6.1 Förslag till vidare forskning
Vi har lagt märke till att informationen på krisinformation.se idag är organiserad på ett helt annat sätt än vad den var när vår webbplatsanalys genomfördes. Idag är informationen fördelad på flera olika sidor, vilket innebär att användaren inte behöver skrolla särskilt mycket, men det krävs troligtvis fler klick för att nå fram till rätt information. Det hade därför varit intressant att undersöka vilket av alternativen som ger den bästa användarupplevelsen: korta sidor där användaren får skrolla mindre eller långa sidor som kräver färre klick? På så sätt hade vi även fått en indikation på om rådet gällande skrollning är utdaterat eller ej.
Vi är medvetna om att webbtexters begriplighet påverkas av vem läsaren är, hens intressen, förkunskaper och målet med besöket på webben och vi hade gärna gett studien ett större användarperspektiv. Det hade också varit intressant att få veta mer om avsändarna. Vilka mål, riktlinjer och innehållsstrategier har myndigheterna arbetat efter när innehållet på krisinformation.se publicerats?
Vilken tyngd har klarspråksreglerna haft? Hur jobbar myndigheterna rent konkret med klarspråksreglerna? Allt detta menar vi hade varit intressanta ämnen för vidare forskning. Det hade också varit intressant att använda vårt analysverktyg för att undersöka andra myndigheters webbtexter. Att de fyra myndigheter som publicerar information på krisinformation.se gör ett bra jobb med sina webbtexter betyder inte att alla andra myndigheter gör ett bra jobb.
Vi menar att små skärmar sannolikt ger innehållet en sämre överskådlighet, vilket bekräftas av Söderström (2018, s.54). Enligt Andersson (2019, s.8) tenderar användandet av dator att minska till förmån för mobilen. Det hade därför varit intressant att undersöka om det finns studier som visar att texters begriplighet skiljer sig åt när det kommer till mindre enheter som läsplatta och mobil kontra dator.
Mycket pekar på att det inte enbart är personer med begränsad kognitiv förmåga eller dyslexi som gynnas av ökad tillgänglighet tack vare klarspråk och lättlästa webbtexter (Djamasbi et al., 2016). Studier om dyslexi och tillgänglighet indikerar att lättlästa texter för dyslektiker kan ge fördelar för en bredare publik (McCarthy & Swierangas, 2010, s. 151). Melin (2011, s. 126) menar dock att det är en balansakt, även om ett enkelt och rakt språk är att föredra. Läsarna vill inte känna sig dumförklarade. En av respondenterna i vår enkätundersökning uttryckte att hen personligen avskydde att bli idiotförklarad om språket är för övertydligt. Vi hade därför välkomnat mer forskning för att få svar på om de riktlinjer som finns för att designa tillgängliga webbgränssnitt för dyslektiker skulle kunna användas som allmänna riktlinjer för begriplighet på webben.
62
IA är en professionell praktik där själva tyngdpunkten ligger på att skapa informationsstrukturer som blir begripliga och meningsfulla för användarna (Arvola (2014, s. 21). Att informationsstrukturer är begripliga och meningsfulla för användarna är givetvis viktigt även i andra sammanhang. Vi menar därför att vårt analysverktyg, som bygger på Nielsen Norman Groups användarstudier, skulle kunna användas för att undersöka och förbättra andra typer av informationsstrukturer där det är viktigt att informationen är lätt att läsa och förstå, som t.ex. webbplatser som innehåller sjukvårdsupplysning, information om giftiga ämnen, vård av husdjur m.m.
63
Källförteckning
Andersson, J. (2019). Svenskarna och internet 2019. Hämtad från Internetstiftelsens webbplats:
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX – om att skapa en god användarupplevelse. Lund: Studentlitteratur
Begriplig. (2009). I Svensk ordbok. Hämtad 2020-06-08 från https://svenska.se/
Björnsson, C. H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber.
DaBoll-Lavoie, A. M., Lally, J. M., McAvoy, K. M. & Greff, T. J. (2016).
