Högskolan - det självklara valet

Examensarbete

Högskolan - det självklara valet

En studie om övergången mellan gymnasium och högskola

Higher education - the natural choice

A study about the transition between upper secondary school and higher

education

Helena Elfman

Åsa Henriksson

Studie och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Roland Ahlstrand Datum för slutseminarium: 2017-05-31 Handledare: Niklas Gustafson
 Fakulteten för

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att studera elever som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet i årskurs tre och deras val att påbörja ett högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter studenten. Frågeställningarna vi lyfter är vilken betydelse högskoleutbildning har för ungdomarna i deras karriärvalsprocess, vilka strategier de tar sig an för en högskoleutbildning samt vilka identitetskonstruktioner ungdomarna gör i valet till högskola.

Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer på olika skolor med elever som läser sista året på gymnasiet och har sökt in till ett högskoleprogram. Under tidigare forskning tas områden knutna till vår frågeställning upp. Forskningen lyfter olika påverkningsfaktorer i valet till utbildning, både på samhälleliga som individuella plan och hur identiteten konstrueras i förhållande detta. 


Vi analyserar vår empiri med teorierna Careership (1997), Career construction theory (2005) samt begreppet Strange attractor (2011). Vi valde dessa för att identifiera faktorer som ligger bakom respondenternas karriärval, vad de ser som möjligt samt hur de finner meningsskapande strategier för att ta sig an sin karriär.

Analysen visar att högskolans betydelse är stor för respondenterna och en karriär via högskolan som det enda och naturliga valet. Deras sociala bakgrund har en betydelse i beslutet att välja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet, på så sätt kan de förvalta och föröka det bildningskapital de tillskansat sig under sina studier och via föräldrarna. I valet till högskoleprogram ser vi att respondenterna berättar något om sig själva och gör ett identitetsarbete. De ser ett mervärde i valet av utbildning. Högskoleprogrammet möter deras individuella värderingar och därmed finner dem valet till högskolan som meningsfullt. Respondenterna intar olika strategier för att ta sig an en högskole-utbildning direkt efter studenten. De väljer breda högskole-utbildningar och är inte främmande för att hantera uppkomna situationer som felval med alternativa strategier.

Förord

Vi vill först och främst tacka de sex gymnasieelever som ställde upp på intervjuer och delade med sig av sina erfarenheter och tankar, utan dem hade undersökningen inte varit möjlig. Vi säger också stort tack till vår handledare Niklas Gustafsson som funnits under hela processen, stöttat och gett oss viktiga nycklar för att komma vidare i arbetet. Till sist vill vi i författarparet tacka varandra. Examensarbetet hade aldrig kunnat bli som vi velat utan att vi två skrivit det tillsammans.

Arbetsfördelningen har sett ut som följande: Av intervjuerna har fyra av sex gjorts tillsammans, övriga två intervjuer gjorde Åsa den ena och Helena den andra på grund av tidsmässiga skäl. Transkriberingarna gjorde vi tre var. Av texten har kapitel 1 samt 5-7 författats tillsammans. Det har varit ett växelarbete mellan oss där den ena formulerat utkast till texterna som den andra sedan tyckt till om och redigerat. Övriga kapitel har delats upp som följer: Helena har haft huvudansvaret för tidigare forskning inom Val till högre utbildning, Careershipteorin samt begreppet Strange attractor. Åsa har haft huvud-ansvaret för tidigare forskning inom Identitet, The theory of career construction samt metodkapitlet.

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

1.1 Syfte och frågeställningar 6

1.2 Disposition 7

2. Tidigare forskning 8

2.1 Val till högre utbildning 8

2.2 Identitet 10

2.3 Sammanfattning 13

3. Teori 15

3.1 Careership 15

3.2 The theory of career construction 17 3.3 The chaos theory of careers - strange attractor 19

3.4 Sammanfattning 20 4. Metod 21 4.1 Metodval 21 4.2 Urval 22 4.3 Datainsamling 23 4.4 Analysform 24 4.5 Etiska ställningstaganden 25 5. Resultat 26

