ÅTGÄRDER

De prioriterade vattenresurserna behöver skyddas för framtiden och inte exploateras om detta skulle kunna påverka uttagsmöjligheten eller råvattenkvaliteten negativt.

6.4.1 SKYDD GENOM SAMHÄLLSPLANERINGEN

Ett viktigt steg i att skydda prioriterade vattentäkter är att framhålla dem i den nya översiktsplan (ÖP) som är under framtagande och planeras vara färdig år 2023. Kan vattenresurserna ges ett skydd i ÖP som säkerställer att de kan användas för framtida dricksvattenuttag är detta något som sedan bör tas vidare i detaljplaneringen sådan den ska utföras enligt Plan och Bygglagen. Inte bara synbara vattentillgångar behöver skyddas, även viktiga tillrinningsområden (ytvatten) eller infiltrationsområden

(grundvatten) behöver skyddas.

Det är vanligt att detaljplaner tar hänsyn till Miljökvalitetsnormer (MKN). Visserligen finns miljökvalitetsnormer för vatten, men den prioritering av vattenresurser som har gjorts i denna rapport går längre i analysen. Inte minst har det långsiktiga behovet bedömts, och hur klimatförändringarna kan påverka med mål-åren 2050 och 2100 i åtanke. Görs en detaljplanering utan hänsyn till det framtida dricksvattenbehovet kan det i värsta fall få oåterkalleliga följder för möjligheterna att i framtiden utnyttja vissa vattenresurser. Detaljplaneringen bör ta hänsyn både till MKN och till vilka

vattenresurser och områden som är prioriterade som framtida vattenresurser.

6.4.2 SKYDD GENOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN

De vattenresurser som redan används i dagens kommunala vattenförsörjningssystem är skyddade genom befintliga vattenskyddsområden. För Köperödssjöarna och Bäveåns avrinningsområde finns dessutom vattendomar som medger vissa uttagsmängder.

Vattenskydd är en viktig åtgärd för att skydda prioriterade vattenresurser och som dessutom redan är i funktion för befintliga allmänna vattentäkter. Det är viktigt att en ändamålsenlig tillsyn görs av dessa vattenskyddsområden, med det långsiktiga vattenbehovet i åtanke.

Framtida uttagspunkter av råvatten oavsett användningsområde behöver skyddas på motsvarande sätt som ordinarie täkter i kommunen. Vattenskyddsföreskrifter för vattenresurser som är prioriterade för framtida nyttjande kan revideras då man avser att ta dem i anspråk och behöver därför inte nödvändigtvis vara så omfattande från början (Naturvårdsverket 2011). Baserat på den prioritering av vattenresurser som här har gjorts, är det motiverat att inrätta vattenskyddsområde för grundvattenresursen Backamo-Grinneröd (nr. 10). Vattenskyddsområde kan även vara lämpligt att inrätta för sjön Store-Väktor (nr. 335), men möjligheten att överföra vatten till Öresjö behöver först utredas vidare. För Stora Skarsjön skulle vattenskyddsområdet från 1999 behöva revideras. Även prioriterade grundvattenresurser som inte används i dagsläget kan behöva vattenskyddsområden, om vidare utredningar kan bekräfta lämpligheten i att

använda dessa i den framtida vattenförsörjningen. Detta gäller främst Östra Kuröd (nr.

7) och Kvarnehagen (nr. 3).

6.4.3 FYSISKA ÅTGÄRDER

Den effektivaste åtgärden för att utnyttja ett områdes vatten är att använda sjöar som reglermagasin för att säkra vattentillgången i en vattentäkt. Detta konstateras i en modellstudie som SMHI genomfört för att undersöka åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter (Stensen m.fl. 2019). I Uddevalla kommun väntas även framöver en god tillgång till vatten under vinterhalvåret. Med regleringar kan en del av vattnet från perioder med hög tillgång samlas i sjöar och tappas av under perioder med låg tillgång. SMHI framhåller i sin rapport att detta är en aspekt som borde tas större hänsyn till i områden som riskerar vattenbrist, nu när dessutom vattendomar för vattenkraften omprövas i stor skala (Stensen m.fl. 2019).

Vattenregleringar är av central betydelse redan för nuvarande råvattenförsörjning i Uddevalla kommun. Kommunen planerar att inom kort förstärka och höja dammarna vid utloppet av Köperödssjöarna samt gräva ut för att avlägsna sedimentlager som uppstått till följd av många års pumpning från Bäveån. Detta är en fysisk åtgärd som åtminstone på kort sikt kan vara betydelsefull för att förbättra råvattentillgången inom Bäveåns avrinningsområde. De magasineringsåtgärder som kan göras inom ramen för befintlig vattendom bör genomföras omgående. Även en liten ökad magasinering i Köperödssjöarna skulle förbättra marginalen under längre torrperioder i fråga om råvattentillgången i kommunens huvudvattentäkt. En större förändring av kapaciteten för magasinering i Köperödssjöarna skulle dock fordra en ny vattendom.

