Källkritik

En granskning av källmaterialet från de offentliga handlingarna har gjorts där källkritikens fyra punkter;

äkthet, tid, oberoende och tendens har kontrollerats. Arkivhandlingar från Växjö nykterhetsnämnd har hämtas hos Växjökommunarkivet och alla protokollshandlingar har en signatur som intygar läsaren vem som är författaren, samt att källan är en berättande kvarleva. Detta ger läsaren en övertygelse att källmaterialet är äkta. Källan är även tidsenlig med den information som den redovisar, då källmaterialet är protokollshandlingar som hanterar och kontrollerar månadsvis för varje år. Hursomhelst ger inte källmaterialet undersökningen ett felfritt resultat då alla personer som försämrade nykterhetstillståndet i Växjö inte registrerades hos nykterhetsnämnden. Protokollens som dokumenterar är oberoende då det handlar om en objektiv hantering av fyllerier och missbruk. Det finns ingen tydlig indikation att protokollshandlingarna skulle vara vinklat på något sätt som ändrar på nämndens självbild. Trots allt skall det inte uteslutas att nykterhetsnämnderna hade olika samarbeten med diverse nykterhetsföreningar i området, och att vissa enskilda ledamöter inom nämnden kunde varit medlemmar inom föreningarna, men risken är nog minimal.

Smålandsposten har analyserats med mina egna tolkningar och avgränsningarna var nödvändigt för att få svar på mina frågor. Genom ett begränsat empiriskt material har jag kunnat göra en djupgående undersökning. Genom mina tolkningar av materialet anser jag att validiteten stämmer och att andra forskare hade fått annat resultat av de tolkningar som den personen hade undersökt. I detta källmaterial har jag inte använt mig av forskningsetiska övervägande då inga personer refereras, men hade jag gjort det hade inte personerna behövt vara anonyma då tidningsartiklarna publicerades offentligt. Det bekymmer Smålandsposten har som källa är att tidningen har tendens då det är en konservativ dagstidning och att tidningsartiklar om fylleri och reaktioner på motbokens avskaffande redogöra inte allt som händer i Växjö.

Därför är nykterhetsnämndens protokoll ett bra källmaterial att komplettera och jämföra med Smålandsposten om just nykterhetstillståndet. tidning från 1955 den 3 oktober och framåt är att de ger en potentiell bild om vad som kunde ha hänt, alltså det finns inte en exakt bild av vad faktiskt hände.

Tidningsartiklarna i sig är inte en objektiv rapportering av det som hände, utan är ett medvetet och en begränsad selektion av nyheter vilket betyder att man inte kan förlita sig på dem som en trovärdig informationskälla. I detta fall har jag fått göra egna tolkningar av vad har skrivits och vad som möjligen kunde ha inträffat. Det som synliggörs i artiklarna är att syftet är att inte fokusera på frisläppandet av rusdrycker utan att lyfta fram invånarnas fokus på ölet. Smålandsposten har anpassat sitt urval till att inte

ta upp någon information om hur vin- och spritförsäljningen utspelade sig efter motboken avskaffades.

Frågor som man kan ställa sig efter att ha tänkt källkritiskt kan vara följande; Var det lika stor efterfrågan på vin- och starksprit som på öl efter systembolaget öppnade den 3 oktober 1955? Tidningen tar inte upp hur invånarna i Växjö reagerade på motbokens avskaffande samt hur de berörda myndigheterna i Växjö hade för åsikt. Hade de någon oro över avskaffandet?

5. Historisk bakgrund

I början av 1800-talet i Sverige kunde varje bondehushåll fabricera sitt eget brännvin. År 1855 avskaffades det att bondehushåll kunde tillverka sitt eget brännvin och brännvinslagstiftningen etablerades, där sakta men säkert började en framväxt inom fabriksbränning växa. Det brännvin som producerades i fabrikerna fann marknader i städerna samt ute på landsbygden genom lanthandeln, vilket gjorde det billigt och lättillgängligt. Det var en grund till det ökande alkoholmissbruket och fylleriet i Sverige på 1800-talet. ¹⁴ De nya restriktionerna som den nya lagstiftningen tillförde skilde man på försäljning och tillverkning åt.

