För bedömningen av vattenresurserna användes Multikriterieanalys (MKA). Det är en metod som kan tillämpas för att systematiskt analysera vattenresurser och prioritera dessa inom exempelvis en kommun. Den MKA-metod som användes har framtagits av specialister inom vattenresursplanering och dricksvattenförsörjning på Tyréns
(Törneke m.fl. 2016). Strukturen i denna MKA är inspirerad av Svenskt Vattens hållbarhetsindex (Svenskt Vatten 2019b), vilket i sin tur utgår från Bruntland-kommissionens kategorisering av begreppet hållbarhet: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Multikriterieanalysen upprättades i samarbete mellan kommunen och Tyréns, och en workshop genomfördes den 14 januari 2020 där förslag till bedömningar gjordes, antaganden diskuterades och en diskussion fördes om möjliga framtida vattenresurser.
Nedan beskrivs steg för steg vad som ingår i MKA-metoden samt vilka antaganden som gjorts vid tillämpningen av denna metod på vattenresurserna i Uddevalla.
4.1 SYFTE OCH URVAL
Som tidigare nämnts är syftet med vattenförsörjningsplanen att prioritera yt- och grundvattenresurser inom eller gränsande till Uddevalla kommun som kan användas som större allmän dricksvattentäkt, alternativt används som kommunal vattentäkt idag. Detta ska göras mot tidshorisonterna år 2050 och år 2100. Enligt denna formulering är det alltså både ytvattenresurser i form av sjöar och vattendrag samt grundvattenresurser som ska beaktas och prioriteras. Samtidigt måste resurserna vara av en tillräcklig storlek för att anses intressanta. I MKA:n behöver också antalet
vattenresurser begränsat så att det blir hanterbart och möjliggör jämförelser av olika vattenresurser. Nedan framgår de skall-krav som ligger till grund för urvalet av vattenresurser i MKA:n.
4.2 IDENTIFIERING AV VATTENRESURSER, SKALL-KRAV
För att identifiera vattenresurser relevanta för allmän dricksvattenproduktion i kommunen och som därmed bedömdes i MKA:n antogs följande skall-krav:
A. Den beräknade uttagskapaciteten ska vara minst 1 liter/sekund.
B. Befintliga kommunala dricksvattentäkter ska ingå i urvalet, även om uttagskapaciteten är lägre än 1 liter/sekund.
C. Ytvattenresurser utgörs av delavrinningsområden vilka måste innehålla minst en vattenförekomst i form av vattendrag eller en sjö.
Det första skall-kravet (A) syftar till att begränsa antalet vattenresurser och inte få med små resurser som inte är av ett allmänt intresse. Det andra kravet (B) innebär att alla befintliga kommunala dricksvattentäkter ska ingå i urvalet, även om uttagskapaciteten kan vara låg. Det tredje kravet (C) har tagits med av praktiska skäl. Uppgifter om flöden finns på avrinningsområdesnivå och inte för varje mindre sjö och vattendrag.
För att avrinningsområden ska tas med i analysen krävs dessutom att det finns en någorlunda stor vattenresurs där det går att göra uttag av vatten. Genom att endast ta med avrinningsområden med vattenförekomster upptagna i VISS försvinner sjöar mindre än 1 km2 och vattendrag med avrinningsområden som är mindre än 10 km2.
4.3 BEDÖMNINGSGRUNDER
En rad olika aspekter behöver bedömas för varje vattenresurs som uppfyller skall-kraven. I multikriterieanalysen gjordes bedömningen med utgångspunkt i fem olika målområden: Tillgång, Kvalitet och säkerhet, Påverkan och hot, Robusthet mot
klimatförändringar samt Genomförbarhet (kolumnen längst till vänster i Tabell 3). För varje målområde definierades två eller tre nyckelkriterier, vilka förtydligar hur
målområdet ska bedömas. För varje nyckelkriterium definierades därefter aspekter, vilket är de parametrar som konkret bedöms för vardera vattenresursen. Sammantaget bedömdes ett trettiotal olika aspekter, se Tabell 3. Valet av aspekter har delvis styrts av tillgången till underlagsdata och GIS-material.
Tabell 3. Bedömningsgrunder vid multikriterieanalys av vattenresurser inom eller gränsande till Uddevalla kommun.
