4. Mål, prioriteringar och åtgärder
4.3 Åtgärder för de olika regionerna i Asien
De strategiska prioriteringar och åtgärder som beskrivs ovan bildar en gemensam grund för förbindelserna mellan EU och länderna i Asien över hela linjen och bör (i tillämpliga delar) vägleda oss i utvecklingen av våra förbindelser med Asien i stort. Dessa allmänna riktlinjer, som avspeglar Asiens mångfald, bör utvecklas vidare för var och en av Asiens underregioner och för våra viktigaste partner i regionen, såväl i våra landstrategier för utvecklingssamarbete med de enskilda utvecklingsländerna som i meddelanden som rör våra viktigaste partner. Det är emellertid möjligt att redan nu ange vissa centrala frågor vilka måste framhävas när det gäller varje enskild större region i Asien.
Sydasien
De fortsatta spänningarna mellan Indien och Pakistan (samt det mycket angelägna behovet av att stimulera framsteg mot en avveckling av kärnvapnen och en fredlig lösning av Kashmirfrågan), liksom det hot mot regional stabilitet som terrorism, religiös fundamentalism och etniska konflikter innebär (särskilt för Afghanistan och Sri Lanka) visar hur viktiga politiska frågor och säkerhetsfrågorna är på subkontinenten. EU bör grundligare överväga de stora politiska utmaningar regionen står inför och vara beredd att inta ett mera bestämt och långsiktigt förhållningssätt i sin politiska dialog med de viktigaste länderna i regionen.
Indiens roll som en regional och global aktör och den fortsatta förbättringen av förbindelserna mellan EU och Indien kommer att förtjäna särskild uppmärksamhet från vår sida. Ett snabbt återinförande av parlamentarisk demokrati i Pakistan kommer att utgöra ett viktigt bidrag till att bana väg för ett förstärkt samarbete med detta land.
Tveksamheten när det gäller globaliseringen och den nya WTO-rundan har kanske varit större i Sydasien än på andra håll i regionen. EU bör beakta detta när en allsidig ekonomisk och kommersiell strategi utformas gentemot Sydasien genom att stärka dialogen med länderna i regionen om en liberalisering av handel och investeringar och om politiska reformer och genom att ta itu med angelägna handelsfrågor på båda sidor. Den lokala styrkan i högteknologisektorerna och de pågående ekonomiska reformerna i Indien bör utnyttjas för att främja en mera koncentrerad inriktning på subkontinenten från europeiska ekonomiska aktörer. Ett starkare underregionalt ekonomiskt samarbete inom SAARC bör främjas, liksom en starkare integration av Sydasien i den vidare asiatiska regionen (t.ex. genom en breddning av Asiens deltagande i ASEM). En ökning av den ömsesidiga insikten om våra båda regioner kommer att prioriteras även i fortsättningen.
Generellt, vad beträffar våra relationer med Sydasien, bör vi stärka vår dialog och vårt samarbete rörande säkerhetsfrågor, ekonomiska och handelsfrågor, fattigdomslindring.
Mänskliga rättigheter och konfliktförebyggande åtgärder kommer också att prioriteras.
Vad särskilt gäller Indien bör färstärkningen av vårt bilaterala samarbete i politiska, ekonomiska och sociala frågor, gå jämsides med ett förbättrat partnerskap i globala frågor.
Stöd till ansträngningarna att lindra fattigdomen kommer att vara ett centralt inslag i EU:s biståndsinsatser. För att maximera effekten av våra begränsade resurser kommer vårt arbete inom områden som hälsovård och utbildning alltmera att inriktas på sektorstöd och modernisering av politiken. Vi kommer att i ökad omfattning samarbeta med regionala och lokala myndigheter och med nationella förvaltningar. De icke-statliga organisationernas roll kommer att bli avgörande, och kontakter mellan grupper inom det civila samhället i Europa och i regionen bör uppmuntras. Särskild betoning kommer att läggas på en utveckling av handeln och på ekonomiska reformer, eftersom tillväxt på bredare basis och ett förbättrat klimat för handel och investeringar kommer att vara av stor betydelse för att fattigdomen i regionen skall kunna minskas. Samordningen av EG:s och medlemsstaternas biståndsinsatser har redan visat sig vara effektiv, t.ex. vid ingripandet efter jordbävningen i Gujarat, och detta bör tjäna som förebild vid den fortsatta förstärkningen av komplementaritet och gemensamma insatser från alla EU:s givarländer.
