GRUNDVATTENRESURSER

Förekomsten av grundvattenmagasin inom de huvudavrinningsområden som täcker in Uddevalla kommun illustreras i Figur 8, med uttagkapaciteter enligt Lång (2008) och med den numrering som används i denna vattenförsörjningsplan. I kommunen finns ett fåtal sand- och grusavlagringar som går i dagen, så kallade öppna magasin, andra är slutna magasin. Den största grundvattenresursen Backamo-Ginneröd ligger i södra delen av kommunen (nr. 10), och omfattar flera olika delområden. Vissa delområden av denna vattenresurs bedöms ha en uttagskapacitet av 5–25 l/s, vilket skulle räcka till att försörja ca 800–4000 hushåll med dricksvatten. Här finns också vissa förutsättningar för inducerad infiltration av ytvatten från Grinnerödssjön. Denna grundvattentillgång, som till stora delar i övrigt bedöms ha uttagskapaciteten 1–5 l/s, men inom ett par områden även 5–25 l/s, har varit föremål för detaljerade undersökningar av SGU med bland annat markradar (Lång 2008).

Inom övriga delar av kommunen är grundvattentillgångarna begränsade, men de förekommer både i jord och berg. Uttagsmöjligheter inom nedre delen av intervallet 1–

5 l/s rapporteras för Häljeröd (nr. 8) och Annedal (nr. 9), vilka båda ligger på västra sidan om sjöar utanför Ljungskile (Häljeredssjön respektive Kolbengtserödssjön).

Uttagskapaciteter inom intervallet 1–5 l/s har även bedömts föreligga i Järpered (nr. 2) nära Fagerhult och Kvarnehagen (nr. 3) i trakterna av Lane-Ryr i den nordöstra delen av kommunen, samt i Berga (nr. 1) som ligger längs motorvägen E6 norr om Uddevalla tätort. Samtliga dessa är öppna grundvattenmagasin, vilket innebär att skyddande tätskikt av finare jordarter saknas. Grundvattenresurser i Figur 8 numrerade 16 och uppåt, har uttagskapaciteter som bedömts vara lägre än 1 l/s.

Förutsättningar finns för att i vissa områden utvinna grundvatten ur sand och grus under lager av lera. Dessa så kallade slutna grundvattenmagasin är mer eller mindre naturligt skyddade mot föroreningar som sprids på markytan genom tätande lager, och områdena markeras med skraffering i Figur 8. Slutna grundvattenmagasin är sårbara för förorening inom sina inströmningsområden, vilka dock kan ligga långt ifrån en potentiell uttagspunkt. I slutna grundvattenmagasin kan jordborrade brunnar vara bra alternativ till bergborrade brunnar för enskilda, samfällighets- eller mindre

kommunala vattentäkter. Slutna grundvattenmagasin förekommer i områden i centrala Uddevalla (nr. 6) samt i Herrestad (nr. 4), en bedömning som baseras på kännedom om friktionsjord under leran. Här bedöms uttagskapaciteten vara i intervallet 1–5 l/s.

Vattenresurser i urberg finns på några olika platser i kommunen och den generella uttagskapaciteten i berggrunden illustreras i Figur 9. Kapacitetsdata från bergborrade brunnar i SGUs brunnsarkiv har använts för att definiera områden med olika

möjligheter till uttag ur berggrunden. Söder om Herrestad finns en områdesmässigt stor urbergsresurs (nr. 12, Unda). Mindre resurser finns vid Gustavsberg (13,

Hässleröd), i Skredsvik (11, Gullmarsberg), i Lane (14, Fagerhult) och i Lane-Ryr (15, Kyrkebyn), och uttagsmängder för dessa har redovisats av Lång (2008). Generellt är uttagsmöjligheterna i berg högre i östra delen av kommunen, och områden med uttagskapacitet över 1,7 l/s (6 000 l/h) förekommer.

Kartbilden i Figur 9 anger även momentan uttagskapacitet i specifika bergborrade brunnar enligt Brunnsarkivet (SGU 2019b). På flera håll i kommunen har man påträffat momentan uttagskapacitet i intervallet 10–25 l/s, och på ett par platser i intervallet 24–140 l/s. Ute på Bokenäset har lägre momentan uttagskapacitet konstaterats, dock i några fall i intervallet 5–10 l/s. Dessa uppgifter ger dock inte information om den

långsiktiga uttagskapaciteten, som vanligen är betydligt lägre. Dessutom kan endast vattenmängder upp till 5000 l/h anses ge en god uppskattning om den momentana kapaciteten vid brunnsborrningen.

Figur 8. Grundvattenresurser i jord inom Uddevalla kommun från kommunkarteringen (Lång 2008), där nummer 1–10 är vattenresurser som uppfyller skall-kraven i denna vattenförsörjningsplan.

