F ÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING - Behålla medarbetare inom revisorsprofessionen: En kvalitativ stu

6. SLUTSATSER

6.3 F ÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

I de semistrukturerade intervjuer som genomförts har flera intressanta teman dykt upp som kan utvecklas i vidare forskning. Organisationskultur var något majoriteten av revisorsassistenterna nämnde och de skillnader som finns mellan olika generationer. Ett förslag på vidare forskning är således att studera organisationskulturen på revisionsbyråer och vad som efterfrågas hos de olika generationerna, då detta kan vara en bidragande faktor till den personalomsättning som återfinns inom branschen. Utöver detta har några respondenter lyft att det krävs en viss personlighetstyp för att klara av yrket. Det vore intressant att se kommande studier kring vilken personlighetstyp som matchar denna typ av yrke bättre i syfte att behålla medarbetare längre.

KÄLLFÖRTECKNING:

Adrian, H. (2017). Svenska ekonomistudenter dåliga på revision. Tidningen Balans.

Svenska ekonomistudenter dåliga på revision - FAR Balans (tidningenbalans.se) Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB.

Azham, A., Lee, T-H., & Rosli, M. (2008). Internship and Audit Expectation Gap Among Undergraduate Students in Universiti Utara Malaysia. Journal of Financial Reporting and Accounting, Vol. 6, Issue 1, pp. 55-74.

Baldiga, N. R. (2005). Opportunity and Balance: Is Your Organization Ready to Provide Both? Journal Of Accountancy, 199(5):39–44.

Barker, P., Monks, K., & Buckley, F. (1999). The role of mentoring in the career progression of chartered accountants. British Accounting Review, 31(3):297–312.

Bellou. V (2010). Organizational culture as a predictor of job satisfaction & colon; the role of gender and age. Career Development International, 15(1), 4–19.

Broberg, P., Tagesson, T., & Uman, T. (2020). Antecedents of Psychological Well-Being among Swedish Audit Firm Employees. International Journal of Environmental Research & Public Health, 17(10).

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3. uppl) Stockholm: Liber.

Bullen, M.L. & Flamholtz, E.G. (1985). A theoretical and empirical investigation of job satisfaction and intended turnover in the large CPA firm. Accounting, Organizations and Society, 10(3), 287–302.

Bolagsverket. (uå). Hållbarhetsrapport.

https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/hallbarhetsrap port-1.17962

Cable, D.M. and Judge, T.A. (1996), Person–organization fit, job choice decisions, and organizational entry, Organizational Behavior and Human Decision Processes, 3, 294 Carcello, J. V., Copeland Jr., J.E., Hermanson, R.H. & Turner, D.H. (1991), "A public accounting career: The gap between student expectations and accounting staff

experiences", Accounting Horizon, 67(3):294–311.

Carrington, T. (2016). Revision. (2 uppl.) Stockholm: Liber AB.

Chatman, J. A. (1991). Matching people and organizations: Selection and socialization in public accounting firms. Administrative Science Quarterly, 36(3), 459–484.

Chi, W., Hughen, L., Lin, C. J., & Lisic, L. L. (2013). Determinants of audit staff turnover: Evidence from Taiwan. International Journal of Auditing, 17(1), 100–112.

Collins, K. M. & Killough, L. N. (1992), An empirical examination of stress in public accounting, Accounting, Organizations and Society, 17(6), 535–547.

Currivan, D.B. (1999), The causal order of job satisfaction and organizational

commitment in models of employee turnover, Human Resource Management Review, 9(4), 495.

Dansereau, F., Cashman, J., & Graen, G. (1974). Expectancy as a moderator of the relationship between job attitudes and turnover. Journal of Applied Psychology, 59(2), 228–229.

David, M., Sutton, C., D. (2017). Samhällsvetenskaplig metod (1 uppl.).

Studentlitteratur.

Dean, R.A., Ferris, K.R. & Konstans, C. (1988). Occupational reality shock and organizational commitment: evidence from the accounting profession. Accounting, Organizations, and Society, 13(3), 235–250.

Deloitte (2017/2018). Årsredovisning för verksamhetsåret.

https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/se/Documents/about-deloitte/Deloitte-arsredovisning-17-18.pdf

Deloitte (2018/2019). Årsredovisning för verksamhetsåret.

https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/se/Documents/about-deloitte/Deloitte-%C3%85rsredovisning1819.pdf

Deloitte (2019/2020). Årsredovisning för verksamhetsåret.

http://shared.deloitte.se/docs/arsredovisning_deloitte_1920.pdf

Dole, C., & Schroeder, R. G. (2001). The impact of various factors on the personality, job satisfaction and turnover intentions of professional accountants. Managerial Auditing Journal, 16(4), 234–245.