Sydostasien
Asean och "ASEAN Regional Forum" kommer att fortsätta att vara det främsta forumet för vår dialog med Sydostasien om politik och säkerhetsfrågor, och det är viktigt att EU spelar en långsiktig roll i ARF. Mera allmänt bör vår dialog med Asean och dess medlemsländer medverka till att fastställa områden där Asean och EU kan samverka i globala säkerhetsfrågor och när det gäller globala utmaningar som t.ex. narkotika och gränsöverskridande brottslighet. Vi bör fortsätta att ge fullt stöd till konfliktförebyggande insatser i regionen (t.ex.
i den indonesiska och den filippinska övärlden och i Burma/Myanmar), och till det civila samhällets insatser för att främja öppenhet, gott styre av offentlig verksamhet och rättssäkerhet. I den politiska dialogen med Asean och dess medlemsländer bör vi framhålla frågor som rör de mänskliga rättigheterna.
I våra ekonomiska förbindelser med Asean och dess medlemsländer bör vi samverka för att stärka WTO, uppmuntra till att handel och investeringar underlättas och medverka till att finansiella och ekonomiska reformer genomförs. Stöd till förbättrade kontakter mellan de ekonomiska aktörerna i de båda regionerna kommer att vara betydelsefullt, särskilt inom sektorerna för ny teknik. Även insatserna för att stärka banden inom utbildning och intellektuellt och kulturellt arbete kommer att förstärkas.
När det gäller låginkomstländerna i regionen bör vi stödja de regeringar som åtagit sig att minska fattigdomen samtidigt som det i de mera utvecklade ekonomierna bör göras en särskild ansträngning att uppmuntra till insatser för en reformering av socialpolitiken och till att storstads- och miljöfrågor får vederbörlig uppmärksamhet. Stöd till att förbättra klimatet för handel och investeringar kommer att på ett avgörande sätt att medverka till utveckling och ekonomisk tillväxt i alla länder. Det civila samhällets insatser för att komma till rätta med frågor som rör fattigdom, styrelseformer och socialpolitik kommer även i fortsättningen att förtjäna vårt stöd, och dialogen bland grupper inom det civila samhället i våra båda regioner kommer att uppmuntras.
En fortsatt förstärkning av vårt sedan länge pågående partnerskap med Asean kommer att ges högsta prioritet under kommande år. Detta bör avspeglas såväl i en förstärkt och allsidig dialog med Asean i dess helhet som i en förbättring av våra bilaterala förbindelser med viktiga partner i Asean. Vi bör också ge aktivt stöd till en förstärkt regional integration på grundval av ömsesidig solidaritet inom Asean.
Indonesien, det största landet i regionen (och det fjärde folkrikaste landet i världen) kommer att fortsätta att utöva ett dominerande inflytande i hela regionen, och en fortsatt försämring av situationen där skulle kunna få mycket allvarliga följder för dess grannar. EG kommer att fortsätta att tillämpa den strategi som det redogjordes för i förra årets meddelande om Indonesien25 och samtidigt ytterligare överväga hur våra politiska och ekonomiska förbindelser och vårt samarbete med detta land på bästa sätt kan stärkas.
Förbindelserna mellan EU och Asean har sedan 1970-talet varit en ständigt inslag i våra relationer med Asien. Utvecklingen i regionen den senaste tiden gör det än viktigare att ytterligare stärka vårt samarbete på alla områden – politiskt, ekonomiskt och socialt. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att stärka den ömsesidiga förståelsen, att utveckla globala partnerskap och att fortsatt stärka våra förbindelser med viktiga parter i Asean.
Nordostasien
En förstärkning av förbindelserna med Kina kommer att medföra betydelsefulla möjligheter och samtidigt en utmaning för EU under de kommande åren. Kina har stadigt etablerat sig som en regional maktfaktor, och den kinesiska ekonomin, som fått ett uppsving genom stora inflöden av utländska investeringar och teknik, uppvisar en snabb teknisk utveckling. Kina är redan på väg att bli en stark konkurrent till länder med utvecklade ekonomier inom och utanför regionen och en anslutning till WTO kommer förvisso att leda till ökad ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft. Denna ökande ekonomiska makt kommer sannolikt att ta sig uttryck i en ökande kinesisk självsäkerhet på det regionala och det internationella planet.