Universal Design: Improving User Experience for People with Cognitive Disability. Hämtad från
https://digitalcommons.wpi.edu/mqp-all/264
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
DIGG. (u.å.) Vägledning för webbutveckling. Hämtad 2020-06-07 från https://webbriktlinjer.se/
DIGG. (2019). Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.
Hämtad 2020-02-18 från
https://www.digg.se/utveckling-- innovation/digital-tillganglighet/lagen-om-tillganglighet-till-digital-offentlig-service
Djamasbi, S., Rochford, J., DaBoll-Lavoie, A., Greff, T., Lally, J. & McAvoy, K. (2016). Text Simplification and User Experience. I D. Schmorrow &
C. Fidopiastis (Red.), Foundations of Augmented Cognition:
Neuroergonomics and Operational Neuroscience. (s. 285-295). Cham:
Springer International Publishing.
Dominques, I. & Berndtsson, J (2010). Vad är användbarhet? Hämtad 2020-02-26 från http://anvandbarhet.se/bok:vad_ar_anvandbarhet Drisko, J. & Maschi, T. (2015). Content analysis. New York: Oxford
University Press
Ehrenberg-Sundin, B. & Sundin, M. (2015). Krångelspråk blir klarspråk. Från 1970-talet till 2010-tal. (Språkrådets skrifter 18).
Stockholm: Norstedts.
64
Ehrenberg-Sundin, B., Lundin, K. & Wedin, Å. (2017). Att skriva bättre i jobbet. En basbok om brukstexter. (6. uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Eriksson, M. (2009). Nätens kriskommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Flyvbjerg, B. (2006). Five misunderstandings about case-study resarch. Qualitative inquiry, 12(2), 219-245.
https://doi.org/10.1177/1077800405284363
Funka. (2019). Fortfarande skriver bara hälften klarspråk. Hämtad 2020-02-15 från
https://www.funka.com/vara-uppdrag/forskning-och- innovation/arkiv-forskningsuppdrag/fortfarande-skriver-bara-halften-klarsprak/
Geijer, E. (2012). Skriva för webben (.SE Internetguide, nr 8). Hämtad från Internetstiftelsens webbplats:
https://www.iis.se/docs/Att_skriva_for_webben_-_webb_2_.pdf Guldbrand, K. & Englund Hjalmarsson, H. (2017). Webbredaktörens
skrivhandbok. Klarspråk på nätet. Järfälla: Prodicta förlag AB.
Hedlund, A. (2015). Klarspråk lönar sig. Handbok för ett effektivt
klarspråksarbete. (Språkrådet). (2. uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB
Holsanova, J. (2010). Myter och sanningar om läsning: Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. (Språkrådets skrifter 12).
Stockholm: Norstedts.
Holsanova, J. & Nord, A. (2010). Textens fragmentering och läsares meningsskapande. I G. Byrman, A. Gustafsson & H. Rahm (Red.), Svensson och svenskan: Med sinnen känsliga för språk (s. 110-123).
Lund: Författarna.
Hsu, C-C. (2011). Factors affecting webpage’s visual interface design style. In World Conference on Information Technology, Procedia Computer Science 2011 3:1315-1320. DOI 10.1016/j.procs.2011.01.009
Institutet för språk och folkminnen. (2019). Klarspråk. Hämtad 2020-03-31 från https://www.isof.se/sprak/klarsprak.html
Institutet för språk och folkminnen. (2020). Till dig som informerar allmänheten om det nya coronaviruset. Hämtad 2020-03-30
från http://www.isof.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter- 2020/2020-03-23-till-dig-som-informerar-allmanheten-om-det-nya-coronaviruset.html
ISO/IEC FDIS 9126-1. (2000). Software product quality – Part 1: Quality model. Geneva: International Standards Organisation.
65
Kjærgaard, A. (2015). Påvirker omskrivninger af tekster fra det offentlige borgernes forståelse – og hvordan? Sakprosa, 7(2), 2:1-25.
https://journals.uio.no/sakprosa/article/view/793/1199
Krisinformation.se. (2017). Vad är en kris? Hämtad 2020-04-09 från https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/vad-ar-en-kris?