Figur 9. Grundvattenresurser i urberg inom Uddevalla kommuns huvudavrinningsområden, med generell uttagkapacitet i berggrund kompletterat med uppmätt uttagskapacitet i bergborrade brunnar (Lång 2008;

SGU 2019b; VISS 2020). Kapacitetsuppgifterna för brunnar avser ett momentant uttag och inte den långsiktiga uttagskapaciteten Vattenresurser numrerade 11–15 uppfyller skall-kraven i denna vattenförsörjningsplan.

5.1.1 URVAL OCH TILLGÅNG

I Uddevalla kommun har SGU redovisat tio grundvattenresurser i jord (nr. 1–10) och fem grundvattenresurser i berg (nr. 11–15), med uttagskapacitet enligt Tabell 4.

Samtliga dessa resurser i jord uppfyller skall-kraven och flera är förbundna genom den så kallade Berghemslinjen som från Backamo-Grinneröd går i nordvästlig riktning mot Herrestad (Lång 2008). Generellt är uttagskapaciteten i jord betydligt högre än i berg,

och därför uppfylls skall-kraven för resurser i berg enbart i kraft av att där finns befintliga kommunala vattentäkter. En uttagskapacitet i berg på 200–600 l/h motsvarar endast 0,056–0,167 l/s och uttagskapaciteten 600–2000 l/h motsvarar 0,167–0,556 l/s. Grundvattenresurs nr. 12 (Unda) uppfyller inte skall-kravet om uttagskapacitet.

I Tabell 4 anges även uttagskapacitet beräknat utifrån 50 % av grundvattenbildningen.

Detta ger ett mått på vad som maximalt skulle kunna tas ut i genomsnitt, om flera vattentäkter anlades inom vattenresursen. Jämfört med SGU:s bedömning antyder dessa siffror att betydligt större mängder skulle kunna tas ut i resurserna nr. 4 (Torp) och 10 (Backamo-Grinneröd). Detta sätt att räkna tar inte hänsyn till magasinsvolym, och ska därför endast ses som en grov indikation (frågan om magasinsvolym

kommenteras i avsnitt 6.3.3). Tabell 4 visar också att uttagsmöjligheterna i berg är betydligt lägre än i jord, vilket beror på att porvolymen och magasinet är mycket mindre i berg än i jord. Här ska framhållas att Fagerhult och Kyrkebyn utgör välfungerande kommunala grundvattentäkter i dagsläget. Nuvarande kapacitet i Fagerhult och Kyrkebyn/Lane-Ryr motsvarar 0,7 l/s respektive 0,6 l/s (Tabell 1). Detta är något högre än den beräknade grundvattenbildningen i dessa områden (Tabell 4).

Det finns ytterligare grundvattenresurser i jord, numrerade 16–28 och lokaliserade enligt Figur 8. Dessa grundvattenresurser har enligt SGU:s kartläggning en lägre uttagskapacitet än 1 l/s (Lång 2008). Fastän de inte uppnår skall-kraven kan dessa vattenresurser vara av lokalt intresse som enskilda vattentäkter (se avsnitt 0 avseende vattenförsörjningen på Bokenäset).

Tabell 4. Grundvattenresurser i jord och i berg i Uddevalla kommun med bedömd uttagskapacitet.

Vattenresurser som används för allmän kommunal vattenförsörjning i Uddevalla kommun markeras med fet stil. Resurserna nr. 1–9 har namngivits utifrån lokala ortsnamn, nr. 10–15 har namn enligt SGU eller enligt benämningen av befintlig vattentäkt.

Uttagskapacitet Nr. Namn

Uppnås

skall-krav?^a Täkttyp SGU, enhet Grundvattenbildning, l/s

1 Berga Ja Jord 1-5 l/s 1,1

aInom parentes anges vilket skall-krav som avses: Den beräknade uttagskapaciteten ska vara minst 1 liter/sekund (A); Befintliga kommunala dricksvattentäkter ska ingå i urvalet, även om uttagskapaciteten är lägre än 1 liter/sekund (B).

bSkredsviks vattenverk tar sitt råvatten från en grund, grävd brunn.

5.1.2 KVALITET OCH SÄKERHET

Bedömningen av grundvattenresurserna utifrån målområdet kvalitet och säkerhet redovisas i Tabell 5. Vattenkvaliteten, som täcker in aspekterna råvattenkvalitet och kemisk status, bedöms generellt som god. Detta är en preliminär bedömning och i hög grad saknas uppgifter om vattenkvalitet inom grundvattenresurserna som helhet. En närmare beskrivning av vattenkvalitet i enskilda brunnar och mindre vattenverk ges nedan. Leveranssäkerheten har att göra med grad av oberoende, och får hög poäng i kraft av att inga stora konkurrerande uttag av grundvatten bedömts ske i någon av vattenresurserna.

