2.1 ALLMÄNNA VATTENTÄKTER OCH VATTENVERK
I Uddevalla kommun finns för närvarande fem allmänna och kommunala vattentäkter med vattenverk. Vattentäkter och vattenverk i Uddevalla kommun som var i bruk under 2019 anges i Tabell 1 med tillhörande uppgifter för detta år och med motsvarande uppgifter för 2018. Störst är Marieberg vattenverk som förses med ytvatten från Köperödssjöarna. Vid Mariebergs vattenverk producerades år 2019 omkring 11 000 m3 dricksvatten under ett medeldygn (127 l/s) och 13 150 m3 under maxdygnet (152 l/s).
Ytvattentäkten i Köperödssjöarna med Marieberg vattenverk står därmed för mer än 99
% av den totala produktionen av allmänt dricksvatten i kommunen.
2.1.1 KOMMUNALA VATTENVERK
Från vattenverket Marieberg i Uddevalla försörjs inte bara Uddevalla tätort utan alla samhällen längs Byfjorden och Havstensfjorden inom Uddevalla kommun. Detta innefattar Herrestad, Ljungskile tätort, Fräknestranden, Berga, Utby, Lanesund, Rotviksbro och Sundsandvik. Mariebergs vattenverk har en reningsprocess som omfattar sandfilter, klorering och UV-desinfektion och distributionen till områdena utanför Uddevalla tätort går via överföringsledningar från vattenverket. För att inte lägga alltför stora ledningsdimensioner på överföringsledningar men ändå kunna leverera tillräckligt med vatten även vid hög vattenförbrukning, är
högvattenreservoarer byggda längs ledningsnätet. Högvattenreservoarerna krävs även för att ge erforderligt vattentryck i mer höglänta områden samt för att öka
leveranssäkerheten.
Kommunala grundvattentäkter är lokaliserade på olika platser i kommunen (se Figur 1). Grundvattenverk används för att försörja de mindre samhällena Fagerhult, Lane-Ryr (Kyrkebyn), Hässleröd och Skredsvik från lokala grundvattentäkter. För dessa
vattentäkter finns i dagsläget ingen vattendom (Tabell 1). Till vattenverken hör mindre distributionsnät som bara stäcker sig inom respektive samhälle. Fagerhult, Kyrkebyn (beläget i Lane-Ryr) och Hässleröds vattenverk förses med råvatten från närliggande bergborrade brunnar. Råvattenkvaliteten är god, men vattnet innehåller järn och mangan som renas bort i vattenverket. De bergborrade vattentäkterna har god tillgång på vatten och vid Fagerhult, Kyrkebyn och Hässleröd grundvattentäkter finns idag en god marginal. Detta framgår om man jämför medelproduktionen under 2018 och 2019 med kapaciteten i vattentäkterna (Tabell 1).
För Skredsviks vattenverk tas råvatten från en grund, grävd brunn. Råvattnet har under de senaste åren blivit successivt sämre. Brunnen vars grundvatten är skyddat av ett lerlager är lokaliserad nära väg och åkermark, och både bekämpningsmedel och bakterier har förekommit i vissa råvattenprover. Vid Skredsviks vattentäkt kan även tillgången på vatten vara ett problem då normalförbrukningen ligger nära det
maximala uttaget som brunnen klarar, och rekommendationer om att spara på vattnet har gått ut under senare år. Under 2014 utfördes viss renovering av brunnen och vattenverket för att det renade dricksvattnet ska vara av god kvalitet och även för att öka tillströmningen av vatten till brunnen. Problem kvarstår dock i viss mån och utredningar pågår.
Det finns även nedlagda vattenverk i kommunen, vissa med vattendom och vattenskyddsområde. Nu nedlagda ytvattenverk har funnits vid Stora Skarsjön (vattendom från 1964 och 1989 på 88 m3/dygn, vattenskyddsområde 1999)
Vattenverket vid Skarsjön lades ner för att man ville rationalisera vattenproduktionen i kommunen och ordna med försörjning helt från Marieberg. Byggnaden och delar av
vattenverkets process finns kvar, men det bedöms vara förenat med stora kostnader att återuppta driften av vattenverket (ca 50 till 100 mkr.).