Krisinformation.se. (2019a). Frågor och svar om krisinformation.se. Hämtad 2020-02-29 från:
https://www.krisinformation.se/faqer/om-krisinformation.se#faq-18574
Krisinformation.se. (2019b). Om krisinformation. Hämtad 2020-02-15 från https://www.krisinformation.se/om-krisinformation
Lag om tillgänglighet till digital offentlig service. (SFS 2018:1937).
Hämtad från Riksdagens webbplats
https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattning ssamling/lag-20181937-om-tillganglighet-till-digital_sfs2018-1937 Lagerholm, P. (2008). Stilistik. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lind Palicki, L. & Nord, A. (2015). Från demokratisk rättighet till och småknep i skrivandet: Några nedslag i det svenska klarspråksarbetet. Sakprosa, 7(2), 5:1-17.
https://journals.uio.no/sakprosa/article/view/938/1295
Lix.se. (u.å.). LIX räknare. Hämtad 2020-04-26 från https://www.lix.se/
McCarthy, J. E. & Swierenga, S. J. (2010). What we know about dyslexia and web accessibility: a research review. Universal Access in the
Information Society, 9(2), 147-152. DOI 10.1007/s10209-009-0160-5 Matausch, K., Peböck, B. & Pühretmair, F. (2014). Accessible Web Content:
A Noble Desire or A Need? Procedia Computer Science 7:312-317, DOI 10.1016/j.procs.2014.02.034 https://www-sciencedirect-
com.e.bibl.liu.se/science/article/pii/S1877050914000362?via%3Dihub Mazzocato, G. (u.å.). Accessibility Color Wheel. Hämtad 2020-04-01 från https://gmazzocato.altervista.org/en/colorwheel/wheel.php
Melin, L. (2011). Texten med extra allt. Om text, bild och grafisk form – i samverkan. Stockholm: Liberg.
Nielsen, J. (2001). Användbar webbdesign. (1. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Nielsen, J. (2015). Legibility, Readability, and Comprehension: Making Users Read Your Words. Hämtad 2020-03-02 från
https://www.nngroup.com/articles/legibility-readability-comprehension
66
Nielsen Norman Group. (u.å.). Startpage. Hämtad 2020-04-26 från https://www.nngroup.com
Nielsen Norman Group. (1997a) How Users Read on the Web. Hämtad 2020-04-06 från https://www.nngroup.com/articles/how-users-read-on-the-web/
Nielsen Norman Group. (1997b). Concise, Scannable and Objective: How to Write for the Web. Hämtad 2020-04-06 från
https://www.nngroup.com/articles/concise-scannable-and-objective-how-to-write-for-the-web/
Nielsen Norman Group. (2005). Lower-Literacy Users: Writing for a Broad Consumer Audience. Hämtad 2020-04-07 från
https://www.nngroup.com/articles/writing-for-lower-literacy-users/
Nord, A. (2011). Att göra någon annans text tydlig. Förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext. Att göra någon annans text tydlig. (TeFa nr 48). Uppsala: Uppsala universitet Universitetstryckeriet
Nord, A. (2017). Klarspråksarbete och yrkesskrivande [Rapport från Språkrådet, nr 7]. Hämtad 2020-02-15 från:
https://www.isof.se/om-oss/nyheter-och-press/ nyhetsarkiv/nyheter- 2017/2017-05-17-ny-rapport-om-klarspraks-arbete-i-yrkeslivet.html Nyström Höög, C., Söderlundh, H. & Sörlin, M. (2012). Myndigheterna har
ordet: Om kommunikation i skrift. (Språkrådets skrifter 14).
Stockholm: Norstedts.
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pernice, K. (2019). The Layer-Cake Pattern of Scanning Content on the Web hämtad 2020-05-02 från https://www.nngroup.com/articles/layer-cake-pattern-scanning/
Rosenfeld, L., Morville, P. & Arango, J. (2015). Information architecture:
for the Web and beyond. (4. uppl.). Sebastopol: O’Reilly.