Målområde Nyckelkriterier och aspekter
Tillgång Nutida tillgång: Framtida tillgång:
Uttagsmöjlighet 2020 Uttagsmöjlighet 2050 Uttagsmöjlighet 2100 Kvalitet och
säkerhet Dricksvattenkvalitet: Leveranssäkerhet: Skydd:
Råvattenkvalitet i vattentäkter
Grad av oberoende Vattenskyddsområde
Kemisk status Tätande jordlager
Sjödjup
Påverkan och hot Infrastruktur: Verksamheter: Avloppsvatten:
Större allmänna vägar Miljöfarlig verksamhet Avloppsreningsverk Järnvägar Förorenade områden Enskilda avlopp
(privatab) Transportleder farligt gods Jordbruksmark i bruk
(jordbruksblock)
Enskilda avlopp (samfälligheter) Robusthet mot
klimatförändring Framtida tillgång:a Kvalitet: Påverkan och hot:
Uttorkningstendenser idag Saltvatteninträngning Skredkänsliga områden Vattentemperatur
Genomförbarhet Intressekonflikter:
Integration med befintligt system:
Rådighet och behov av tillstånd:
Berg- och grustäkter Avstånd till
verksamhetsområde Energibrunnar Kommunala råvattentäkter
Naturskyddsområden
a Frågan behandlas även i beräkningen av framtida tillgång, se målområdet Tillgång.
bMed hjälp av slamtömningsregister från Uddevalla Energi har det kartlagts på vilka fastighetsadresser det sker tömning av slam, och från vilken typ av anläggning.
För målområdet Tillgång beräknades uttagbara flöden för nutid och framtid på en normerad skala med hänsyn till klimatpåverkan (se nedan). För målområdena Kvalitet och säkerhet samt Påverkan och hot bedömdes de olika aspekterna i Tabell 3 på en skala från låg (värdet 0,5, minst gynnsamt), medel (värdet 0,75) till hög (värdet 1, mest gynnsamt). Robusthet mot klimatförändring bedömdes på en skala från ej robust (värdet 1), delvis robust (värdet 2) till robust (värdet 3). Genomförbarhet bedömdes
likaså på en skala från ej genomförbart (1), delvis genomförbart (2) till genomförbart (3).
4.3.1 NUTIDA UTTAGSMÖJLIGHETER
Uttagskapaciteten för ytvattenresurser (sjöar och vattendrag) beräknades som 9,99% av medellågvattenföringen (MLQ) vid delavrinningsområdets utlopp. Detta sätt att räkna föreslås i Vägledningen till regional vattenförsörjningsplanering (Havs- och
vattenmyndigheten 2020). Räknesättet säkerställer att minst 90 % av lågvattenföringen i ett vattendrag finns kvar i syfte att inte skada ekosystemet. Flödesstatistik vid
respektive delavrinningsområdes utloppsnod inhämtades från SMHI (2020a) avseende total stationskorrigerad vattenföring, vilket tar hänsyn till dämningar etc. Sjöar skiljer sig från vattendrag bland annat genom att de har en magasineringsförmåga. Detta föranleder dock inga undantag från principen om att bibehålla ett nödvändigt lägsta-flöde ut från ett delavrinningsområde.
SGU:s karta Grundvattenresurser i Uddevalla kommun (K 108) har legat till grund för bedömningen av uttagsmöjligheter av grundvatten, såväl i jord som i berg (Lång 2008). Denna karta som är på skalan 1:50 000, visar uttagsmöjligheterna i
kategorierna <1, 1-5 samt 5-25 liter/sekund. Dessa kategorier avser ett uttag inom ett relativt begränsat område, en vattentäkt. Till K 108 hör en beskrivning, som ger en fördjupad redogörelse för uttagsmöjligheterna, i synnerhet för området Backamo-Grinneröd där fältarbeten har genomförts.
Som jämförelse till den uttagskapacitet som SGU anger för en vattentäkt, beräknades den totala grundvattenbildningen för respektive grundvattenresurs (magasin). SGU har bedömt att ett utnyttjande på upp till 50 procent av den årliga grundvattenbildningen kan vara acceptabel, om inte värden som markstabilitet, känsliga våtmarker etc.
påverkas negativt. Vid uttag över 90 procent bedöms risken för påverkan som mycket stark och den höga utnyttjandegraden bedöms påverka grundvattenflödena negativt (SGU 2013). För varje grundvattenresurs beräknades den årliga grundvattenbildningen med hänsyn till täckande jordart baserat på jordartskartan (fint material 375 mm/år eller grovt material 450 mm/år). Vidare ansattes 50 % av den årliga
grundvattenbildningen som ett mått på den potentiella uttagsmöjligheten inom varje grundvattenresurs (medelvärden, det lägre spannet för det område där Uddevalla ligger), se metod i Rodhe m.fl. (2006). Det ska framhållas att ett tillräckligt antal brunnar fordras för att inom en grundvattenresurs ta ut dessa mängder.
