diskuterar vi vilken roll informationsarkitektur kan spela för att göra myndigheters webbtexter lätta att läsa och förstå. Avslutningsvis diskuterar vi om de råd som finns i klarspråksreglerna skulle kunna vidareutvecklas.
5.1 Vilka IA-faktorer bidrar till att användarna upplever att myndigheters webbtexter är lätta att läsa och förstå?
Rosenfeld et al. (2015, s. 24; vår övers.) beskriver informationsarkitektur (IA) som “konsten att skapa informationsprodukter och upplevelser som stöttar användbarhet, upptäckbarhet och begriplighet” . Utifrån detta perspektiv såg vi tidigt i vår arbetsprocess att det fanns möjlighet att koppla ihop IA med klarspråksreglerna (KS) för att undersöka webbtexters begriplighet och användbarhet. I det här avsnittet analyserar och diskuterar vi vilka IA-faktorer som bidrar till att användarna upplever att myndigheters webbtexter är lätta att läsa och förstå.
Nord (2017, s. 12-26) menar att forskning om digitala texter är eftersatt och att det behövs mer kunskap om hur digital kommunikation borde se ut för att bli både begriplig och ändamålsenlig. Han skriver att forskning inom andra områden skulle kunna befrukta klarspråksarbetet. Holsanova (2010, s. 60, s. 106) skriver att det visuella, som också är kommunikation, vägleder läsaren genom komplexa texter. Med detta menar Holsanova att den visuella designen är en viktig pusselbit för texters begriplighet och hon vill därför gärna se fler studier som undersöker hur läsare tolkar multimodala texter. Arvola (2014, s. 21) skriver att användbarhet inom IA rent konkret kan handla om att innehållet på en webbsida ska hjälpa användaren i sin resa genom strukturen (Arvola, 2014, s.
21). När det gäller webbtexter har vi konstaterat att användarens resa genom strukturen till stor del går ut på att skanna av innehållet. Forskning visar nämligen att majoriteten av de som besöker en webbplats skannar innehållet och eventuellt gör nedslag och läser lite mer på några av sidorna (Holsanova, 2010;
Nielsen Norman Group, 2005). Genom att skapa webbtexter som underlättar för detta läsbeteende skapas således texter som blir lättare för användaren att läsa och förstå.
Resultatet från enkäten indikerar att de faktorer som vi har identifierat som IA-faktorer i olika grad bidrar till att användarna upplever att myndigheters webbtexter är lätta att läsa och förstå. När respondenterna själva fick beskriva vilka faktorer som underlättade för deras läsning på webben hamnade de faktorer
51
som handlade om webbplatsens innehåll på första plats med 50 %. De faktorer som handlade om webbplatsens struktur hamnade på en andra plats med 37 %.
De faktorer som handlade om webbplatsens grafiska uttryck utgjorde 13 %.
Detta indikerar att innehåll och struktur väger tyngre än webbplatsens grafiska uttryck. Nielsen Norman Group (u.å.) bekräftar att innehållet är viktigt för användarna. När Nielsen Norman Group (u.å.) har bett användare om feedback på webbsidor är det vanligare att användarna kommenterar innehållets kvalitet och relevans än att de kommenterar problem med navigation eller andra element som anses tillhöra användargränssnittet.
Byråkratiskt språk, krångliga och svåra ord samt långa meningar uppgavs vara bidragande orsaker till att respondenterna upplevde att myndigheters webbtexter inte är lätta att läsa och förstå. Språket är således också en bidragande faktor till om en webbtext är lätt att läsa och förstå. Språket är visserligen inte huvudfokus i vår studie, men eftersom både Nielsen Norman Group och KS belyser vikten av ett användarcentrerat språk ville vi även undersöka språket i texterna på krisinformation.se. Därför utfördes ett LIX-test. Resultatet från LIX-testet visade att texterna som undersöktes hade ett läsbarhetsindex på 42. Det indikerar att texten kan klassificeras som medelsvår, vilket motsvarar innehållet i en normal tidningstext.