Det är givetvis av intresse för EU att se till att Kina spelar en konstruktiv roll i samarbetet både i regionen och i världen. När vi arbetar vidare med de långsiktiga mål för bilaterala förbindelser som fastställdes 1998 och utvidgades 200126kommer vi därför att söka engagera Kina ytterligare i bilaterala och globala frågor. Särskilt kommer vi att verka för att
– se till att Kina fortsätter att utvecklas i en hållbar riktning som bidrar till att landet kan spela en konstruktiv och samarbetsvillig roll,
– engagera Kina ytterligare i det internationella samfundet genom en fortsatt förstärkning och fokusering av vår politiska dialog,
– stödja Kinas övergång till ett öppet samhälle genom en mera fokuserad och resultatinriktad dialog om mänskliga rättigheter, och att samverka med Kina för att stödja de reformer som behövs,
25 "Utveckling av närmare förbindelser mellan Indonesien och Europeiska unionen" (KOM(2000) 50, 2.2.2000).
26 De långsiktiga mål som uttrycks i kommissionens meddelande från 1998 (“Uppbyggnad av ett omfattande partnerskap med Kina” – KOM(98) 181, 25.3.1998) gäller i stort sett fortfarande, och inriktningen har förskjutits mot medellång sikt i vårt meddelande från 2001 – “EU-strategi för Kina:
– stödja Kinas integration i världsekonomin genom att verka för att landet snabbt ansluts till WTO samt att använda våra biståndsprogram och förbättra vår dialog på viktiga politikområden för att medverka till att anslutningen till WTO och den sociala och ekonomiska reformprocessen blir framgångsrik, och
– göra vårt bistånd till Kina mera effektivt och rikta våra program mot tre huvudområden:
stöd till reformprocessen, främjande av hållbar utveckling, vetenskapligt och tekniskt samarbete27, uppmuntrande av initiativ till sunda styrelseformer och främjande av rättssäkerheten.
Beträffande de två särskilda administrativa områdena Hongkong och Macao kommer EU att verka för att de får behålla sin autonomi enligt den princip om “ett land, två system” som finns inskriven i grundlagarna för respektive särskilda administrativa område. Detta är en central punkt i EU:s politik gentemot territorierna och ett viktigt inslag i våra förbindelser med Kina i dess helhet. I kommissionens politiska dokument från 1997 och 1999 om våra förbindelser med respektive region28 gjordes förbindelserna med de två särskilda administrativa områdena mera långsiktiga och EU åtog sig att följa utvecklingen och att utarbeta årliga rapporter om vart och ett av områdena.
Taiwan, som EU erkänner som separat tullområde men inte som suverän stat, är EU:s tredje största bilaterala handelspartner i Asien. Landets eventuella anslutning till WTO bör bidra till en fortsatt ökning av handels- och investeringsflödena och därmed sammanhängande dialoger. EU är förvissad om att tvisten med Kina endast kan lösas med fredliga medel och på grundval av en konstruktiv dialog.
När det gäller Japan har de bilaterala förbindelserna utvecklats avsevärt sedan den gemensamma deklarationen undertecknades 1991, och en regelbunden och bred dialog har etablerats. Detta avspeglar en växande ömsesidig medvetenhet om gemensamma intressen, t.ex. ett fortsatt sunt multilateralt system, gemensamma problem som miljöförstöring och det åldrande samhället, samt gemensamma värderingar som rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Den långa ekonomiska stagnationen i Japan har emellertid vållat oro för eventuella ogynnsamma effekter på världsekonomin och utsikterna för tillväxt i Asiens utvecklingsländer, liksom för minskad efterfrågan på export från EU och för en ytterligare ökning av den kraftiga obalansen i den bilaterala handeln. Dessutom ökar samarbetet mellan EU och Japan på det utrikespolitiska området, men det skulle kunna förstärkas avsevärt, vilket erkändes vid toppmötet mellan EU och Japan i juli 2000.
