EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
Det begriper du väl?
Så kan myndigheters webbtexter bli lättare att läsa och förstå
LINDA FREDRIKSON MARIE TENGBERG
© Linda Fredrikson/Marie Tengberg
Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Förord
Det har varit en lärorik resa att skriva detta examensarbete. Vi har vävt ihop informationsarkitektur (IA) med klarspråk och undersökt hur IA-faktorer kan bidra till att myndigheters webbtexter blir lätta att läsa och förstå.
Vi har fördjupat oss i vetenskapliga artiklar och läst mycket litteratur och teorier inom området, men trots det slagits av den mängd kunskap som fanns bland de respondenter som medverkade i vår enkätundersökning. Tack vare dem har vi fått värdefulla insikter som hjälpt oss att koppla ihop teori med empiri. Totalt 50 respondenter svarade på vår enkät. Hjärtligt tack till er alla!
Krisinformation.se och ämnet corona utsågs till examensarbetets fallstudie i ett tidigt skede, faktiskt redan i början av 2020. Corona valdes främst för att vi tyckte att det lät intressant, men vi hoppades också att ämnet skulle fånga flera människors intresse. Vi hade dock aldrig kunnat förutse att coronapandemin några månader senare, och lång tid framöver, skulle komma att prägla tillvaron och ge så stora konsekvenser för många människor över hela världen.
Linda Fredrikson Marie Tengberg Norrköping Lysekil
25 maj 2020
Svensk titel: Det begriper du väl? Så kan myndigheters webbtexter bli lättare att läsa och förstå
Engelsk titel: You do understand that, don’t you? How websites from official bodies can be made easier to read and
understand
Författare: Linda Fredrikson Marie Tengberg
Färdigställt: 2020
Abstract: Are the websites of official bodies easy to read and understand? Swedish legislation states that the language of the public sector is to be cultivated, simple and comprehensible. This study investigates which factors within information architecture (IA) can contribute to making websites easy to read and understand. What role can IA play to increase comprehensibility? We have used a pragmatic approach in our research, which consisted of a case study and a sequential combination of two methods: qualitative content analysis and questionnaires. The case study was conducted on the webpage on krisinformation.se giving information about the coronavirus, Covid-19. With a starting point in the usability theories of the Nielsen Norman Group, an analysis tool was developed to list IA factors within the categories structure, content and graphics. The result shows that 67 % of the 50 respondents to the questionnaire found that the websites of official bodies were in general easy to read and understand. Several of the IA factors we had listed were described by respondents as contributing to the ease of reading and understanding of krisinformation.se. However, less than half of the advisory principles from the Nielsen Norman Group are included in Klarspråksreglerna (general rules drawn up by the Institute for Language and Folklore for writing in plain Swedish). We conclude that it would be an advantage to supplement the section entitled “Att skriva för webben” in Klarspråksreglerna with IA factors to make it more complete and give it a firm grounding in research. In extension, this may help to make the websites of official bodies easier to read and understand.
Nyckelord: Informationsarkitektur, användbarhet, begriplighet, klarspråk, läsbarhet
Ordlista
I ordlistan förklaras relevanta begrepp för att ge stöd vid läsningen av detta examensarbete.
Användare
De som direkt tar en produkt eller tjänst i bruk (Arvola, 2014, s. 42). Här syftar vi på slutanvändarna, det vill säga de som besöker och använder en webbplats.
Användbarhet
Om en produkt eller tjänst är begriplig, hanterbar, lätt att lära sig och attraktiv (Arvola, 2014, s. 32).
Begriplig
Att förstå utan svårighet (Begriplig, 2009). Enligt Ehrenberg-Sundin & Sundin (2015, s. 92) är ett begripligt språk mottagaranpassat.
IA-faktorer
Faktorer som har en tydlig koppling till informationsarkitektur (IA), användbarhet och begriplighet.
Informationsarkitektur
En professionell praktik som till stora delar fokusera på att strukturera information så att den blir användbar, begriplig och lätt att hitta i (Rosenfeld, Morville & Arango, 2015).
Klarspråk
Det språk som myndigheter och kommuner aktivt ska arbeta med för att deras texter ska uppfattas så begripliga och tillgängliga som möjligt (Språkrådet, 2014, s. 11). Klarspråk är ett språk som är klart, tydligt och anpassat för mottagarna.
Det är en motpol till ett krångligt språk som består av långa meningar samt abstrakta och svårbegripliga ord (Hedlund, 2015, s. 7).
Klarspråksregler
Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014, kap. 4) benämns i detta examensarbete klarspråksregler (KS). Klarspråksreglerna är gemensamma skrivregler för offentlig förvaltning (Språkrådet, 2014, s. 10).
Läsbarhet
Summan av språkliga egenskaper som gör att läsaren upplever en text mer eller mindre svårtillgänglig (Ehrenberg-Sundin & Sundin, 2015, s. 47).
Multimodalitet
Texter uppbyggda med visuella element som till exempel bilder, grafik och punktlistor. En text med multimodal karaktär kan organiseras med hjälp av layoutelement, till exempel ramar och streck (Holsanova, 2010, s. 39).
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 PROBLEMFORMULERING ... 2
1.3 SYFTE ... 3
1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 4
2 TEORI ... 5
2.1 INFORMATIONSARKITEKTUR ... 5
2.2 ANVÄNDBARHET ... 6
2.3 KLARSPRÅK PÅ WEBBEN ... 6
2.4 WEBBTEXTERS DISPOSITION ... 7
2.5 BEGRIPLIG INFORMATION PÅ WEBBEN ... 8
2.6 LÄSBARHET PÅ WEBBEN ... 8
2.7 KRISINFORMATION... 9
2.8 TIDIGARE FORSKNING ... 10
2.8.1 Så läser användarna på webben ... 10
2.8.2 Design och begriplighet ... 11
2.8.3 Klarspråk och begriplighet ... 12
2.8.4 Användarens läsmål, förförståelse och intressen ... 12
2.9 ANALYSVERKTYG ... 13
3 FORSKNINGSMETODER... 15
3.1 FALLSTUDIE ... 15
3.1.1 Avgränsningar ... 17
3.2 METODVAL ... 17
3.3 KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS ... 18
3.3.1 IA-faktorer och framtagning av datainsamlingsverktyg ... 18
3.3.2 Datainsamlingsverktyget ... 20
3.3.3 Webbplatsanalys och läsbarhetsindex ... 22
3.3.4 Databehandling ... 22
3.4 ENKÄT ... 23
3.4.1 Material och procedur ... 23
3.4.2 Databehandling ... 25
3.4.3 Urval ... 26
3.4.4 Forskningsetiska överväganden ... 27
4 RESULTAT ... 29
4.1 KVALITATIV INNEHÅLLSANALYS AV NIELSEN NORMAN GROUP OCH KLARSPRÅKSREGLERNA ... 29
4.1.1 Struktur ... 30
4.1.2 Innehåll ... 31
4.1.3 Grafiskt ... 34
4.2 WEBBPLATSANALYS OCH LÄSBARHETSINDEX ... 35
4.2.1 Struktur ... 35
4.2.2 Innehåll ... 36
4.2.3 Grafiskt ... 37
4.3 ENKÄT ... 38
4.3.1 Är myndigheters webbtexter lätta att läsa och förstå? ... 38
4.3.2 Faktorer som påverkar läsningen på webben ... 40
4.3.3 Faktorer som underlättar för läsning på webben ... 42
4.3.4 Krisinformation.se... 44
4.3.5 Krisinformation.se vs andra myndigheters webbtexter ... 48
5 DISKUSSION ... 50
5.1 VILKA IA-FAKTORER BIDRAR TILL ATT ANVÄNDARNA UPPLEVER ATT MYNDIGHETERS WEBBTEXTER ÄR LÄTTA ATT LÄSA OCH FÖRSTÅ? ... 50
5.1.1 Vilka IA-faktorer påverkar läsningen mest? ... 53
