6. DISKUSSION
5.11 F ÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER
Undervisning, elevernas föreställningar och förståelse om programmering är ett område som är väldigt intressant att undersöka eftersom det inte finns mycket forskning om det sedan tidigare.
Om en liknande studie skulle göras igen skulle en intervention vara anpassat för att undersöka vidare om elevers lärande i samband med programmering. En intervention skulle innebära att ele-vernas förkunskaper och/eller föreställningar studeras både innan och efter en aktivitet.
I den här studien är det möjligt att elevernas föreställningar påverkats av sina lärares undervisning.
En väldigt intressant studie skulle därför vara att undersöka om undervisningen är likvärdig i Sve-rige gällande programmering. Hur påverkar undervisningen elevernas förståelse för programme-ring, med tanke på den variation som finns mellan skolor gällande budget, fortbildning eller sats-ning på programmering? Vilka alternativa vägar finns att undervisa om programmering om inte budget finns till att köpa in robotar och hur påverkar det elevers föreställningar om programme-ring?
En annan del i resultatet som väckte mitt intresse var att flera av eleverna diskuterar om kopplingen mellan programmering och teknik, men trots det inte ger uttryck för att programmering ingår tek-nikämnet. Därför hade det varit spännande och viktigt att undersöka om hur och på vilka sätt ele-vernas förståelse för programmering påverkas av att ha det ämnesintegrerat jämfört med ett enskilt ämne och om elevernas kunskap om programmering skiljer sig åt. Eftersom programmering är relativt nytt i läroplanen i Sverige, är det betydelsefullt att undersöka flera områden gällande pro-grammering för att på så vis kunna utveckla undervisningen och öka elevernas lärande och förstå-else så mycket som möjligt.
47
REFERENSER
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Andersson, B., Svensson, M., & Zetterqvist, A. (2008). Några uppgifter som belyser elevers upp-fattningar om vad som är teknik. NorDiNa, 4(2), 168–176. https://doi.org/10.5617/nor-dina.283
Artefakt. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-01, från https://www.ne.se/uppslags-verk/
Axell, C. (2017). Upptäck tekniken i barnlitteraturen. Stockholm: Natur & Kultur.
Balkan Kiyici, F. (2018). Primary School Students’ Perceptions of Technology. Malaysian Online Journal of Educational Technology. 6(4), 53-66. http://dx.doi.org/10.17220/mo-jet.2018.04.005
Barker, B. S., & Ansorge, J. (2007). Robotics as Means to Increase Achievement Scores in an Informal Learning Environment. Journal of Research on Technology in Education. 39(3), 229-243. doi: :10.1080/15391523.2007.10782481
Björkdahl Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda en enkät som redskap. I J.
Dimenäs (Red.), Lära till lärare (ss. 84–96). Stockholm: Liber
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: En studie av teknikundervisning för yngre skolbarn. Dok-torsavhandling, Stockholm: Lärarhögskolan
Dahlin Ivanoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur
Datainspektionen. (2020). Dataskyddsförordningen. Hämtad 2020-05-31, från https://www.datain-spektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/
Davidsson, B. (2007). Fokuserade gruppintervjuer. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare (ss. 63–
69). Stockholm: Liber
Dimenäs, J. (2007). Intervju som ett sätt att utveckla kunskap kring elevuppfattningar. I J. Dime-näs (Red.), Lära till lärare (s. 57–63). Stockholm: Liber.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: Metodik för barnin-tervjuer (4 uppl.). Stockholm: Liber
Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. (5., [omarb.] uppl) Stockholm: Natur & kultur Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om
nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Europeiska Unionens Officiella Tidning, L 394, 10–18, Hämtad från http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGIS-SUM:c1109
Hallberg, T.J., (2020). Digital teknik. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-01, från https://www.ne.se/
48
Hansen, R., & Weighill, D. (2017). Cool Kodning. Stockholm: Pagina
Hansson, S. O. (2009). Teknik och etik. Göteborg: Kungliga Tekniska Högskolan.
Heintz, F., Mannila, L., Nygårds, K., Parnes, P., & Regnell, B. (2015). Computing at School in Sweden—Experiences from Introducing Computer Science within Existing Subjects.