Mot denna bakgrund innefattar de prioriterade åtgärderna bl.a. att
– en gemensam handlingsplan antas vid toppmötet mellan EU och Japan 2001 i vilken ett antal samarbetsinitiativ skall fastställas som ger politisk synlighet och reellt innehåll åt förbindelserna under det kommande årtiondet. Detta kommer att bidra till att vi kan övergå från dialog till närmare politisk samordning och konkreta gemensamma åtgärder inom de politiska, säkerhetsmässiga, ekonomiska, juridiska och sociala områdena,
27 Avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Kinas regering (EGT L 6, 11.1.2000, s. 40).
28 “Europeiska unionen och Hongkong: efter år 1997” (KOM(97) 171, 23.4.1997); “Europeiska unionen och Macao: efter år 2000” (KOM(99) 484, 12.11.1999).
– en rationell dialog inleds om en lagstiftningsreform i syfte att gjuta nytt liv i den japanska ekonomin genom att ytterligare öppna marknaderna och stimulera inflöden av direktinvesteringar från EU,
– samarbetet mellan EU och Japan fördjupas på multilateral nivå, såväl inom WTO med målsättningen att omedelbart inleda en ny förhandlingsrunda i Doha, som på miljöområdet i syfte att ratificera och genomföra Kyotoprotokollet,
– Japan uppmuntras till att engagera sig ytterligare i samarbetet med dess närmaste grannar om icke-spridning, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, osv.
Betydelsefulla inslag den senaste tidens utveckling på Koreahalvön innefattar bl.a. att det gjorts betydande framsteg i riktning mot en politisk liberalisering och ekonomisk reform under ledning av president Kim Dae-Jung i Sydkorea, att en upptining av förbindelserna mellan Nord- och Sydkorea har inletts genom president Kims “solskenspolitik” och att ett toppmöte ägde rum förra året mellan honom och Nordkoreas president Kim Jong-il samt, när det gäller våra bilaterala förbindelser, att ramavtalet mellan EU och Sydkorea och den därtill knutna politiska deklarationen trädde i kraft den 1 april 2001 och i vilken den ökande styrkan i våra ekonomiska och politiska förbindelser framhävs liksom de nyligen upprättade diplomatiska förbindelserna med Nordkorea. De främst prioriterade åtgärderna kommer att innebära bl.a. att
– Sydkorea uppmuntras att fortsätta sina ekonomiska reformer,
– försoningsprocessen mellan Nord- och Sydkorea ges fortsatt stöd och att EU utvecklar sin egen dialog med Nordkorea på grundval av de principer som beslutades av rådet i oktober och november 2000 (respekt för mänskliga rättigheter, icke-spridning och ekonomisk reform). Detta kommer bl.a. att innebära en jämn ökning av kommissionens biståndsinsatser i den ekonomiska reformens inledande kritiska skede och en uppmuntran till Nordkorea att ytterligare vidga öppningen mot omvärlden,
– ramavtalet genomförs på ett effektivt sätt, däribland i synnerhet att våra ömsesidiga handels- och investeringsförbindelser förbättras, och att lämpliga initiativ tas till samarbete av gemensamt intresse, och
– samarbetet med Sydkorea fortsätter inom ramen för WTO.
I syfte att stärka förbindelserna med länderna i Nordostasien kommer vi särskilt att sträva efter att
– stärka vårt åtagande gentemot Kina och stödja dess integration i världsekonomin och dess omställning till ett öppet samhälle,
– bygga upp ett bättre globalt och regionalt partnerskap med Japan i politiska, ekonomiska och sociala frågor,
– fördjupa vårt partnerskap med Sydkorea och stödja försoningsprocessen mellan Nord- och Sydkorea , och
– stärka våra förbindelser inom ekonomi och handel med regionen i dess helhet och uppmuntra till nödvändiga reformer.
Australasien
Våra förbindelser med Australien och Nya Zeeland har utvecklats positivt under senare år och domineras inte längre i samma grad som tidigare av frågor om handel med jordbruksprodukter. I själva verket är dessa länder nu viktiga allsidiga handels- och investeringsparter till EU och blir allt viktigare som politiska parter, eftersom de utgör en väsentlig stabiliserande kraft i den vidare Asien-Stillahavsregionen. Även på multilateral nivå kan EU:s samarbete med Australien och Nya Zeeland fördjupas.
