Inom EU: Ska länderna agera var för sig eller samordnat?

2.1.1 Uppfattningar

- En relativ majoritet av EU-medborgarna anser att medlemsstaterna har agerat var för sig –

Hur uppfattar EU-medborgarna EU:s sätt att agera för att hantera den ihållande ekonomiska och finansiella krisen? Anser de att de olika medlemsstaterna har tenderat att agera var för sig, eller att de tvärtom har samordnat sitt agerande med övriga EU-länder? Detta är den fråga som ställdes till de svarande, för att uppnå en mer exakt förståelse av hur de uppfattar situationen¹¹.

• Resultaten visar att de svarande är ganska splittrade i denna fråga. 44 procent anser de att de olika medlemsstaterna har tenderat att agera var för sig. Detta resultat är exakt det samma som uppmättes när man ställde samma fråga till EU-medborgarna i januari–februari 2009. En något mindre andel av de svarande, 38 procent (-1 procentenhet) är av motsatt uppfattning, och anser att medlemsstaterna har samordnat sitt agerande med övriga EU-länder.

Den höga andelen ”Vet ej”-svar på denna fråga är också anmärkningsvärd:

18 procent (+1 procentenhet sedan januari–februari 2009).

• Det är också intressant att de svarande i länderna i euroområdet i högre grad anser att medlemsstaterna har samordnat sitt agerande (41 procent jämfört med 32 procent av de svarande i länder utanför euroområdet).

Omvänt anser färre av dessa svarande att medlemsstaterna har tenderat att agera var för sig (42 procent jämfört med 47 procent av de svarande i länder utanför euroområdet). Kanske är detta resultat ett tecken på hur de krishanteringsåtgärder som vidtagits inom euroområdet har påverkat den allmänna opinionen.

11 QC5 Skulle du säga att EU:s olika medlemsstater i sin hantering av krisen hittills har…? Tenderat att agera var för sig; Tenderat att samordna sitt agerande med de övriga EU-länderna.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

A) Skillnader mellan medlemsstaterna

• Drygt fyra av tio EU-medborgare har alltså intrycket att EU:s medlemsstater har tenderat att agera var för sig (EU 44 procent) i sin hantering av krisen. Denna uppfattning delas dessutom av fler än två av tre svarande i Danmark (66 procent) och av mer än 50 procent av de intervjuade i sex andra länder: Frankrike (58 procent), Storbritannien (56 procent), Nederländerna (55 procent), Lettland, Belgien och Slovakien (51 procent i samtliga tre fall).

Svarande på Malta (19 procent), i Finland (23 procent), i Bulgarien (33 procent) och i Italien (34 procent) är minst övertygade om detta.

• Finland är helt avgjort det land där de svarande är mest övertygade (68 procent) om att de olika medlemsstaterna har samordnat sitt agerande med övriga EU-länder. Det är också ett av de länder som har lägst andel

”Vet ej”-svar (9 procent).

Det är också värt att notera att andelen svarande som anser att medlemsstaterna har agerat var för sig har sjunkit i 16 länder, medan den har stigit i nio andra länder och är oförändrad i två länder.

I Lettland uppmättes den största ökningen (+35 procentenheter) – från att 16 procent av de svarande ansåg att medlemsstaterna hade agerat var för sig i januari–februari 2009 (EB71.1) till 51 procent i september 2010. Det har alltså skett en helomvändning i Lettland när det gäller majoritetens uppfattning, eftersom majoriteten av de svarande där nu anser att EU-länderna har agerat var för sig. Detta har också skett, om än inte lika dramatiskt, i Luxemburg (46 procent anser att medlemsstaterna har agerat var för sig, +3 procentenheter) och i Polen (42 procent, +5 procentenheter).

I två länder har det skett en svängning i motsatt riktning, dvs. en majoritet av de svarande anser nu att medlemsstaterna har samordnat sitt agerande med varandra. Dessa två länder är Tyskland (41 procent, +1 procentenhet) och Italien (45 procent, +5 procentenheter).

