Övergångar hos elevernas svar mellan Enkät F och Enkät E

Scen I: Intro till The Simpsons

Bilaga 5: Övergångar hos elevernas svar mellan Enkät F och Enkät E

k: Eleven har kryssat i alternativet att den föreslagna lösningen är rimlig.

j (justera): Eleven har kryssat i alternativet att den föreslagna lösningen i stort sett är bra med föreslagna komponenter, men att den bör justeras något.

o (other): Eleven har kryssat i alternativet att man bör finna en annan metod. f: Eleven har inte kryssat i något svarsalternativ.

Y (yes): Av svaret framgår att eleven anser att den föreslagna lösningen är rimlig. N (no): Av svaret framgår att eleven anser att den föreslagna lösningen är orimlig.

W: Eleven lyfter fram att ubåten skulle kunna skadas ifall man skulle försöka lyfta den med den föreslagna anordningen.

D (danger): Eleven lyfter fram att det föreslagna upplägget innehåller risker eller faror. E (exposure): Svaret motiveras utifrån scener förekommande i exponeringsmaterialet. G (guess): Av svaret framgår att eleven inte är säker på sitt svar.

Z: Av svaret framgår att eleven inte anser sig veta svaret på frågan.

X: Eleven ger inte besked om sin uppfattning av frågan (såsom den är formulerad i enkäten).

Bilaga 5: Övergångar hos elevernas svar mellan Enkät F och Enkät

E

Vid kodning av övergångar hos elevernas svar mellan enkät F och enkät E i enkätfrågorna 3-7 har vi använt oss av tre symboler (utöver beteckningarna för svarens egenskaper). Den ena symbolen är utropstecken (!) som konsekvent står för ‘inte’. Den andra symbolen är en pil (->) som

konsekvent står för övergång av en egenskap till en annan. Den tredje symbolen är ett vertikalt streck (|) som konsekvent stått för ‘och/eller’.

Övergångar hos elevernas svar på enkätfråga 3 och 4

Utifrån svaren på enkätfråga 3 och 4 valde vi att titta närmare på övergångar som vi gett följande beteckningar:

!S -> S : Eleven ger inte ett svar med egenskapen S i enkät F, men ett svar med egenskapen S i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte inte fram att det skulle vara möjligt att se var det finns radioaktiva ämnen; respektive om ett ämne sänder ut gammastrålning; med hjälp av skyltar, symboler eller skydd. Efter filmexponeringen lyfter eleven däremot fram att detta skulle vara möjligt. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scen H: Laboratoriet skulle kunna ge upphov till den. I denna scen visas hur ett rum med gammastrålande preparat har utrustats med varningssymboler. De gammastrålande preparaten är dessutom

försedda med den traditionella symbolen för radioaktivitet.

!I -> I: Eleven ger inte ett svar med egenskapen I i enkät F, men ett svar med egenskapen I i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte inte fram att det skulle vara möjligt att se var det finns radioaktiva ämnen; respektive om ett ämne sänder ut gammastrålning; med hjälp av instrument eller apparater. Efter filmexponeringen lyfter eleven däremot fram att man kan använda instrument eller apparater för att se om ett ämne är radioaktivt. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scen H även skulle kunna ge upphov till den. I scenen framgår gammastrålningens intensitet av diagram på en datorskärm.

!Y -> Y: Eleven ger inte ett svar med egenskapen Y i enkät F, men svar med egenskapen Y i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte fram att det skulle vara möjligt att se var det finns radioaktiva ämnen; respektive om ett ämne sänder ut gammastrålning; genom att de lyser eller är gröna. Efter filmexponeringen lyfter eleven däremot fram att man kan se var det finns radioaktiva ämnen respektive om det sänder ut gammastrålning, genom att det lyser eller är grönt. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scen H och/eller scen I: Intro till The Simpsons och/eller scen J: Män på tunnor skulle kunna ge upphov till den. I dessa scener framställs gammastrålning respektive radioaktiva uranpreparat som gröna och lysande.

enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först fram att det inte går att se var det finns radioaktiva ämnen; respektive om ett ämne sänder ut gammastrålning; genom att det skulle lysa eller vara grönt. Efter filmexponeringen ges ett svar där denna ståndpunkt inte längre förs fram. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scenerna H, I och/eller J, av samma skäl som i föregående punkt, skulle kunna ge upphov till den.