Skydd har poängsatts utifrån förekomsten av vattenskyddsområden och tätande

jordlager som naturligt skyddar grundvattenresursen. Här är det resurserna nr. 1 och 2 som får högst poäng, till följd av tätande jordlager. Vattenskyddsområden med

aktuella föreskrifter finns på flera håll i kommunen (jfr. Tabell 1). Även om

vattenskyddet som berör Bäveåns avrinningsområde inte inrättats för att specifikt skydda grundvattnet, så har detta vattenskydd gett poäng för de grundvattenresurser som ligger inom samma område. För de bergborrade kommunala brunnarna i

Hässleröd (nr. 13), Skredsvik (Gullmarberg, 11), Fagerhult (14), Kyrkebyn (15) finns vattenskyddsområden inrättade. Lägst poäng i fråga om skydd har

grundvattenresurserna nr. 8 och 9 fått. Delar av Backamo-Grinneröd har ett naturligt skydd genom tätande jordlager, men är till största delen en oskyddad vattenresurs.

Tabell 5. Medelpoäng vid bedömning av grundvattenresurser utifrån kvalitet och säkerhet samt påverkan och hot.

Kvalitet och säkerhet Påverkan och hot Nr. Vattenkvalitet

Leverans-säkerhet Skydd Infrastruktur Verksamheter Avloppsvatten

1 1,00 1,00 1,00 0,58 0,75 1,00

Grundvattnets kemiska sammansättning har undersökts på fler än 1 000 platser i Uddevalla kommun, främst i enskilda vattentäkter. Resultaten har sammanställts av SGU, som även gjorde mer omfattande provtagningar i Backamo-Grinneröd (Lång 2008). Grundvattenresursen Backamo, som utgör en vattenförekomst enligt VISS, har både god kemisk och god kvantitativ status.

I mindre grundvattenmagasin och särskilt i enskilda brunnar är vattenkvaliteten mer varierande. Kvalitetsproblemen i enskilt dricksvatten i Uddevalla kommun är vanligen

lågt pH (<6.0) och låg alkalinitet (<30mg/l) i grävda brunnar. Halterna av järn och i viss mån mangan i enskilt dricksvatten är här högre än normalt i landet (Lång 2008). För flera av kommunens mindre dricksvattenanläggningar rapporteras förhöjda halter av järn och mangan, exempelvis för Ljungskile Folkhögskola, Glimminge motorstadion och Skår sommarläger (Ronnede 2020). Fluoridhalter i bergborrade brunnar är på Bokenäset högre än normalt i landet. Förhöjda klorid- och natriumhalter förekommer i bergborrade brunnar i låglänt terräng utmed kusten. Utsläpp av avloppsvatten i

tillrinningsområdet till dricksvattenbrunnar innebär risk för förhöjda halter av mikrober i dricksvattnet. Även kväve och fosfor kan spridas via avloppsvatten, men i den

kommunövergripande sammanställningen år 2008 var endast ett fåtal prover påverkade av kväve och fosfor (Lång 2008).

Förhöjda kloridhalter är ett problem inom kustnära områden i Uddevalla kommun, även om detta inte bedömts gälla för någon av grundvattenresurserna som helhet.

Saltvatteninträngning i grundvattnet kan orsaka att vattnet inte kan användas för dricksvatten eller för bevattning. När salt har konstaterats i en brunn är det i regel svårt att komma tillrätta med problemen. I Uddevalla kommun överstiger ca 7 % av de bergborrade brunnarna gränsvärdet för smakförändringar på 300 mg/l och ca 20 % överstiger 100 mg/l, vilket är det tekniska gränsvärdet (avseende korrosion).

Motsvarande andelar för hela landet är 3 % respektive 9 % (Lång 2008).

Bergbrunnarna med de högsta kloridhalterna finns främst längs kusten, troligen orsakat av inträngande havsvatten. Även gammalt så kallat relikt saltvatten kan

förekomma, eftersom hela kommunen ligger under högsta kustlinjen och har därför en gång i tiden legat under havsnivån. Nutida saltvattenpåverkan i brunnar på Bokenäset har studerats (COWI 2015). Baserat på konduktivitetsanalyser har man där konstaterat att salthalten verkar variera med topografin, med högre saltrisk i lägre liggande områden och lägre i högre liggande områden. Denna bild överensstämmer med den generella förståelsen av hur saltvatteninträngning sker. Utifrån konduktivitetsvärden har en riskkarta tagits fram för att beskriva brist på sött grundvatten. Denna visar att huvuddelen av Bokenäset bedöms ha tämligen hög alternativt tämligen låg risk för förhöjda salthalter, med hög risk längs kusten och låg risk i höjdområdena längre in från havet.

