Övergången mellan gymnasium och högskola

Vi har två avslutande funderingar som handlar om att välja ett högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter gymnasiet. På samma gång som det inger ungdomarna en trygghet att ha kommit underfund med vad de vill och vad som passar dem utifrån intresse och personlighet finns det faktorer som på längre sikt hade kunnat påverka karriärvalet i en annan riktning. Ahlgren (1999, 98) beskriver hur individens erfarenheter från olika arenor där omgivningen har reagerat på hens handlingar och prestationer gör att erfarenhetsområden utvecklas både kvantitativt och kvalitativt. Detta har betydelse för hur individen ser på framtida karriärmöjligheter. Elever som tidigt väljer ett högskoleprogram har inte prövat på så många olika arenor och därmed inte genom erfarenhet och i ljuset av andra utvecklat en mängd intressen och kompetenser. Eftersom man under hela livet omprövar och omformulerar sina utkast till identitet (Ziehe 1993, 36) kan vi se att fler utbildningsvägar som matchar självbilden kan komma att uppenbara sig senare i livet för respondenterna. Hutter (2004, 240) ser samma tendenser i sin undersökning. Under de tre år som hon följde eleverna ändrade de åsikter om vilka utbildningar som var mest lämpade för att överensstämma med deras intresse. Respondenternas strategier som vi i analysen kopplar till begreppet Strange attractor

(Pryor och Bright 2011, 45-46 ) kan ses som ett svar på sådana tankar. De uttryckte hur de kan hoppa av en utbildning eller ta ett sabbatsår om de gör ett felval eller blir skoltrötta. Vi funderar dock om det är lika enkelt om de väl hamnar i situationen där de känner att de har valt en utbildning som inte passar. Vi kopplar detta till det vi skrev i inledningen att felval är kostsamt på olika sätt, på olika plan (Boussard, 2016). Besvikelsen ungdomarna kan uppleva tillsammans med praktiska olägenheter kan vara en svår situation att hantera. Om de under sina högskoleår hamnar i den situationen är vår förhoppning att de söker professionell stöd av till exempel en studie- och yrkesvägledare och tillsammans med viktiga personer i sin omgivning diskuterar och löser uppkomna situationer.

Inom forskningen efterfrågar man kvalitativa studier som kan utforska frågorna hur och varför, samt studenternas upplevelse av processen att välja till högskola för att förstå ungdomarnas syn. (Bergerson 2010, 116). I vår undersökning har en bild av lösningsbenägna ungdomar som befinner sig i en komplex kontext trätt fram. Genom vår kvalitativa studie har vi bidragit med fördjupad kunskap om varför elever väljer att söka ett högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter gymnasiet och hur de i sitt val förhandlar med identitet och skapar mening.

Referenslista

Ahlgren, Rose-Marie 1999. Det subjektiva yrkesvalet. I Hagström, Tom (red.).

Ungdomar i övergångsåldern: handlingsutrymme och rationalitet på väg in i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur

Alvesson, Mats. 2006. Tomhetens triumf: [om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel]. Stockholm: Atlas i samarbete med Liber

Bergerson, Amy Aldous, Ed. 2009. College Choice and Access to College: Moving Policy, Research, and Practice to the 21st Century. ASHE Higher Education Report, v35 n4 p1-141

Boussard, Johanna. 2016. Här hoppar flest av.

http://allastudier.se/tips-o-fakta/3183-här-hoppar-flest-av (Hämtad 2017-05-01)

Bourdieu, Pierre. 1986. The forms of capital. I: J. Richardson, Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. New York: Greenwood.

Bourdieu, Pierre. 1992. Kultur och kritik: anföranden. Göteborg: Daidalos

Broady, Donald. 1998. Kapitalbegreppet – som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften NR 15. Uppsala universitet

Fransson, Karin och Lindh, Gunnel 2004. Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna och andras ögon. Stockholm: Skolverket

Fölster, Stefan, Kreicbergs, Johan och Sahlén, Malin 2011. Konsten att strula till ett liv - om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete. Svenskt näringsliv

Giddens, A. 1991. Modernity and self-identity: Self and society in the late modern age. Stanford University Press.

Helmerson, Katarina. 2016. Allt färre pluggar vidare efter gymnasiet. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6509266 (Hämtad 2017-04-10)

Hodkinson Phil, Sparkes Andrew C. 1997 Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education, 18 (1), 29-44.