Försäljningen av brännvin delades in i partihandel och minuthandel, där minuthandeln skapades för att försöka minska arbetarklassens enorma konsumtion av brännvin på krogarna och värdshusen. ¹⁵

För att kunna behandla utminiuteringen av brännvin skapades det bolag i städer som kontrollerade utskänkningen och minuthandeln. Syftet med bolagen var att man försökte förhindra missbruket av brännvin som sträckte sig till städerna och för att förhindrandet av att krogar skulle startas för att gå i vinst på att folk drack. Bolagen skulle drivas utan ett vinstintresse. Medlemmar av nykterhetsrörelsen och politiska personer ansåg att alkoholkonsumtionen var orsaken till sociala problem och fattigdom, där de bestämde sig att hjälpa arbetarklassen mot nykterhet. ¹⁶

Det bolagssystem som senare skulle lägga grunden för bolagsinstitutionens verksamhet var Göteborgssystemet som etablerades år 1865 som strävade efter att motarbeta den stora alkoholkonsumtionen inom arbetarklassen. För att detta skulle kunna ske medförde 1895 års försäljningsförordningen att alla bolag baserat på ett hälsoperspektiv; strukturera utskänkning och minuthandel av brännvin så att varje enskild krogägare inte fick någon ekonomisk vinst av försäljning av alkohol. Det var inte för en 1905 års försäljningsförordningen som gjorde att regeringen fastlade att all detaljhandel, dvs utskänkning och minuthandel, både i städer och på landsbygden skulle ges ett bolag, för att kunna nå en begränsad brännvinshandel. Detta ledde till att Göteborgssystemet blev obligatoriskt i hela Sverige. ¹⁷

14 Frånberg, 1985, s. 12–13.

15 Frånberg, 1985, s. 22–23.

16 Frånberg, 1985, s. 23, 25.

17 Johansson, 2008, s. 50, 73–74, 81–83, 91.

Öl och vin reglerades inte med 1855 års förordningen då ölet ansågs vara ett positivt alternativ till brännvinet. Det svenska nykterhetssällskapet och myndighetspersoner ansåg att det alkoholsvagare ölet som ett bra substitut för arbetarklassen. En tydlig konsekvens av bolagsinstitutionen var att brännvinskonsumtionen minskade, dock ökade ölkonsumtionen från 1860-talet till sekelskiftet. Öl blev det nya brännvinet och vinkonsumtionen ökade med inte lika mycket som ölet. Denna ökning av konsumtionen av öl och vin nådde senare till myndigheterna som klassicerande öl och vin inom samma lagstiftning som hanterade brännvinet. ¹⁸

Ungefär under samma tid bolagens bildning etablerades det två centrala figurer som var med och skulpterade det nykterhetspolitiska programmet på 1900-talet. Dessa två var Ivan Bratt och Ernst Andrée, som båda hade en vision att reglera och minska missbruket av rusdrycker i Sverige. Göteborgssystemet gällde i landet och strävanden av att förbättra nykterhetstillståndet och hälsan verkade visa resultat då det skedde en minskning av alkoholkonsumtion och fylleri, men detta räckte in till för nykterhetsrörelsen. Det nykterhetsrörelsen ville härmed var att det skulle finnas ett förbud mot rusdrycker, vilket sedan drev ett behov om individuell kontroll över inköpen. Ernst Andrée var en direktör för Göteborgssystemet och han föreslog att utminiuteringen av spritdrycker skulle bara säljas till individer med tillståndsbevis. Om man hade benägenhet att konsumera rusdrycker skulle man få kupongböcker där begränsade inköp skulle dokumenteras. Det gjordes en individuell kontroll i efterhand där tillståndsbeviset kunde dras in vid missbruk och då hamnade man på en förbudslista. Andrées idéer gick igenom i Göteborg den 1 oktober 1912 och spreds till ett fåtal städer. ¹⁹

Den andra personen Ivan Bratt var läkare och hade sedan början av 1900-talet yttrat sina idéer om reformering och individuell kontroll i form av Göteborgssystemet. Bratt höll med Andrée gällande utminiuteringen men talade istället om att försäljningen skulle ske genom en skriftlig revision vid inköp genom en anmälan till bolaget tidigare så de blev inskrivna hos bolagen. Aktiebolaget Stockholmssystemet bildades år 1913 där Ivan Bratt satt i bolagets ledning, samtidigt erhöll bolaget rätten för all brännvinshandel i Stockholm från och med 1914, liknade det Göteborgssystemet tidigare har haft.

Motboken introduceras samma år den 26 februari men bara i Stockholm och blev en annan variant av Andréesystemet som kunde användas av bolagen. ²⁰

18 Johansson, 2008. s. 52–53, 55.

19 Johansson, 2008. s. 125-133.

20 Johansson, 2008. s. 125-126, 132-136. Bruun, 1985, s. 52 ff.