Vi är medvetna om att LIX har kritiserats. Lagerholm (2008, s. 219) ifrågasätter t.ex. bedömningen av långa ord eftersom ordens böjning och sammansättningar har betydelse för hur språket upplevs. Han menar också att LIX enbart mäter en del av språkstilen, men inte själva innehållet i texten eller dess grafiska form.
Lagerholm poängterar dessutom att LIX ger en objektiv bedömning, vilket är problematiskt eftersom läsare tolkar texters svårighetsgrad olika och på ett subjektivt sätt. Söderström (2018, s. 164) menar dock att LIX kan vara användbart, trots att det inte tar upp faktorer som ordföljd och meningsbyggnad eller andra språkliga faktorer som kan påverka begripligheten. Han påpekar också att hänsyn alltid måste tas till vilken målgrupp texten har. LIX ger med andra ord enbart en indikation om svårighetsgraden på texten, men det säger ingenting om hur användaranpassat språket är. Det var därför intressant att se att texterna som klassades som medelsvåra, enligt LIX, upplevdes som lätta att läsa och förstå av 82 % av respondenterna i vår enkätundersökning.
Nielsen Norman Group (u.å.) rekommenderar att innehållet organiseras på ett sätt som minimerar skrollning. Webbsidan på krisinformation.se var lång och vi fick skrolla en hel del för att få en överblick. Användarna verkade dock inte tycka att skrollning var ett problem, då det enbart var ett fåtal respondenter (4 stycken) som nämnde mängden text som något negativt.
För att läsbarheten ska bli god måste kontrasten mellan länkars färg och bakgrundsfärgen vara hög (Nielsen Norman Group, u.å.). I huvudinnehållet på krisinformation.se används främst svart färg på text mot vit bakgrundsfärg,
52
vilket ger optimal färgkontrast. Till länkarna används en grön färg. Vi kontrollerade färgkontrasten mellan den gröna nyansen och den vita bakgrundsfärgen med ”Accessibility Color Wheel” (Mazzocato, u.å.). Vi såg då att färgkontrasten inte uppfyllde tillgänglighetskraven. En respondent i vår enkätundersökning skrev ”Vissa indelningar i fel färg, borde inte vara gröna”.
Vi har dock svårt att tolka vad respondenten menar. Är det något innehåll som fått felaktig indelning eller är det den gröna färgen som inte alls borde användas?
Enligt Melin (2011, s. 29) har flera mätningar gjorts som visar att läsbarheten på skärmar försämras vid dålig upplösning och färgkontrast. Dock skriver han att det finns en tendens att dessa problem minskar i takt med att skärmarna blir bättre och att användarna blir allt mer vana vid skärmläsning. Vi menar att det som Melin skriver skulle kunna förklara varför respondenterna inte reagerade på färgkontrasten.
Tydlighet var ett återkommande ord från våra respondenter. Under vår webbplatsanalys konstaterade vi att det var svårt att veta att information som hade taggats med “Publicerades... (inkl. datum och klockslag)” var nyheter.
Nyheterna presenterades dessutom långt ner på webbsidan. Just detta var dock inte något som respondenterna kommenterade. Vi misstänker att det kan bero på att respondenterna kanske inte betraktade nyheterna som det viktigaste innehållet på sidan.
Vår webbplatsanalys visar att nyckelord inte markeras i brödtexterna. Enligt enkätundersökningen var detta inte något som påverkade respondenternas läsning på webben i stor grad. Vår uppfattning är därför att detta råd möjligen skulle kunna uteslutas.
