Tolkningsnyckel för resultatavsnittet

I steg "ett" har vi valt att manuellt koda (tilldela) elevernas svar med de egenskapskoder som återfinns i appendix för varje enskild enkätfråga. Som exempel skulle ett specifikt elevsvar i Före-enkäten (eller i Efter-enkäten) kunna ha kodats som:

rEG

Just denna kodning skulle alltså betyda att när just detta specifika elevsvar kodats så har tolkningen gjorts att det uppfyller kriterierna för egenskapskoderna r, E och G definierade för denna enkätfråga. Notera vidare att detta elevsvar alltså också då med nödvändighet inverst inte uppfyller några av de övriga egenskaperna vi valt att koda just denna enkätfrågan med.

Det som valts att granskas i denna studie är dock tyvärr inte så trivialt som enbart hur stor andel elever vars svar direkt uppfyller eller inte uppfyller ovanstående egenskaper. Ett sådant

angreppssätt skulle inte på något enkelt sätt direkt i sin råa form kunna användas för att besvara denna studies huvudfrågeställningar utan vidare har ett steg ”två” införts. Detta steg definieras av att ett antal kombinationer av egenskaper har konstruerats med hjälp av en binärlogiska formler. Exempel på sådana kombinationer av egenskaper är följande:

!(H|X), (Y|l|r|H)&!(N|i|T) eller (N|i|T)&!(Y|l|r|H)

(Notera att just de två senare egenskapkombinationerna har vi valt att för just enkätfråga 5 förkortat namnge som $Y respektive $N)

En egenskapskombination kan definieras med en formel som enbart innehåller en enda egenskap (som binärt ska vara uppfylld eller inte) men alltså även en kombination av dessa som samtidigt måste vara uppfyllda för att egenskapskombinationen ska anses uppfylld. Vidare eftersom denna studie handlar om påverkan så läggs ytterligare en dimension på detta i det att övergångar mellan ovan nämnda egenskapskombinationer (och såklart även icke-övergångar) i resultat.

Därmed är alltså även steg ”två” ovan enbart ett steg på vägen mot detta och i steg ”tre ”har därför övergångar mellan de egenskapskombinationer som definierats ovan sammanställts. Till exempel vill vi titta på hur stor andel av urvalsgruppen som genomgått övergången: $N->$Y

Denna övergång syftar alltså på de elever som på Före-Enkäten uppfyller kriterierna för egenskapskombinationen $N men på Efter-Enkäten uppfyller egenskapskombinationen $Y. (Observera att egenskapskombinationen $Y inte är den binära inversen till $N. Alltså $N är inte samma sak som !$Y i detta fallet).

Det alltså denna typ av mätvärde som sammanställts i resultatavsnittet och som behövs för att kunna diskutera de frågeställningar som detta arbete ämnar försöka besvara.

Varför har det då valts att förkorta egenskapskoderna med benämningar bestående av enbart en bokstav? Detta har gjorts av rent praktiska skäl för att det lättare ska kunna gå att översiktligt jämföra och studera figurer med sammanställningar av dessa övergångar mellan

egenskapskombinationer. Vore det då inte enklare att bara i löptext förklara vad övergången innefattar? Om man tar ett exempel och visar vad detta skulle innebära för en specifik övergång vi tittar på så kanske det blir klarare varför ett sådant angreppssätt inte skulle leda till en

förenkling utan i stället ett kraftig minskning av översiktligheten. Om man som exempel skulle veckla ut formeln övergången mellan egenskapskombinationen $N->$Y för enkätfråga 5 så skulle det alltså motsvara en övergång mellan dessa kombinationer av egenskaper:

(N|i|T)&!(Y|l|r|H) -> (Y|l|r|H)&!(N|i|T)

Observera att egenskapskoderna till vänster om -> (pil operatorn) hänvisar till egenskaper uppfyllda i Före-enkäten medan egenskapskoderna till vänster om -> hänvisar till egenskaper uppfyllda i Efter-enkäten.

