Åtgärder för att ta sig ur krisen

- Investera i utbildning och forskning men också i stöd till små och medelstora företag -

EU arbetar för att ta sig ur krisen under åren fram till 2020, och vissa gemensamma politikområden ska prioriteras för att se till att EU återgår till tillväxt.

Mot denna bakgrund har Europaparlamentet vid flera tillfällen antagit ståndpunkter om åtgärder som det anser bör prioriteras för att ta EU ur krisen genom att säkra en återgång till sysselsättning och hållbar tillväxt.

Intervjudeltagarna i denna Eurobarometer-undersökning blev ombedda att välja högst fyra åtgärder (bland elva förslag) som enligt deras åsikt bör prioriteras för att vi ska kunna ta oss ur krisen¹⁹.

Resultaten visar att EU-medborgarna anser att ökad sysselsättning och återgång till tillväxt måste främjas framför allt genom utbildning och genom stöd till små och medelstora företag.

• ”Investera i utbildning och forskning” fick den högsta andelen svar.

Detta politikområde prioriteras av fler än fyra av tio svarande (43 procent). Kort därefter följde ”stöd för små och medelstora företag samt mycket små företag”, som nämndes av 40 procent av intervjudeltagarna.

• ”Minska byråkratin” fick den tredje största andelen svar, med över en tredjedel (34 procent) av svaren. Detta alternativ kom före ”uppmuntra företagande” (30 procent) men framför allt långt före mer konkreta investeringsåtgärder som ”investera i förnybar energi och uppmuntra energisparande” (23 procent) och ”investera i innovation och forskning och utveckling” (22 procent) eller ”i miljön” (17 procent).

• Som en del i behovet av att stärka vår innovationskraft och forskningskapacitet uppgav en femtedel av EU-medborgarna att det är viktigt att

”minska kompetensflykten av högutbildade personer och yrkesarbetare som lämnar EU” (20 procent), men också att ”motverka skolavhopp”

(19 procent).

• Bland de andra alternativen på listan nämndes ”stödja stora företag och näringslivet” och ”införa ekonomisk styrning på EU-nivå för att samordna EU-medlemsstaternas ekonomiska politik” båda av 16 procent av de svarande.

• Andra åtgärder att vidta efter krisen nämndes betydligt mer sällan, i synnerhet att investera i ”solidaritet och bidra till integrering av personer som är utestängda från samhället” (15 procent) och att undanröja ”hindren för fri rörlighet för personer, varor och tjänster inom EU” (10 procent). Det sistnämnda har nog enligt många EU-medborgares uppfattning redan uppnåtts genom fullbordandet av den inre marknaden.

• Skillnaderna mellan medborgare i länder som tillhör euroområdet och medborgare i länder utanför euroområdet är ganska markanta när det gäller vissa åtgärder. Fyra av de fjorton förslagen på åtgärder som kan hjälpa EU att ta sig ur krisen nämns betydligt oftare bland de förstnämnda än bland de sistnämnda:

o ”Minska kompetensflykten av högutbildade personer och yrkesarbetare som lämnar EU”: 24 procent respektive 14 procent.

o "Investera i solidaritet och bidra till att personer som är utestängda från samhället integreras”: 19 procent respektive 9 procent.

o ”Införa ekonomisk styrning på EU-nivå för att samordna EU-medlemsstaternas ekonomiska politik”: 19 procent respektive 12 procent.

o ”Investera i miljön”: 19 procent respektive 14 procent.

• Omvänt nämndes ”Minska byråkratin” betydligt oftare av svarande utanför euroområdet (40 procent jämfört med 30 procent inom euroområdet).

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

A) Skillnader mellan medlemsstaterna

Liksom framgår av tabellen nedanför prioriterar EU-medborgarna de föreslagna åtgärderna i en ordning som varierar avsevärt från land till land. Vi ska koncentrera oss på de åtgärder som nämndes oftast.

• Att investera i utbildning och forskning (EU: 43 procent) valdes som en åtgärd att prioritera av en majoritet av de svarande på Irland (66 procent), på Cypern (59 procent), i Danmark och Tyskland (58 procent vardera), på Malta (57 procent), i Sverige (53 procent), i Luxemburg (51 procent) och i Rumänien och Frankrike (50 procent i båda länderna).

Svarande i Litauen (24 procent), Polen (30 procent), Italien (31 procent), Lettland, Spanien och Slovenien (alla tre 32 procent) förespråkar däremot mest sällan denna åtgärd.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

• Att stödja små och medelstora företag och mycket små företag (EU:

40 procent) ses som en särskilt relevant åtgärd bland svarande på Cypern (62 procent), i Grekland (54 procent), i Bulgarien och Frankrike (53 procent vardera), på Irland (51 procent) och i Tjeckien (50 procent). Stödet för denna åtgärd är emellertid betydligt mindre på Malta och i Danmark (28 procent i båda länderna).