5.1 Att ta sig an högskolan 26 5.2 Omgivningens betydelse i beslutet 28 5.3 Identitetsskapande processer 30

5.4 Sammanfattning 33

6 Analys 34

6.1 Vägen till högskolan 34 6.2 Högskoleidentitet och meningsskapande 38 6.3 Vara förberedd på det oförberedda 41

6.4 Sammanfattning 42

7 Diskussion 44

7.1 Diskussion kring teori och metod 44 7.2 Diskussion kring resultat 45

Referenslista 49

1. Inledning

Var fjärde person (26%) i Sverige är högutbildad idag, det vill säga har en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. På 1990-talet var samma siffra 11%. Utbildningssystemet har vuxit med fler platser på universitet och högskolor. Vi går mot att utbilda oss i allt högre grad och i lägre åldrar (Statistiska centralbyrån, 2016). Att i ung ålder utbilda sig är något som till exempel branschorganisationen Svenskt Näringsliv uppmuntrar där ökade skatteintäkter för landet och högre pension för individer lyfts fram som positiva aspekter (Fölster, Kreicbergs, Sahlén 2011, 1-2). Statistik från SCB visar att ca 14 % av de som tog gymnasieexamen 2016 sökte sig vidare direkt till högskoleutbildningar (Helmerson, 2016). Den generella tendensen är att fler utbildar sig och gör det i tidig ålder. Samtidigt finns det risker med att gå direkt från gymnasiet till högre utbildningar. Enligt statistik från SCB avbryter de som kommer direkt från gymnasiet i högre grad sina utbildningar på högskola. En andel på 36% av de som kom direkt från gymnasiet stod för omval eller avhopp (Svenning, 2014). Detta innebär en kostnad för individ, lärosäte och samhälle (Boussard, 2016). Under våren då valen till högskola görs ges råd i media med röster från ungdomar som önskat att de väntat några år innan de började en högskoleutbildning (Thanner 2017, 12). Potentiella studenter frågar ”Hur svårt är det att komma in” när de borde fråga

”Hur svårt är det att komma igenom” säger en studie- och yrkesvägledare på ett

högskoleprogram i Stockholm (Boussard, 2016).

Utmaningar gymnasieungdomarna står inför handlar inte bara om att välja en utbildning som ger jobb på den framtida arbetsmarknaden. De är på ständig jakt efter-, utforskar- och konstruerar sig själva på samma gång som de försöker presentera en sammanhållande berättelse kring sig själva. Varje område i vardagen blir en del i identitetskonstruktionen där val av utbildning och yrke blir livsavgörande handlingar för att upptäcka vem man är, i självförverkligandet och för att ge mening till sina val (Krogh och Moeller Andersen 2012, 712).

ungdomar individuellt gör vid valsituationer (Fransson och Lindh 2004, 60-61). För att förstå ungdomarnas syn krävs kvalitativa studier som kan utforska frågorna hur och

varför, samt studenternas upplevelse av processen att välja till högskola. (Bergerson

2010, 116).

Denna uppsats handlar om ungdomar som direkt efter gymnasiet söker in till ett högskoleprogram med yrkesexamen. Till skillnad från att läsa fristående kurser vid högskolan som kan ses som ett sätt att pröva på vad som kan passa en yrkesmässigt, har denna grupp beslutat sig att vid unga år ta de första stegen mot ett formulerat yrkesmål. Detta trots risk för felval och dess konsekvenser samt motstridiga budskap från samhället.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår uppsats är att studera gymnasielever på högskoleförberedande program som väljer ett högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter gymnasiet. Detta leder oss in på följande frågeställningar:

-Vilken betydelse har högskoleutbildning för ungdomarna i deras karriärvalsprocess?


-Vilka strategier har ungdomarna för att ta sig an ett högskoleprogram direkt efter gymnasiet? 


1.2 Disposition

Denna uppsats består efter denna inledning av en beskrivning av tidigare forskning där vi valt artiklar och litteratur som svarar mot vår problemformulering, syfte och frågeställningar. Därefter följer en teoretisk genomgång. Efterföljande kapitel består av metoddelen uppdelad i metodval, urval, datainsamling, analysform och etiska ställningstaganden. I resultatsdelen redovisar vi resultatet från våra intervjuer. Därefter följer analyskapitlet där resultat och teori samt tidigare forskning möts. Uppsatsen avslutas med en diskusson av teori och metodval samt diskussion av resultat.

2. Tidigare forskning

2.1 Val till högre utbildning

Fransson och Lindh (2004) samlar i sin kunskapsöversikt forskning kring ungdomars utbildningsval där den socioekonomiska bakgrunden är en bestämmande variabel för högre studier. Ahlgren (1999) diskuterar olika faktorer som till exempel självbilden som begränsar och möjliggör i valet av utbildning. Hutters (2004) avhandling undersöker valprocessen efter gymnasiet och analyserar mot begreppet Sociala positioner. Ljung (2009) och Alvesson (2006) diskuterar fenomenet att allt fler unga väljer att utbilda sig utifrån begreppen utbildningsberoende- ungdomars tro att man måste utbilda sig samt

utbildningsfundamentalism- en överdrivet stark tilltro till utbildningens möjligheter och

goda effekter.