https://doi.org/10.1007/978-3-319-25396-1_11
Henriksson, S., (2020) Programmering. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-03, från https://www.ne.se/
Henriksson, S., & Nordström, B., (2020) Programmeringsspråk. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-03, från https://www.ne.se/
Holme, I. M., Solvang, B. K., & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur
Hult, J., (2020). Tekniskt system. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-03, från https://www.ne.se/
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3 uppl.). Stockholm: Natur och kultur Johansson, B., & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5 uppl.). Uppsala:
Kunskapsföretaget
Johansson, K., & Dahlgren, L. O. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 179–189). Stockholm: Liber
Kazakoff, E. R., & Bers, M. U. . (2014). Put your robot in, put your robot out: Sequencing through programming robots in early childhood. J. Educational Computing Research, 50(4), 553–573. http://dx.doi.org/10.2190/EC.50.4.f
Kihlström, S. (2007a). Att genomföra en intervju. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare (ss. 47–
56). Stockholm: Liber
Kihlström, S. (2007b). Att undersöka. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare (ss. 226–241). Stock-holm: Liber
Kihlström, S. (2007c). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lä-rare (s. 157–170). Stockholm: Liber
Kihlström, S. (2007d). Utgångspunkter inför att planera en undersökning. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare (ss. 15–20). Stockholm: Liber
Kjällander, S. (2016). Plattan i mattan—Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan.
Stockholm: Stockholms universitet
Kjällander, S., Åkerfeldt, A., & Petersen, P. (2016). Översikt avseende forskning och erfaren-heter kring programmering i förskola och grundskola
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur
49
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lego (2020). Om Mindstorms. Hämtad 2020-05-01, från https://www.lego.com/sv-se/the-mes/mindstorms/about
Lindholm, C., (2020). Digitalisering. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-01, från https://www.ne.se/
Liukas, L. (2015). 2015). Hej Ruby: Äventyr i datorernas magiska värld. Stockholm: Volante Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare (ss. 122–
132). Stockholm: Liber.
Mannila, L. (2016). Workshopsmaterial del 1: Att jobba med Bee-Bot/Blue-Bot. Hämtad 2020-03-05, från https://lindamannila.com/2016/02/29/workshopsmaterial-del-1-att-jobba-med-bee-botblue-bot/
Mannila, L. (2017). Att undervisa i programmering i skolan: Varför, vad och hur? Lund: Stu-dentlitteratur.
Mattsson, G. (2005). Teknikämnet i skolan. Elevers uppfattningar och intresse av teknikämnet och lärares teknikdidaktiska kompetens (IPD-rapport 2005:12; s. 1–199). Göteborg: Gö-teborgsuniversitet.
Mertala, P. (2020). Young children’s perceptions of ubiquitous computing and the Internet of Things. British Journal of Educational Technology, 51(1), 84–102.
https://doi.org/10.1111/bjet.12821
Monsén, F. (2017). Digital kompetens: I skolan och i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.
Nebraska 4-H (2020). Om Nebraska 4-H. Hämtad 2020-05-16, från https://4h.unl.edu/about Norström, P. (2014). Technology knowledge and technology education. Doktorsavhandling,
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology
Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Regerings-kansliet. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/
Robertson, J., Manches, A., & Pain, H. 2017).” It’s Like a Giant Brain with a Keyboard”: Chil-dren’s Understandings about How Computers Work. Childhood Education, 93(4), 338–
345. Doi: 10.1080 / 00094056.2017.1343589
SFS 2018:218. (2018). Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.
Stockholm: Justitiedepartementet.
Skogh, I.-B. (2001). Teknikens värld - flickors värld: En studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola. Doktorsavhandling. Stockholm: Lärarhögskolan.
Skogh, I.-B. (2007). Barns bilder av teknik. Didaktikens forum, 4(2), 66–71.
50
Skogh, I.-B. (2015). Uppdrag: Teknikmedvetna barn. I A. S Pihlgren (Red.), Fritidshemmet och skolan: Det gemensamma uppdraget (ss. 303–321). Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2014). Teknik—Gör det osynliga synligt (2013:1536).
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Digitaliseringen i skolan—Möjligheter och utmaningar. Hämtat från, https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2018/digitaliseringen-i-skolan---mojligheter-och-utmaningar
Skolverket. (2018b, januari 9). Programmering i läroplanerna [Video]. Hämtad 2020-05-05 från, https://www.youtube.com/watch?v=YS6OAfbqBxg
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (6 uppl.).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Revidering av kurs och ämnesplaner, Hämtad från, https://www.skolver- ket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/sa-arbetar-vi-med-att-revidera-kurs--och-amnesplanerna
Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system—Didaktiska dimensioner i grundskolan. Dok-torsavhandling, Linköping: Linköping Universitet
Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014a). Den lärande människan—Teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare (3 uppl., ss. 252–394). Stockholm:
Natur & kultur.
Säljö, R. (2014b). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. (3 uppl.) Lund: Studentlit-teratur.
Teknik. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-03, från https://www.ne.se/uppslags-verk
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Rege-ringen. Hämtad från, https://www.regeRege-ringen.se/informationsmaterial/2017/10/rege- https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/rege-ringen-beslutar-om-nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åkerfeldt, A., Kjällander, S., & Selander, S. (2018). Programmering introduktion till digital kompetens i grundskolan. Stockholm: Liber.
