form av ansvar, som leder till att alkohol inte blir en prioritet. Något man valde att göra i olika organisationer var att satsa på ungdomskvällar eller fikaträffar för att locka in ungdomar. Detta kan ses som en socialiationsström eftersom målet är att fostra ungdomen in i föreningslivet, i detta fall har vissa riktlinjer som föreningen följer såsom fylleri och missbruk är något man avstår.

Motbokenssystemets anda var att minska nykterhetstillståndet då man insåg att alkoholmissbruk var ett riktigt problem för män och kvinnor, speciellt ungdomar. Nykterhetsnämndernas uppgift var att hantera alkoholismen i landet och var en pelare i för att motbokssystemet skulle fungera. Lagstiftningen kan inte enbart minska alkoholkonsumtionen, då en lagtext inte kan förändra individer att sluta konsumera alkohol, alltså det behövs någon som bearbetar mot nykterhet vilket i detta fall var nykterhetsnämnderna. Kettil Bruun talar om att nykterhetsnämnderna höll Ivan Bratts vision i liv i 36 år, trots att nykterhetsnämnderna inte fick de resurser de behövde som ledde till att det blev för mycket. Detta kan man se genom att kolla på den procentuella ökningen av fylleriförseelser som rapporterades in hos nykterhetsnämnderna på bara några år.

I Lennart Johannssons bok Staten, supen och systemet talar han om att nykterhetskomittén hade flera skäl för att upphäva starkölsförbudet. Ett starkare öl skulle kunna fungera som ersättning för spritdrycker, främst de så kallade lättgroggarna. Missnöjet med måltidstvånget skulle minska då man kunde beställa starköl utan en måltid, istället för spritdrycker till maten. Nykterhetskomittén ville inte släppa starkölet helt fritt då det kan ha en negativ effekt på nykterhetstillståndet, därför skulle starkölet tillhandhållas ”under förutsättning att detta sker i samma former som gäller för rusdrycksförsäljningen”. Invånarna började köpa allt mer starköl och inte lika mycket spritdrycker, vilket vi ser i Smålandsposten då rapporterar att det inrättades fler specialkassor för enbart starkölet. Att invånarna blir missnöjda över att ölutbudet var lågt fast väljer ölet över andra spritdrycker visar att nykterhetskomittén hade rätt i det Lennart redovisar i sin bok.

10.2 Analys med koppling till teori

Ungdomen skulle kunna socialiseras och fostras mot ett mer nyktert och hälsosamt liv, en socialiationsström. Lundquist talar om att rör sig om strukturer, i detta avseende de statliga myndigheterna, vill fostra och socialisera aktörer in i skilda roller. Aktören visste inte om hur strukturen påverkade den, i detta fall de statliga myndigheterna. Nykterhetsundervisningens material syftar på att fostra ungdomen och den framtida generationen genom att belysa de negativa effekterna som alkohol skapar hos individer samt orsakerna bakom ungdomens destruktiva alkoholkultur. ⁶⁹ Därmed skulle aktörerna fostras i en roll där man omedveten är varsam över de verkningar som alkohol skapar, vilket indirekt främjar nykterhet. För att förändra ungdomarnas alkoholvanor valde de statliga myndigheterna att publicera en broschyr som skulle lyfta fram alkoholens påverkan på prestation och detta berättades av olika idrottsidoler i broschyren Stil, spänst och toppform. Detta var ett sätt för statliga myndigheter att nå ut till ungdomar då man ville förändra deras framtida alkoholvanor. Den ledande maktstrukturen av restriktioner hade förändrats till en

69Lundquist, 1984, s. 11.

ny struktur som kännetecknade av de tre påverkansströmmarna, menat hur man då skulle kunna tolka denna kortfilm som undervisningsmaterial.