2.1.1 Påverkansfaktorer i utbildningsvalet

I Fransson och Lindhs (2004, 43-44) kunskapsöversikt lyfts den socioekonomiska aspekten kopplad till ungdomars utbildningsval. Val av studieinriktning och utbildningsnivå skiljer sig åt mellan ungdomar som vuxit upp under olika socioekonomiska förhållanden. Personer från vissa sociala ursprung når oftare än andra högre utbildning. För ungdomar handlar det om föräldrars position i arbetslivet men också om föräldrarnas utbildningstradition, utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Ungdomar från högre socialgrupper väljer oftare än andra ungdomar de alternativ som leder fram till fortsatta studier.

Ahlgren (1999) lyfter begränsande faktorer i det subjektiva valet av utbildning där social bakgrund är en. Självförtroende och kunskap om den egna förmågan och hur individen upplever att omgivningen värderar hens kunskaper och förutsättningar är andra. Faktorer som påverkar självbilden som i sin tur styr utbildningsvalen är; signifikanta andra, egna värderingar, förutsättningar och tidigare erfarenheter samt mål och ambitionsnivå. Utifrån förutsättningar och tidigare erfarenheter bedömer individer

sina förutsättningar efter hur omgivningen tidigare reagerat på saker som hen utfört. Med åldern kommer fler erfarenheter, med fler reaktioner från personer som innefattar olika arenor i samhället. Framgångsrika ungdomar i skolor och program med hög ambitionsnivå och utpräglad teoretisk inriktning får en mer positiv bild av sig själva som skolelever än de ungdomar i samma skola som inte är teoretiskt lika framgångsrika (ibid, 90-95).

2.1.2 Social positioner

I Hutters (2004, 240-243) avhandling undersöks valprocessen efter gymnasiet där intresse upptäckts vara den starkaste utgångspunkten för elevernas val. Under de tre åren undersökningen pågick ändrade ungdomarna sina åsikter om vilka utbildningar som var mest lämpade för att överensstämma med deras intresse. Analysen visar med hjälp av begreppet Social positionering att den unges utbildningsval hänger samman med den subjektiva upplevelse av lust och intresse men att den subjektiva upplevelsen är socialt konstruerad. Dels genom att de positioner ungdomen haft genom livet har format den unges kropp och på så sätt skapat mönster av utbildningsmål och handlingsdispositioner. Dels genom att de system eller hierarkier av positioner som finns inom utbildningssystemet också konstituerar en bestämd möjlighetshorisont. Ungdomarna tar åren efter gymnasiet, innan de startar en högre utbildning, till att jämka deras utbildningsintressen till de positioneringsmöjligheter som är realistiska för dem i utbildningssystemet.

2.1.3 Utbildningsberoende och utbildningsfundamentalism

Ljung (2000, 211) har analyserat 108 uppsatser från tre olika städer i Sverige med rubriken “Min universitetsutbildning”. Ungdomarna ger uttryck för något som Ljung kallar Utbildningsberoende - tron att man måste utbilda sig och man måste ha ett mål. I ungdomarnas tal om utbildning finner hon:

“...kopplingar till individualismens ideologi – det är jag som väljer, och till kunskapssamhällets retorik – jag måste utbilda mig för att bli något” (ibid, 215).

Utbildningsvalen som nämns bland ungdomarna är traditionella såsom läkare, jurist och journalist. Trygghetsbilden rör sig runt fasta anställningar och bra lön inom branscher och yrken man känner till. Detta rimmar inte egentligen med det samhälle som förutspås; projekt- och flexibilitetsprojektet. Elever från universitetsstaden upplever högre utbildning stressande i sin självklarhet. Utbildningen är ett skydd man inte vågar leva utan, antingen efter eller innan man tar ett sabbatsår och till exempel reser. Har man kunskap, vilket består av de rätta akademiska poängen, känner man sig räddad (ibid, 221).