5.2 VILKEN ROLL KAN IA SPELA FÖR ATT TYDLIGGÖRA BEGRIPLIGHETEN I MYNDIGHETERS WEBBTEXTER? 54 5.3 SKULLE KLARSPRÅKSREGLERNA KUNNA VIDAREUTVECKLAS? ... 55
5.3.1 Generell struktur ... 56
5.3.2 Textens struktur ... 57
5.3.3 Innehåll ... 57
5.3.4 Grafiskt ... 58
6 SLUTSATS ... 60
6.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 61
KÄLLFÖRTECKNING ... 63
BILAGA A: LÄSBARHETSINDEX (LIX) ... 68
BILAGA B: KRISINFORMATION.SE... 71
BILAGA C: ENKÄT ... 72
Figurförteckning
Figur 1: Modell som visar hur innehåll, kontext och användare samspelar inom IA (Rosenfeld et al., 2015, s. 32, Figur 2-6) ... 5Figur 2: Modell som visar analysverktyget ... 14
Figur 3: Modell över vår sekventiella metodkombination ... 18
Figur 4: Modell som visar processen med att identifiera IA-faktorer... 20
Figur 5: Datainsamlingsverktyg ... 21
Figur 6: Enkätens missiv ... 24
Figur 7: Läsbarhetsindex (LIX)... 37
Figur 8: Är myndigheters webbtexter lätta att läsa och förstå? ... 39
Figur 9: Korrelation mellan läsfrekvens och begriplighet ... 40
Figur 10: Faktorer som påverkar läsning på webben ... 41
Figur 11: Strukturella IA-faktorer som underlättar läsning på webben ... 42
Figur 12: Innehållsliga IA-faktorer som underlättar läsning på webben... 43
Figur 13: Grafiska och visuella IA-faktorer som underlättar läsning på webben ... 44
Figur 14: Har du besökt krisinformation.se? ... 44
Figur 15: Är texterna på krisinformation.se lätta att läsa och förstå?... 46
Figur 16: Faktorer som bidrar till att texterna på krisinformation.se är begripliga ... 47
Figur 17: Begripligheten på krisinformation.se jämför med andra myndigheter ... 49
Tabellförteckning
Tabell 1: Generell organisering & placering av innehåll... 30
Tabell 2: Textens struktur ... 31
Tabell 3: Text & Språk ... 31
Tabell 4: Bild ... 32
Tabell 5: Länkar ... 32
Tabell 6: Rubriker ... 33
Tabell 7: Multimedia ... 33
Tabell 8: Övrigt ... 33
Tabell 9: Färger ... 34
Tabell 10: Typsnitt ... 34
Tabell 11: Kontrast... 35
1
1 Introduktion
I detta avsnitt ger vi en kort inledning som följs av bakgrunden till vår studie.
Därefter anges vår problemformulering och syftet med studien. I slutet av avsnittet beskrivs de avgränsningar vi har gjort.
Pandemiutbrott, terrorattentat och skogsbränder är exempel på händelser i vårt samhälle som aktualiserar krisinformation från våra myndigheter. Men är informationen som riktas till medborgarna begriplig? Det är en fråga som vi har ställt oss. Institutet för språk och folkminnen (2020) skriver att alla i Sverige måste ta sitt ansvar vid kriser, men att det åligger myndigheter att informera på ett sätt så att vi förstår vad de menar.
Myndigheter ska enligt lag använda klarspråk. Sedan 2009 har Sverige en språklag. I den så kallade klarspråksparagrafen, paragraf 11, står det att språket i offentlig verksamhet skall vara vårdat, enkelt och begripligt (Språklagen, SFS 2009:600). Att informationen är begriplig handlar om demokrati. Det är en mänsklig rättighet att myndigheter uttrycker sig så att vi förstår (Hedlund, 2015, s. 10).
I vår studie har vi haft som mål att undersöka vilka faktorer inom informations- arkitektur (IA) som kan hjälpa myndigheters webbtexter att bli lättare att läsa och förstå. Vi har studerat om Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014, kap. 4) går att koppla ihop med IA. Vi har valt att undersöka om IA-faktorer kan bidra till att innehållet i myndigheters webbtexter blir lättare att förstå och vi har studerat hur webbplatsers struktur, innehåll och det grafiska kan framställas för att underlätta läsningen.
Då krisinformation är ett högaktuellt område som ställer begripligheten på sin spets har vi valt att göra en fallstudie på krisinformation.se. Den webbplatsen används som en gemensam informationskanal för de myndigheter som ansvarar för krisinformation till Sveriges befolkning.
1.1 Bakgrund
Vi lever i en digital värld som gör att webbtexter behöver vara begripliga. Det är därför oroväckande att det finns myndigheter som inte använder klarspråk.
Många människor har behov av ett tillgängligt innehåll på webben. Trots att Språkrådet har tagit fram regler för klarspråk (Språkrådet, 2014) visar Funka (2019) i sin årliga undersökning att endast hälften av alla organisationer inom offentlig sektor verkligen följer dessa klarspråksregler.
2
Finns det någon garanti för att klarspråk leder till begripliga texter? Det är inte enbart texters utformning som styr begripligheten. Läsmål, förkunskaper och intressen påverkar hur läsaren begriper texter. Tolkningen och förståelsen av en text sker på olika nivåer. En av nivåerna handlar om hur texten är organiserad och strukturerad. Texter är med andra ord mer än språkliga fenomen. Läsning av webbtexter kan ses som en interaktiv process där läsaren, den multimodala texten och kontexten samspelar (Holsanova, 2010, s. 135-144). Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2017, s. 42, 81, 123) skriver att strukturen är avgörande för att uppnå begriplighet och god användbarhet. Eftersom innehållet på webben skannas av användarna behöver störande element minimeras och texterna anpassas för de ofta ofokuserade användarna. Nielsen (2015) lyfter särskilt fram tydlighet, läsbarhet och förståelse i samband med texters användbarhet.
Nord (2017, s. 12-26) menar att det finns för lite forskning om klarspråk och att det inte är helt enkelt att få en överblick över den forskning som finns. Han konstaterar att forskning om digitala texter är eftersatt och att det behövs mer kunskap om hur digital kommunikation borde se ut för att bli både begriplig och ändamålsenlig. Han skriver att forskning inom andra områden skulle kunna befrukta klarspråksarbetet. Holsanova (2010, s. 60, 106) efterlyser också mer forskning och gärna studier som undersöker hur läsare tolkar sambandet mellan språk, bild och grafik. Den visuella designen är en viktig pusselbit för texters begriplighet. Det visuella, som också är kommunikation, vägleder läsaren genom komplexa texter.
Vi såg tidigt i vår arbetsprocess att det fanns möjligheter att koppla ihop klarspråk med IA eftersom IA handlar om att skapa informationsprodukter som stöttar användbarhet, upptäckbarhet och begriplighet (Rosenfeld, Morville &
Arango, 2015, s. 24). I den här studien undersöker vi så kallade IA-faktorer baserade på Nielsen Norman Groups (u.å.) användarstudier, med fokus på text och begriplighet, och kapitlet “Att skriva för webben” från Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014).
1.2 Problemformulering
Lind Palicki och Nord (2015, s. 3) efterlyser teoretiska reflektioner och djupare vetenskaplig kunskap om klarspråk. De menar att anledningen till att det genomförts så lite systematisk forskning om klarspråksarbete kan vara att utövandet ofta är professionsbaserat och att kopplingen mellan forskning och praxis därför är svag. Kjærgaard (2015) för ett liknande resonemang när hon beskriver att många myndigheter omformulerar sina texter för att den breda allmänheten ska ha lättare att förstå texterna, men att detta arbete primärt är baserat på praxis. Hon menar att klarspråksarbetet i stor omfattning saknar vetenskapliga belägg. Kjærgaard (2015, s. 26) ser ett stort behov av forskning
3
för att undersöka om det klarspråksarbete som myndigheterna genomför faktiskt resulterar i att texterna blivit lättare att förstå.
De regler och råd som Språkrådet identifierat för att göra information begriplig redovisas sällan tillsammans med bakomliggande forskning. Nyström Höög, Söderlundh och Sörlin (2012, s. 29-30) antyder att de klarspråksregler som används idag kanske inte bidrar till att myndigheters webbtexter blir mer begripliga. Nyström Höög et al. (2012, s. 30) skriver att studier om myndigheters kommunikation oftast har fokus på själva texterna och att det därför behövs mer forskning när det kommer till produktion och mottagandet av texterna.
2018 trädde Lag om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937) i kraft i Sverige. Lagen kräver att den digitala servicen hos offentliga aktörer skall vara begriplig, möjlig att uppfatta, robust och hanterbar. En primär faktor vid digital tillgänglighet är att texten är lätt att läsa och förstå (DIGG, 2019).
Samtidigt visar en rapport från 2019 att endast hälften av alla organisationer inom offentlig sektor följer klarspråksreglerna (Funka, 2019). Mycket pekar således på att offentliga webbplatser kan förbättras när det kommer till att producera texter som är lätta att läsa och förstå.
Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014, kap. 4), de så kallade klarspråksreglerna, är enligt Wengelin (2015, s. 14) föråldrade och i behov av modifiering. Det behövs ny klarspråksforskning med fokus på begriplighet. Det behövs också användarstudier som kopplar ihop läsarens bakgrundskunskaper och läsmål med texters begriplighet (Wengelin, 2015, s. 14). En viktig del i vår studie har därför varit att belysa hur användarna uppfattar myndigheters information på webben och undersöka hur IA, med fokus på användbarhetsteorier, kan befrukta det praktiska klarspråksarbetet. Detta ville vi göra för att få en djupare förståelse för vilka användbarhetsaspekter som skulle kunna användas för att vidareutveckla dagens klarspråksregler för webben.
1.3 Syfte
Studien har haft två primära syften. Först och främst ville vi få en bild av vilka IA-faktorer som bidrar till att myndigheters texter är lätta att läsa och förstå.
Samtidigt ville vi tydliggöra relationen mellan IA och begripligheten i myndigheters webbtexter. Detta ville vi göra för att få en indikation på om IA skulle kunna bidra med ytterligare råd i Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014, kap. 4).
4 Studien har utgått från två frågeställningar:
1. Vilka IA-faktorer bidrar till att användarna upplever att myndigheters webbtexter är lätta att läsa och förstå?
2. Vilken roll kan IA spela för att tydliggöra begripligheten i texterna på myndigheters webbplatser?
1.4 Avgränsningar
Att väga in alla faktorer som bidrar till att göra myndigheters webbtexter begripliga för användarna skulle ha varit en alltför omfattande uppgift. Vår studie avgränsades därför till ett IA-perspektiv, med fokus på begriplighet, användbarhet och användarupplevelser. IA-faktorer utöver de vi i vår studie funnit relevanta för begripligheten har inte tagits med. I studien har det inte ingått någon utförlig språklig granskning av myndighetstexterna. Den språkliga delen av vår studie avgränsades till att enbart undersöka texternas informationstäthet i ett LIX-test. Vi har inte studerat texternas grammatik, syntax eller semantik.
5
2 Teori
Detta avsnitt inleds med att förklara relevanta begrepp. Därefter tar vi upp tidigare forskning genom att lyfta ut relevanta delar av den forskningsöversikt och litteraturgenomgång vi har genomfört.
2.1 Informationsarkitektur
Informationsarkitektur (IA) är “konsten att skapa informationsprodukter och upplevelser som stöttar användbarhet, upptäckbarhet och begriplighet”
(Rosenfeld et al., 2015, s. 24; vår övers.). IA hjälper oss att se på problem ur två viktiga perspektiv: dels att människor upplever informationsprodukter som
“platser byggda av information”, dels att dessa platser kan organiseras för optimal begriplighet och upptäckbarhet (Rosenfeld et al., 2015, s. 1; vår övers.).
Arvola (2014, s. 21) beskriver IA som en professionell praktik för att utforma digitala artefakter där själva tyngdpunkten är att skapa informationsstrukturer som blir begripliga och meningsfulla för användarna.
För att lyckas skapa begripliga informationsstrukturer lägger IA stort fokus på användarna, kontexten och innehållet. Dessa tre faktorer är beroende av varandra, som i ett slags ekosystem (Rosenfeld et al., 2015, s. 16). Den ena fungerar inte utan den andra. Rosenfeld et al. (2015, s. 32, Figur 2-61) åskådliggör detta samspel i en modell, se figur 1.
Figur 1: Modell som visar hur innehåll, kontext och användare samspelar inom IA (Rosenfeld et al., 2015, s. 32, Figur 2-6)
1Vi fick tillåtelse att publicera denna figur av Louis Rosenfeld den 10 maj 2020.
6
Arvola (2014, s. 21) skriver att IA har fokus på strukturell design och användbarhet och att det även omfattar hur webbplatser struktureras för att användarna ska uppleva informationen begriplig och lätta att hitta i.
Pernice (2019) skriver att IA reflekterar informationens struktur på en webbplats och hon menar att det är viktigt att innehållet organiseras på ett sätt som bidrar till att användarna snabbt kan hitta det de söker. På samma sätt som informationsarkitektur reflekterar strukturen på en webbplats, bidrar webbtexters rubriker och underrubriker enligt Pernice (2019) till att skapa en
“mini-IA” som reflekterar innehållets struktur.
2.2 Användbarhet
Enligt Arvola (2014, s. 32) har användbarhet definierats på många olika sätt.
Den definition som finns i ISO/IEC FDIS 9126-1 (2000) sätter användbarhet i samband med om en produkt eller tjänst är begriplig, hanterbar, attraktiv och lätt att lära.
Användbarhet kan också beskrivas som en egenskap hos interaktiva produkter.
Hög användbarhet uppnås när en produkt uppfyller användarnas och beställarens förväntningar på nytta. Det är dock viktigt att förstå att användbarhet är en egenskap som uppstår först när användarna interagerar med produkten över tid, till skillnad från produktens färger och funktioner som finns där oavsett om någon interagerar med den eller inte. För att uppnå god användbarhet måste produkten dessutom både göra användarna nöjda och skapa förväntad verksamhetsnytta (Dominques & Berndtsson, 2010).
Användbarhet inom IA handlar om att strukturen på en webbplats ska vara utformad så att användaren har möjlighet att skapa en meningsfull mental modell för att uppleva att informationen är begriplig. Rent konkret kan det handla om att innehållet på en webbsida ska hjälpa användaren på sin resa genom strukturen (Arvola, 2014, s. 21).
2.3 Klarspråk på webben
Digitaliseringens framfart har medfört ett förändrat och mer vardagligt språkbruk även i den offentliga förvaltningen. Idag är klarspråk ett väl inarbetat begrepp bland svenska myndigheter. Klarspråk handlar framförallt om demokrati: alla ska kunna ta del av och förstå vad som skrivs i myndigheternas texter (Institutet för språk och folkminnen, 2019). Språkrådet har därför tagit fram en guide som riktar sig till skribenter vid offentliga myndigheter, kommuner och andra offentliga aktörer. Klarspråksreglerna gavs ut första gången 1991, och har sedan dess förändrats flera gånger (Språkrådet, 2014). I
7
den senaste upplagan har bland annat ett kapitel om att skriva för webben lagts till. För att webbtexter skall bli begripliga gäller samma grundläggande principer om mottagaranpassat innehåll som för andra texter. Skillnaden är att webbtexterna ska läsas på skärm. Skumläsning och att hoppa mellan olika text- och bildelement är vanligt vid läsning på skärmar. Samtidigt är överblicken på skärmar ofta begränsad, vilket ställer ökade krav på att webbplatser och webbtexter är överskådliga så att läsaren snabbt och enkelt kan hitta det hen letar efter (Språkrådet, 2014).
Här listas några av råden från kapitlet “Att skriva för webben” (Språkrådet, 2014, s. 29-34):
• Sammanhanget avgör hur text och innehåll ska struktureras.
• Skriv kort och sakligt och markera nya stycken med whitespace.
• Rubrikerna ska vara informativa.
• Strukturera innehållet med hjälp av punktlistor, bilder och nyckelord.
• Använd grafisk form för att göra webbsidorna läsbara.
• Tydliggör länkar.
• All information ska finnas på begriplig svenska, vid behov även på lättläst svenska.
2.4 Webbtexters disposition
Det finns en tydlig koppling mellan begriplighet och att skriva konkret och med rätt formuleringar, men webbtexters struktur är avgörande för begripligheten.
Skribenten måste göra urval och prioriteringar, dvs. att skriva om rätt saker och i rätt ordning (Wackå, 2012, s. 43-49).
Wackå (2012, s. 41) skriver att det finns två ord som bäst fångar en webbskribents hantverk: “viktigast först”. Att skriva rakt på sak. En modell som anammat denna princip är “den inverterade pyramiden”. Enligt Geijer (2012, s.
32) innebär det att först skriva det viktigaste, själva slutsatsen, och att därefter fylla på med mer information för att slutligen lyfta fram detaljer och bakgrund.
Han påminner om att det inte handlar om att utgå från det som är viktigast för avsändaren, utan det som är viktigast för läsaren. Söderström (2018, s.150) menar att den inverterade pyramiden är en bra modell när webbtexter ska disponeras. En anledning till att den viktigaste texten bör komma först på webben är svårigheten att överblicka innehållet och att läsaren endast ser en del av texten på skärmen när hen skrollar sig igenom innehållet. Om det viktigaste skulle placeras i slutet finns det enligt Geijer (2012, s.32) stor risk för att webbesökarna, som skumläser för att bilda sig en uppfattning om innehållet, missar det viktiga och går vidare till en annan webbplats.
8
2.5 Begriplig information på webben
Enligt Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) ska ett begripligt webbinnehåll kunna läsas och förstås av användarna utan onödig ansträngning (W3C, 2018). Det finns dock studier som indikerar att WCAG:s riktlinjer för användbarhet inte är tillräckliga för att garantera god tillgänglighet. Rømen och Svanes (2011) rekommenderar därför att kommande versioner av riktlinjer för tillgänglighet baseras på data som validerats empiriskt. De föreslår också att Web Accessibility Initiative (WAI), som tagit fram riktlinjerna i WCAG, expanderar sin definition av tillgänglighet för att inkludera “tillgänglighet för alla” i linje med ISO 9241-172:2008 (Rømen & Svanes, 2011).
För att innehållet på en webbplats ska vara begripligt måste innehållet kunna läsas och förstås av användaren utan onödig ansträngning. Dessutom måste innehållet vara begripligt både för användaren som läser med hjälp av skärmläsare och för användaren som läser på egen hand (W3C, 2018).
2.6 Läsbarhet på webben
Läsande på webben skiljer sig från läsande på papper. Enligt Holsanova (2010, s. 136) visar forskning att användare skannar innehållet på webben för att orientera sig och få en översikt. Skanningsprocessen går ut på att hitta intressanta ingångspunkter genom att söka av delar av texten. Delarna som väljs ut skiljer sig åt och avgörs av användarens intressen, preferenser och förkunskaper.
Nielsen Norman Group (1997a) menar därför att det är viktigt att skriva om sådant som intresserar användaren. För att tillgodose detta behov bör innehållet som intresserar användaren tydligt presenteras överst på webbsidan. Holsanova (2010, s. 137) skriver att läsvillkoren även påverkas av mediet. På nätet har användarna bråttom och de letar efter information som ofta handlar om att få svar på frågor.
För att hålla kvar läsaren är det viktigt att webbtexterna underlättar för användarnas läsbeteende. För att underlätta skanning bör texterna bland annat ha en översiktlig layout och tydliga rubriker (Nielsen Norman Group, 1997a).
Holsanova (2010, s. 144) påtalar också att rubriker ska vara välformulerade, men även att länktexter fyller en viktig funktion för att vägleda användarna genom innehållet. Hon bekräftar att en enhetlig grafisk design underlättar användarnas orientering och ger tydliga ledtrådar genom strukturen.
Sharp, Rogers och Preece (2015, s. 328-329) skriver också att innehållet bör utformas med hänsyn till användarna och att det handlar om att fånga in både generella och specifika egenskaper hos användarna. De tar upp mänskliga begräsningar med fokus på kognitiva och fysiska aspekter. Enligt Sharp et al.
9
(2015, s. 18) lider till exempel 1 av 10 män av färgblindhet, vilket gör att det i olika grad kan vara svårt att uppfatta gröna och röda färgnyanser.
Melin (2011, s. 119) menar att läsbarhet är en faktor som alltid är aktuell och att skribenter måste ha läsbarheten under kontroll. Enligt Melin (2011, s. 29) försämras läsbarheten på skärmar vid dålig upplösning och låg färgkontrast.
Melin (2011, s. 119) skriver också att det finns många parametrar som påverkar om en text rent språkligt är lätt att läsa. Ämnet i sig kan påverka språket, men Melin lyfter snarare fram vilka ambitioner skribenten har och språkliga faktorer som textens sammanhang, flyt och röda tråd. Även om det enligt Melin (2011, s. 126) oftast är en fördel att språket är rakt och enkelt, är det en balansakt för att undvika att läsaren känner sig dumförklarad.
Trots att det rent språkliga i texter innehåller en hög komplexitet har Lagerholm (2008, s. 218) kunnat urskilja en tendens som visar att texter med många långa ord är svåra att läsa. Det finns flera olika tillvägagångssätt för att mäta texters läsbarhet. Det mest använda sättet kallas “LIX” (läsbarhetsindex). LIX togs fram på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson. Detta läsbarhetsindex baseras på hur många ord det finns i medeltal per mening samt andelen ord som har fler än sex bokstäver (Björnsson, 1968). Björnsson (1968) insåg dock att det läsbarhetsindex som räknades fram enligt hans modell endast gav ett objektivt mått på läsbarhet och att det kanske inte helt stämde överens med läsarens subjektiva upplevelse. Han påpekade att ett sunt förnuft måste användas vid tolkningen av läsbarhet.
2.7 Krisinformation
På krisinformation.se framgår det att ordet kris har olika betydelser för olika människor. En kris kan hota funktioner och värden som är grundläggande för vår upplevelse av trygghet, som exempelvis elförsörjningen, vår frihet eller vår hälsa (Krisinformation.se, 2017). En kris är en händelse i fredstid som drabbar många människor och som dessutom kan ge så stora konsekvenser att samhället slutar att fungera (Krisinformation.se, 2017).
Eriksson (2009, s. 115-116) skriver att krisinformation på webben måste ha stor uppmärksamhet på användbarhet och då främst med fokus på enkelhet och en design som följer gällande konventioner inom webbdesign. Många har inte tålamod att vid en krissituation läsa en lång text eller sätta sig in i hur innehållet på en ”kriswebb” fungerar. För att användaren snabbt ska kunna avgöra om innehållet är värt att läsa är det avgörande att den viktigaste informationen presenteras först. Krisinformation från myndigheter handlar till stora delar om att inge ett lugn och skapa förtroende. Det konventionella är i det läget en förutsättning för god användbarhet.
10
2.8 Tidigare forskning
2.8.1 Så läser användarna på webben
Nielsen Norman Group (2005) menar att merparten av de som besöker en webbplats kommer skanna innehållet och kanske göra nedslag och läsa lite mer på några sidor. De poängterar dock att användare med lägre läskunnighet har svårt att skanna innehåll. Holsanova (2010, s. 136-138) bekräftar att användare skannar av innehållet på en webbplats för att orientera sig och för att därefter välja vilka texter hen eventuellt vill fördjupa sig i. Holsanova påpekar dock att det finns variationer i lässtilar och att inte alla användare följer samma läsbeteende. Hon menar att det dessutom ofta finns störande moment som gör att användaren blir avbruten i läsningen, vilket ger en kognitiv belastning som kan försämra läsförståelsen.
Användarna kommer troligen inte att läsa webbinnehåll överhuvudtaget om texten är otydlig och svår att förstå. För att texter skall få en god användbarhet finns det tre viktiga faktorer som spelar in: tydlighet, läsbarhet och förståelse (Nielsen, 2015). En studie av fem olika “skrivstilar” visar att en webbsida fick 58 % högre användbarhet när den var skriven koncist, 47 % högre när texten var skanningsbar och 27 % högre när den var skriven på ett objektivt sätt istället för i den “PR-stil” som är vanlig på många existerande webbplatser. När alla dessa tre faktorer kombinerades och en webbsida förändrades så den blev koncis, skanningsbar och objektiv fick webbsidan 124% högre användbarhet (Nielsen Norman Group, 1997a). Nielsen Norman Group (u.å.) konstaterar att innehåll är viktigt för användarna. När man ber användare att ge feedback på en webbplats är det vanligare att användarna kommenterar innehållets kvalitet och relevans än att de kommenterar problem med navigation eller andra element som anses tillhöra användargränssnittet. Norman Nielsen Group (1997b) konstaterar också att när en webbsida dyker upp så fokuserar användarna på mitten av fönstret, där de läser texten, innan de bryr sig om att titta på huvudmenyn eller andra navigeringselement.
Söderström (2018, s. 56) skriver att forskningsstudier sällan visar hur den fortsatta läsprocessen ser ut efter att webbsidorna har skannats. Söderström menar att det är en relativt långsam process att ta beslut om att fortsätta läsa eller ej. Användare värderar dessutom löpande om det är värt att fortsätta läsa när läsningen väl påbörjats. Vidare menar Söderström (2018, s. 16) att det är svårt att dra några slutsatser från nyare undersökningar om hur vi läser på skärm jämfört med läsning på papper. Han skriver att det finns de som hävdar att läsare på webben är mer otåliga och att de skumläser mer, men å andra sidan har läsbeteendet alltid sett olika ut och varierat från person till person oavsett var läsandet äger rum.
11
Holsanova och Nord (2010, s. 121) skriver att läsning är en dynamisk process där läsarna i interaktionen med webbtexten har en aktiv och medskapande roll.
Om textens struktur är fragmenterad tvingas läsaren att bli medskapande eftersom det inte finns något “rätt” sätt att läsa på. Detta kan medföra att information missas eller att innehållet blir “snuttifierat”. Enligt Skaggs (2017, s.
97) har studier om läsbeteenden på webben visat att det vanligtvis tar maximalt 10 sekunder för en användare att skanna av en webbsida och besluta om den är användbar eller inte.
2.8.2 Design och begriplighet
God webbdesign och begriplighet går hand i hand. För att lyckas med detta samspel krävs kunskap. Användarnas grundläggande beteende styrs i hög grad av hur texter och rubriker är utformade. Webbtexter som är korta och koncisa är till exempel lättare att skumma och det gör stor skillnad för begripligheten om informationsmängden delas upp med hjälp av korta stycken, underrubriker och punktlistor (Nielsen, 2001, s. 100-101).
Holsanova och Nord (2010, s. 121) menar också att layout och design påverkar läsningen och att dessa faktorer inverkar på hur multimodala texter tolkas. Det måste vara uppenbart för läsaren när text och grafik hör samman. Ehrenberg- Sundin, Lundin och Wedin (2017, s. 170-174) poängterar att bild och film som komplement till webbtexter kan öka tillgängligheten. De påtalar vikten av att utgå från användarnas behov och att texterna, som ska ha ett enkelt och begripligt språk, även måste ha en överskådlig disposition för att användarna snabbt ska kunna skanna innehållet.
Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2017, s. 42, 81, 123) lyfter särskilt fram strukturens betydelse för att uppnå god användbarhet. Strukturen ska utgå från användarnas behov, till exempel genom att rangordna, kategorisera och gruppera innehållet samt placera den viktigaste informationen först. För att minimera brus och störande element vid skärmläsning måste texterna anpassas för de ofta ofokuserade användarna. Layouten har betydelse för att ge läsaren vägledning i strukturen och hitta den optimala läsvägen. Söderström (2018, s. 54) skriver att det är svårt att få en överblick i digitala medier och med mindre skärmar blir denna problematik ännu tydligare. Söderström lyfter särskilt fram genomtänkta rubriksättningar och inledande texter för att ge läsarna en rimlig chans att förstå vad webbsidan handlar om. Holsanova och Nord (2010, s. 122) menar att rangordnade rubriker i olika storlekar ger vägledning. Att dessutom visa vilket innehåll som hör ihop ger både tydlighet och överskådlighet samtidigt som läsaren tillåts välja sitt eget lässätt.
Hsu (2011) visar i sin studie att användares åsikter om webbplatser inte enbart handlar om funktionella faktorer. Estetik och emotionella faktorer har också
12
inverkan på hur webbplatser upplevs. Resultatet av studien visar att läsbarhet och texters begriplighet har betydelse för upplevelsen, men även följande designkriterier: struktur, layout, bilder, färger och länkar.
Lagerholm (2008, s. 227-228) skriver att det finns en mängd samverkande faktorer som påverkar en texts begriplighet och läsbarhet. Förutom rent språkliga faktorer och läsarens förkunskaper kan den grafiska formen ha stor inverkan. Det grafiska, som handlar om till exempel typsnitt, radavstånd, bilder och rubriker, kan påverka läsbarheten negativt även om själva innehållet och språket är bra.
2.8.3 Klarspråk och begriplighet
Skaggs (2017) förordar att använda klarspråk eftersom det gör webbinnehåll lätt att hitta, användbart och begripligt. Klarspråk underlättar skanning av innehållet.
Skaggs lyfter särskilt fram att texterna måste anpassas för användarna och att innehållsanalyser av en webbplats bör användas för att kontrollera begripligheten. För att få en kontinuitet i användningen av klarspråk bör även en innehållsstrategi tas fram.
Djamasbi, Rochford, DaBoll-Lavoie, Greff, Lally och McAvoy (2016) skriver att det inte enbart är personer med begränsad kognitiv förmåga eller dyslexi som gynnas av ökad tillgänglighet tack vare klarspråk och lättlästa webbtexter. I McCarthy och Swierangas (2010, s. 151) studier om dyslexi och tillgänglighet har det också framkommit att lättlästa texter för dyslektiker kan ge fördelar för en bredare publik. De menar att de riktlinjer som idag finns för att designa tillgängliga webbgränssnitt för dyslektiker skulle kunna användas som allmänna riktlinjer för begriplighet på webben.
Tidigare forskning visar med andra ord att det finns en koppling mellan lättlästa texter, klarspråk och tillgänglighet på webben. Ett tillgängligt innehåll och användningen av förenklade texter gör webben användarbar för alla (DaBoll- Lavoie, Lally, McAvoy & Greff, 2016; Matausch, Peböck, Pühretmair, 2014).
Även Vollenwyder, Schneider, Krueger, Brühlmann, Opwis och Mekler (2018, s. 520) förordar att använda klarspråk för att göra webbtexter begripliga. Deras studier visar att kombinationen av lättlästa texter och klarspråk har den allra största potentialen för att uppnå begriplighet.
2.8.4 Användarens läsmål, förförståelse och intressen
Det är dock inte enbart texters utformning och design som styr begripligheten.
Läsmål, förkunskaper och intressen påverkar också hur användare begriper texter och vilka delar av innehållet som faktiskt kommer att läsas. Användarna väljer vad de vill läsa, hur djupt och intensivt samt i vilken ordning. Dessutom finns det många olika lässtilar som grundar sig i bland annat vanor, rutiner,
13
erfarenheter och personliga preferenser. Tolkningen och förståelsen av en text sker på två olika nivåer: en innehållslig och en operationell nivå. Den operationella nivån handlar om navigering och hur texten är organiserad. En individs kulturella bakgrund har troligen också betydelse för hur texter läses och tolkas. Texter är med andra ord mer än språkliga fenomen. Webbtexter är dessutom ofta multimodala. När webbtexter läses samspelar läsaren, den multimodala texten och kontexten i en interaktiv process (Holsanova, 2010, s.
135-144).
Söderström (2018, s. 33) skriver att det är ett mycket vanligt problem att avsändaren kommunicerar utifrån sin egen förförståelse istället för att utgå från mottagaren. För att webbtexterna ska bli begripliga för mottagarna måste innehållet ha ett användarperspektiv. Annars finns risk för att texterna blir begripliga för avsändaren men obegripliga för användaren. Holsanova och Nord (2010, s. 122) menar att textproducenter måste ställa sig frågor som har att göra med hur texten ska användas. Vad är syftet med texten, vem är mottagare och vad vill eller måste läsaren veta? Holsanova och Nord (2010) skriver:
Ska vi förstå moderna texter måste vi ta multimodaliteten på allvar och se texten som den möter användaren (Holsanova & Nord, 2010, s. 122).
Redan i introduktionen av detta examensarbete skrev vi att flera forskare efterlyser mer forskning om vad som gör myndigheters webbtexter begripliga (Holsanova, 2010; Kjærgaard, 2015; Lind Palicki & Nord, 2015; Nord, 2017;
Nyström Höög et al., 2012 & Wengelin, 2015). Nord (2017, s. 26, 38) menar att forskning om klarspråk behöver anta nya perspektiv och att även forskning inom andra områden bör tas tillvara. Många olika kunskaper behöver samspela för att sätta ihop en bra text. Nord (2011) avslutar sin rapport med dessa ord:
En sak är säker: inom området myndighetskommunikation och tillämpad språkvård återstår mycket att utforska (Nord, 2011, s. 196).
2.9 Analysverktyg
För att besvara forskningsfrågorna har ett analysverktyg tagits fram.
Analysverktyget, som visualiseras i figur 2, har använts både till att analysera innehållet på krisinformation.se och empirin från enkätundersökningen.
Analysverktyget är främst baserat på forskning och teorier om vad som bidrar till att texter på webben blir lätta att läsa och förstå. Analysverktyget består av en intern och en extern del. Den interna delen består av faktorer som myndigheterna internt har kontroll över. Med det menar vi att det är myndigheterna som bestämmer hur IA skall se ut och vilket språk som används.
Den externa delen består av en faktor som myndigheterna inte har kontroll över:
14
användarnas uppfattning. Med det menar vi att myndigheterna kan försöka påverka användarnas uppfattning på olika sätt, men att de aldrig helt kan styra användarnas uppfattning av det innehåll som publiceras på webbplatsen. De interna delarna undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys, som vi valt att benämna “webbplatsanalys” och den externa delen undersöktes genom en enkätundersökning. Hur webbplatsanalysen utfördes beskrivs under avsnitt 3.3.3 och enkätundersökningen beskrivs under avsnitt 3.4.
För att konkretisera de interna delarna har de generaliserats till tre olika kategorier: innehåll, grafiskt och struktur. Kategorin Innehåll representerar innehållet på myndigheters webbplatser, kategorin Grafiskt representerar de grafiska uttryckssätten och kategorin Struktur representerar hur innehållet på webbplatsen är organiserat. Under varje intern del finns en eller flera faktorer, som vi i denna studie har valt att kalla för IA-faktorer. Under avsnitt 3.3.1 beskriver vi hur vi gick tillväga för att ta fram de IA-faktorer som används i studien.
Figur 2: Modell som visar analysverktyget
15
3 Forskningsmetoder
Detta avsnitt inleds med en kort beskrivning av vår metodologi och utgångs- punkterna för vår fallstudie. Därefter beskrivs de metoder vi har valt. Vi berättar om procedurerna för insamling av material, hur data behandlats, och vilket urval som gjorts. Sist i avsnittet tar vi upp forskningsetiska överväganden.
I vår studie har vi undersökt vilka IA-faktorer som bidrar till att texter på myndigheters webbplatser blir lätta att läsa och förstå. Vår grundläggande ståndpunkt är att detta är en tolkningsfråga då vi anser att människor interagerar med sin omgivning och den sociala verkligheten. Vi menar, med andra ord, att det är en tolkningsfråga vad som är begripligt för vem. Därför har vi i huvudsak valt att använda oss av en kvalitativ metodologi.
I kvalitativa studier är forskarens “jag” nära knutet till forskningsinstrumenten, vilket ger en ökad risk för att tillförlitlighet påverkas och det som kallas “bias”
(Denscombe, 2018, s. 420). Det innebär att vår egen tolkning av världen och begriplighet troligtvis har påverkat studien. Vi har försökt att motverka detta genom att så öppet och tydligt som möjligt redogöra hur vi har gått tillväga för att genomföra studien.
Vår studie har även en pragmatisk ansats då vårt val av metoder baserades på hur användbara metoderna var för att besvara våra forskningsfrågor. Flyvbjerg (2006) förordar en problemdriven social forskning, inte en metoddriven. De metoder som väljs ska enligt Flyvbjerg (2006) på bästa sätt hjälpa till att besvara forskningsfrågorna. Vid fallstudier rekommenderar Flyvbjerg (2006) också en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. I enlighet med dessa rekommendationer har vi därmed valt de metoder som vi anser är lämpligast med tanke på studiens karaktär.
3.1 Fallstudie
Vår forskningsstrategi bestod av en fallstudie. Denscombe (2018, s. 85) skriver att man vid fallstudier studerar ett eller flera fenomen på djupet, och att själva fallet är en naturligt förekommande miljö. Vidare skriver Denscombe (2018, s.
85) att syftet med fallstudier är “att belysa det generella genom att titta på det specifika”.
Fallstudier används främst för att samla in kvalitativa data och tolkningar, vilket gör att fallstudier ibland anses vara en olämplig strategi för dataanalys (Denscombe, 2018, s. 98). Flyvbjerg (2006, s. 235-236) ser dock värdet i fallstudier då de ger möjlighet till praktisk och fördjupad kunskap. Många gånger
16
leder fallstudier till att tidigare insikter revideras då fallet gett forskaren djupare insikter.
Fallstudier får ofta kritik för att generaliseringar görs utifrån enstaka fall, vilket väcker frågor om resultaten är tillräckligt trovärdiga (Denscombe, 2018, s. 93- 97). Flyvbjerg (2006) menar dock att generalisering utifrån ett enskilt fall fungerar bra om fallet man valt är det rätta, det vill säga att fallet gör det möjligt att besvara forskningsfrågorna och uppfyller studiens syfte. Vår fallstudie gjordes på krisinformation.se, som är en gemensam webbplats för de myndigheter som ansvarar för svensk krisinformation. Webbplatsen förmedlar information i samband med en kris eller en allvarlig händelse. På krisinformation.se ska allmänheten lätt hitta samlad och bekräftad information från myndigheterna. Syftet med webbplatsen är att varje enskild medborgare ska hitta information som gör att de kan fatta medvetna beslut vid en kris (Krisinformation.se, 2019b).
Webbplatsen drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). På webbplatsen samlas information från följande fyra myndigheter med ansvar för krisinformation i Sverige (Krisinformation.se, 2019b):
• Folkhälsomyndigheten
• MSB
• Socialstyrelsen
• Utrikesdepartementet
Ungefär 1000 användare besöker krisinformation.se en vanlig dag. Vid större händelser är det många fler som besöker webbplatsen. I juli 2018, när flera omfattande skogsbränder drabbade Sverige, var det tio gånger fler besökare än normalt (Krisinformation.se, 2019a).
Fallstudien bidrog till att ge vår studie en verklig kontext. Den gav oss också nya insikter och förståelser om ämnet vi studerade. I och med att krisinformation.se fångar upp samtliga myndigheter med ansvar för krisinformation anser vi att webbplatsen var ett lämpligt fall för vår studie.
I vår fallstudie ville vi undersöka vilka faktorer som bidrar till att användarna uppfattar webbtexterna på krisinformation.se som lätta eller svåra att förstå. Vi ville samtidigt ringa in vilka faktorer som är viktiga utifrån ett IA-perspektiv. Vi misstänkte att det kanske fanns andra faktorer än de som framgår av
“Myndigheternas skrivregler” (Språkrådet, 2014) som påverkar upplevelsen av begriplighet.
Syftet med fallstudien var att undersöka om de IA-faktorer vi hade valt att lyfta fram för ökad begriplighet fanns realiserade på webbplatsen. Vi ville också få en
17
djupare förståelse genom att fråga användare hur de upplevde krisinformation.se och vad som bidrog till att öka texternas begriplighet.
De riktlinjer, regler och lagar som finns för att få webbtexter begripliga ska följas av alla offentliga myndigheter i Sverige. Därmed menar vi att de faktorer som framkommit i vår studie mycket väl går att generalisera och använda i andra inramningar.
3.1.1 Avgränsningar
I vår fallstudie valde vi att göra följande avgränsningar:
• Vi valde att undersöka krisinformation om coronapandemin. Detta var ett strategiskt val då detta var ett aktuellt ämne som vi tror många är intresserade av. Extrema fall kan enligt Flyvbjerg (2006, s. 229, 233) aktivera fler deltagare samtidigt. Dock skriver han att det inte i förväg går att veta om ett fall kommer fungera som studieobjekt eller ej.
• På Krisinformation.se fanns information på flera språk, men vi valde att avgränsa oss till information på svenska.
• När vi genomförde vår webbplatsanalys valde vi att undersöka hur webbsidan såg ut på dator. De frågor som rörde krisinformation.se i enkätundersökningen avgränsades till att respondenterna fick titta på en skärmdump av webbsidan.
3.2 Metodval
Vi har valt att använda en metodkombination i vår studie. Flyvbjerg (2006, s.
235) skriver att flera metoder ofta används vid fallstudier, vilket gör att data kommer från flera olika perspektiv och att detta ger forskningen större tyngd.
Denscombe (2018, s. 221, 420) menar att metodkombinationer som omfattar triangulering och komplementära data ofta gör bilden av ett fenomen mer fullständig. Sammantaget bidrar detta tillvägagångssätt även till att studien fått högre validitet.
I vår studie har vi använt oss av en strategi med flera faser, det vill säga en metodkombination där olika metoder bygger på varandra. Detta sätt att låta en metod befrukta nästa metod kallas enligt Denscombe (2018, s. 226) sekventiella studier. I figur 3 illustreras vår metodkombination.
18
Figur 3: Modell över vår sekventiella metodkombination
Den första metoden vi använde var “kvalitativ innehållsanalys”. Därefter valde vi metoden “enkät” för att samla in både kvantitativa och kvalitativa data.
De kvantitativa data vi samlade in gav studien en bredd, men även en betydelsefull översikt. Med hjälp av kvalitativa data fick studien ett djup. Genom att kombinera metoderna på detta sätt fick vi en mer holistisk bild av det vi studerade. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder har vår studie fått en större trovärdighet. Vi menar också att det faktum att vi har använt oss av en kombination av metoder bidrar till att öka graden av objektivitet i vår studie.
3.3 Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys är en uppsättning med tekniker för systematisk analys av texter av olika slag. Innehållsanalys handlar om att utforska och beskriva och kan bland annat användas för att utforska nya ämnen, beskriva komplexa fenomen, jämföra kontraster och gruppskillnader samt utveckla och testa teorier.
Syftet med en kvalitativ innehållsanalys är att söka djupare kunskap om den text som studeras (Drisko & Maschi, 2015, kap. 4). Innehållsanalysen som genomfördes gällande språket begränsades till att ta fram ett läsbarhetsindex.
I vår studie har vi genomfört två olika innehållsanalyser. Den första, som presenteras i avsnitt 3.3.1, utfördes för att ta fram de IA-faktorer som skulle undersökas i studien. Den andra, som presenteras i avsnitt 3.3.3, utfördes för att ta reda på vilka IA-faktorer som användes på krisinformation.se.
3.3.1 IA-faktorer och framtagning av datainsamlingsverktyg
De IA-faktorer som används i studien är baserade på en kvalitativ innehålls- analys av utvalda artiklar från Nielsen Norman Group (u.å.) och kapitlet “Att skriva för webben” i Språkrådets skrivregler för myndigheter (Språkrådet,
19
2014). Figur 4 illustrerar de olika stegen i arbetet med att identifiera IA-faktorer och ta fram datainsamlingsverktyget.
Innehållsanalysen som IA-faktorerna är baserade på genomfördes på följande sätt:
1. En litteratursökning på webbplatsen Nielsen Norman Group (u.å.) genomfördes. Litteratursökningen utgick från sökfrasen: text + understandability.
2. I första hand valdes artiklar ut baserat på artikelns rubrik och den korta beskrivning av artikeln som gavs i sökresultatet.
3. Länkarna till artiklarna samlades i en lista.
4. Våra artiklar jämfördes och artiklar som inte ansågs relevanta sorterades bort.
5. En innehållsanalys genomfördes. Målet var att identifiera vilka faktorer som bidrar till att webbtexter blir lätta att läsa och förstå.
6. Relevanta faktorer markerades med grön färg.
7. En lista med relevanta faktorer från Nielsen Norman Group skapades.
8. Studien ska belysa faktorer som kan bidra till att göra myndigheters webbtexter lätta att läsa och förstå. Därför valdes kapitlet “Att skriva för webben” från Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014) ut för innehållsanalys.
9. Relevanta faktorer från Språkrådets skrivregler för myndigheter (Språkrådet, 2014) samlades i en tabell.
10. Genomgång av faktorerna från Nielsen Norman Group genomfördes för att matcha dem med faktorerna från Språkrådets skrivregler för myndigheter.
11. De faktorer från Nielsen Norman Group som matchade faktorerna från myndigheternas skrivregler markerades med grönt i listan och lades in i samma tabell. Vi valde även ut faktorer från Nielsen Norman Group som skulle kunna komplettera klarspråksreglerna.
12. De olika faktorerna delades in i tre olika kategorier. Faktorer som ansågs tillhöra webbsidans struktur kategoriserades som Struktur, faktorer som ansågs tillhöra webbsidans innehåll kategoriserades som Innehåll och faktorer som ansågs tillhöra det grafiska uttrycket kategoriserades som Grafiskt. Exakt hur faktorerna kategoriserades presenteras i de tabeller som återfinns under avsnitt 4.1.
20
Figur 4: Modell som visar processen med att identifiera IA-faktorer
3.3.2 Datainsamlingsverktyget
Datainsamlingsverktyget är baserat på analysverktyget och således även på tidigare forskning. Insamlingsverktyget utgörs av en tabell, se figur 5, som avkodar webbtexter genom att utgå från begrepp som återfinns i analys- verktyget. Datainsamlingen utförs genom att forskaren skriver in data i de olika fälten i tabellen. Insamlade data i tabellen ger en översikt över vilka IA-faktorer som bidrar till att klarspråksreglerna uppfylls och vilka IA-faktorer som bidrar till att användarna upplever att webbtexten blir lätt att förstå.
Datainsamlingsverktyget består av 6 olika element. Dessa presenteras överst i verktyget. Element 1. IA-faktorer beskriver de IA-faktorer som har undersökts
21
på webbplatsen. IA-faktorerna har delats in i olika grupper. Dessa grupper representeras av bokstäverna A-L. IA-faktorerna är också indelade i tre olika färger som representerar kategorierna struktur, innehåll och grafiskt. Blått representerar struktur. Grönt representerar innehåll och orange representerar grafiskt. Element 2. Våra data beskriver det som hittats genom den kvalitativa innehållsanalysen av webbplatsen. Element 3. Klarspråk beskriver vad som står skrivet i klarspråksråksreglerna om objektet. Element 4. Norman Nielsen Group beskriver vad som står skrivet i Norman Nielsens användarstudier om objektet. Element 5. Användares uppfattning beskriver användarnas uppfattning om objektet. Element 6. Kommentar används för att notera forskarens kommentarer. Datainsamlingsverktyget består även av de tabeller som presenteras under avsnitt 4.1.
Figur 5: Datainsamlingsverktyg
22
3.3.3 Webbplatsanalys och läsbarhetsindex
Datainsamlingsverktyget har använts för att utföra en kvalitativ innehållsanalys på webbsidan med information om coronaviruset på krisinformation.se. Syftet med innehållsanalysen var att få en överblick över hur det ser ut på krisinformation.se och vilka IA-faktorer som webbsidan uppfyller idag. Vi arbetade systematiskt och gick igenom punkt för punkt i de tabeller som presenteras under avsnitt 4.1. Insamling och avkodning av data utfördes i följande tre steg:
1. Data gällande webbsidans struktur.
2. Data gällande webbsidans innehåll.
3. Data gällande webbsidans grafiska uttryck.
Därefter utfördes en språklig analys av webbsidan, som begränsades till att räkna ut LIX på den huvudsakliga texten om coronaviruset som den 15 april 2020 fanns på krisinformation.se. Texter i webbsidans högerspalt, menyer, sidhuvud och sidfot analyserades inte.
Lagerholm (2008, s. 218) skriver att många långa ord har en tendens att göra texter svåra att läsa. För att undersöka hur många långa ord texten om coronaviruset på krisinformation.se innehöll, och därmed få en indikation på om hur lätt eller svår texten var att läsa, valde vi att använda läsbarhetsindex “LIX”.
Björnsson (1968), som tagit fram LIX-modellen, beskriver att värdet som räknas fram baseras på hur många ord det finns i medeltal per mening samt hur många ord som innehåller fler än sex bokstäver. LIX-räknaren (lix.se, u.å.) användes den 19 april 2020. Den text som analyserades i LIX-räknaren återfinns i bilaga A. Vi valde att skriva in texten som fanns i vår skärmdump från krisinformation.se den 15 april 2020. Anledningen till detta var att vi ville garantera att de olika delarna av vår kvalitativa analys gjordes på samma webbinnehåll. Webbsidan om coronaviruset på krisinformation.se hade fått nytt utseende den 17 april 2020.
3.3.4 Databehandling
Analysverktyget användes för att undersöka om resultaten från den empiriska undersökningen hade förankring i teori och tidigare forskning. Eftersom datainsamlingsverktyget är baserat på analysverktyget var det möjligt att få en tydlig överblick över relationen mellan empiri och teori. Det var också möjligt att urskilja vilka data som hade en relation till IA och vilka data som hade en relation till språket på webbplatsen.
23
3.4 Enkät
Denscombe (2018, s. 264) menar att enkäter är att föredra om man snabbt och billigt vill samla in data från många användare. Då vi i vår studie hade begränsade resurser, både ekonomiskt och tidsmässigt, menar vi att metoden var lämplig för oss.
Enkäten bestod av frågor som hade både slutna och öppna svarsalternativ. De slutna enkätfrågorna gav oss dels en övergripande bild av vilka faktorer som i allmänhet underlättade mest för respondenternas läsning på webben, dels vilka faktorer som bidrog till att de upplevde att texterna på krisinformation.se var lätta att läsa och förstå. Med hjälp av dessa förkodade svar kunde vi genomföra en kvantitativ analys. Denscombe (2018, s. 264) skriver dock att förkodade svar inte ger fördjupade data och att de dessutom kan upplevas frustrerande för respondenterna. Vi valde därför att komplettera enkäten med fritextfrågor.
3.4.1 Material och procedur
Enkätfrågorna byggde dels på den kvalitativa innehållsanalys som genomfördes för att ta fram studiens IA-faktorer, dels på resultaten från den webbplatsanalys som genomfördes på krisinformation.se. Det var ett medvetet och strategiskt val att först genomföra de kvalitativa innehållsanalyserna för att därefter formulera enkätfrågorna. Genom att sekventiellt kombinera ihop metoderna gav innehållsanalyserna oss viktiga insikter och vägledning när enkätfrågorna formulerades.
En nackdel med enkäter där svaren ges på distans är svårigheten att kontrollera sanningsgraden (Denscombe, 2018, s. 265). Vi anser dock att detta vägdes upp av att vi nådde ett större antal än om vi till exempel hade genomfört intervjuer ansikte mot ansikte. Vi tror också att objektiviteten i studien ökade eftersom vår frånvaro gjorde att vi inte påverkade respondenterna då de besvarade frågorna.
Denscombe (2018, s. 293) beskriver intervjuareffekten, som innebär att respondenter som intervjuas ansikte mot ansikte kan påverkas av forskarens närvaro när frågorna besvaras.
Denscombe (2018, s. 387) skriver att validiteten har en tät koppling till frågornas utformning och respondenternas svar. För att försäkra oss om att vi ställde rätt frågor och att enkätens struktur kändes logisk valde vi att testa enkäten på två personer i vår närhet innan den distribuerades.
Patel och Davidsson (2019, s. 97) skriver att den text som medföljer enkäten, till exempel i form av ett brev, kallas ett “missiv”. Detta missiv måste utformas korrekt eftersom det är där forskaren motiverar respondenterna att besvara
24
enkäten. I figur 6 framgår hur vårt missiv utformades för att motivera vänner i våra Facebooknätverk att delta i vår undersökning.
Figur 6: Enkätens missiv
I enkätens inledande del beskrevs studiens kontext, det vill säga syftet med undersökningen och vem som stod bakom studien. Där var vi också tydliga med att respondenternas anonymitet garanterades. Vi skrev även fram hur lång tid vi beräknade att det skulle ta att delta i enkätundersökningen (cirka 10 minuter) och när vi senast önskade få svaren.
Patel och Davidsson (2019, s. 96) skriver att det är viktigt att klargöra om bidragen från respondenterna är konfidentiella och om enkäten är anonym. I vårt fall var enkäten anonym då den inte innehöll några uppgifter om respondenterna som gick att identifiera. Vid en konfidentiell enkät menar Patel och Davidsson (2019, s. 96) att det går att härleda vem som svarat, men att endast forskaren har tillgång till de uppgifterna. I vårt fall gick inte enkätsvaren att härleda till respondenterna.
Eftersom undersökningen endast vände sig till myndiga personer var enkätens första fråga åldersrelaterad. Svarade respondenten att hens ålder var 17 år eller lägre gick det inte att besvara fler frågor i enkäten och en text visades som förklarade att enkätundersökningen endast vände sig till myndiga personer.
Vi ansåg att det också fanns en relevans i att samla in data om förkunskaper, vilket vi gjorde genom att fråga om respondenterna ofta läste myndigheters webbtexter. Vi frågade också om respondenterna generellt upplevde att myndigheters information på webben var lätta att läsa och förstå. Holsanova (2010, s. 136) menar att läsmål, förkunskaper och intressen påverkar hur läsare uppfattar texters begriplighet.