Rømen, D. & Svanæs, D. (2011). Validating WCAG versions 1. and 2.0 through usability testing with disabled users. Universal Access in
the Information Society, 11, 375-385.
SCB. (2019a). Folkmängd efter ålder och kön. Hämtad 2020-02-17 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i- sverige/sveriges-befolkningspyramid/
67
SCB. (2019b). Att välja metod och intervjupersoner. Hämtad 2020-04-26 från:
https://www.scb.se/dokumentation/statistikguiden/undersokning-och-urval/att-valja-metod-och-intervjupersoner/
Sharp, H., Rogers, Y. & Preece, J. (2015). Interaction Design: beyond human-computer interaction. New York: John Wiley & Sons Inc.
Skaggs, D. (2017). My Website Reads at an Eighth Grade Level: Why Plain Language Benefits Your Users (and You), Journal of Library &
Information Services in Distance Learning, 11(1-2), 96-105.
DOI:10.1080/1533290X.2016.1226581
Språklagen. (SFS 2009:600). Hämtad från Riksdagens webbplats https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600
Språkrådet. (2014). Myndigheternas skrivregler. (8 uppl.). Stockholm:
Norstedts. Hämtad 2020-02-15 från
https://www.isof.se/download/18.41318b851483519095290e/152949403 8220/Mynd-skrivreg2014-1.pdf
Söderström, J. (2018). Inte så jävla krångligt! Praktisk handbok i att skriva för digitala medier. Stockholm: Karneval förlag.
W3C. (2018). Web Content Accessibility Guidelines. Hämtad 2020-02-25 från:
https://www.w3.org/TR/WCAG21/#intro
Wackå, F. (2012). Webbredaktörens handbok. Skapa värdefullt innehåll för webb och intranät. Årsta: Miguru Media AB.
Wengelin, Å. (2015). Mot en evidensbaserad språkvård? En kritisk granskning av några svenska klarspråksråd i ljuset av forskning om läsbarhet och språkbearbetning. Sakprosa, 7(2), 4:1-17.
https://journals.uio.no/sakprosa/article/view/983
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vollenwyder, B., Schneider, A., Krueger, E., Brühlmann, F., Opwis, K.,
& Mekler, E. D. (2018). How to Use Plain and Easy-to-Read Language for a Positive User Experience on Websites. I 16th International
Conference on Computers Helping People with Special Needs: ICCHP 2018, Linz, Österrike, 11-13 juli 2018. (s. 514-522).
68
Bilaga A: Läsbarhetsindex (LIX)
Nedanstående text fanns i den skärmdump (se bilaga B) som gjordes den 15 april 2020 på denna webbsida:
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset
Läsbarhetsindex (LIX) på nedanstående text testades i LIX-räknaren den 19 april 2020: https://www.lix.se/
Aktuell och bekräftad information om coronaviruset
Just nu sprids ett nytt coronavirus i Sverige och resten av världen. Viruset orsakar sjukdomen covid-19. Personer med symtom och alla över 70 år uppmanas att undvika sociala kontakter. Här kan du läsa mer om hanteringen av utbrottet och vad du kan göra för att undvika att sprida smitta.
Du hittar våra senaste nyheter om hanteringen av utbrottet och sjukdomen covid-19 här.
Följ pressträffarna från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap klockan 14.00 måndag - fredag.
Hjälp till att minska smittspridningen
För att bromsa spridningen av det nya coronaviruset är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt.
• Stanna hemma om du känner dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber, även om symtomen är lindriga. Se listan över symtom längre ned på sidan.
• Undvik att besöka äldre släktingar. Personer över 70 år är den främsta riskgruppen för att bli allvarligt sjuka i covid-19.
• Avstå från fester och andra sociala evenemang.
• Håll avstånd till andra människor på offentliga platser.
• Undvik att resa i rusningstrafik.
• Undvik onödiga resor. Tänk igenom om helgresan verkligen är nödvändig. Det gäller särskilt resor till storstäder, fjällanläggningar eller andra semestermål där många människor samlas. Läs mer om inrikesresor här.