Firth, L., Mellor, D. J., Moore, K. A., & Loquet, C. (2004). How can managers reduce employee intention to quit? Journal of managerial psychology, 19(2), 170–187.

Fisher, R.T. (2001), Role stress, the Type A behavior pattern, and external auditor job satisfaction and performance, Behavioral Research in Accounting, 13, 143–170.

Furnham, A., Eracleous, A. & Chamorro-Premuzic, T. (2009), Personality, motivation and job satisfaction: Hertzberg meets the Big Five, Journal of Managerial Psychology, 24(8), 765–779.

Fulop, M. T., Tiron-Tudor, A., & Cordos, G. S. (2019). Audit education role in decreasing the expectation gap. Journal of Education for Business, 94(5), 306–313.

Föreningen Auktoriserade Revisorer. (uå). Revisor. https://www.far.se/om-far/yrkesroller/revisor/

Gaertner, S., & Robinson, J. M. (1999). Structural Determinants of Job Satisfaction and Organizational Commitment in Turnover Models. Human Resource Management Review, 9(4), 479.

Gajendran, R. S., & Harrison, D. A. (2007). The good, the bad, and the unknown about telecommuting: Meta-analysis of psychological mediators and individual consequences.

47 Journal of Applied Psychology, 9(4), 479.

Gerhart, B. (1990). Voluntary Turnover and Alternative Job Opportunities. Journal of Applied Psychology, 75(5), 467–476.

Gertsson, N., Sylvander, J., Broberg, P., & Friberg, J. (2017). Exploring audit

assistants’ decision to leave the audit profession. Managerial Auditing Journal, 32(9), 879–898.

Ghosh, S. & Waldman, M. (2010). Standard promotion practices versus up-or-out contracts. The RAND Journal of Economics, 41(2), 301–325.

Gramling, A. A., Schatzberg, J. W., & Wailace, W. A. (1996). The Role of

Undergraduate Auditing Coursework in Reducing the Expectations Gap. Issues in Accounting Education, 11(1), 131–161.

Gregg, C. (1999). Someone to Look Up To: Mentoring is an age-old practice that’s still one of the best ways to build a staff. Journal Of Accountancy New York, 188(5):89-93.

Hadjipetri Glantz, S. (2018). Därför flyr revisorsassistenter yrket. Tidningen Balans.

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/darfor-flyr-revisorsassistenter-yrket/

Hadjipetri Glantz, S. (2020). Lönestatistik från revisionsbranschen 2020. Lönestatistik för revisionsbranschen 2020 - FAR Balans (tidningenbalans.se)

Hasin, H-H., Omar, N-H. (2007), An Empirical Study on Job Satisfaction, Job-Related Stress and Intention to Leave Among Audit Staff in Public Accounting Firms in Melaka, Journal of Financial Reporting and Accounting, 5(1), 21–39.

Hall, M. & Smith, D. (2009), Mentoring and turnover intentions in public accounting firms: a research note, Accounting, Organizations and Society, 34(6), 695–704.

Herrbach, O. (2001). Audit quality, auditor behaviour and the psychological contract.

Eur. Account. Rev, 10(4), 787–802.

Herda, D. N., & Lavelle, J. J. (2012). The Auditor-Audit Firm Relationship and Its Effect on Burnout and Turnover Intention. Accounting Horizons, 6(2), 13–17.

Hermanson, D.R., Houston, R.W., Stefaniak, C.M. and Wilkins, A.M. (2016), The work environment in large audit firms: current perceptions and possible improvements, Current Issues in Auditing, 10(2), 38–61.

Hiltebeitel, K. M., & Leauby, B. A. (2001). Migratory patterns of entry-level accountants. The CPA Journal, 71(4), 54.

Hiltebeitel, K.M., Leauby, B.A. & Larkin, J.M. (2000), Job satisfaction among entry-level accountants, The CPA Journal, 70(5), 76.

Hom, P. W., & Kinicki, A. J. (2001). Toward a greater understanding of how

dissatisfaction drives employee turnover. Academy of Management, 44(5), 975–987.

Humphrey, C., Moizer, P., & Turley, S. (1993). The Audit Expectations Gap in Britain:

An Empirical Investigation. Accounting & Business Research, 23(1), 395-411.

Kristof-Brown, A.L., Zimmerman, R.D. & Johnson, E.C. (2005), Consequences of individuals’ ﬁt at work: a meta-analysis of job, organization, person-group, and person-supervisor ﬁt, Personnel Psychology, 58(2), 281–342.