I de prioriterade åtgärderna ingår bl.a. att
– den ömsesidiga handeln och investeringarna ökas, men också att meningsfulla samarbetsinitiativ eftersträvas, t.ex. inom områdena utbildning, vetenskap och teknik, forskning och utveckling samt migrationspolitik, för att förbindelserna skall kunna fördjupas ytterligare,
– starkare allianser etableras på multilateral nivå, i synnerhet inom WTO, med sikte på att en ny förhandlingsrunda skall kunna inledas i Doha, och på miljöområdet med sikte på att Kyotoprotokollet skall kunna ratificeras och genomföras, och att
– det politiska samarbetet och biståndssamarbetet i regionen stärks.
I syfte att stärka förbindelserna med Australien och Nya Zeeland skall vi särskilt verka för att
– vidga våra ekonomiska och kommersiella förbindelser och fördjupa vårt bredare samarbete, och
– stärka vårt samarbete i globala och regionala frågor.
Regionala forum
Till skillnad mot vad som är fallet i våra förbindelser med Latinamerika, Medelhavsområdet och AVS-länderna finns det inte något enhetligt interregionalt forum där Europa och Asien samverkar. EU har sedan länge förbindelser med Sydostasien genom vårt partnerskap med Asean som har funnits sedan slutet av 1970-talet. I Sydasien har vi arbetat på att intensifiera våra förbindelser med SAARC sedan 1990-talet, och med Ostasien har ASEM-processen utvecklats snabbt sedan den inleddes 1996.
Möjligheterna för en förstärkning av förbindelserna mellan EU och Asean och mellan EU och SAARC har redan behandlats på annan plats i detta dokument. ARF (som är av särskilt intresse som ett av få regionala forum med deltagande från Sydasien) kommer att fortsätta att öka i betydelse allt eftersom dess verksamhet intensifieras, och EU kommer säkert att inta en långsiktig roll i detta viktiga forum.
Kommissionen har framhållit den betydelse den fäster vid ASEM-processen29 och de möjligheter ASEM ger för att förbättra dialogen och samarbetet mellan Asien och Europa på grundval av partnerskap på lika villkor och med ömsesidig respekt. ASEM-processen är ett utmärkt exempel på interregionalt samarbete, och vi kommer att fortsätta att verka för framsteg i var och en av dess “tre pelare” (politiskt, ekonomiskt och socialt). Särskilt bör vi utnyttja alla de möjligheter som ASEM erbjuder såsom ett forum för informellt åsiktsutbyte
29 Senast i kommissionens arbetsdokument “Framtidsutsikter och prioriterade områden för ASEM-processen (Asien-Europa-mötet) inför nästa decennium” (KOM(00) 241, 18.4.2000).
för ökad förståelse och förbättrat samarbete och utnyttja detta för att nå konkreta resultat på de olika prioriterade områden som fastställs i den ram för samarbete mellan Asien och Europa som antogs vid toppmötet i Seoul. ASEM utgör även ett viktigt tillfälle att stärka och bredda det offentliga engagemanget i förbindelserna mellan Asien och Europa30 och vi bör uppmuntra parlamentariker och det civila samhället till att delta i denna process.
Värdet av ASEM-processen kommer att stärkas ytterligare genom ett bredare deltagande.
Kommissionen skulle välkomna att det asiatiska deltagandet i ASEM utdvidgas till att även omfatta viktiga företrädare för subkontinenten samt Australien och Nya Zeeland (liksom EU:s deltagande i ASEM med tiden bör utvidgas i linje med unionens egen utvidgning).
Mera allmänt kommer vi fortsätta att med intresse följa utvecklingen i andra regionala forum i den vidare Asien-Stillahavsregionen, som det ekonomiska samarbetet i Asien och Stillahavsområdet (Asia-Pacific Economic Cooperation - APEC) och Asean + 3, samt i nya underregionala grupperingar, som West Pacific Forum.
I samband med att vi ytterligare förbättrar vår regionala dialog med våra partner i Asien, särskilt inom ASEM, kommer vi att utnyttja detta informella forum som ett framträdande exempel på ett framgångsrikt partnerskap mellan EU och Asien och behandla politiska, ekonomiska och sociala frågor på ett väl avvägt och allsidigt sätt, grundat på ömsesidigt intresse och partnerskap på lika villkor, och bidra till att Europa och Asien kan höja sin röst på den globala planet. Ett utökat deltagande i ASEM kommer att ytterligare stärka dess värde och dess förmåga att främja stabiliteten i regionen, att stödja multilaterala strävanden, att öka insikten om varandra och att stärka EU:s ställning och profil i Asien.