• Att minska byråkratin (EU: 34 procent) prioriterades i Slovenien (54 procent), Nederländerna (53 procent), Finland (50 procent) och Litauen (48 procent), men valdes däremot bara av 15 procent av de svarande i Portugal och av 16 procent i Spanien.

• Att uppmuntra företagande (EU: 30 procent) för att hjälpa EU att ta sig ur krisen nämndes oftast i Grekland, Spanien och Lettland (alla tre 53 procent) samt i Tjeckien (50 procent). Det lägsta stödet för denna åtgärd uppmättes på Malta (10 procent), i Rumänien (12 procent), och i Tyskland (15 procent).

• Att investera i förnybar energi och uppmuntra energisparande (EU: 23 procent) var den prioriterade åtgärden bland svarande i Danmark (41 procent), på Cypern, i Ungern och i Österrike (samtliga 35 procent). Däremot är stödet för denna åtgärd mycket litet i Rumänien (8 procent) och Spanien (10 procent).

• Att investera i innovation och forskning och utveckling (EU: 22 procent) prioriteras av svarande i Sverige (47 procent), Danmark (38 procent) och Nederländerna (34 procent), medan de intervjuade i Spanien och Ungern (båda 13 procent) är betydligt mindre övertygade.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

B) Sociodemografisk analys

En sociodemografisk analys av resultaten avslöjar att svaren skiljer sig väsentligt åt beroende på vilken undergrupp som undersöks. Vi kommer att illustrera detta genom att inrikta oss på de åtgärder som har mest stöd bland EU-medborgarna.

• ”Investera i utbildning och forskning” är naturligtvis ett favoritområde för de yngsta svarande (50 procent i åldersgruppen 15–24 år jämfört med 40 procent bland svarande i åldern 55 år eller äldre). Detta politikområde har emellertid också starkt stöd bland chefer (54 procent, jämfört med 43 procent av arbetarna) och bland personer som står till vänster på den politiska skalan (48 procent jämfört med 46 procent av dem som står i mitten och 40 procent av dem som står till höger).

De mest högutbildade svarande är också mer benägna att nämna investeringar i utbildning och forskning (48 procent av de personer som studerat fram till 20 års ålder eller längre, jämfört med 36 procent av de personer som slutat skolan vid 15 års ålder eller tidigare).

Denna åtgärd stöds också av 48 procent av de svarande som anser att krisen inte har påverkat deras personliga situation (jämfört med 41 procent av de svarande som anser att krisen har haft en betydande påverkan på deras personliga situation).

• ”Stödja små och medelstora företag och mycket små företag” är, logiskt nog, en åtgärd som egenföretagare (47 procent jämfört med 38 procent av de hemarbetande) anser bör prioriteras. Detta tillvägagångssätt förespråkas också av de mellersta åldersgrupperna (43 procent i åldersgruppen 25–39 år och 42 procent av de svarande mellan 40 och 54 år), samt av svarande som inte anser att deras land ska ge ekonomiskt stöd till andra medlemsstater som drabbats av svårigheter (45 procent, jämfört med 38 procent av de svarande som är för sådant stöd).

• Att ”minska byråkratin” verkar prioriteras högre bland män än bland kvinnor (36 procent respektive 32 procent). De äldsta svarande verkar också mer villiga att stödja denna åtgärd (38 procent i åldersgruppen 55 år eller äldre jämfört med 24 procent i åldersgruppen 15–24 år). Att tillhöra en mer ”gynnad”

social grupp verkar också påverka svaret: denna åtgärd nämndes av 37 procent av cheferna och 38 procent av egenföretagarna.

Det är också värt att notera att 39 procent av de personer som står till höger på den politiska skalan nämnde denna åtgärd, jämfört med 36 procent av dem i mitten och 32 procent av dem till vänster.

• "Uppmuntra företagande” slår naturligtvis an en sträng framför allt hos egenföretagare (38 procent) men tenderar att nämnas något mindre ofta bland chefer och arbetslösa (29 procent i båda fall).

Svarande som står till höger på den politiska skalan (35 procent) stöder sådana åtgärder i högre grad än personer som står i mitten (30 procent) eller till vänster (28 procent).

• "Investera i förnybar energi och uppmuntra energisparande”

nämndes oftare bland de mest högutbildade svarande (27 procent av de personer som hade studerat längst jämfört med 19 procent av de personer som slutade skolan före 16 års ålder). De mest ”gynnade” sociala grupperna lägger också större vikt vid miljöfrågor: 29 procent av cheferna prioriterade detta alternativ (jämfört med 18 procent av de arbetslösa och 17 procent av de personer som har svårt att betala räkningarna större delen av tiden).

