Krisinformation.se

26 stycken av totalt 50 respondenter uppgav att de tidigare hade besökt krisinformation.se för att söka information om coronaviruset. 22 stycken av respondenterna hade inte besökt krisinformation.se. 2 respondenter svarade ”Vet ej”. Se procentuell fördelning i figur 14.

Figur 14: Har du besökt krisinformation.se?

45 Vad letade respondenterna efter?

Flera av de som specifikt hade sökt information om coronaviruset ville läsa om symtom, riskgrupper, hur viruset smittar, lägesrapporter från den egna regionen och nationellt samt riktlinjer och påbud att förhålla sig till. Dock fanns det respondenter som inte hade letat efter någon specifik information utan de sökte efter allmän information. I svaren framgick att respondenter även letat efter senaste nytt om coronaviruset. En av dem uttryckte denna åsikt, som skulle kunna tolkas som att informationen på webbsidan inte har uppdaterats den senaste tiden:

Mycket samma info nu den senaste tiden annars.

Respondenternas intryck av krisinformation.se

77 % av de totalt 26 respondenter som hade besökt krisinformation.se uppgav att de fått ett positivt intryck av webbplatsen. Tydlighet, bra struktur, att respondenten hittade det hen sökte samt bra och tillförlitlig information lyfts fram som bidragande orsaker till att respondenterna fick ett positivt intryck av krisinformation.se. Endast en respondent uppgav att hen fått ett negativt intryck av krisinformation.se. Det negativa intrycket berodde på att respondenten uppfattade krisinformation.se som “lite rörig”.

Är texterna på krisinformation.se begripliga?

Efter att ha tagit del av skärmdumpen från krisinformation.se, som presenteras i bilaga B, uppgav majoriteten av de totalt 50 respondenterna, 41 stycken, att de tyckte att texterna på krisinformation.se var lätta att läsa och förstå. 6 stycken svarade “Vet ej” och 3 stycken svarade att de inte tyckte texterna var lätta att läsa och förstå. Se procentuell fördelning i figur 15.

46

Figur 15: Är texterna på krisinformation.se lätta att läsa och förstå?

Faktorer som bidrar till webbtexternas läsbarhet

Respondenterna fick uppmaningen att nämna tre faktorer som bidrog till att de tyckte som de gjorde på frågan “Tycker du att texterna på krisinformation.se var lätta att läsa och förstå?”.

Totalt 112 svar med faktorer inkom. Antalet faktorer som nämndes av

respektive respondent varierade mellan 0 och 4 stycken. Medianen för antalet nämnda faktorer var 3. Av totalt 112 svar kunde 106 placeras i kategorierna Struktur, Innehåll och Grafiskt.

Även de som upplevde att texterna inte var lätta att läsa och förstå har nämnt faktorer som påverkade läsbarheten. Vi fick också kommenterar som innehöll faktorer från 3 av de respondenter som svarat ”Vet ej”.

60 stycken av svaren bedömdes tillhöra kategorin Innehåll. 38 stycken av svaren sorterades in under kategorin Struktur och 8 stycken svar bedömdes tillhöra kategorin Grafiskt. I figur 16 ser vi hur svaren procentuellt fördelade sig på kategorierna Struktur, Innehåll och Grafiskt.

47

Figur 16: Faktorer som bidrar till att texterna på krisinformation.se är begripliga

Struktur

Punktlistor lyftes fram av många som en bidragande faktor för att texten upplevdes lätt att läsa och förstå. Flera respondenter skrev också att innehållet var tydligt och välstrukturerat, bland annat genom att informationen delats upp i olika stycken, att strukturen kändes luftig och att det viktigaste kom först. Å andra sidan fanns det respondenter som uttryckte att webbsidan var rörig och plottrig och att det viktigaste inte kom först.

Innehåll

Inom denna kategori var det främst rubriksättningen som lyftes fram som en positiv faktor. Många kommenterade också att språket var enkelt och lättläst.

Här nämndes ingress, indelning i stycken och korta meningar samt tonalitet, dvs.

språkets underliggande ton, som bidragande faktorer till att webbtexterna var lätta att läsa och förstå. Informationen var dessutom tydlig och det gick snabbt att förstå vad det handlade om.

En av respondenterna uttryckte sig på detta sätt:

48

Enkelt språk som gör texterna tillgängliga för en större del av befolkningen.

Tydlighet, inga krångliga omskrivningar. De skriver på ren svenska och inte på myndighetsspråk, som kan vara svårt för många att förstå. Tydliga rubriker och många, tydliga underrubriker. Man behöver inte läsa en hel text för att hitta vad man söker information om. Tydliga länkar för att få tag på mer information om man inte anser att det man serveras på sidan räcker till.

Respondenter som inte tyckte att webbsidan var lätt att läsa och förstå menade att den innehöll för mycket text och att det var jobbigt att se så mycket text på en gång. För mycket information gjorde det svårt att hitta det de sökte.

Någon skrev att det fanns ”rätt onödiga bilder”.

Grafiskt

Rubriker med fetstil bidrog till god läsbarhet enligt ett flertal respondenter. Här nämndes också textens storlek, luft mellan raderna och färg som positiva faktorer. Någon uttryckte dock sitt missnöje:

Vissa indelningar i fel färg, borde inte vara gröna.

Kontext

Det fanns 6 svar som vi valde att placera i en separat kategori: Kontext. Vi bedömde att dessa faktorer hade fokus på användare eller ämnesinnehåll.

Det framkom att krisinformation.se hade relevant information utan reklam och att innehållet var målgruppsanpassad. Några respondenter menade att intresset för ämnet spelar roll för läsbarheten. En respondent hade denna åsikt:

Jag är inte intresserad av denna hysteri, så ämnet gör mig inte engagerad.