En optimal och fungerande samhällsstruktur är en som försöker påverka, kontrollera och styra ungdomarnas alkoholintag. Detta är en riktlinje som Stil, spänst, toppform följer då man använder sig av idrottsidoler för att framhålla att stimulerande ämnen är något ont, för både individen och samhället, och med all makt måste förhindras. I detta fall är det inte bara fokus på individen, utan på samhället. En outtalad förklaring är att ett “bra och välmående” samhälle är dess medborgare kan med eget engagemang kontrollera eller avstå alkohol. Här menar man att följderna och effekterna av ett alkoholmissbruk tillför med stor sannolikhet en destruktiv och negativ effekt på flera skilda områden i ett samhälle, exempelvis genom familj och jobb. Insatser hos nykterhetsvården kostar också samhället pengar med botar och förhindrar missbruk och fyllerier.

Skulle effekter efter motbokens avskaffande i Växjö tolkas av en eller flera påverkansströmmar?

Restriktionssystemet och motboken var ett sätt så att staten kunde kontrollera alkoholmissbruket och alkoholkonsumtionen. Samtidigt uppfostrades och socialiserades vi omedvetet in i en alkoholkultur, i och med motboken skapade en form av köpsug där man ville ha maxtilldelningen av alkohol samt att det finns en dryckeskultur som är populariserad inom vissa umgängeskretsar, speciellt hos ungdomar. Efter motboken avskaffades försvann restriktioner och kontrollen som skulle övervaka inköpen och därmed överkonsumtionen. Däremot finns den dryckeskulturen som vi är uppfostrade med. Dryckeskulturen hade utvecklats i Växjö därför att de som inte hade tillgång till att köpa alkohol då hade möjligheten till att göra de nu. Dryckeskulturen hos ungdomar var ur kontroll då ungdomsfyllerier ökade och att vissa ungdomsgäng hängde vid kaféer i staden och var berusade.

Hur skulle man kunna tolka vilka effekter som tog plats när motboken avskaffades med hjälp av påverkansströmmar? Det gamla restriktionssystemet som styrde innan den 1 oktober 1955 tolkas som en maktstruktur och en form av restiktionsström. Lundquist menar att den utgör att aktörerna inte skulle kunna agera mot den aktuella samhällsstrukturen. Motboken var en åtgärd som skulle kontrollera aktörernas alkoholinköp, så att missbruk av alkohol inte skulle kunna ske. Om en individ skulle vilja ha alkohol, så behöll aktören den strukturen för att individen tvingas att lyda restriktionerna om hur mycket som kunde tilldelas. Motbokssystemet gav individen ingen handlingsfrihet till alkohol eftersom bedömningen om hur mycket aktörer kunde få eller om aktören hade rätt till en motbok. För att få rätt till en motbok baserades på olika grupptillhörigheter och faktorer, såsom kön, ekonomi och ålder. Aktören nekas att ta egna beslut ifall aktören hade rätt till en motbok och planerade bestämmelser om hur mycket alkohol aktören hade rätt till att köpa. Informationsströmmen i detta sammanhang består av att undervisa ungdomsaktörerna genom

att poängtera och informera alkoholens skadeverkningar. Ungdomarna var den aktören som under restriktionssystemet och motbokens tid utvecklade destruktiva alkoholvanor, då de startade med drickandet tidigt och hade större risk för fylleri. I enlighet med Lundquists analysmodell handlar informationsströmmen om när aktören, i vårt fall ungdomar, får kunskap om vardagen kan effektivt ändra sitt handlingsmönster. ⁷⁰

Min egen slutsats är att innehållet i undervisningen för ungdomarna kan tolkas av alla tre påverkansströmmar beroende på hur man tolkade innehållet. Informationsströmmen bearbetar undervisningen till ungdomsaktörerna genom att informera om alkoholens förståelse. Ungdomarna kunde därmed bli medvetna om en del av sin vardag som de inte hade gjort innan, specifikt om hur

Min egen slutsats är att innehållet i undervisningen för ungdomarna kan tolkas av alla tre påverkansströmmar beroende på hur man tolkade innehållet. Informationsströmmen bearbetar undervisningen till ungdomsaktörerna genom att informera om alkoholens förståelse. Ungdomarna kunde därmed bli medvetna om en del av sin vardag som de inte hade gjort innan, specifikt om hur