En gammal vattendom finns även för Smedsvattnet som upprättades före
kommunsammanslagningen med Uddevalla (vattendom från 1960 på 730 000 m3/år motsvarande 2000 m3/dygn). Vattendomen var ämnad för att förse Åker-Kissleberg, ett område som numera förenklat kallas Herrestad, med dricksvatten. Vattenverket var nästan färdigbyggt, men det är oklart om det togs i bruk. I vattendomen framgår att nämnda uttagsvolymer från Smedsvattnet kunde tillhandahållas genom reglering av sjön (1,7 meter). Det kan noteras att Smedsvattnet, som numera kallas Smedvattnet och som har arean 0,3 km2, inte betraktas som en vattenresurs i nuvarande
förvaltningscykel, perioden 2017-2021 (VISS 2020).
Grundvattentäkterna Hogstorp (Svensland och Berga) samt Unda, vilka alla tre fick vattenskyddsområden 1978, är inte längre i bruk. De aktuella grundvattenverken är helt avvecklade och byggnaderna finns inte längre kvar.
Tabell 1. Vattentäkter för kommunal dricksvattenproduktion i Uddevalla kommun som var i bruk under 2019. Inom parentes anges motsvarande uppgifter för 2018.
Köperödssjöarna/
Marieberg Fagerhult Kyrkebyn Hässleröd Skredsvik Typ av vattenresurs: Ytvatten Grundvatten Grundvatten Grundvatten Grundvatten Försörjningsområde: större tätortera Fagerhult Lane-Ryr Hässleröd Skredsvik
Antal anslutna (pe): ca 43 000 ca 200 ca 150 ca 25 ca 20 medeldygn (m3/dygn):
9 085 (11 241)b 10 774 (11 637)c Kapacitet vattentäkt
(m3/dygn):
21 918d 60 50 40 ca 3-5
Vattendom, datum: 1982-06-24, 2014-03-06
Nej Nej Nej Nej
Vattenskyddsområde (år): 2009 2011 2011 2011 2011
aUddevalla tätort, Herrestad, Ljungskile tätort, Fräknestranden, Berga, Utby, Lanesund, Rotviksbro och Sundsandvik.
bAvser Bäveån
cAvser Köperödssjöarna
dEnligt vattendom DVA 32 från 1982. Ett tillägg till vattendomen gjordes 2012.
2.1.2 RESERVVATTENFÖRSÖRJNING
Reservvattenförsörjning kan ses som en alternativ dricksvattenproduktion på medellång till permanent sikt baserad på en alternativ vattentäkt och/eller ett alternativt vattenverk. En reservvattentäkt ska kunna tas i bruk under svåra förhållanden, när ordinarie vattentäkt inte längre kan fullgöra sin dricksvatten-produktion enligt de krav och normer som finns. Sådana förhållanden kan vara akut förorening, diffus påverkan, brott på råvattenledning etc. Distribution sker i ordinarie eller provisoriskt ledningsnät. Kvalitetskraven för vattenresursen för en
reservvattentäkt bör vara samma som för en huvudvattentäkt och uttag bör kunna ske till liknande kapacitet. En reservvattentäkt kan etableras i samma vattenförekomst som en huvudvattentäkt, men bör lämpligast etableras i en alternativ förekomst.
För Marieberg vattenverk finns ett reservvattenintag i Bäveån söder om Kuröds industriområde. Ledningen från reservintaget går ihop med ordinarie råvattenledning in till vattenverket. För att långsiktigt säkerställa en god reservvattenförsörjning ska råvattenledningen in till verket renoveras under de närmaste åren. Om något
vattenleveransproblem skulle uppstå längs Mariebergs distributionsnät finns inget alternativt vattenverk eller annan vattenresurs att använda som reserv på lång sikt. I Uddevalla har man under flera år arbetat med att bygga högvattenreservoarer för att ha vattenvolymer i reserv vid tillfälliga rörbrott på överföringsledningar. Man har även kopplat samman ledningar för att möjliggöra matning av vatten från olika håll.
