ÖKU 13 -rapportutfall inom VO Stora Projekt

Konklusion från uppdraget och dess förstudie som legat till grund för rapporten med tillhörande rekommendationer ÖKU:

I arbetet med att ta fram personoberoende arbetssätt synliggjordes problematiken att våra specialistroller ser olika ut i alla programmen. Genomlysning av tillämpningen av befintlig arbetsbeskrivning visade på brister i både efterlevnaden och befintlig arbetsbeskrivning.

Vi brister idag i vårt systematiska säkerhetstyrningsarbete genom att vi tillåter olika förhållnings- och arbetssätt i våra program utifrån de lagar och krav som ställs på oss.

VO Stora Projekt har en otydlig och diffus ”resplan” och målbild vad man vill uppnå med sitt säkerhetsarbete.

Rekommendationer från uppdraget inom respektive 3 inriktningsområden och som finns identifierade i kommande Verksamhetsplanering 2021-2023:

1) Roller och arbetssätt

Identifierad risk/brister avseende roll- och arbetsbeskringar omhändertas i uppdraget

2) Mål och mått

Ökad deltagande av VO Stora projekt i centralt arbete med Trafikverksövergripande mål och mått-rapportering.

Anpassning av VO Stora projekt nuvarande mått beskrivning för olyckor/miljoner arbetade timmar

Ta ställning till vilket/vilka av förslagna proaktiva mått som ska gälla för VO Stora projekt

3) Händelserapportering

Upprätta en instruktion/handledning för hur byggarbetsmiljö ska hanteras, rapporteras, analyseras och följas upp samt hur ansvaret fördelas inom VO Stora projekt.

VO Stora projekt deltar i kommande utvecklingsarbete och uppdatering av TDOK 2016:0197 Avvikelse-, tillbuds- och olyckshantering inom Trafikverket i syfte att säkerställa att byggherrens ansvar och skyldigheter tydliggörs.

Anpassning och utveckling av systemstöd för händelsetypen byggarbetsmiljö för att tydligare matcha rapportering och uppföljningsbehovet inom VO Stora projekt.

Fortsätta arbete med konkretisering av arbetssätt för rapportering, hantering, analys och uppföljning av el- och trafiksäkerhetshändelser samt starta upp motsvarande för väg, miljö och samhällssäkerhet

Starta upp ett arbete (uppdrag) med konkretisering av arbetssätt för

avvikelsehantering som greppar alla olika typer av avvikelser såsom, kvalitets-, kontrakts-, säkerhetsrelaterade avvikelser.

8.5. KLÖS

Säkerhetstillstånd

Trafikverket har sedan 2018 bedrivit ett projekt i syfte att få förnya Trafikverkets

säkerhetstillstånd som infrastrukturförvaltare, och samtidigt sprida en ökad kunskap om säkerhetsstyrning i verksamheten. Målsättningen är att på så vis få ett aktivt arbete att kontinuerligt leva upp till säkerhetskraven, som inte bara är kopplat till att pröva

säkerhetstillståndet vart femte år. Projektet, som kallas KLÖS, har även omfattat insatser kring egenbedömning av mognaden i säkerhetsstyrning, målbild för

säkerhetsstyrningssystemet, metodik för riskövervakning, metodik för hantering av risker vid förändringar, samt åtgärder för att tydliggöra hur säkerhet hanteras i

verksamhetsplanering och –uppföljning.

KLÖS-projektet har involverat många medarbetare inom Trafikverket, och vi kan se en påtagligt förbättrad kunskap om säkerhetsstyrning

Egenbedömning

Egenbedömning av mognad i säkerhetsstyrning har genomförts av funktioner som bidrar med styrning. Syftet med egenbedömningen har varit att ge en bild av verksamhetens förståelse av säkerhetsstyrning samt ge ett svar på hur väl säkerhetsstyrningen upplevs fungera i nuläget. Egenbedömningen genomfördes med Europeiska järnvägsbyråns matris för utvärdering av säkerhetsstyrning. Denna matris innehåller flera frågeområden med en femgradigskala. Trafikverket la även till en sjätte om ej relevant samt gav även möjligheten att ge en kommentar till svaret. Underlaget analyserades och gav en nulägesbild av

förhållanden kring förståelse av säkerhetsstyrningssystemet vilket visar att förståelse finns för säkerhetssystemet men att det även finns delar som behöver förtydligas samt förenklas för medarbetarna.

Riskövervakning

Trafikverket ska, i enlighet med EU förordning 2012/1078 om en gemensam

säkerhetsmetod för övervakning av risker, övervaka de trafiksäkerhetsrisker som föreligger i rollen som infrastrukturförvaltare. Förordningen föreskriver att indikatorer ska användas för att övervaka riskerna. Indikatorerna ska kunna ge tidiga varningar gällande avvikelser från förväntat utfall eller ge information om oönskade utfall, samt ska kunna användas som stöd vid beslutsfattande.