• ”Investera i innovation och forskning och utveckling” är en åtgärd som i första hand förespråkas av män (25 procent jämfört med 19 procent av kvinnorna), de mest högutbildade (29 procent jämfört med 16 procent av de personer som slutade skolan vid 15 års ålder eller tidigare) och chefer (30 procent jämfört med 15 procent av de arbetslösa).

Denna åtgärd valdes också av 27 procent av de svarande som står till höger på den politiska skalan, jämfört med 24 procent av de svarande i mitten och till vänster. Dessutom nämndes den oftare av de personer som placerar sig själva högst upp på den sociala skalan än av dem som placerar sig själva längst ned (28 procent respektive 16 procent).

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

De sex oftast nämnda åtgärderna.

- Krav på strängare reglering av aktörerna på finansmarknaden - Just nu diskuteras ett antal olika åtgärder för att förhindra och undvika kriser i framtiden inom EU:s institutioner. Under undersökningen tillfrågades EU-medborgarna om hur effektiva de anser att vissa av dessa åtgärder skulle vara effektiva sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Fem av de sju åtgärderna får till och med stöd från mer än 60 procent av deltagarna i undersökningen.

• Den åtgärd som fick flest positiva svar (70 procent) är ”strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer (t.ex. genom reglering av handlarnas bonusar)”.

• ”Skapa en europeisk valutafond som ingriper om något EU-land skulle drabbas av stora ekonomiska och finansiella svårigheter” fick det näst högsta resultatet (67 procent). Strax därefter följde åtgärder för att få EU-länderna att ”följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott” (65 procent).

• Att förbättra ”samrådet mellan EU-medlemsländerna när de utarbetar sina nationella budgetar” anses förnuftigt av 64 procent av EU-medborgarna.

• Därnäst följer ”införa ekonomisk styrning på EU-nivå, säkra samordningen mellan den ekonomiska politiken, finanspolitiken och budgetpolitiken i alla medlemsländer”. Sextiotre procent av de svarande anser att detta skulle kunna vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden.

• Mer än hälften av de svarande (58 procent) anser att det skulle vara en effektiv åtgärd att låta EU-medlemsstaterna ”lägga fram sina nationella budgetar för kommissionen”.

Slutligen anser en relativ majoritet av intervjudeltagarna (47 procent) att införande av ”en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner”

skulle vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser inom EU i framtiden.

Andelen "Vet ej"-svar var särskilt hög (21 procent) när det gällde denna åtgärd.

Detta tyder troligen på en viss grad av förvirring kring detta alternativ, som

20 QC14 I EU:s institutioner för man i dagsläget diskussioner om åtgärder för att förhindra och undvika kriser i framtiden. Kan du för var och en av dessa åtgärder säga om du anser att den skulle vara effektiv eller inte när det gäller att förhindra och undvika kriser i framtiden?

Svarsskala: Mycket effektiv; Ganska effektiv; Inte särskilt effektiv; Inte alls effektiv.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

tolkas på många olika sätt i dagsläget och kan vara relativt komplicerat att förstå.

Dessutom anser kanske några svarande att om en sådan åtgärd skulle införas, skulle bankerna säkerligen i sin tur låta sina kunder, dvs. EU-medborgarna själva, betala för alla former av skatt på finansiella transaktioner.

• Ett betydande antal EU-medborgare saknade uppfattning i frågan, oavsett vilken åtgärd den handlade om (andelen "Vet ej”-svar varierar mellan 16 procent och 21 procent). En inte oansenlig del av befolkningen föredrog att inte ge sig in på att uttala sig om dessa relativt tekniska och komplexa frågor.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

• Vidare framgår att fler svarande i euroområdet än utanför euroområdet anser att de föreslagna åtgärderna skulle vara effektiva sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden. Detta gäller samtliga föreslagna åtgärder, och beror delvis på att andelen ”Vet ej”-svar i samtliga fall är högre utanför euroområdet.

Den största skillnaden mellan de två områdena märks i andelen positiva svar på frågan om incitament eller bestraffningar för att uppmuntra EU:s medlemsstater att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott. Skillnaden är 13 procentenheter (70 procent respektive 57 procent).

A) Skillnader mellan medlemsstaterna

Skillnaderna mellan de 27 medlemsstaterna är ganska betydande när det gäller synen på de föreslagna åtgärderna. Vissa länder skiljer sig från mängden genom en mer positiv syn på alla de föreslagna åtgärdernas effektivitet.