4.3.2 FRAMTIDA UTTAGSMÖJLIGHETER
Klimatets utveckling framöver beror på hur atmosfärens innehåll av växthusgaser förändras. För att kunna studera framtidens klimat, och dess effekter på vattenresurser och vattenuttag, behöver antaganden göras om hur utsläppen av växthusgaser
kommer att bli. FN:s klimatpanel redovisar kontinuerligt rapporter gällande jordens framtida klimat. Resultaten baserades på möjliga utvecklingsvägar, så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways). Bedömningen av klimatpåverkan har i denna vattenförsörjningsplan utgått från de scenarier som internationellt går under benämningen RCP4.5 och RCP8.5 (Stocker 2013). Siffran är ett mått på strålningsdrivningen, och avspeglar mängden växthusgaser i atmosfären. Ju högre värde, desto mer växhusgaser som blockerar solenergin från att stråla ut i rymden igen, och desto varmare blir det på jorden.
Denna vattenförsörjningsplan har tagit utgångspunkt i scenariot RCP8.5, vilket är det värre av nämnda scenarion. Detta scenario karakteriseras av följande förhållanden (SMHI 2015):
• Koldioxidutsläppen är tre gånger dagens vid år 2100 och metanutsläppen ökar kraftigt,
• Jordens befolkning ökar till 12 miljarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion,
• Teknikutvecklingen mot ökad energieffektivitet fortsätter, men långsamt,
• Stort beroende av fossila bränslen,
• Hög energiintensitet,
• Ingen tillkommande klimatpolitik.
När denna vattenförsörjningsplan tas fram finns inga allmänt tillgängliga verktyg för att beräkna framtida klimatjusterad vattenföring och uttagskapacitet i grund- eller ytvattenresurser. Redan idag tillhandahåller dock SMHI så kallade klimatindex, mått som har bäring på uttagskapacitet i såväl ytvatten som grundvattentäkter. Nuvarande allmänt tillgängliga data, vilka är från 2015, presenteras för perioderna P1 (åren 1961-1990), P2 (1991-2013), P3 (2021-2050) och P4 (2069-2098). Klimatindex för P3 och P4 användes för att beräkna framtida uttagsmöjligheter för året 2050 respektive mål-året 2100, vilket beskrivs i det följande.
Den lokala årstillrinningen väntas öka i framtiden, och SMHI:s simuleringar av förhållandena för Örekilsälven (SMHI 2015) bedöms vara i viss mån överförbara till närliggande Bäveåns avrinningsområde, liksom till andra vattendrag i Uddevalla kommun (SMHI 2020a). En förändring väntas också i fråga om antalet dagar då
tillrinningen är låg, dvs. antalet dagar med lågvattenföring. Fram till år 2040 väntas en minskning, därefter en ökning senare delen av seklet. Störst blir ökningen i antalet dagar med lågvattenföring i klimatscenario RCP8.5. Detta avspeglas i det klimatindex som kallas Antal dagar med lågflöde (lågflödesdagar). Detta index ger ett mått på risken att flödena blir så låga i sjöar och vattendrag att det inte längre går att ta ut nödvändiga mängder vatten. Inträffar detta i kombination med en värmebölja, då den kommunala vattenproduktionen ofta är som högst, riskerar förhållandet att bli extra kritiskt och vattenbrist uppstå.
För att beräkna framtida uttagsmöjligheter av ytvatten beräknades följande:
𝑈𝑃,𝑚å𝑙å𝑟 = 𝑀𝐿𝑄 ∙ 0,099 ∙𝐿𝑃,𝑛𝑢𝑡𝑖𝑑 𝐿𝑃,𝑚å𝑙å𝑟
där 𝑈𝑃,𝑚å𝑙å𝑟 är det klimatjusterade uttagsflödet per delavrinningsområde för den period inom vilken mål-året ligger, 𝑀𝐿𝑄 är medellågvattenföringen (statistik för 1980 till 2010, ett uttag på 9,99 % tillåts), 𝐿𝑃,𝑛𝑢𝑡𝑖𝑑 är antalet dagar med lågvattenflöde i nutida period, och 𝐿𝑃,𝑚å𝑙å𝑟 är antalet dagar med lågflöde för den period inom vilken mål-året ligger. Här valdes klimatindex för perioden P2 för att representera nutid (år 2020), P3 för att representera år 2050 och P4 för att representera år 2100.