Det är alltså inte samma värde på dessa så egentligen skulle man kanske markera dessa

egenskapskoder i ovanstående utvecklade formel med ett nedsänkt F respektive ett nedsänkt E för att visa detta. Eftersom de egenskapskoder som står angivna före pil-operatorn alltid hänvisar till egenskaper för F-Enkäten och de egenskapskoder som står angivna efter pil-operatorn alltid hänvisar till egenskaper för E-Enkäten så känns denna ytterligare subfix markering onödigt och enbart skulle göra formlerna ytterligare plottriga.

Om man skulle substituera egenskapskoderna i ovanstående övergångsformel för exempelvis urvalsgruppen "pojkar" skriven i löptext så skulle det alltså kunna sammanfattas något i stil med:

Den procentandel av pojkarna i studien som på enkätfråga 5 i enkäten före de sett filmklippen lyfter fram att parabolen INTE kommer att roteras av magneten eller har kryssat i alternativet att parabolen inte vrids eller lyfter fram att magneten och parabolen kommer förflytta sig mot varandra och inte lyft fram att parabolen kommer att roteras av magneten och inte har kryssat i alternativet att parabolen vrids moturs och inte har kryssat i alternativet att parabolen vrids medurs och inte lyfter fram att parabolen kommer rotera 180 grader och som på samma fråga i enkäten efter det att ha sett filmklippen lyfter fram att parabolen kommer att roteras av magneten eller har kryssat i alternativet att parabolen vrids moturs eller har kryssat i alternativet att parabolen vrids medurs eller lyft fram att parabolen kommer rotera 180 grader och inte lyft fram att parabolen INTE kommer att roteras av magneten och inte kryssat i alternativet att parabolen inte vrids och inte lyfter fram att magneten och parabolen kommer förflytta sig mot varandra.

Då föredrar vi istället att behålla den kortare kodade beteckningen $N->$Y i resultat figurerna. I det vi kallar 9-rutorna (de flerfärgade rutorna med 9-värden visad som en 3x3 matris) så motsvarar alltså varje värde "ett" sådant mätvärde som om den skriven i "klartext" skulle beskrivas på ovanstående sätt. Att beskriva de övergångar vi lyfter fram i studien på detta sätt anser vi därför inte är att göra det enklare för läsaren att ta sig igenom resultatavsnittet.

Det är sant att vi i flera fall tittar på något enklare övergångar mellan egenskapskombinationer såsom:

G->!(G|X) som exempelvis skulle kunna uttryckas såsom:

Den procentandel av flickorna i studien som på enkätfråga 5 i enkäten före de sett filmklippen där det framgår av elevens svar att eleven inte är säker på sitt svar och och som på samma fråga i enkäten efter det att ha sett filmklippen antingen inte ger besked om sin uppfattning av frågan (såsom den är formulerad i enkäten) eller där det inte längre framgår att eleven inte är säker på sitt svar

Men inte ens i detta fallet anser vi att detta skulle göra översiktligheten över de många övergångar vi valt att lyfta fram i resultatavsnittet. Därför förutsätts läsaren kunna ta till sig figurer innehållande mätvärden benämnda $N->$Y och förstå vad detta innebär.

Vi presenterar alltså för läsaren:

1. Definitionen av egenskaperna mha. korta enbokstavsnamn (dessa kan återfinnas i appendix för varje enskild enkätfråga).

2. Hur olika konstellationer av dessa egenskaper bygger upp kombinationer av egenskaper mha. binärlogiska formler.

3. Sammanställning i figurform (stapeldiagram samt 9-rutor) över övergångar mellan utvalda egenskapskombinationer.

Bland elevsvaren i enkät F noterades därefter ett antal frekvent förekommande egenskaper och kombinationer av egenskaper. Övergångar med avseende på egenskaper och

Bilaga 4: Kodning av egenskaper och kombinationer av egenskaper