• Tvätta händerna med tvål och varmt vatten noga och ofta. Fler hygienråd hittar du här.
Undvik sociala kontakter om du är över 70 år
Hög ålder är den främsta riskfaktorn för att få allvarliga symtom vid smitta. Om du är över 70 år uppmanas du därför att:
• Begränsa din nära kontakter med andra.
69
• Undvik platser med många människor, som till exempel affärer eller kollektivtrafik.
• Håll kontakten med nära och kära via telefon eller dator.
• Promenera gärna utomhus.
• Be om hjälp med att handla mat och uträtta ärenden. Kontakta din kommun om du inte har någon som kan hjälpa dig. eHälsomyndigheten har information om vad som gäller för att hämta ut receptbelagda läkemedel på apotek åt någon annan.
Mer information till dig som är över 70 år.
Arbeta hemifrån om det går
Arbeta hemifrån om det är möjligt, i samråd med din arbetsgivare. Det är också bra för att undvika onödiga resor. Syftet är att minska hastigheten i smittspridningen.
Besöksförbud på alla äldreboenden
Regeringen har infört besöksförbud på landets alla äldreboenden för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Undantag mot förbudet kan ges i enskilda fall om det finns särskilda omständigheter och om risken för spridning av covid-19 är liten.
Förbud mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer
För att begränsa smittspridningen får allmänna sammankomster och offentliga tillställningar ha maximalt 50 deltagare. Polisen har möjlighet att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som inte följer
förbudet. Skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i affärer omfattas inte.
Här hittar du svar på vanliga frågor om beslutet hos Polisen.
Tänk över om resan verkligen är nödvändig
För att minska spridningen av covid-19 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att alla tänker igenom om planerade helgresor eller andra resor inom Sverige verkligen är nödvändiga att genomföra. Den som är sjuk ska inte resa alls. Läs mer hos Folkhälsomyndigheten.
70
En person som insjuknar i covid-19 kan uppvisa ett eller flera av dessa symtom. Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och därmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Även diarré har omnämnts. De flesta får lindriga besvär som kan komma gradvis, och som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation. Läs mer hos 1177 Vårdguiden.
Om du är sjuk
Det är mycket viktigt att stanna hemma när du känner dig sjuk och så länge du är sjuk, för att inte riskera att smitta andra. Vänta minst två dygn efter att du blivit frisk innan du går tillbaka till jobb eller skola. Om du inte klarar dig med egenvård i hemmet ska du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Riskgrupper
Den som är 70 år eller äldre tillhör en riskgrupp. Hög ålder har visat sig vara den främsta faktorn för att riskera att få allvarliga symtom vid smitta. Personer med hög ålder i kombination med till exempel högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes är också något vanligare bland de svåra fallen. Folkhälsomyndighetens information till riskgrupper.
Behöver jag ta prov för covid-19?
Det finns inga medicinska skäl för att provta alla med symtom, eftersom nästan alla som får covid-19 får lindriga symtom och blir friska utan att behöva sjukvård.
Provtagning rekommenderas för personer som behöver vård på sjukhus och för personal inom sjukvård och äldreomsorg med misstänkt covid-19. Syftet är att skydda de mest utsatta grupperna i samhället från smitta.
Sök information från webben först!
Det är hög belastning på samhällets telefontjänster. Hjälp dem som verkligen behöver komma fram att göra det. Många vanliga frågor besvaras på myndigheternas
webbplatser och här på Krisinformation.se.
• Folkhälsomyndighetens frågor och svar
• Information på andra språk/other languages och teckenspråkstolkad information
• Arbete och företag
• Skolor
• Inrikesresor och kollektivtrafik
• Utrikesresor
71
Bilaga B: Krisinformation.se
Skärmdumpen kan ses i sin helhet på följande länk:
https://drive.google.com/open?id=1sOSz3ubiC2yqu7SCV0V1fVeUIhiWzBOC
Skärmdump från krisinformation.se den 15 april 2020:
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och-storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset
72
Bilaga C: Enkät
73
74
75