51
BILAGOR
Bilaga 1 – Informationsbrev om studien Informationsbrev om studien
Yngre elevers föreställningar om programmering
Hej!
Jag heter Isabell Rhodin och är grundlärarstudent vid Karlstads universitet. Denna termin skriver jag mitt examensarbete som kommer avslutas innan sommaren.
Jag har valt att skriva i ämnet teknik med fokus på programmering. Valet grundar sig på att jag själv tycker att området är intressant, men också för att det ingår i läroplanen att elever i tidig ålder ska utveckla sin digitala kompetens. Studien inriktar sig på att belysa yngre elevers föreställningar om programmering utifrån skolämnet teknik.
Jag har fått tillåtelse av XXX, klassläraren i X på XXXX (skolan) att göra intervjuer i klassen. För att utföra studien behövs samtycke av både elev och båda vårdnadshavarna. Utav de som samtyckt kommer sedan elever slumpmässigt att väljas ut. Det är frivilligt att delta i studien, vilket innebär att
vårdnadshavare och elev får avböja eller avbryta deltagandet när som helst under arbetets gång.
Intervjuerna kommer ske gruppvis med 2–3 elever åt gången och det beräknas ta cirka 35–45 minuter.
Under intervjun kommer både anteckningar och filminspelning ske.
Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och kommer förvaras i digitalform, på min dator, som är skyddad med ett användarnamn och lösenord, så att ingen obehörig får tillgång till det. När resultatet skrivs ner och redovisas kommer fiktiva namn anges för att inte elever, klass, lärare eller skola ska kunna identifieras. Materialet kommer att bevaras till dess att examensarbetet godkänts och betyget har
registrerats i Karlstads universitets studieregister, därefter kommer jag att förstöra allt insamlat material, dock som senast december 2020.
Om ni tillsammans med ert barn godkänner medverkan, ber jag er att skriva på samtyckesblanketten och lämna tillbaka till klassläraren senast X/X-XX.
Om ni har några frågor angående forskningsstudien får ni gärna kontakta mig eller min handledare. Med vänliga hälsningar Isabell Rhodin.
Isabell Rhodin Jeanni Flognman Student Handledare
Mer information om behandling av personuppgifter
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen har vårdnadshavare och elev rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om eleven som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Vårdnadshavaren har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
52
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Vi som vårdnadshavare och barnet har skriftligen informerats om studien.
Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och allt material (förutom examensarbetet) kommer att raderas när examensarbetet är godkänt, dock som senast december 2020. I examensarbetet kommer fiktiva namn anges på
elev, klass, lärare och skola.
Vi är medvetna om att vårt barns deltagande är helt frivilligt, vilket innebär att deltagandet när som helst kan avbry-tas utan att ange något skäl.
Våra underskrifter nedan betyder att vi tillåter vårt barn att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar personuppgifterna i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Godkännande av intervju samt videoinspelning för
Barnets namn
Underskrift vårdnadshavare 1
Namnförtydligande Ort och datum
Underskrift vårdnadshavare 2
Namnförtydligande Ort och datum
Kontaktuppgifter
Isabell Rhodin Jeanni Flognman
Student Handledare
53
Bilaga 3 Underlag för intervju
Intervjufrågorna används som ett stöd för samtalet och behöver nödvändigtvis inte följas i ordning eller sägas precist, utan anpassas till sammanhanget.
Skolan
Syftar till frågeställningarna om elevernas föreställningar om teknik/programmering samt hur dessa hör ihop samt användning av programmering.
Teknik och tekniklektioner
Har ni jobbat med teknik i skolan? Vad har ni gjort då?
Vad tänker du på när du hör ordet teknik?
Vad tror du teknik är för något?
Varför tror du att man ska lära sig teknik?
Programmering och lektioner
Vad tänker du på när du hör ordet programmering?
Vad tror du att programmering är för något?
Har ni jobbat med programmering i skolan? Vad har ni gjort då?
Visa bilder & fysiska artefakter
Fotografier: barn som diskar, robotgräsklippare. Fysiska artefakter: Bluebot, robot med fjärrkontroll, mobiltelefon, fjärrkontroll till TV, löv, penna.
Vet du vad det här är?
Har ni använt det i skolan? Vad gjorde ni? Hur gjorde ni?
Kan ni visa mig hur man gör? (Hur tror ni att man gör?)
Hur tror ni att den kan röra sig/styr/användas?
Varför tror du att man ska lära sig att programmera?
Är det teknik, programmering, båda eller inget av det?
Vardagen och samhället
Syftar till frågeställningarna om elevernas föreställningar om teknik/programmering och användningen av dessa.
Användningen av teknik och programmering
Tror du att du har användning för teknik/programmering? (Nu, framtid) Berätta hur du tänker.
Varför behöver man teknik/programmering, tror du?