Detta gäller framför allt Cypern, Belgien, Grekland, Italien, Slovakien, Nederländerna, Österrike och Tyskland. De svarande i Storbritannien och Estland är tvärtom minst övertygade om att de föreslagna åtgärderna skulle vara effektiva.

• När det gäller den ledande åtgärden, ”strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer (t.ex. genom reglering av handlarnas bonusar)” (EU: 70 procent), finns det vissa skillnader i hur starkt stödet är.

Svarande i Slovakien och på Cypern (båda 85 procent) samt i Tyskland (81 procent) är mest övertygade om att detta skulle vara en effektiv åtgärd.

• Svarande på Cypern (88 procent), i Slovakien (85 procent) och i Belgien (80 procent) anser oftast att skapande av en europeisk valutafond som ingriper om något EU-land skulle drabbas av stora ekonomiska och finansiella svårigheter (EU: 67 procent) skulle vara en effektiv åtgärd. Det samma gäller incitament eller ekonomiska bestraffningar för att uppmuntra medlemsstaterna att följa gemensamt utformade EU-regler om skulder och offentliga underskott (EU: 65 procent) (87 procent på Cypern, 82 procent i Slovakien och 81 procent i Belgien).

• Cypern (87 procent), Slovakien (83 procent) och Belgien (79 procent) är även de länder där flest svarande anser att förbättrat samråd mellan EU-medlemsstaterna när de utarbetar sina nationella budgetar (EU: 64 procent) skulle vara ett effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden.

• Svarande i Slovakien (85 procent), på Cypern (83 procent) och i Belgien (79 procent) anser dessutom i störst utsträckning att införande av ekonomisk styrning på EU-nivå och säkrad samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken och budgetpolitiken i alla medlemsstater (EU: 63 procent) skulle vara en effektiv åtgärd.

• Att lägga fram medlemsstaternas nationella budgetar för kommissionen (EU: 58 procent) ses även det som ett potentiellt effektivt sätt att förhindra och undvika kriser i framtiden främst bland svarande på Cypern (84 procent), i Slovakien (78 procent) och i Belgien (76 procent).

• Slutligen är de svarande i Österrike (67 procent), Tyskland (62 procent) och Slovenien (61 procent) mest övertygade om att ”införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner” (EU: 47 procent) skulle vara en effektiv åtgärd.

Den största andelen ”Vet ej”-svar på dessa frågor, oavsett vilken åtgärd frågan gällde, uppmättes framför allt på Malta, i Litauen, i Rumänien, i Estland, i Bulgarien, i Polen och i Storbritannien.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

B) Sociodemografisk analys

• För det första är skillnaderna mellan könen mycket betydande när det gäller svaren om de föreslagna åtgärdernas effektivitet. Fler män än kvinnor anser att de föreslagna åtgärderna skulle kunna bidra till att förhindra och undvika kriser i framtiden. Detta gäller samtliga åtgärder:

o Införa ekonomisk styrning på EU-nivå: 65 procent respektive 59 procent.

o Skapa en europeisk valutafond: 70 procent respektive 65 procent.

o Införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner: 50 procent respektive 45 procent.

o Medlemsstaternas nationella budgetar läggs fram för kommissionen:

61 procent respektive 56 procent.

o Strängare reglering och tillsyn av finansmarknadens aktörer: 73 procent respektive 68 procent.

o Uppmuntra eller ekonomiskt bestraffa EU-medlemsstater: 67 procent respektive 63 procent.

o Förbättra samrådet mellan EU-medlemsstaterna: 66 procent respektive 62 procent.

Det är värt att notera att män emellertid också något oftare än kvinnor anser att dessa åtgärder skulle vara ineffektiva. Kvinnorna utmärker sig framför allt genom sin betydligt högre andel ”Vet ej”-svar.

• I allmänhet är det svarande i de mellersta åldersgrupperna (särskilt de mellan 25 och 39 år) som oftast anser att dessa åtgärder skulle vara effektiva för att förhindra och undvika kriser i framtiden. Det enda undantaget gäller ”införa en bankskatt och en skatt på finansiella transaktioner”. Denna åtgärd fick högst resultat bland svarande i den äldsta åldersgruppen (49 procent bland svarande i åldern 55 år eller äldre).

• Slutligen ger svarande i de socialt sett mest ”gynnade” grupperna oftast mycket positiva svar angående var och en av de sju föreslagna åtgärderna. Detta gäller framför allt de svarande som har studerat längst, som nu är chefer och som nästan aldrig har några ekonomiska svårigheter. De mest högutbildade grupperna har också en lägre andel ”Vet ej”-svar än de övriga grupperna.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN