Textens struktur

Enligt Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2017, s. 42, 81, 123) är strukturen av särskild betydelse för att uppnå god användbarhet. De poängterar att strukturen ska utgå från användarnas behov, till exempel genom att rangordna, kategorisera och gruppera innehållet samt placera den viktigaste informationen först. För att minimera brus och störande element vid skärmläsning måste texterna anpassas för de ofta ofokuserade användarna. När vi tittar på de råd som handlar om struktur visar vår innehållsanalys att 1 av 4 av Nielsen Normans råd återfinns i KS. Det framgår i KS (Språkrådet, 2014, s. 30) att punktlistor underlättar skumläsning och kan användas som “checklistor” för användarna men det finns ingen information om tabeller.

KS (Språkrådet, 2014, s. 30) uppmanar till att inleda lite längre texter med en sammanfattning, men det finns ingen information om “den inverterade pyramiden”. Vi tycker med fördel att KS kan kompletterats med information om den inverterade pyramiden, då det är en väletablerad modell bland webbredaktörer och andra aktörer som skriver för webben. Geijer (2012), Wackå (2012) och Söderström (2018) är exempel på några av de som lyfter fram den inverterade pyramiden som ett bra verktyg för att disponera webbtexter.

Resultatet från vår enkätundersökning visar att den faktor som underlättar mest för användarnas läsande på webben är att den viktigaste informationen kommer först. Att den viktigaste informationen presenteras först bekräftas även i Nielsen Normans Groups (u.å.) användarstudier. KS (Språkrådet, 2014 s.29) uppmanar även till att skriva korta stycken och att låta stycken inledas med en sammanfattande nyckelmening. Vi tycker dock inte att detta är tillräckligt tydligt. För att KS ska bidra till webbtexter som är lätta att läsa och förstå menar vi därför att KS bör kompletteras med information om den inverterade pyramiden.

I KS (Språkrådet, 2014, s. 30) finns rådet att använda textfiler istället för att publicera långa texter. Enligt Nielsen Norman Group (u.å.) försämrar pdf:er användbarheten med 300 % procent jämfört med att skriva texterna på webbsidan. Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2017, s. 174-175) skriver dock att de flesta användarna idag har pdf-läsarprogram på sina datorer och att pdf:er lämpar sig väl för dokument som användarna vill skriva ut. Det finns idag inte heller några direkta tillgänglighetsproblem med pdf:er så länge de är skapade på rätt sätt. Är innehållet i pdf:en ett huvudinnehåll bör det dock även publiceras som en webbsida.

5.3.3 Innehåll

Resultatet från enkätundersökningen indikerar att innehållet på webbsidan är den kategori som användarna upplever bidrar mest till om webbtexter är lätta att läsa

58

och förstå. Vår innehållsanalys visar att under den här kategorin återfinns 15 av de 23 råden från Norman Nielsen Group i KS. Kategorin Innehåll består av sex underkategorier: Text, Bild, Rubriker, Länkar, Multimedia samt Övrigt. Under Text återfinns 8 av 8 råd från Nielsen Norman Group (u.å.). Resterande 7 råd är fördelade på de andra kategorierna. Att underkategorin Text är så pass välutvecklat i KS upplever vi som helt naturligt eftersom klarspråksreglerna tagits fram för att göra myndigheters texter mer begripliga. Tidigare forskning visar att användare som läser på webben skannar innehållet för att orientera sig och få en översikt (Holsanova, 2010, s. 136). Holsanova skriver att skanningsprocessen går ut på att hitta intressanta ingångspunkter genom att söka av delar av texten. Vilka delar som väljs ut skiljer sig åt och avgörs av användarens intressen, preferenser och förkunskaper. Holsanova (2010, s. 137) skriver också att läsvillkoren påverkas av mediet. Användare som läser på webben har ofta bråttom och letar efter information som handlar om att få svar på frågor. Söderström (2010, s. 16) menar å andra sidan att läsbeteendet är personligt och att det alltid har sett olika ut. Nyare undersökningar visar enligt Söderström inte med tydlighet att läsning på skärm skiljer sig markant från hur användare läsare på papper. Han menar att det inte generellt går att säga att läsare på webben är mer otåliga och att de skumläser mer än vid läsning på papper.

Samtidigt skriver Söderström (2018, s. 54) att det är svårt att få en överblick i digitala medier. Han påpekar även att denna problematik blir ännu tydligare med mindre skärmar. Söderström lyfter särskilt fram att genomtänkta rubriksättningar och inledande texter är av betydelse för att ge läsarna en rimlig chans att förstå vad webbsidan handlar om. Vi menar därför att innehållsliga IA-faktorer som rubriker och ingresser är av betydelse oavsett vilket läsbeteende användaren har.

5.3.4 Grafiskt

Resultatet från enkätundersökningen indikerar att det grafiska är den kategori som påverkar användarnas läsning på webben minst. Nielsen Norman Group (u.å.) har konstaterat att när man ber användare om att ge feedback på en webbplats är det vanligare att användarna kommenterar innehållets kvalitet och relevans än att de kommenterar problem med navigation eller andra element som anses tillhöra användargränssnittet. Kanske är det en bidragande orsak till att det grafiska uttrycket fått så lite plats i KS? Vi menar att KS med fördel skulle kunna kompletteras med flera av råden från vår innehållsanalys gällande det grafiska uttrycket. Detta baserar vi bland annat på Holsanovas (2010) forskning.

Holsanova (2010, s. 144) skriver nämligen att en enhetlig design underlättar för användarnas orientering och ger tydliga ledtrådar genom strukturen. KS är generellt skrivna då det gäller hur färg ska hanteras. Även inom underkategorin Typsnitt är KS generella. Det står till exempel att webbsidor ska vara grafiskt läsbara (Språkrådet, 2014, s. 31), men vi saknar information om hur detta

59

konkret uppnås. Vår uppfattning är att flera av de IA-faktorer som används i den här studien skulle kunna vara till hjälp för att konkretisera KS.

Vår innehållsanalys visar att de få KS som har koppling till kategorin Grafiskt är kortfattade och generella. Vi menar att det grafiska är av stor betydelse för att underlätta vid skanning på webben, eftersom grafiska uttryck används för att tydliggöra strukturen och lyfta fram viktigt innehåll. Resultatet från enkätundersökningen indikerar till exempel att val av typsnitt och att det tydligt framgår vad som är rubriker, underrubriker och annat viktigt innehåll är faktorer som underlättar vid läsning på webben. Att texten skrivs med ett typsnitt som är lätt att läsa framhävs av respondenterna som en av de faktorerna som underlättar allra mest vid läsning på webben. KS (Språkrådet, 2014, s. 31) tar upp att kursiv stil ska undvikas då det gör texten svårare att läsa på skärm. Detta menar vi är positivt. Vi har dock inte sett att Nielsen Norman Group tar upp detta. Kursiv stil är inte heller något som respondenterna nämnt i vår enkätundersökning, trots att kursiv stil används i bildtext och vid fotografernas namn på krisinformation.se. Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2016, s. 142) skriver att kursiv stil kan användas för att markera enstaka ord och fraser, men att kursiv stil är svårare att läsa jämfört med normal eller fet stil. Vår innehållsanalys visar också att KS (Språkrådet, 2014, s. 31) knappt berör underkategorin Kontrast. Det som tas upp i KS är på en mycket kortfattad och på en generell nivå. Här ser vi att råd från Nielsen Norman Group (u.å.) skulle kunna ge KS mer tyngd då det gäller tillgänglighetsaspekter.

Vi är väl medvetna om att det finns flera vägledningar för hur myndigheter ska utforma webbplatser, som t.ex. DIGG:s vägledning för webbutveckling (DIGG, u.å.). Vi är dock osäkra på om alla som skriver för webben tar del av vägledningar som handlar om webbutveckling. Vi menar därför att Myndigheternas skrivregler (Språkrådet, 2014, kap. 4) med fördel skulle kunna vidareutvecklas med flera av de IA-faktorer som tas upp i den här studien.

60

6 Slutsats

Vi hade två primära mål med den här studien. Först och främst ville vi få en bild av vilka IA-faktorer som bidrar till att myndigheters texter är lätta att läsa och förstå. Samtidigt ville vi tydliggöra relationen mellan IA och begripligheten i myndigheters webbtexter. I detta avsnitt skriver vi fram våra slutsatser och vi kommer även med förslag på områden för vidare forskning.

Lag om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937) kräver att den digitala servicen hos offentliga aktörer skall vara begriplig, möjlig att uppfatta, robust och hanterbar. En primär faktor vid digital tillgänglighet är att texten är lätt att läsa och förstå (DIGG, 2019). Vi upplevde det därför som mycket positivt att så många som 67 % av våra respondenter tyckte att myndigheters webbtexter var lätta att läsa och förstå. Att ännu fler, totalt 82 %, tyckte att krisinformation.se hade webbtexter som var begripliga förvånade oss inte. Den första anblicken av krisinformation.se gav oss ett mycket positivt intryck. Vår webbplatsanalys av krisinformation.se visade att de IA-faktorer vi listade från Nielsen Norman Group (u.å.) användes i stor grad, vilket med största sannolikhet bidragit till att både vi och en stor andel av respondenterna upplevde att texterna på webbsidan om coronaviruset var lätta att läsa och förstå. Att det framgår tydligt vad som är rubriker, underrubriker och annat viktigt innehåll, att den viktigaste informationen kommer först, att rubrikerna med några få ord beskriver vad texten handlar om, att texten är skriven med ett typsnitt som är lätt att läsa och att punktlistor används för att lyfta fram och förtydliga viktig information verkar vara de faktorer som underlättar mest för respondenternas läsning på webben.

Alla dessa faktorer har en koppling till IA. Vi menar därför att IA har en avgörande roll när det kommer till att skapa webbtexter som är lätta att läsa och förstå.

Redan under vår innehållsanalys av Nielsen Norman Group (u.å.) och KS konstaterade vi att det fanns forskning som visar att flera av riktlinjerna i KS bidrar till att webbtexter blir lätta att läsa och förstå. Kapitlet “Att skriva för webben” i KS (Språkrådet, 2014) är dock kortfattat och i stora delar generellt skrivet. Mindre än hälften av klarspråksreglerna gick att matcha med råden från Nielsen Norman Group. Det betyder att en stor mängd IA-faktorer som påverkar texters begriplighet inte omnämns alls i klarspråksreglerna. Vi kan inte annat än hålla med Nord (2017) om att klarspråksreglerna med fördel kan kompletteras med forskning inom andra områden. Inte minst då det gäller multimodalitet men även forskning om användarna, det vill säga mottagarna av webbtexterna.