När det gäller framtida tillgång i grundvattentäkter är även detta svårbedömt, och i nuläget tillhandahåller inte SGU sådana uppskattningar. Förutom den magasinerande förmågan är växtsäsongens längd en viktig faktor att ta hänsyn till, eftersom
grundvattenmagasinen fylls på endast den tid på året då inte växterna behöver markvattnet. Klimatindexet Växtsäsongens längd är definierad som skillnaden mellan sluttidpunkt och starttidpunkt. Ju längre vegetationsperiod, desto kortare tid på året som nederbörden fyller på grundvattenmagasinen. Även ytvattenmagasin påverkas, men vid kraftiga skyfall kan dessa fyllas på även under växtsäsong. Starttidpunkt för vegetationsperioden är första dagen på året i en sammanhängande fyradagarsperiod
då dygnsmedeltemperaturen överstiger 5°C. Sluttidpunkt är sista dagen i årets sista fyradagarsperiod med dygnsmedeltemperatur över 5°C. Indexet baseras enbart på temperatur och tar inte hänsyn till solinstrålning.
För att beräkna framtida uttagsmöjligheter av grundvatten med hänsyn till växtsäsongens längd beräknades följande:
𝑈𝑃,𝑚å𝑙å𝑟 = 𝐺𝑉𝐵 ∙ 0,5 ∙𝑉𝑃,𝑛𝑢𝑡𝑖𝑑
𝑉𝑃,𝑚å𝑙å𝑟
där 𝑈𝑃,𝑚å𝑙å𝑟 är det klimatjusterade uttagsflödet för den period inom vilken mål-året ligger, 𝐺𝑉𝐵 är grundvattenbildningen (av vilken ett uttag på 50 % tillåts), 𝑉𝑃,𝑛𝑢𝑡𝑖𝑑 är växtsäsongens längd i nutid (2020), och 𝑉𝑃,𝑚å𝑙å𝑟 är växtsäsongens längd för den period inom vilken mål-året ligger (2050 resp. 2100).
Det ska framhållas att de klimatjusterade uttagsflödena 𝑈2050 och 𝑈2100 inte är några definitiva mått på uttagsmöjligheter. Istället är det ett mått på uttagsflöde justerat utifrån ökat antalet dagar med lågflöde (för ytvatten) och förlängd växtsäsong (grundvatten). Givet sina begränsningar användes 𝑈2050 och 𝑈2100 som mått på de framtida uttagsmöjligheterna till följd av klimatförändringar (år 2050 och 2100).
4.4 PRIORITERING AV VATTENRESURSER
Med multikriterieanalysen görs en poängsättning av vattenresurserna med hänsyn till de aspekter som valts, vilket ligger till grund för prioriteringen av vattenresurser.
Poängen för varje aspekt summeras till en totalpoäng för respektive nyckelkriterium, vilket i sin tur ger ett indexpoäng för respektive målområde. Detta index presenteras även som en rangordning, där den vattenresurs som ligger bäst till får högsta poäng och den som ligger sämst till får lägsta poäng.
Målområdena Tillgång, Kvalitet och säkerhet samt Påverkan och hot utgör en
huvudgrupp. En annan huvudgrupp är Robusthet mot klimatförändringar (jfr Tabell 3) och ytterligare en annan är Genomförbarhet. Varje huvudgrupp poängsätts, och kan därefter jämföras med varandra. Ett viktigt steg i multikriterieanalysen består i att relatera de olika huvudgrupperna mot varandra, och här finns även möjlighet att vikta dessa huvudgrupper. Exempelvis går det att tillskriva Robusthet mot
klimatförändringar större eller mindre betydelse. Likaså kan Genomförbarhet ges större eller mindre betydelse i analysen. Se avsnitt 6.2.
Prioriteringen genomfördes i samråd med tjänstemän inom Uddevalla kommun och Västvatten vid ett arbetsmöte den 28 februari 2020. Som utgångspunkt användes dels poängsättningen från multikriterieanalysen, dels vad tillgångarna kan tillgodose av framtida dricksvattenbehovet för kommunen som helhet (mål-åren 2050 och 2100).
För vardera prioriterade vattenresurs identifierades lämpligt användningsområde inom den kommunala vattenförsörjningen i relation till det framtida dricksvattenbehovet.