!E -> E: Eleven ger inte ett svar med egenskapen E i enkät F, men ett svar med egenskapen E i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger efter filmexponeringen ett svar som

motiveras utifrån exponeringsmaterialet. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om eleverna tar såpass mycket intryck av de aktuella filmscenerna att de motiverar sina svar utifrån dem.

!G -> G: Eleven ger inte ett svar med egenskapen G i enkät F, men ett svar med egenskapen G i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte fram att hon eller han skulle vara osäker på sitt svar. Efter filmexponeringen ges ett svar av vilket det framgår att eleven är osäker på sitt svar. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om exponeringsmaterialet kan tänkas bidra till osäkerhet eller förvirring med avseende på de frågor som eleverna ställs inför. G -> !(G|X): Eleven ger ett svar med egenskapen G i enkät F, men ett svar utan egenskapen G i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger först ett svar av vilket det framgår att hon eller han är osäker på sitt svar. Efter filmexponeringen ges ett svar av vilket det inte framgår att eleven skulle vara osäker på sitt svar. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om exponeringsmaterialet kan tänkas bidra till stärkt övertygelse, alternativt övertygelse om nya uppfattningar, med avseende på de frågor som eleverna ställs inför.

Övergångar hos elevernas svar på enkätfråga 5

Utifrån svaren på enkätfråga 5 valde vi att titta närmare på följande övergångar:

T -> !(T|X): Eleven ger ett svar med egenskapen T i enkät F, men ett svar utan egenskapen T i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först fram att parabolen och magneten kommer förflytta sig mot varandra. Efter filmexponeringen ger eleven ett svar där denna

ståndpunkt inte längre lyfts fram. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scenerna B: Paraboldisken och scen C: Paraboldisken II skulle kunna ge upphov till den. I dessa scener vrids en parabol under magnetisk inverkan, men parabol och magnetkälla förflyttar sig inte mot varandra.

H -> !(H|X): Eleven ger svar med egenskapen H i enkät F, men ett svar utan egenskapen H i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först fram att parabolen kommer vrida sig 180 grader. Efter filmexponeringen ger eleven ett svar där denna ståndpunkt inte längre lyfts fram. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scenerna B och/eller C även skulle kunna ge upphov till den.

!H -> H: Eleven ger inte ett svar med egenskapen H i enkät F, men ett svar med egenskapen H i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte fram att parabolen skulle vrida sig 180 grader. Efter filmexponeringen lyfter eleven däremot fram denna ståndpunkt. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scenerna B och C även skulle kunna ge upphov till den.

!E -> E: Eleven ger inte ett svar med egenskapen E i enkät F, men ett svar med egenskapen E i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger efter filmexponeringen ett svar som

!G -> G: Eleven ger inte ett svar med egenskapen G i enkät F, men ett svar med egenskapen G i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte fram att hon eller han skulle vara osäker på sitt svar. Efter filmexponeringen ges ett svar av vilket det framgår att eleven är osäker på sitt svar. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om exponeringsmaterialet kan tänkas bidra till osäkerhet eller förvirring med avseende på de frågor som eleverna ställs inför. G->!(G|X): Eleven ger ett svar med egenskapen G i enkät F, men ett svar utan egenskapen G i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger först ett svar av vilket det framgår att hon eller han är osäker på sitt svar. Efter filmexponeringen ges ett svar av vilket det inte framgår att

eleven skulle vara osäker på sitt svar. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om exponeringsmaterialet kan tänkas bidra till stärkt övertygelse, alternativt övertygelse om nya uppfattningar, med avseende på de frågor som eleverna ställs inför.

Övergångar hos elevernas svar på enkätfråga 6

Utifrån svaren på enkätfråga 6 valde vi att titta närmare på följande övergångar:

!D -> D: Eleven ger inte ett svar med egenskapen D i enkät F, men ett svar med egenskapen D i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först inte fram att det föreslagna upplägget skulle innehålla risker eller faror. Efter filmexponeringen lyfter eleven däremot fram denna denna ståndpunkt. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scenerna E,F och/eller G skulle kunna ge upphov till den.