Alvesson (2006) undersöker vad han kallar ett av vår tids stora grandiosprojekt; kunskapssamhället. Han ser de stadigt ökande antalet högskoleutbildade som ett monument över detta. Begreppet Utbildningsfundamentalism är centralt i hans tes och står för en överdrivet stark tilltro till utbildningens möjligheter och goda effekter. Tron på utbildningsfundamentalism innebär att det inte går att få för mycket utbildning och att se okritiskt på vinster med den utan att lyfta negativa effekter (ibid, 50-55). De negativa effekterna enligt Alvesson är till exempel att kvalitén på utbildningar försämras ju fler som startas, gemene man behöver utbilda sig i allt fler år när konkurrensen hårdnar och lönen man tillslut får inte motsvarar antalet år man studerat. Dessutom råder det stor brist på arbetskraft till yrken som inte kräver högskoleutbildning. Alvesson ser samhällets tal om utbildningen som mytiskt. Mytiskt på så sätt att den existerar utanför sant eller falskt, den ger en känsla av säkerhet och blockerar tvivel och reflektion. På så sätt skapar utbildning i sig mening (ibid, 59-60).

2.2 Identitet

Wrangsjö (2006) fördjupar sig i begreppet identitet och talar om dess funktion som vägvisare för individen genom livet. Ziehe (1993) utvecklar begreppet ytterligare

genom att tala om hur vi kontinuerligt omformulerar våra utkast till identitet. Hwang och Wängqvist (2014) kopplar identitet till yrken och belyser den sociala identiteten som sker inom en grupp. Ulfsdotter Eriksson och Hedenus (2014) beskriver den sociala

identitetsteorins tre utgångspunkter. I Holgaard Tolstrup, Ulriksen och Möller Madsens

(2014) artikel skriver de om hur ungdomars val av utbildning handlar om vem man vill bli. Nagle Cajes (1988) belyser slutligen identitet och karriärutveckling och lyfter begreppet Det livsinriktade förhållningssättet.

2.2.1 Betydelsen av identitet 


De mest centrala föreställningarna om oss själva, grundmönstren i identiteten. utgör basen för den långsiktiga organiseringen av våra livsval, medan känslorna är den mest centrala organisatorn i nuet. Både känslor och identitet kan fungera som kompasser och styra oss genom livet, men identiteten utgör den övergripande riktningen. Identiteten är också knuten till vår självmedvetenhet och förmåga till själviakttagande. I samspelet med andra bekräftas, avvisas eller utvidgas mitt sätt att uppfatta mig själv. Genom den identitet som jag tillskrivs ger andra mig en tillhörighet. En given utgångspunkt för utveckling av identitet är förmågan att göra erfarenheter och att göra dem till sina egna (Wrangsjö 2006, 128-131).

Ziehe (1993, 36 ff) talar om identitetsutprovning. Under hela livet omprövar och omformulerar vi våra utkast till identitet. Det sker inte i ett vakum utan den enskilda måste skissera, utprova och omformulera sin identitet mot bakgrund av ett ökat samhälleligt vetande och stegrande individuella anspråk. Det blir allt svårare för ungdomen att se sig själv med egna ögon. Ungdomar presterar något genom att utprova och erövra identiteter, hen utför ett identitetsarbete.

2.2.2 Social identitet relaterat till utbildning och yrken

Hwang och Wängqvist (2014, 29) beskriver hur individen utforskar olika utbildnings- och yrkesmöjligheter med en strävan efter att hitta det ideala arbetet. Arbetet kan ses och förstås utifrån att det har olika värden, bland annat genom att se arbete som självförverkligande för individen och att det ger tillfredsställelse på olika plan.

Ulfsdotter Eriksson och Hedenus (2014, 226-227) lyfter den Sociala identitetsteorin med utgångspunkt att människor förstår sig själva och andra genom social kategorisering. Man tar utgångspunkt från tre olika processer:

- Människor förhåller sig aktivt till de olika sociala sammanhang de befinner sig i. Det kan vara i skola och utbildning, i föreningsverksamhet, och i arbetslivet inom specifika organisationer eller yrken. Den egna identiteten påverkas av alla de kontexter som en människa rör sig inom.

- Människor uppfattar och klassificerar sig själva till olika distinkta grupper: kön, nationalitet, etnicitet, ålder, social klass, viss skola, visst yrke. Social kategorisering är ett sätt att skapa ordning i en komplex värld och gör det enklare att orientera sig i denna. 
 - Grupper jämförs och tillskrivs olika värden. Beroende på om en grupp är bärare av positiva eller negativa värden påverkar det önskvärdheten att tillhöra gruppen.

