I detta kapitel analyseras studenternas beslut att börja studera på högskolan. Vi använder oss av Hodkinson och Sparkes Careership teori (1997) och begreppen pragmatiskt rationella beslut och handlingshorisont. Även Pierre Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital som är en del av Careership teorin används (Bourdieu 1986, 1992). Det kulturella kapitalet kan översättas till bildningskapital enligt Broady (1998, 8) vilket fungerar väl för oss i vår analys. Vi kompletterar med tidigare forskning av Ahlgren (1999), Ljung (2000) och Alvesson (2006) för att belysa hur bedömningar samt samhällets tal om utbildning kan påverka ungdomar i deras val till högskolan.
6.1.1 Högskolan som det enda alternativet
Hos respondenterna är det en självklarhet att läsa ett högskoleprogram, den enda möjliga vägen de ser för att få det yrket de vill ha och i förlängningen också det liv de vill ha. Deras syn kan förstås utifrån begreppet handlingshorisont vilket i sin tur är påverkat av habitus. I handlingshorisonten ryms de karriärbeslut som individen ser som möjliga. Inom beslutsramen är då andra utbildnings- och yrkesalternativ omöjliga. Deras syn på högskoleutbildning som nödvändig gör att alternativa vägar till karriär motas bort. Redan i valet till gymnasiet då de bestämde sig för att läsa ett högskoleförberedande program utstakade de vägen för sin karriär via högskolestudier. Handlingshorisonten styrs också av arbetsmarknadens struktur och hur utbildnings- systemet är uppbyggt (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). Respondenterna har sökt sig till utbildningar där arbetsmarknaden ser god ut och detta har varit betydelsefullt i deras val av utbildning. Vad som anses möjligt inom handlingshorisonten grundas på habitus. Respondenterna har föräldrar och annan nära familj med högskoleutbildning. I sina samtal med föräldrarna om framtiden efter studenten är högskolestudier det som varit aktuellt. I Einars fall handlade samtalen om vilket program han skulle välja, inte
om han skulle studera. Edvin uttrycker att det akademiska alltid varit närvarande och påverkat hans syn på utbildning, samt att hans pappa såg utbildning direkt efter studenten som önskvärt. Deras intresse för studier kan tolkas utifrån omgivningens påverkan och uppmuntran. Det öppnar upp för önskvärda vägar till en framtida högskolekarriär men begränsar på samma gång genom att andra karriärvägar ej ses som möjliga. En faktor som Ahlgren (1999, 90) påpekar är att individer i utbildnings- sammanhang väljer utifrån hur de tidigare blivit bedömda av omgivningen för sina beteenden. Respondenterna kan ses som duktiga elever i den bemärkelsen att de alltid varit intresserade av skolan, tyckt om att plugga och blivit duktiga i de ämnen de varit intresserade av. Relaterat till Ahlgren har de blivit bedömda och uppmuntrade att fortsätta studera. Med deras ringa ålder är skolan det främsta område där de har blivit bedömda och därför väljer en fortsatt karriär inom det.
Att läsa ett yrkesförberedande program eller att jobba med ett okvalificerat arbete har aldrig setts som ett alternativ. Habitus är produkten av livet man levt och miljön man växt upp i och styr individens föreställningar om den framtida karriären och den sociala världen reproduceras därmed (Broady 1998, 16). I habitus finns tro, idéer och preferenser inprogrammerat (Bourdieu 1991, 91). Ingen av respondenterna tar ett steg bortom sitt habitus som programmerats under uppväxten. I sitt val av högskole- utbildning kliver de på så sätt inte ur sitt habitus utan den sociala världen fortsätter att återskapas.
6.1.2 Att komma fram till beslut
Hur respondenterna söker information och vad de grundar sitt beslut att välja högskoleutbildning på kan förstås utifrån begreppet pragmatiskt rationella beslut. Det innebär att ta beslut grundade på fragmentarisk information från personer i omgivningen med kännedom om utbildningen. Att i högre grad bara bestämma sig för en utbildning än att välja mellan flera (Hodkinson och Sparks 1997, 33). Ett gemensamt drag i respondenternas berättelser om hur de kommit fram till beslutet för vilken utbildning de ska välja är diskussioner med föräldrarna. I de fall respondenterna väljer samma utbildning som sina föräldrar har de fått mer detaljerad information om utbildningen än
vad övriga fått. De har också tagit kontakt med personer som redan läser utbildningen de är intresserade av, främst bland sådana de känner. De anser generellt att de inte vet så mycket om ämnena eller kurserna som ingår i utbildningarna de sökt. Einar sökte sig till en informationsdag på institutionen till den ena av utbildningarna han var intresserad av. Han har funderat mycket på vilken utbildning han vill läsa, han har stått i valet och kvalet att välja mellan teknisk matematik och psykologprogrammet. Efter besöket på institutionen för psykologi beslutade han sig för att söka denna utbildning. Han var systematisk i sitt val när han valde mellan flera utbildningar samt gick utanför den familjära sfären för att söka information. Detta betyder inte att han bortsåg från vad familjen tyckte och var pragmatisk på så sätt att han valde psykologi framför sociologi på grund av hans mammas råd.