För att kunna ha kontroll på trafiksäkerhetsriskerna behöver Trafikverket övervaka de barriärer av olika slag som direkt eller indirekt skall förhindra att en olycka inträffar.

Arbetssättet för att välja ut de barriärer som ska övervakas samt för att kunna formulera passande indikatorer för barriärerna beskrivs i rutinbeskrivning Säkerhetsindikatorer järnväg (TDOK 2020:0060) som började gälla i maj 2020. Framtagande av

säkerhetsindikatorer ska ske med hjälp av en utsedd indikatorhandledare som genomgått en utbildning, vilken tagits fram under 2020. Implementeringen av rutin 2020:0060 kommer fortsätta fram till 2023.

En mer systematisk övervakning av risker med indikatorer i enlighet med rutinen ska öka proaktivitet gällande trafiksäkerhet och ökad kontroll över risknivåerna i vår verksamhet kopplad till infrastrukturförvaltaruppgiften.

Riskövervakning i enlighet med förordning 2012/1078 utgör en central del av

säkerhetsstyrningssystemet som i samverkan med säkerhetsstyrningssystemets övriga funktioner ska bidra till att vi kan styra och följa upp säkerheten i verksamheten utifrån risknivåer och säkerhetsmål.

Riskhantering vid förändringar

Trafikverket har under 2020 arbetat med uppfyllnad och tillämpning av EU-förordningen om en gemensam säkerhetsmetod för riskvärdering och riskbedömning, (EU) nr 402/2013 (såsom ändrad genom (EU) 2015/1136). Tillämpningen av förordningen ska säkerställa en enhetlig bevisning och hantering av säkerhetskrav, samt att risker i gränssnitt mellan system och olika aktörer hanteras och kommuniceras. Eftersom CSM RA är en förordning är den direkt tillämplig lagstiftning som gäller på exakt samma sätt i alla EU-länder.

CSM RA ska tillämpas vid ändringar i järnvägssystemet. Ändringar kan vara av teknisk, driftsmässig eller organisatorisk art. För organisatoriska ändringar omfattas endast de som påverkar drifts- eller underhållsprocesser. Därmed påverkar CSM RA stora delar av

Trafikverkets verksamhet.

Åtgärdens huvudsyfte har varit att ta fram en effektiv och enhetlig hantering av CSM RA.

Detta har främst uppnåtts genom att ta fram nya arbetssätt i form av en ny rutinbeskrivning (TDOK 2020:0236), med tillhörande mallar som kommer att publiceras under början av 2021. Styrningen kommer under våren att kompletteras med utbildningar (en kortare e-utbildning och en längre lärarledd) och ett ramavtal för resurskonsulter, båda för att stärka tillämpningen och stötta i implementeringen av det nya arbetssättet. En gemensam styrning innebär också att tidigare verksamhetsspecifik styrning på området kan slopas, vilket förenklar både vad gäller tillämpning och förvaltning.

En viktig uppgift har varit att utreda och definiera hur ansvarsfördelningen för

tillämpningen av förordningen förhåller sig till Trafikverkets styrning. Styrande arbetssätt är nu kopplade till Trafikverkets ramverk för integrerad riskhantering och ansvaret enligt delegeringen som infrastrukturförvaltare för järnväg. Att ansvaret är tydligt definierat är viktigt och ska säkerställa den korrekta tillämpningen av förordningen och Trafikverkets tillhörande styrning. Ansvaret innebär till exempel att rätt och tillräckliga kompetenser engageras i arbetet, att risker som är knutna till leverantörer också hanteras i enlighet med förordningen, samordna hanteringen av gemensamma risker vid gränssnitt, samt säkerställa att säkerhetskrav hanteras, kommuniceras och uppfylls.

Genomförandet av åtgärden har skapat grunden för en enhetlig tillämpning av CSM RA på Trafikverket, som ger bättre förutsättningar för hantering av trafiksäkerhetsrisker i samband med genomförandet av ändringar i järnvägssystemet. Fortsatt utveckling inom området kommer närmast att bestå av etablerandet av en förvaltning inom området,

kompetenshöjande åtgärder, samt etablering och tillämpning av fastställd styrning.

Rapportering

Projektet har gjort en genomlysning av Trafikverkets processer för verksamhetsplanering och –uppföljning, i syfte att ge en klar bild hur trafiksäkerhetsfrågor hanteras. Utifrån denna genomlysning har en åtgärdsplan tagits fram med 22 åtgärder för att ge ökad tydlighet och säkerställa att trafiksäkerhet hanteras på ett systematiskt sätt. Åtgärderna genomförs successivt under 2020 och 2021.

Foto: Trafikverket