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

Visserligen tenderar de svarande att vara oeniga i denna fråga, men en majoritet anser dock att medlemsstaterna har varit benägna att agera var för sig i sin hantering av krisen. Det finns emellertid ett intressant undantag: En majoritet av de svarande som anser att euron har mildrat effekterna av krisen anser även att medlemsstaterna har tenderat att samordna sitt agerande (49 procent jämfört med 41 procent av de svarande som är av motsatt uppfattning).

B) Sociodemografisk analys

En sociodemografisk analys av resultaten bekräftar denna iakttagelse, även om svaren i viss mån varierar i styrka.

• När vi ser närmare på det oftast givna svaret, nämligen att

”medlemsstaterna har agerat var för sig”, kan vi konstatera att fler män än kvinnor är av denna uppfattning (46 procent jämfört med 42 procent).

• Denna åsikt delas också av de mellersta åldersgrupperna (45 procent av de svarande i åldern 25 till 39 år och 46 procent i åldersgruppen 40 till 54 år). De yngsta och de äldsta är något mindre övertygade (41 procent av åldersgruppen 15–24 år och 42 procent av de svarande som är 55 år eller äldre).

• Svaren skiljer sig också åt beroende på de svarandes utbildningsnivå: 38 procent av de intervjudeltagare som slutade skolan före 16 års ålder anser att medlemsstaterna har agerat var för sig, jämfört med 45 procent av de personer som slutade skolan mellan 16 och 19 års ålder och hela 49 procent av de personer som studerade fram till 20 års ålder eller längre.

• De svarandes yrkesställning verkar också spela en betydande roll. I de socialt sett mest ”gynnade” grupperna anser fler att medlemsstaterna har agerat var för sig. 50 procent av cheferna är av denna åsikt, jämfört med 43 procent av de arbetslösa och 35 procent av de hemarbetande.

• Till sist kan vi konstatera att 50 procent av de svarande som anser att euron inte har mildrat de negativa effekterna av krisen även anser att länderna har agerat var för sig, jämfört med 41 procent av de svarande som anser att den gemensamma valutan har tenderat att dämpa effekterna av krisen.

2.2.2 Preferenser

- En majoritet av EU-medborgarna anser att de skulle vara bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder som

samordnades med övriga EU-länder -

Vi har nu granskat hur EU-medborgarna uppfattar medlemsstaternas sätt att agera (var för sig eller kollektivt). Vi ska fortsätta genom att undersöka vilket alternativ som de skulle föredra och har mest förtroende för. Skulle de känna sig bättre skyddade om deras land antog och genomförde åtgärder på egen hand, eller om det samordnade sina åtgärder med övriga EU-länder?¹²

38 procent av EU-medborgarna anser att EU:s medlemsstater verkligen har samordnat sitt agerande. Samtidigt anser en majoritet av de svarande (52 procent) att de skulle vara bättre skyddade som medborgare om deras land vidtog och genomförde samordnade åtgärder.

Även om detta alltså förblir majoritetens uppfattning, har stödet för åtgärder som samordnas med övriga medlemsstater sjunkit med nio procentenheter sedan januari–februari 2009 (EB71.1), samtidigt som stödet för enskilda åtgärder inom medlemsstaterna har ökat med +2 procentenheter). Denna fråga förbryllar bevisligen ett inte obetydligt antal svarande.

12 QC6 Som medborgare, skulle du säga att du skulle vara bättre skyddad med tanke på den nuvarande krisen om...? (VÅRT LAND) vidtog och genomförde åtgärder på egen hand; (VÅRT LAND) samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

Det som främst bör uppmärksammas är att fler intervjudeltagare inom euroområdet än utanför euroområdet anser att de skulle vara bättre skyddade om deras land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga medlemsstater (58 procent respektive 43 procent).