2.2.3 Identitet och valprocesser

Holgaard Tolstrup, Ulriksen och Möller Madsens (2014) skriver i sin artikel om hur studenters valprocess ges mening och hur detta interagerar med sättet valet är socialt strukturerat i samhället i stort (ibid, 22). En motsättning ses i att det kan verka som att unga har möjligheten att välja vad som helst när deras val egentligen är standardiserade och institutionaliserade där socioekonomi, genus och etnicitet har stark påverkan (ibid, 24). Ett framträdande drag som författarna ser i studenternas karriärberättelserna är att kommande jobb ska vara meningsfullt, varierat och utvecklande. Information studenterna har om utbildningar och jobb anses vara fragmenterad och utifrån denna information skapar de bilder om framtiden. De uppfattar beslutsfattandet som deras eget ansvar eftersom kommande utbildning och yrke är ett beslut kring identitet. Studie- och yrkesvägledaren är ingen de söker för stöttning i valet på grund av att de inte vill influeras av dennes tankar (ibid, 31-32). Studenterna söker efter ett högskoleprogram som överensstämmer med intresse, vad och vem de vill bli och som dessutom representerar ett individuellt val. Valet som ses som individuellt tar dock inte plats i ett vakum. Det ska verka rimligt inför vänner och föräldrar, föräldrar som både uppmuntrar och fördömer i valprocessen (ibid, 33). Den sociala bakgrunden är en inkörsport till

ideérna om möjliga val och vägar och det sociala nätverket ger tillgång till erfarenheter, kunskap och idéer om valen. Vad de ska välja ändras över tid, i interaktion med hur de konstruerar och re-konstruerar mening. Författarna konstaterar att valet till högskola efter gymnasiet är en komplex, pågående och social process, mer än en individuell isolerad händelse. Det blir ett ensamt arbete i en komplex situation (ibid, 37-38).

2.2.4 Identitet och karriärutveckling

I Nagle Cajes (1988, 73) avhandling beskrivs det hur de individer som upplever att de själva har inflytande över sin framtid och ser sina egna handlingar som betydelsefulla, också har höga utbildningsmål. Studier visar att elever med god kännedom gällande exempelvis intressen och sina anlag och som kommer från familjer med hög-statusarbeten har enklare än de från familjer med låghög-statusarbeten att formulera karriärmål (ibid 65). Föräldrar med höga förväntningar på sina barn angående studier får i högre grad ungdomar med starkare beslutsamhet gällande sin karriärmålsformulering.

Han urskiljer fem olika variabler som är relaterade till individens identitet: känslan över att ha kontroll över framtiden, oro inför chansen till att skaffa sig ett arbete, oberoende när det gäller beslutsfattande, yrkesmässig kompetens och attityder gentemot arbete. Individens upplevelse av skolan har också stor effekt på hens intentioner och yrkespreferenser gällande framtiden (ibid, 69).

“Det livsinriktade förhållningssättet” är ett förhållningssätt för individens karriärutveckling. Det innebär att man sätter valet i ett större sammanhang som innefattar en individuell livsplan. Individen tänker framåt och har en vision om vad hen vill göra i framtiden. Detta är något som har vuxit fram ur en medveten reflektion, redan från tidig ålder (ibid 142).

2.3 Sammanfattning

Den tidigare forskningen rör på olika plan vårt syfte och frågeställningar. Forskning visar att valet av högskoleutbildning är påverkat av den social bakgrunden där föräldrars utbildningsbakgrund är en viktig faktor. Samhällets tal om utbildning inverkar på

ungdomars uppfattning och de ser högre utbildning som en nödvändighet för att lyckas på arbetsmarknaden. På ett individuellt plan påverkas karriärvalet av hur man tidigare blivit bedömd av omgivningen och av hur ens egna kännedom om intressen och anlag. Kännedom om detta underlättar i formulerandet av karriärmål. Utbildningsval efter gymnasiet baseras i hög grad på upplevelser av skolan och intressen av vissa ämnen. Det kan ses som en form av identitetsutprovning där självbilden matchas mot valet, kopplat till yrken som ska ge tillfredsställelse på olika plan. Valet sätts i ett större sammanhang som innefattar flera delar av livet. Beslutet som ungdomen i hög grad ser som individuellt är i verkligheten en socialisationsprocess där bland annat den sociala bakgrunden påbjuder vad som anses möjligt.

3. Teori

3.1 Careership

Phil Hodkinsson och Andrew C. Sparkes (1997) har utvecklat karriärutvecklingsteorin

Careership. Den förklarar begreppet karriär utan att falla i fällan av social determinism

eller synen på människan som en helt fri agent (ibid, 31). En individs karriärval kan inte separeras från ens livshistoria, kulturen de är en del av, där identiteten har utvecklats tillsammans med betydelsefulla personer i omgivningen (ibid, 33). Den bygger på den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital samt egna begrepp som pragmatiska rationella beslut och handlingshorisont (ibid, 29). I vår teorigenomgång använder vi oss av Bourdieus (1986, 1991) samt Donald Broadys beskrivningar av Bourdieus begrepp (1998) habitus, fält samt kapital.