KPMG (2017/2018). Hållbarhetsredovisning.

https://home.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2019/KPMG-hallbarhetsredovisning-2017-2018.pdf

KPMG (2017/2018). Årsredovisning.

https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2019/KPMG-Arsredovisning-2018.pdf

KPMG (2018/2019). Hållbarhetsredovisning.

https://home.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2020/kpmg-hallbarhetsredovisning-2018-2019.pdf

KPMG (2018/2019). Årsredovisning.

https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2020/KPMG-Arsredovisning-2019.pdffbclid=IwAR2JRR116EKZ1yGRYGegOmFa5uYTwd_T1ghYEr7vLGLnfj24P bO8rwBBfYU

KPMG (2019/2020). Årsredovisning.

https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/se/pdf/komm/2020/arsredovisning-2019-2020-KPMG-AB.pdf

Larkin, J. M., Leauby, B. A. & Hiltebeitel, K. M. (1999), Early employment

experiences of accountants: Initial placement, job satisfaction, and migratory patterns, The Review of Accounting Information System, 3(3) 63-72.

Law, D.W. (2005). Interactive organizational commitment and hardiness in public accountants & apos; turnover. Managerial Auditing Journal, 20(4), 383–393.

Lee, T. H., Gerhart, B., Weller, I., & Trevor, C. O. (2008). Understanding voluntary turnover: Path-specific job satisfaction effects and the importance of unsolicited Job Offers, Academy of Management Journal, 51(4), 651–671.

Lee, T. W., Mitchell, T. R., Wise, L., & Fireman, S. (1996). An unfolding model of voluntary employee turnover. Academy of Management Journal, 39(1), 5–36.

Lennartsson (2018) Up or out - vart leder det oss? Tidningen Balans.

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/up-or-out-vart-leder-det-oss

Liggio, C-D. (1975). The expectation gap: The accountant´s legal Waterloo? Journal of contemporary business, 3(3), 27-44.

Lund, D. B. (2003). Organizational culture and job satisfaction. Journal of Business &

Industrial Marketing, 18(3), 219.

March, J. G., & Simon, H. A. (1958). Organizations. New York: Wiley

Marténg, C. (2017). Undersökning revisionsbranschen övertid. Tidningen Balans.

https://www.tidningenbalans.se/nyheter/undersokning-revisionsbranschen-overtid/

Marténg, C. (2018). “Uppenbar risk för revisorsbrist”. Tidningen Balans.

https://www.faronline.se/dokument/balans/2018/balans_nr_08_2018/balans_2018_n08_

a0009/

Marxen, D. E. (1996), The big 6 experience: a retrospective account by alumni, Accounting Horizons, 10(2), 73–87.

Mattila, J Peter, (1974). Job Quitting and Frictional Unemployment. American Economic Review, 64(1), 235–239.

Michaels, C. E., & Spector, P. E. (1982). Causes of employee turnover: A test of the Mobley. Gritteth, Hand, and Meglino model. Journal of Applied Psychology, 67, 53-59.

Mobley, W. H. (1977). Intermediate linkages in the relationship between job

satisfaction and employee turnover. Journal of Applied Psychology, 62(2), 237–240.

Mobley, W. H., Horner, S. O., & Hollingsworth, A. T. (1978). An Evaluation of

Precursors of Hospital Employee Turnover. Journal of Applied Psychology, 63(4), 408–

414.

Mowday, R.T., Steers, R.M., & Porter, L.W. (1979). The measurement of organizational commitment. Journal of Vocational Behavior, 14 (2), 224-247.

Nawaz, M., & Pangil, F. (2016). The relationship between human resource development factors, career growth and turnover intention: The mediating role of organizational commitment. Management Science Letters, 6(2), 157–176.

Nouri, H., & Parker, R. J. (2013). Career growth opportunities and employee turnover intentions in public accounting firms. The British Accounting Review, 45(2), 138–148.

Pasewark, W.R. & Viator, R.E. (2006), Sources of work-family conflict in the accounting profession, Behavioral Research in Accounting, 18, 147–165.

Phillips, C. R., & Crain, J. L. (1996). Job duties and responsibilities in public

accounting: are student expectations unrealistic? Education+ Training, 38(9), 21–26.

Porter, L. W., & Steers, R. M. (1973). Organizational, work, and personal factors in employee turnover and absenteeism. Psychological Bulletin, 80(2), 151–176.

Prince, J.L (1997). Handbook of organizational measurement. International Journal of Manpower, 18(4/5/6), 305–558.