Omvänt skulle svarande utanför euroområdet känna sig bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder på egen hand i högre grad än svarande som bor i euroområdet (39 procent och 29 procent).

Faktum kvarstår emellertid att båda grupperna skulle föredra att EU:s medlemsstater samordnade sina åtgärder.

A) Skillnader mellan medlemsstaterna

• I en enda av de 27 medlemsstaterna är majoriteten för ”enskilda”

åtgärder (EU: 33 procent), nämligen i Storbritannien där 51 procent av de svarande skulle föredra att deras land agerade på egen hand, medan 30 procent skulle föredra kollektiva åtgärder.

• I de övriga 26 länderna föredrar en majoritet av de svarande fortfarande kollektiva åtgärder (EU: 52 procent), även om antalet ”Vet ej”-svar är mycket stort i vissa länder (27 procent på Malta, 23 procent i Rumänien och 22 procent på Irland).

Finland (72 procent), Estland (71 procent) och Spanien (68 procent) är de länder där stödet för kollektiva åtgärder är starkast.

Åsikterna går isär i Lettland (47 procent för ”kollektiva åtgärder” och 44 procent för ”enskilda åtgärder”), i Österrike (49 procent respektive 41 procent) och i Sverige (46 procent respektive 38 procent). Visserligen är en majoritet av de svarande i dessa länder för ”samordnade åtgärder”, men marginalen mellan de två uppfattningarna är ganska liten.

• Avslutningsvis har en ökning av andelen ”samordnade” svar (EU:

52 procent) bara uppmätts i fyra medlemsstater, nämligen Rumänien (44 procent, +5 procentenheter), Irland (50 procent, +4 procentenheter), Spanien (68 procent, +3 procentenheter) och Italien (60 procent, +3 procentenheter). Resultatet i Finland är oförändrat och förblir det högsta för detta svar (72 procent).

• I följande länder har tvärtom en särskilt betydande ökning av antalet

”enskilda” svar uppmätts (EU: 33 procent): Grekland (38 procent, +18 procentenheter), Lettland (44 procent, +13 procentenheter), Frankrike (35 procent, +13 procentenheter), Bulgarien och Portugal (28 procent,+13 procentenheter i båda länderna), Polen (33 procent, +12 procentenheter) och Sverige (38 procent, +11 procentenheter).

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN

B) Sociodemografisk analys

• När det gäller kön anser fler män (55 procent) än kvinnor (50 procent) att de skulle vara bättre skyddade mot följderna av krisen om deras land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder.

• Detta synsätt är också mer utbrett i åldersgruppen 25–39 år (55 procent), medan de äldsta svarande är mindre övertygade (50 procent av åldersgruppen 55 år eller äldre).

• Utbildningsnivån verkar också påverka svaren. 61 procent av de svarande som studerade fram till 20 års ålder eller längre upplevde att de skulle vara bättre skyddade som medborgare om deras land samordnade vidtagandet och genomförandet av åtgärder med övriga EU-länder. Detta är en skillnad på 15 procentenheter jämfört med de svarande som slutade skolan före 16 års ålder (46 procent).

• Det finns också betydande skillnader mellan olika sociala grupper bland de personer som intervjuades: 58 procent av cheferna skulle föredra kollektiva åtgärder, jämfört med 48 procent av de hemarbetande och 51 procent av de arbetslösa.

• När det gäller politiska sympatier har denna åsikt något mer stöd bland personer till vänster på den politiska skalan (59 procent) än bland personer som står i mitten (54 procent) eller till höger (53 procent).

• Slutligen skulle de svarande som var för nationellt ekonomiskt stöd till länder som drabbats av allvarliga svårigheter logiskt nog föredra samordnade åtgärder inom EU. Detta svar gavs av 64 procent av dessa personer jämfört med 44 procent av de svarande som inte skulle stödja sådant ekonomiskt stöd.

SÄRSKILD EUROBAROMETER EUROPÉERNA OCH KRISEN