3.1.1 Pragmatiskt rationella beslut

Undersökningen som Careershipteorin grundar sig på visar att individer är pragmatiskt rationella i sina beslut vilket betyder att de gör rationella karriärval utifrån kunskap de har tillgänglig. De accepterade eller avvisade ett yrke på grund av personlig erfarenhet eller råd från den nära omgivningen som haft erfarenhet av yrket. Besluten sågs som pragmatiska istället för systematiska för att det grundades på ofullständig information från det familjära och välkända. Karriärvalen handlade om att i högre grad acceptera ett yrke än att välja mellan flera. Karriärbesluten sågs bara som delvis rationella för de baserades också på känslor som individerna hade inför valet (Hodkinson och Sparkes 1997 , 33).

3.1.2 Habitus och handlingshorisont

Bourdieu beskriver begreppet habitus som ett dispositionssystem. Det är produkten av all biografisk erfarenhet (Bourdieu 1991, 91). Det liv som människor levt och lever

påverkar deras åsikter och sätt att handla, vilket i förlängningen bidrar till att olika praktiker återskapas (ibid, 13).

“Bourdieus habitusteori vilar egentligen på en enkel tanke: människors habitus, som formats av det liv de dittills levt, styr deras föreställningar och praktiker och bidrar därmed till att den sociala världen återskapas eller ibland -- nämligen i händelse av bristande överensstämmelse mellan människors habitus och den sociala världen -- förändras” (Broady 1998, 16).

Habitus påverkar i sin tur individens handlingshorisont, där karriärbesluten fattas. Handlingshorisonten kan ses som individens beslutsram för vad hen anser möjligt och kan på så sätt vara bred eller smal. Den verkar både begränsande och tillåtande, olika för olika individer beroende på habitus. Handlingshorisonten är dels påverkad av habitus men också av yttre faktorer som arbetsmarknadens struktur och utbildningssystemet uppbyggnad (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-35).

3.1.3 Fält och kapital

Bourdieu (1992, 131-132) beskriver ett socialt fält som ett system av relationer mellan positioner. Inom varje fält finns specifika egenskaper, specifika för ett visst enskilt fält. Inom varje fält råder en kamp, mellan nykomlingar som inträder i den förutbestämda strukturen och de som redan befinner sig där. Ett fält definieras genom vilka vinster kampen står om och vilka specifika intressen som finns. De människor som är engagerade i fältet har alla gemensamma intressen som kampen handlar om.

“För att ett fält ska fungera krävs att där finns insatser, och människor som är redo att spela spelet, begåvade med det habitus som förutsätter kunskapen om och erkännandet av spelets inneboende lagar, insatser, etc” (Bourdieu 1992, 132)

Hodkinson och Sparks menar att alla karriärbeslut fattas inom ett fält (1997, 37). Relationen mellan fältet och habitus kan beskrivas som att habitus både är villkoret för fältets verksamhet som en produkt av denna verksamhet. Hur en nykomling orienterar sig på fältet beror på dess “laddning”- alltså dess habitus, vilket i sin tur är beroende av nedärvt och förvärvat kulturellt kapital (Broady 1998, 19-20).

Bourdieus kapitalbegrepp som enklast översätts till värden, tillgångar eller resurser omfattar fyra olika slags former; ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt. Det ekonomiska kapitalet handlar om pengar och annat som kan omvandlas till pengar. Det sociala kapitalet är kopplat till personers relationer, nätverk och medlemskap i olika grupper. Det kulturella kapitalet finns i tre olika former. Det förkroppsligande kulturella

kapitalet visar sig genom vanor och handlingsmönster hos personer. Det objektifierande kulturella kapitalet består av saker, till exempel böcker, tavlor och instrument. Den sista

formen är det institutionaliserade kulturella kapitalet. Det handlar om exempelvis akademiska kvalifikationer som är kopplade till kulturell kompetens och intygar och garanterar vissa värden i särskilda sammanhang. Det symboliska kapitalet är kapital som av vissa sociala grupper igenkänns och erkänns värde. De olika kapitalformerna kan under särskilda omständigheter omvandlas till varandra (Bourdieu 1986, 243-248). Kapitalformerna har olika värden inom olika sociala fält. Kapital som anses värdefulla inom ett fält kan vara laddat med negativa värden eller anses neutrala inom ett annat (Hodkinson och Sparkes 1997, 37).