Randall, M.D. (1990). The Consequences of Organizational Commitment:

Methodological Investigation. Journal of Organizational Behavior, 11(5), 361–378.

Revisorsinspektionen. (uå). Bli revisor. https://www.revisorsinspektionen.se/bli-revisor/utbildning/

Revisorsinspektionen (2017). Framtida utbildningskrav för kvalificerade revisorer (Dnr 2017–0723).

https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/om-oss/framtida-revisionen/morgondagens-kompetenskrav-for-kvalificerade-revisorer.pdf Revisorsinspektionen (2019). Årlig rapport 2019.

https://www.revisorsinspektionen.se/globalassets/webbplatsen/publicerat/arlig-rapport/arlig-rapport-2019-dnr-2020-367.pdf

Riketta, M (2002). Attitudinal Organizational Commitment and Job Performance: A Meta-Analysis. Journal of Organizational Behavior, 23(3), 257–266.

Russell, J. E. A., & Adams, D. M. (1997). The changing nature of mentoring in organizations: An introduction to the special issue on mentoring in organizations.

Journal of Vocational Behavior, 51(1), 1–14.

Savery, L. K. (2001). The Relationship between Empowerment, Job Satisfaction and Reported Stress Levels: Some Australian Evidence. Leadership & Organisation Development Journal, 22 (3/4), 97.

Schwab, Donald P., Sara L. Rynes, and Ramon J. Aldag (1987). Theories and research on job search and choice. Research in Personnel and Human Resource Management, 5, 129 – 166.

Sheridan, J. E. (1992). Organizational Culture and Employee Retention. Academy of Management Journal, 35(5), 1036–1056.

Siddiqui, J., Nasreen, T., Choudhury-Lema, A. (2009). The audit expectations gap and the role of audit education: The case of an emerging economy. Managerial Auditing Journal, 24(6), 564–583.

Steel, R. P. (2002). Turnover theory at the empirical interface: Problems of fit and function. Academy of Management Review, 27(3), 346–360.

Steers, R. M., & Mowday, R. (1981). Employee Turnover and Post-Decision Accommodation Processes. Research in Organizational Behavior, 3, 235–281.

Sturges, J., & Guest, D. (2004). Working to live or living to work? Work/life balance early in the career. Human Resource Management Journal, 14(4), 5–20.

Sweeney, J. T., & Summers, S. L. (2002). The Effect of the Busy Season Workload on Public Accountants’ Job Burnout. Behavioral Research in Accounting, 14, 223.

Tausig, M., & Fenwick, R. (2001). Unbinding time: Alternate work schedules and work-life balance. Journal of family and economic issues, 22(2):101-119.

Twenge, J. M., Campbell, S. M., Hoffman, B. J., & Lance, C. E., (2010). Generational differences in work values: Leisure and extrinsic values increasing, social and intrinsic values decreasing. Journal of Management, 36(5), 1117–1142.

Umans, T., Broberg, P., Schmidt, M., Nilsson, S., & Olsson, E. (2016). Feeling well by being together: Study of Swedish auditors, Work, 54(1), 79–86.

Uttal, B., & Fierman, J. (1983). The Corporate Culture Vultures. Fortune Magazine

51 Archive, 108 (8), 66.

Waldman, M. (1990). Up-or-out contracts: A signaling perspective. Journal of Labor Economics, 8(2), 230–250.

Weng, Q., & McElroy, J.C. (2012). Organizational career growth, affective

occupational commitment and turnover intentions. Journal of Vocational Behavior, 80(2), 256–265.

Weng, Q. X., McElroy, J. C., Morrow, P. C., & Liu, R. (2010). The relationship between career growth and organizational commitment. Journal of Vocational Behavior, 391 – 400.

Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Justitiedepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide - för nuvarande revisorsassistenter

Introduktion

1. Berätta lite om dig själv.

-Utbildning

-Arbetslivserfarenhet - Övrigt

2. Hur länge har du arbetat som revisorsassistent?

3. Vad fick dig att söka tjänsten som revisorsassistent?

- Förväntningar?

Arbetstillfredsställelse & Balans 4. Vad arbetar du med?

- Exempel på en vanlig dag -Arbetstider - flexibla, övertid?

5. Upplever du varierande arbetsbelastning under året?

-hur upplever du detta?

- hur hanterar du detta?

- Påverkan på privatliv?

Karriär

6. Berätta om hur din utveckling och utbildning inom byrån sett ut?

-utbildning?

-utökat ansvar?

- Målbild?

7. Hur såg din första tid på byrån ut?

• Mentor/coach/handledare?