Nielsen Norman Group (u.å.) skriver att använda länkar bör få en något ljusare färgton för att visa att de är besökta. Guldbrand och Englund Hjalmarsson (2016, s. 140) menar att olika färgtoner på besökta och obesökta länkar hjälper användarna att förstå webbsidans struktur. Under webbplatsanalysen av krisinformation.se gick det inte att se om länkar hade besökts eller ej eftersom länkarna hade samma färgton och utseende hela tiden. Ingen av respondenterna berörde detta, vilket inte var så konstigt eftersom enkäten innehöll en skärmdump från webbsidan där länkar inte var klickbara. Vi är medvetna om att resultatet hade kunnat bli annorlunda om vi istället bett respondenterna om att besöka krisinformation.se. Det var dock inte heller någon av respondenterna som berörde detta när de själva fick möjlighet att beskriva vilka faktorer som påverkade deras läsning på webben. Det är därför lätt att dra slutsatsen att detta inte påverkade respondenternas läsning på webben i någon större grad. Vi menar dock att detta skulle behöva undersökas närmare, till exempel med hjälp av ett användartest.
53
5.1.1 Vilka IA-faktorer påverkar läsningen mest?
Nyström Höög et al. (2012, s. 29-30) antyder att de klarspråksregler som används idag kanske inte bidrar till att myndigheters webbtexter blir mer begripliga.
Skaggs (2017) menar dock att klarspråk bidrar till att webbinnehåll blir lätt att hitta, användbart och begripligt samt underlättar skanning av innehållet. Skaggs poängterar att texterna måste anpassas för användarna och att återkommande innehållsanalyser av en webbplats bör genomföras för att kontrollera begripligheten. Vi ser dock att dagens klarspråksregler skulle kunna kompletteras med fler råd som berör de IA-faktorer vi har undersökt i denna studie. Resultatet från vår fallstudie indikerar nämligen att de IA-faktorer som används på krisinformation.se bidrar till att webbtexterna blir lätta att läsa och förstå. Samtidigt visar webbplatsanalysen att krisinformation.se använder 42 av 47 av råden från Nielsen Norman Group och innehållsanalysen visar att 17 av de 42 råd som används återfinns i KS. Respondenterna uppgav dessutom i enkätundersökningen att rubriker, punktlistor, bra struktur, enkelt och lättläst språk och korta meningar bidrog till att texterna på krisinformation.se var lätta att läsa och förstå. De respondenter som inte tyckte att webbtexterna på krisinformation.se var lätta att läsa och förstå uppgav att det framförallt var mängden text, dvs. att det var för mycket text, samt att sidan upplevdes som
”rörig” och ”plottrig”, bidrog till att texterna inte var lätta att läsa och förstå. Det var dock relativt få (4 stycken) som hade dessa åsikter. Vi frågar oss därför om det kan vara så att rådet angående textmängd och skrollning är utdaterat?
Nielsen (2001, s. 100-101) konstaterar att god webbdesign och begriplighet går hand i hand och hävdar att användarnas grundläggande beteende styrs i hög grad av hur texter och rubriker är utformade. Webbtexter som är korta och koncisa är till exempel lättare att skumma och det gör stor skillnad för begripligheten om informationsmängden delas upp med hjälp av korta stycken, underrubriker och punktlistor. Vi menar att resultatet från vår enkätundersökning matchar väl med det som Nielsen (2001, s. 100-101) skriver. Respondenterna uppger att följande faktorer är de som underlättar mest vid läsning på webben:
• Det framgår tydligt vad som är rubriker, underrubriker och annat viktigt innehåll
• Det finns en sammanfattning i början av texten
• Den viktigaste informationen kommer först
• Rubrikerna beskriver med några få ord vad texten handlar om
• Texten är skriven med ett typsnitt som är lätt att läsa
• Punktlistor används för att lyfta fram och förtydliga viktig information
Vid en krissituation är det dessutom många som inte har tålamod läsa en lång text eller sätta sig in i hur innehållet på en kriswebb fungerar. Därför är det viktigt att krisinformation på webben har stort fokus på användbarhet. Enkelhet och en
54
design som följer gällande konventioner inom webbdesign är betydelsefulla faktorer vid krisinformation på webben (Eriksson, 2009, s. 115-116). När vi tittar på resultatet från enkätundersökningen konstaterar vi att krisinformation.se har lyckats väl i sitt arbete med att förmedla krisinformation på webben.