3.2 The theory of career construction

Mark L. Savickas (2005) presenterar en konstruktivistisk karriärteori, The career

construction theory (CCT) med bland annat begreppen livstema och karriär-anpassning. Det konstruktivistiska perspektivet utgår från att individer definierar sig

själva genom att interagera med sin omgivning och skapar en uppfattning om verkligheten. Dessa uppfattningar kommer ständigt att behöva omrevideras i takt med samhällets ombytlighet. Individen anpassar sig efter ombytligheten och finner meningsskapande strategier.

Karriären förklaras som en subjektiv konstruktion av samlade erfarenheter som tillsammans med framtida ambitioner speglar personens arbetsliv. Genom reflektion över sitt jag, lyfter och värderas det som är meningsfullt för individen och förverkligas genom att hitta rätt yrkesroll som stämmer överens med självbilden (ibid, 43). Det är en konstant process som kontinuerligt vill förbättra matchningen mellan jaget och den om-givande situationen. Ur detta perspektiv utgör karriär och arbete ett meningsskapande sammanhang, en viktig komponent för självförverkligande och är en central plats i varje individs liv (ibid, 44).

3.2.2 Livsteman

Begreppet livstema fokuserar på återkommande subjektiva värderingar om karriären som utmärker en individs karriärberättelse. Värderingar som är återkommande i en karriärberättelse bildar ett mönster av vad som är viktigt och fungerar som en drivkraft för individen. Mönstret som urskiljs bildas utifrån tidigare erfarenheter som vävs samman med nuvarande erfarenheter och framtida önskningar.

Livstemat har sitt ursprung i antagandet om att en persons yrkesmässiga preferenser berättar någonting om vem den är. I varje ny karriärsituation strävar individen efter att implementera sitt självkoncept: det individen upplever som sitt jag. Individen försöker ständigt matcha sig själv, sitt jag, med sina olika karriärövergångar. Då valen i karriären bygger på återkommande värderingar och intressen finner individen dessa val som meningsfulla och konstruerar dem kontinuerligt i karriären och nuet, vilket gör livstemat till en ständigt aktiv process (Savickas 2005, 59-60).

3.2.3 Karriäranpassning

Karriäranpassning innebär attityder, uppfattningar och kompetenser som individen

använder sig av i sin karriär, och förmågan att anpassa sig till nya omständigheter inom den. Det handlar om olika beteenden som en individ tar sig an vid nya karriär-övergångar. En karriär ses som ett försök till självförverkligande och fokus ligger på hur individen kan matcha sin nya karriärövergång med sin identitet. Anpassningsförmågan

kan ta sig i uttryck på olika sätt hos olika individer: oro, kontroll, nyfikenhet eller tillit. Dessa anpassningsförmågor ses som olika problemlösande strategier för att lösa nya situationer. Det övergripande målet med karriäranpassning är för individen att hitta en yrkesroll som bekräftar individens självuppfattning på ett så tillfredsställande sätt som möjligt (Savickas 2005, 51-52).

3.3 The chaos theory of careers - strange attractor

Robert Pryor och Jim Brights (2011) The chaos theory of careers (CTC) bidrar med en karriärteori, inspirerad av naturvetenskapen, som fokuserar på komplexitet, tillfälligheter och förändring. För att förklara mänskliga beteendemönster inför en valsituation som kan kopplas till karriärbeteenden tar författarna hjälp av begreppet

attractors. Dessa är point attractor, pendulum attractor, torus attractor och strange attractor. Vi väljer att behålla begreppsnamnen på engelska på grund av svårigheter att

översätta dem till svenska, men dess betydelse framkommer av beskrivning nedan. Point attractor är ett system kopplat till det beteende där människor endast ser ett mål och tror sig behålla ett jobb livet ut, en form av tunnelseende. Pendulum attractor beskrivs som systemet där individer pendlar mellan två alternativ och inte kan bestämma sig för det ena eller andra. Tourus attractor är ett mer komplext system än ovan nämnda men i systemet väljer individer samma alternativ som de tidigare gjort. Strange attractor kan ses som ett öppet system på gränsen till kaos. I det finns inga förutbestämda regler eller upprepning i beteendemönster. Systemet är öppet för influenser från andra system. På samma sätt som för vädret finns inga möjligheter att göra några långsiktiga prognoser, men över tid uppenbarar sig vissa förväntade mönster. Att anamma förhållningssätt som bejakar Strange attractor är att vara öppen för förändringar och nya alternativ som i en föränderlig och komplex värld alltid kommer att inträffa (ibid, 42-46). För en framgångsrik karriär är framgångsfaktorn att nätverka, att presentera flera historier om en själv, att i planerandet kunna planera om för det oväntade och att vara kreativ i sitt sätt att ta sig an utmaningar. Individer bör i sin karriärplanering se osäkerhet som ett sätt att nå nya möjligheter (ibid, 108-112).