5.1.3 PÅVERKAN OCH HOT

Infrastruktur i form av större allmänna vägar, järnvägar samt transportleder för farligt gods har bedömts för respektive vattenresurs med poäng enligt Tabell 5. Högst poäng får grundvattenresurserna nr. 2, 3, 11 och 14, vilka alla ligger långt ifrån större vägar och transportleder. Lägst poäng får resurserna nr. 6 och 7 som är lokaliserade i centrala Uddevalla och genomkorsade av många större vägar samt järnväg.

Även verksamheter av olika slag utgör en potentiell påverkanskälla och ett möjligt hot.

Sammantaget är alla grundvattenresurser i någon mån påverkade av miljöfarlig verksamhet, förorenade områden eller jordbruksmark som är i bruk. Miljöfarlig verksamhet förekommer främst vid grundvattenresurserna Liden (nr. 5) och vid Backamo-Grinneröd (nr. 10), i det senare fallet är det fordon i området vid naturgrustäkten som utgör en möjlig påverkanskälla. Förorenade områden

förekommer här och var inom kommunen, exempelvis områden där det funnits varv, halogenerade lösningsmedel och drivmedelshantering (nr. 4) eller textilindustri samt kemtvätt och ytbehandling av metaller (nr. 5). Jordbruksmark som är i bruk påverkar främst resurserna nr. 3 och 8 som ligger ute på landsbygden och som inte har någon påverkan av miljöfarlig verksamhet eller förorenade områden. Vid Backamo-Grinneröd ligger jordbruksmarken främst på de delar som täcks av lera, vilket ger ett skydd mot vertikal transport.

Medan miljöfarlig verksamhet utgör enbart en kemisk risk för grundvattenresurser kan avloppsvatten utgöra både en kemisk och mikrobiologisk risk. Kommunala

avloppsreningsverk och bräddpunkter med utsläpp till ytvatten har högst begränsad påverkan på grundvattenresurserna. Av större betydelse är enskilda avlopp, dels privata, dels samfälligheter. Med hjälp av ett slamtömningsregister från Uddevalla Energi har det kartlagts vid vilka fastighetsadresser det sker tömning av slam, vilket legat till grund för en ungefärlig lokalisering av de enskilda avloppen. Från samma register har även kunnat utläsas vilka anläggningar som riskerar ha utsläpp till grundvattnet (infiltration av något slag). Enskilda avlopp som har sluten tank eller motsvarande har därmed kunnat bedömas utgöra en obefintlig risk för grundvattnet.

Mest riskutsatt i fråga om avloppsvatten är Backamo-Grinneröd (nr. 10) där det finns tre avloppsanläggningar som för närvarande är belagda med förbud.

5.1.4 ROBUSTHET MOT KLIMATFÖRÄNDRING

Målområdet robusthet mot klimatförändringar har bedömts utifrån nyckelkriterierna framtida tillgång, kvalitet samt påverkan och hot. När det gäller framtida tillgång har uttorkningstendenser idag bedömts. Här har alla grundvattenresurser i jord bedömts som robusta medan grundvattenresurser i berg bedömts som delvis robusta, detta utan att närmare analysera geologin i de sistnämnda. När det gäller kvalitet bedöms alla grundvattenresurserna vara robusta; saltvatteninträngning är inte ett utbrett problem i dagsläget men risken kan öka i framtiden. (I enskilda vattentäkter i

kommunen har saltvatteninträngning tidigare varit ett utbrett problem.) Även när det gäller vattentemperatur är grundvattenresurser mer robusta mot klimatförändring än ytvattenresurser. Påverkan och hot avser skredkänsliga områden. Skred kan

förekomma längs Bäveån, som vissa grundvattentäkter ligger relativt nära, vilket i sådana fall sänkt medelpoängen.

Tabell 6. Medelpoäng vid bedömning av grundvattenresurser utifrån robusthet mot klimatförändring samt genomförbarhet.

Robusthet mot klimatförändring Genomförbarhet

Nr.

5.1.5 GENOMFÖRBARHET

Genomförbarhet omfattar intressekonflikter, integration med befintligt system samt rådighet och behov av tillstånd. När det gäller intressekonflikter finns berg och grustäkter som kan utgöra ett hot mot möjligheterna att ta ut grundvatten. Särskilt gäller detta Backamo-Grinneröd (nr. 10) och Kyrkebyn (nr. 15) där berg- och grustäkter finns relativt nära. Integration med befintligt system är ett nyckelkriterium som får högst poäng vid grundvattenresurserna nr. 7, 14 och 15. Östra Kuröd (nr. 7) ligger i närheten av råvattenintagen från Bäveån, medan de två sistnämnda är vattentäkter där det redan idag finns etablerade uttagsbrunnar och vattenverk. Rådighet och behov av tillstånd har fått samma poäng för alla grundvattentäkter; alla ligger inom Uddevalla kommun och ingen har vattendom i dagsläget.