• Om ja, hur upplevde du detta?

• Hur länge hade du en handledare?

Är din plan att bli auktoriserad revisor?

- Om nej, vad är ditt mål med yrket och karriär?

8. Vad är den främsta för-och nackdelen med arbetet som revisorsassistent?

Personalvård

9. Vilka insatser upplever du att byrån tar för att värna om sina medarbetare

• Medarbetarsamtal?

• Medarbetarundersökning?

• Motiverande samtal?

• Friskvård?

10. Vad är din uppfattning om personalomsättning inom yrket?

• Upplever du att det är hög ruljans på medarbetare?

- Om ja, vad tror du att det beror på?

11.Hur tror du revisionsbyrån kan arbeta för att behålla sina anställda?

Övrigt

Är det något mer du vill tillägga eller som vi behöver veta om arbetet som revisorsassistent?

Bilaga 2

Intervjuguide - för fördetta revisorsassistenter Introduktion

1. Berätta lite om dig själv.

-Utbildning

-Arbetslivserfarenhet - Övrigt

2. Hur länge arbetade du som revisorsassistent?

3. Vad fick dig att söka tjänsten som revisorsassistent?

- Förväntningar?

Arbetstillfredsställelse & Balans 4. Vad arbetade du med?

- Exempel på hur en vanlig dag såg ut?

-Arbetstider - flexibla, övertid?

5. Berätta om hur din utveckling inom byrån såg ut?

-utbildning?

-utökat ansvar?

6. Upplevde du varierande arbetsbelastning under året?

-hur upplever du detta?

- hur hanterar du detta?

- Påverkan på privatliv?

7. Vad var den främsta för-och nackdelen med arbetet som revisorsassistent?

Karriär

8. Varför valde du att sluta som revisorsassistent?

• Hade du tankar på att bli auktoriserad revisor?

• Om nej: utveckla

• Vad gjorde byrån? Vad sa dom?

Personalomsättning

9. Vilka åtgärder upplevde du att byrån tar för att värna om sina medarbetare

• Medarbetarsamtal?

• Medarbetarundersökning?

• Friskvård?

• Mentor/coach/handledare?

10. Vad var din uppfattning om personalomsättning inom yrket?

• Upplever du att det är hög ruljans på medarbetare?

- Om ja, vad tror du att det beror på?

11.Hur tror du revisionsbyrån kan arbeta för att behålla sina anställda?

- Finns det något som kunde fått dig att stanna på byrån?

Övrigt

Är det något mer du vill tillägga eller som vi behöver veta om arbetet som revisorsassistent?

Bilaga 3

Linkedin-meddelande till potentiella respondenter

Meddelande till nuvarande revisorsassistenter

Hej! Vill du vara med och bidra till en ökad kunskap om yrket som revisorsassistent?

Vi är två civilekonomstudenter som skriver en D-uppsats om revisionsbyråers åtgärder för att behålla revisionsassistenter och hur de upplevs i praktiken. Vi är därför intresserade av att komma i kontakt med nuvarande samt tidigare revisionsassistenter för en intervju.

Vi ser att du har en pågående anställning som revisorsassistent och är mycket intresserade att få dina åsikter, upplevelser och erfarenheter kring ämnet. Studien är en intervjustudie och kommer att pågå i ca. 40 minuter.

Om du kan tänka dig att delta och i förlängningen bidra till förbättringar inom yrket återkom gärna till oss så får du ytterligare information om vad som kommer behandlas under intervjun samt boka in en en intervju via zoom när det passar dig bäst.

Om du önskar mer information eller har några funderingar får du gärna höra av sig till oss via Linkedin alternativt mejl idaire-7@student.ltu.se

Med vänliga hälsningar

Ida Irevall och Maja Fjellström

Linkedin-meddelande till föredetta revisorsassistenter

Hej! Vill du vara med och bidra till en ökad kunskap om yrket som revisorsassistent?

Vi ser att du tidigare haft en anställning som revisorsassistent och är mycket intresserade att få dina åsikter, upplevelser och erfarenheter kring ämnet. Studien är en intervjustudie och kommer att pågå i ca. 40 minuter.

Om du önskar mer information eller har några funderingar får du gärna höra av sig till oss via Linkedin alternativt mejl idaire-7@student.ltu.se

Med vänliga hälsningar

Ida Irevall och Maja Fjellström

In document Behålla medarbetare inom revisorsprofessionen: En kvalitativ studie ur två perspektiv – hur revisionsbyråerna arbetar och vad revisorsassistenterna anser betydande. (Page 50-61)