De praktiska möjligheterna med en överföring från sjön Store-Väktor till Öresjö skulle kunna utredas, liksom möjligheten till reglering av Store-Väktor som skulle göra en magasinering möjlig. Som räkneexempel kan nämnas, att en dämning på 1 meter i Store-Väktor och ett uttag som tidsbegränsas till 2 månader (lågflödesperiod i Bäveån) skulle möjliggöra ett uttag av i medeltal 200 l/s. Att flytta vatten från ett

avrinningsområde till ett annat är dock ofta förknippat med en komplicerad

vattendom. I Öresjö finns flodkräftor, vilket är en faktor som vid vidare utredning bör beaktas inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning.

6.4.4 SAMARBETEN MED GRANNKOMMUNER

Denna vattenförsörjningsplan har utgått ifrån de vattenresurser och behov som finns inom Uddevalla kommun. Det finns dock goda skäl att samverka om vattenresurser över kommungränsen, både regionalt inom Västvattens kommuner (Färgelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla) och inom länet. När denna vattenförsörjningsplan tas fram pågår ett arbete med en regional vattenförsörjningsplan för Västra Götalands län. Ännu finns inga färdiga resultat eller sammanställningar med koppling till

Uddevalla kommun (Book 2019). Den regionala vattenförsörjningsplanen skulle kunna bli en plattform för strategiska diskussioner och överväganden mellan lokala och mer storskaliga regionala lösningar för att klara den framtida råvattenförsörjningen.

Uddevalla kommun har börjat utreda möjligheterna att hämta råvatten från Vänern för att klara det långsiktiga behovet av dricksvatten i kommunen, och det finns en dialog med Trollhättans kommun. Råvatten från Vänern skulle kunna överföras direkt till Mariebergs vattenverk. En annan möjlighet är överföring till ett av de

delavrinningsområden som ligger närmast, exempelvis till sjöarna inom delavrinningsområdet Mynnar i Bäveån (nr. 326, se Figur 13). Samarbeten med Trollhättans kommun kan bli av stor betydelse för att klara den framtida dricksvattenförsörjningen i Uddevalla kommun.

Samarbeten med grannkommuner finns sedan många år i olika frågor gällande den allmänna vattenförsörjningen i kommunen. Ett aktuellt mellankommunalt samarbete om allmän vattenförsörjning är reservvattensamarbetet med Orust kommun, se avsnitt 2.1.2. En sjöledning för dricksvatten mellan Slussen på Orust och Åh, beläget längs Fräknestranden, möjliggör att reservvatten kan transporteras åt båda håll när det är problem med ordinarie vattenförsörjning på grund av exempelvis rörbrott och driftstörningar.

För kostnadseffektiva åtgärder är kontakt och erfarenhetsutbyte med grannkommuner en självklarhet. Kunskapsutbyte är också ett av målen med aktivt medlemskap bland annat i den nationella branschorganisationen Svenskt Vatten.

6.4.5 EKONOMISKA ASPEKTER

Inrättande av nya vattenskyddsområden är förenat med en kostnad, beroende på bland annat områdets storlek och motstående intressen. Att skydda vattenresurser har alltså ett pris, både genom skyddet i sig men även genom att investeringar och exploatering av vissa områden måste stå tillbaka om det bedöms påverka det framtida vattenuttaget negativt.

Det är inte möjligt att bedöma ekonomiska aspekter i fråga om framtida infrastruktur vad gäller vattenverk och ledningsdragning enbart på grundval av vilka vattenresurser som prioriterats i denna vattenförsörjningsplan. Åtskilliga praktiska aspekter måste först klaras ut, och planerna måste konkretiseras i en diskussion om nya vattenverk och vattenledningar. När frågan diskuterades i arbetsgruppen för denna

vattenförsörjningsplan lyftes följande generella ekonomiska aspekter fram som viktiga (arbetsmöte 28 februari 2020):

• Uttagbar vattenmängd i vattentäkten. En grov bedömning av uttagbara mängder har gjorts i denna vattenförsörjningsplan, men vilka uttagsflöden som kan tillåtas fordrar en närmare platsspecifik bedömning. För grundvattentäkter kan det fordras att flera brunnar anläggs för att få ut nödvändiga volymer vilket är förenat med kostnader.

• Avstånd från vattentäkt till vattenverk och från vattenverk till brukare. De praktiska möjligheterna att dra ledning påverkas bland annat av mark- och ägandeförhållanden. Det kostar mycket att dra såväl råvatten- som

dricksvattenledningar. Ingen ledningssträcka är helt lik den andra.

• Typ och storlek på vattenverk. Grundvatten kräver oftast mindre omfattande behandling än ytvatten, och blir därmed billigare att anlägga och driva. Att rena ytvatten är förknippat med fler utmaningar, bland annat variationen i

råvattentemperatur. Även storleken på vattenverket och hur många som ska försörjas påverkar kostnaden. Små grundvattenverk kan vara relativt billiga att anlägga. Såväl initialkostnader som driftkostnader behöver beaktas.

Avsaltning av havsvatten är ett potentiellt alternativ för att klara den långsiktiga vattenförsörjningen på delar av Bokenäset. Denna beredningsteknik är förenad med generellt större kostnader än för traditionella vattenverk, både vad gäller

initialkostnader och driftkostnader. Ska avsaltningsanläggningar användas för allmän dricksvattenförsörjning bör det därför övervägas om det är ekonomiskt försvarbart.

Kostnads-nyttoanalyser kan i detta sammanhang vara en användbar metod för att jämföra olika alternativ.