Val kan bara delvis ses som rationella enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33) eftersom de också kan påverkas av känslor. Vissa skäl som respondenterna anger för att börja studera på högskola direkt efter gymnasiet kan tolkas som ett i högre grad känslomässigt - än rationellt beslut. Anledningen att bli klar fort med sin utbildning, innan de blir för gamla, kan tolkas mer som en känsla än en realitet, då de vid intervjutillfället var 19 år. Emma nämnde hur hon känner det som en säkerhet att fortsätta plugga och en rädsla för att inte göra det, känslan styrde beslutet. Liknande tal om säkerhet, i form av utbildning som skydd, finns i Ljungs (2000, 221) begrepp Utbildningsberoende. Där ungdomar ser utbildning och kunskap i form av rätt akademiska poäng som ett skydd de inte vågar leva utan. Där rädslan att inte veta vad man vill hanteras genom att välja kunskap och utbildning för att slippa skräcken att ha valt fel. Alvesson (2006, 59) kopplar ungdomars längtan efter allt högre utbildning till samhällets tal om den som mytisk, att den inger en känsla av säkerhet och blockerar tvivel kring dess goda effekter.
6.1.3 Högskolan som fält med kunskap som specifik egenskap
Högskolan är det sociala fält som respondenter rör sig mot och till hösten troligtvis kommer att röra sig inom. Där kommer de fatta sina kommande karriärbeslut inför framtiden. Enligt Bourdieu (1992, 134) finns en underförstådd tanke att även
nykomlingar ska ha praktisk kunskap om fältets spelregler där kampen om speciella intressen råder. Att respondenterna är väl förtrogna med högskolefältet redan innan de beträtt det framkommer i undersökningen. Främst genom föräldrar och annan familj som har erfarenhet av högskola och i vissa fall erfarenhet av det specifika program de planerar att gå. Även genom besök på mässor samt på institutioners informationsdagar får de kunskap om fältet. Denna kunskap sammantaget med ett habitus som tillåter individen att orientera sig i den sociala världen, i respondenternas fall mot högskole- världen, är ett värdefullt startkapital och möjliggörare att söka sig in på högskolefältet.
Individen som ger sig in på ett nytt fält behöver ha kapital som erkänns, är efter- traktat och ger auktoritet inom fältet (ibid, 132-133). För respondenterna i vår undersökning är detta specifika kapital bildningskapital. Genom att tidigt ha beslutat sig för att studera på högskola efter gymnasiet har de satsat på skolgången under grund- och gymnasieskola. De har utvecklat en lust att lära och har fått goda kunskaper i de ämnen de nu väljer att fortsätta med under sina högskolestudier. Att välja att studera på högskola direkt efter gymnasiet kan förstås i termer av att det tillskansade kapitalet eller resurserna som ämneskunskapen består i erkänns värde på det specifika fältet högskola. Inom ett annat område kan resurser i form av ämneskunskap anses som neutrala eller till och med negativa (Hodkinson och Sparks 1997, 37). Att resa efter gymnasiet eller att ta ett okvalificerat arbete möter inte upp de resurser eller kapital som respondenterna och högskolefältet värdesätter och väljs därmed bort. Det är på högskolefältet som de kan spela med och maximera sina tillgångar och där det kan ge utdelning i form av eftertraktade jobb efter yrkesexamen. I bagaget har de blivande högskolestudenterna inte bara det förvärvade kapitalet från skolgången utan det lika viktiga nedärvda kulturella kapitalet, det som föräldrarna en gång i tiden fick genom sina högskolestudier. Detta kan närmast beskrivas som det institutionaliserade kulturella kapitalet som innefattar akademiska kvalifikationer och garanterar vissa värden i särskilda situationer (Bourdieu 1986, 247-248). Genom detta kan de koderna och har kunskap om hur man för sig inom fältet.
Det sociala kapitalet inom fältet handlar om relationer, nätverk och kontakter med personer som kan vara viktiga i den fortsatta karriären. En form av medlemsskap som ger varje medlem tillgång till betydelsefullt kollektivt kapital inom fältet (Bourdieu
1986, 248-249). Genom det sociala kapitalets betydelse kan Edvins val av studieort tolkas. Han anser att en läkarutbildning av hög kvalité får han på vilken ort han än väljer men studentlivet på en specifik ort lockar. Det studentliv som han uttrycker som härligt och roligt kan i framtiden generera betydelsefullt socialt kapital som i sin tur kan omvandlas till ekonomiskt kapital via kontakter som kan ge välbetalda jobb inom läkarbranschen.