D -> !(D|X): Eleven ger ett svar med egenskapen D i enkät F, men ett svar utan egenskapen D i enkät E. En elev som genomgår denna övergång lyfter först fram att det föreslagna upplägget innehåller risker eller faror. Efter filmexponeringen ger eleven ett svar där denna ståndpunkt inte längre förs fram. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scenerna E,F och/eller G skulle kunna ge upphov till den.

!E -> E: Eleven ger inte ett svar med egenskapen E i enkät F, men ett svar med egenskapen E i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger efter filmexponeringen ett svar som

G -> !(G|X): Eleven ger ett svar med egenskapen G i enkät F, men ett svar utan egenskapen G i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger först ett svar av vilket det framgår att hon eller han är osäker på sitt svar. Efter filmexponeringen ges ett svar av vilket det inte framgår att eleven skulle vara osäker på sitt svar. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om exponeringsmaterialet kan tänkas bidra till stärkt övertygelse, alternativt övertygelse om nya uppfattningar, med avseende på de frågor som eleverna ställs inför.

Övergångar hos elevernas svar på enkätfråga 7

Utifrån svaren på enkätfråga 7 valde vi att titta närmare på följande övergångar:

W -> !(W|X): Eleven ger ett svar med egenskapen W i enkät F, men ett svar utan egenskapen W i enkät E. Före filmen lyfter eleven fram att ubåten skulle kunna skadas om den lyfts med den föreslagna anordningen. Efter filmexponeringen ger eleven ett svar där denna ståndpunkt inte längre förs fram. Vi valde att belysa denna övergång för att undersöka om scen D skulle kunna ge upphov till den.

!E -> E: Eleven ger inte ett svar med egenskapen E i enkät F, men ett svar med egenskapen E i enkät E. En elev som genomgår denna övergång ger efter filmexponeringen ett svar som

eleverna tar såpass mycket intryck av de aktuella filmscenerna att de motiverar sina svar utifrån dem.

Bilaga 6: Jämförelser av övergångar med avseende på utvalda

vardagsföreställningar

Jämförelser av övergångar med avseende på vardagsföreställningar i

enkätfråga 5

I enkätfråga 5 gjorde vi en bedömning av huruvida elevernas svar visade på att de hade

föreställningen att elektromagneten i uppgiften skulle få parabolen att vrida sig. Utifrån sina svar på enkät F delades eleverna in i följande grupper:

Grupp $Y: Elever som på något sätt angett att parabolen kommer att vrida sig. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $Y = (Y|l|r|H)&!(N|i|T) Formeln innebär att gruppen innefattar elever som skriftligt (eller med en figur) lyft fram att parabolen kommer att roteras av magneten (Y), elever som med kryssalternativ angett att den kommer vridas moturs (l) eller medurs (r) samt elever som angett att parabolen kommer roteras 180 grader. Vidare ingår inte elever som skriftligt (eller med en figur) lyft fram att parabolen inte kommer att roteras av magneten (N), elever som med kryssalternativ angett att den inte kommer vrida sig (i) och inte heller elever som angett att magneten och parabolen kommer förflytta sig mot varandra (T). Grupp $N: Elever som på något sätt angett att parabolen inte kommer att vrida sig. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $N = (N|i|T)&!(Y|l|r|H) Formeln innebär att

gruppen innefattar elever som skriftligt (eller med en figur) lyft fram att parabolen inte kommer att roteras av magneten (N), elever som med kryssalternativ angett att den inte kommer vrida sig (i) samt elever som angett att magneten och parabolen kommer förflytta sig mot varandra (T). Vidare ingår inte elever som skriftligt (eller med en figur) lyft fram att parabolen kommer att roteras av magneten (Y),elever som med kryssalternativ angett att den kommer vridas moturs (l) eller medurs (r) och inte heller elever som angett att parabolen kommer roteras 180 grader.

Grupp $U: Elever som inte angett huruvida parabolen kommer att vrida sig eller ej. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $U = !(N|i|T|Y|l|r|H) Elevernas svar på frågorna 5, 6 och 7 i enkät E delades också in på detta sätt.