Ett samarbete med Orust kommun pågår, där en sjöledning har byggts för att koppla ihop kommunernas distributionsnät. Ledningen syftar till att kunna mata reservvatten åt båda håll, vilket för Uddevallas del innebär att vattenförsörjningen till Ljungskile och Fräknestranden tryggas även vid leveransproblem på överföringsledningen från
Uddevalla tätort. Uddevalla började leverera vatten till Orust i maj 2018, i
storleksordningen 1 liter per sekund i medeltal. (Leveransen till Orust är mycket liten jämfört med den totala allmänna vattenförbrukningen i Uddevalla kommun (mindre än 1 %), och har därför inte tagits med i beräkningen av nuvarande och framtida
vattenbehov i denna vattenförsörjningsplan.)
På lång tidshorisont bedöms nuvarande system för reservvattenförsörjning vara otillräckligt. Västvatten arbetar med att ta fram förslag på hur den framtida reservvattenförsörjningen kan se ut i kommunen. Möjligheterna att utöka dagens reservvattenförsörjning genom ytterligare vattenresurser i kommunen diskuteras i avsnitt 6.3.
I Fagerhult finns, utöver huvudvattentäktens brunn, en bergborrad brunn att använda som reservvattentäkt. Denna täkt ligger några hundra meter bort från vattenverket vilket gör att reservvattentäkten kan fungera även vid leverans- eller kvalitetsproblem vid ordinarie täkt. Övriga samhällen inom kommunen som idag förses med
grundvatten via det kommunala systemet (Kyrkebyn, Hässleröd och Skredsvik) saknar reservvattentäkter.
2.2 ENSKILDA VATTENTÄKTER OCH VATTENVERK
Enskild vattenförsörjning för privatpersoner och samfälligheter baseras på uttag från större eller mindre grundvattenmagasin i kommunen. SGU:s brunnsarkiv ger en relativt god bild av dricksvattenbrunnarnas lokalisering. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag måste skicka in till SGU. Trots de luckor som finns vad gäller exempelvis äldre grävda brunnar i jord, är detta arkiv en god utgångspunkt för att lokalisera var hushåll som inte är kommunalt ansluta får sitt vatten. För denna vattenförsörjningsplan användes kartskiktet Brunnar från år 2019 (SGU 2019b).
Antalet enskilda dricksvattentäkter är ungefär 6500 i hela kommunen. De försörjer enstaka hushåll eller bebyggelsegrupper upp till cirka 200 hushåll, både fritidshus och hushåll med året runt-boenden. Flest dricksvattenbrunnar finns utmed kustbandet och i anslutning till tätorter (Figur 1). Vattentillgången i de enskilda brunnarna är generellt sett tillräcklig för de enskilda hushållen. De enskilda bergborrade brunnarnas
genomsnittliga kapacitet är lägre i kommunens västra delar än i de östra. Brunnarna i södra delarna av Bokenäset och utmed Byfjorden ger uttagsflöden lägre än 200 l/h, vilket motsvarar 0,056 l/s och bedöms av SGU som dåliga uttagsmöjligheter. I övriga kommunen ligger kapaciteten över 200 l/h. Även i östra delen av kommunen ligger flera brunnar som används för hushållsändamål. Få brunnar ligger inom de större
tätorterna Uddevalla och Ljungskile vars invånare är anslutna till det kommunala dricksvattennätet.
Även samfälligheter och övriga privata anläggningar använder brunnar för uttag av dricksvatten. En samfällighet eller gemensamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter eller försörjer större anläggningar. För samfälligheter med ett uttag över 10 m3/dygn eller som försörjer minst 50 personer gäller
Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten (Livsmedelsverket 2020a). För mindre dricksvattentäkter finns stället råd att följa (Livsmedelsverket 2015), vilka inte är bindande som nämnda föreskrifter. Om dricksvattnet från en sådan anläggning tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas de dock alltid av dessa föreskrifter (Livsmedelsverket 2020b). Det finns för närvarande minst 24 samfälligheter eller verksamheter i kommunen med ett uttag över 10 m3/dygn och 10 samfälligheter och verksamheter med mindre uttagsmängder (jfr Figur 1). Exempel på verksamheter med mindre uttagsmängder är brunnar för lägergårdar, campingplatser, behandlingshem och en golfklubb.
Figur 1. Brunnar för enskilda grundvattentäkter, samfälligheter och verksamheter samt kommunala grundvattentäkter inom Uddevalla kommun. Lokaliseringen av enskilda grundvattentäkter och samfälligheter är hämtad från SGU:s brunnsarkiv (SGU 2019b).