Hutters, Camilla. 2004. Mellem lyst og nødvendighed - en analyse af unges valg af videregående uddannelse. Diss. Forskerskolen i Livslang Læring Roskilde

Universitetscenter

Hwang, Philip och Wängqvist, Maria. Ungdomar och unga vuxnas identitetsskapande i relation till familjen 2014. I Sorbring, Emma, Andersson, Åsa & Molin, Martin (red.). Att förstå ungdomars identitetsskapande: en inspirations- och metodbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Krogh och Moeller Andersen, 2013. “Actually, I May be Clever Enough to do it”. Using Identity as a Lens to Investigate Students’ Trajectories Towards Science and University Res Sci Educ 43:711–731

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur


Larsen, Ann Kristin 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Ljung, Maja, 2000. Utbildning i broschyrspråkets värld. I SOU 2000:47. Mångfald i högskolan.

Nagle Cajes, Alberto 1988. Studievalet ur den väljandes perspektiv. Diss. Göteborgs Universitet


Pryor, Robert. & Bright, Jim. 2011. The chaos theory of careers: a new perspective on working in the twenty-first century. New York: Routledge

Savickas, Mark L. 2005. The Theory And Practice Of Career Construction. I Career Development And Counselling – I Putting Theory And Research To Work, Steven D. Brown & Robert W. Lent (red.), 42-70. Hoboken, New Jersey: John Wiley And Sons, Inc.


Statistiska centralbyrån 2016. Var fjärde i Sverige är högutbildad. http://www.scb.se/ hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/ (Hämtad 2017-05-10)

Svenning, Andreas 2014. Avhopp från högskolan vanligare bland dem som kommer direkt från gymnasiet. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/ Artiklar/Avhopp-fran-hogskolan-vanligare-bland-dem-som-kommer-direkt-fran- gymnasiet/ (Hämtad 2017-04-10)

Thanner, Anna. 2017. “Ibland behöver man en omväg för att hamna rätt”. Metro 27 februari


Thurén, Torsten 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Tolstrup Holmegaard, Henriette, Ulriksen, Lars, M and Möller Madsen, Lene. 2014. The process of Choosing What to Study: A Longitudinal Study of Upper Secondary Student ́s Identity Work When Choosing Higher Education. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 58. No. 1. 21-40.

Ulfsdotter Eriksson, Ylva och Hedenus, Anna. 2014. Unga människor och (o)möjliga yrkesidentiteter. I Sorbring, Emma, Andersson, Åsa & Molin, Martin (red.). Att förstå ungdomars identitetsskapande: en inspirations- och metodbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet. http:// www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2017-05-10)

Wrangsjö, Björn. 2006. Kliniska synpunkter på identitetsutvecklingen. I Frisén, Ann & Hwang, Philip (red.). Ungdomar och identitet. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur

Ziehe, Thomas 1993. Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet : essäer. 3. uppl. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion

Bilaga 1

Intervjuguide

Hur känns det att snart ta studenten? Vad har du sökt för utbildning?

Har du alltid velat plugga till XXXX? Andra alternativ? Vilka faktorer har varit viktiga i valet?

Hade en annan utbildning kunnat tillfredsställa det du söker (om ej, varför)? Har det varit svårt att bestämma sig?

Vad betyder lärosätet där du vill plugga? Vad tänker du att din studier kommer leda till?

Vad tror du att just din utbildning och lärosäte kommer att innebära för din kommande yrkeskarriär?

Förutom yrkeskunskap vad förväntar du dig att utbildningen ger dig? Vad betyder kunskap för dig?

Vad betyder det att ha en högskoleutbildning för dig? På vilket sätt passar utbildningen just dig tror du?

Berätta om hur du har tänkt när du har valt att studera vidare direkt? Varför inte ett uppehåll?

Hur tänker du kring riskerna kring avhopp? Vad händer om du inte kommer in, vad gör du då? Vilka farhågor ser du med att börja plugga direkt? Om det finns farhågor, hur hanterar du dem?

Vad vet du om utbildningen? (hur har du fått reda på det?) Är det viktigt att ta reda på info?

Föräldrar utbildningsbakgrund? Hur ser omgivningen på ditt val?

Hur pratat du och dina vänner om vad ni ska göra efter gymnasiet? Hur säker är du på ditt val (skalfråga 0-10)?