Jämförelser av övergångar med avseende på vardagsföreställningar i

enkätfråga 6

I enkätfråga 6 gjorde vi en bedömning av huruvida elevernas svar visade på att de tog ställning för ett förslag som byggde på att raketer skulle drivas med ljud. Utifrån sina svar på enkät F delades eleverna in i följande grupper:

Grupp $Y: Elever som på något sätt tagit ställning för förslaget att företaget Eco Sound Rocket skulle få kontrakt på att tillverka ljuddrivna raketer. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $Y = (s|Y)&!(b) Formeln innebär att gruppen innefattar elever som gett ett svar av vilket det framgår att de anser att Eco Sound Rockets föreslagna lösning är rimlig (Y). (Vi antar att de elever som anger att lösningen är rimlig också tror på den. Därför väljer vi också att placera dessa elever bland de som tar ställning för förslaget.) Gruppen innefattar även elever som med kryssalternativ angett att Eco-SoundRocket bör få kontraktet. Vidare ingår inte elever som angett att Green Rocket Boosters eller Optimal Fossil Fuel bör få kontraktet (b). (Vi har valt att inte utesluta möjligheten att elever med egenskapen N skulle kunna ingå i grupp $Y eftersom en elev kan uttrycka orimlighet men ändå ta ställning för den föreslagna lösningen, exempelvis genom att välja kryssalternativet s.)

Grupp $N: Elever som på något sätt tagit ställning mot förslaget att företaget Eco Sound Rocket skulle få kontrakt på att tillverka ljuddrivna raketer. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $N = (b|N)&!(s|Y) Formeln innebär att gruppen innefattar elever som gett ett svar av vilket det framgår att eleven anser att Eco Sound Rockets föreslagna lösning är orimlig (N). (Vi antar att de elever som anger att lösningen är orimlig inte heller tror på den. Därför väljer vi att också placera dessa elever bland de som tar ställning mot förslaget.) Gruppen innefattar även elever som med kryssalternativ angett att Green Rocket Boosters eller Optimal Fossil Fuel bör få kontraktet. Vidare ingår inte elever som gett ett svar av vilket det framgår att de anser att Eco Sound Rockets föreslagna lösning är rimlig (Y).

Grupp $U: Elever som inte tagit ställning till förslaget. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $U = !(s|Y|b|N) Utifrån svaren på enkät E gjordes en likadan indelning.

Jämförelser av övergångar med avseende på vardagsföreställningar i

enkätfråga 7

I enkätfråga 7 gjorde vi en bedömning av huruvida elevernas svar visade på att de tog ställning för ett förslag som byggde på att en ubåt skulle lyftas av magneter som hölls fast av bultar som inte hade kapacitet att bära upp ubåtens tyngd. Utifrån sina svar på enkät F delades eleverna in i följande grupper:

Grupp $Y: Elever som på något sätt tagit ställning för förslaget att ubåten skulle lyftas med det föreslagna upplägget. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $Y = (k|Y)&!o Formeln innebär att gruppen innefattar elever med kryssalternativ och/eller skriftligt svar angett att de anser att den föreslagna lösningen är rimlig (k|Y). Vidare ingår inte elever som med kryssalternativ angett att man bör finna en annan lösning (o).

Grupp $N: Elever som på något sätt tagit ställning mot förslaget att ubåten skulle lyftas med det föreslagna upplägget. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $N = (o|N) Formeln innebär att gruppen innefattar elever som med kryssalternativ angett att man bör finna en annan metod (o) samt elever som angett ett svar av vilket det framgår att de anser att den förslagna lösningen är orimlig (Y).

Grupp $U: Elever som inte tagit ställning till huruvida ubåten skulle lyftas med det föreslagna upplägget eller ej. Denna grupp har vi valt att definiera med följande formel: $U = !(k|Y|o|N) Utifrån svaren på enkät E gjordes en likadan indelning.

Därefter belystes samtliga möjliga övergångar mellan de tre grupperna $Y, $N och $U för

In document Populärmedias bidrag till vardagsföreställningar om fysikaliska fenomen (Page 92-102)