3.4 Sammanfattning

De teorier vi valt att använda är Hodkinson och Sparkes karriärteori Careership (1997) samt Savickas konstruktivistiska teori The career construction theory (CCT) (2005). Vi har också använt oss av Pryor och Brights begrepp Strange attractor från The chaos theory of careers (CTC) (2011). Careershipteorin bygger på ett flertal begrepp som habitus, fält och kapital, pragmatiska rationella beslut och handlingshorisont. Begreppen förklarar påverkningsfaktorer som ligger bakom individers karriärval, hur de fattar sina beslut och vad de ser som möjligt. Olika former av kapital är betydelsefulla för karriär-utvecklingen som sker inom fält. CCT (2005) ser till hur individen anpassar sig efter sin omgivning och finner därefter meningsskapande strategier inför sin karriär, vilket ses som ett meningsskapande sammanhang. Livstema ser till individens återkommande värderingar som bildar ett mönster i karriärutvecklingen. Karriäranpassning handlar om hur individen tar sig an övergångar i karrriärsammanhang. Strange attractor, ett begrepp inom CTC, kan ses som ett öppet system utan förutbestämda regler. Individer kan förhålla sig till sin karriär på sätt som mer eller mindre möter Strange attractor. I en oförutsägbar värld är det fördel att bland annat i sin planering kunna planera om.

4. Metod

4.1 Metodval

Uppsatsen bygger på en empirisk undersökning av elever som går sista året på ett högskoleförberedande program på gymnasiet och som till hösten sökt in till ett högskoleprogram med yrkesexamen. Genom att intervjua dessa elever tror vi oss få fördjupad insikt kring den valprocess som lett fram till detta beslut. Vi vill undersöka på vilka grunder respondenterna står till att vilja läsa ett högskoleprogram direkt efter studenten- vilka tankar och strategier föregår beslutet att utbilda sig direkt efter gymnasieexamen? Att närmre studera gymnasieungdomar som redan beslutat sig för vilken utbildningsväg de vill gå gör oss nyfikna på hur de förhandlar med sin identitet.

Vi har valt kvalitativ metod för att samla in material då vi vill fånga upp elevernas egna tankar och få innehållsrika svar kring det vi undersöker. Kvalitativ metod är lämplig för vår undersökning då fokus ligger på att få en djupare förståelse för respondenternas egna upplevelser av den process som lett fram till att de väljer studier direkt efter gymnasiet (Larsen 2009, 83).

Vi bygger vår uppsats på sex ostrukturerade intervjuer. En ostrukturerad intervju möjliggör för respondenterna att tala fritt kring deras subjektiva upplevelser om de ämnen som tas upp, samtidigt som den kan ge en djupare förståelse och mer välutvecklade svar (ibid, 84). Möjligheten att utveckla och ställa förklarande följdfrågor såg vi som positivt då det kan ge en ökad förståelse och är fördelaktigt för vår studies syfte och metodval (ibid, 87). Nackdelen med en kvalitativ undersökning kan vara att informanterna inte alltid är helt sanningsenliga, risken finns att de svarar utifrån vad de tror att vi som intervjuar vill höra (ibid, 27).

Då vår undersökning grundas på respondenternas upplevelser är vi medvetna om att vårt resultat inte är en absolut sanning eller går att generalisera. Arbetets reliabilitet stärks då vi båda har deltagit under fyra av sex intervjuer och utgått från samma intervjuguide. Vi har även diskuterat och reflekterat över intervjuerna tillsammans. Vi är

4.2 Urval

Vi har utgått från ett icke-sannolikhetsutval då vi vill få en fördjupad förståelse av deras tankar. Utifrån ett urval som både har bestått av snöbollsmetoden samt urval enligt självselektion har vi kommit i kontakt med våra respondenter (Larsen 2009, 77-78). Vi har tagit kontakt med rektorer samt studie- och yrkesvägledare på olika gymnasieskolor. Urvalsmetoden är tvådelad då respondenterna dels själva har anmält sitt intresse att vara med och dels då vi själva har tagit kontakt med personer som vi visste passade in med tanke på vårt syfte, dessa har sin tur kunnat tipsa andra om att vara med vilket har hjälpt oss att komma i kontakt med så många som vi behövde. 


Då vårt syfte ämnar att undersöka gymnasieelevers val till ett högskoleprogram faller det sig naturligt att intervjua elever som går tredje året på gymnasiet. Vi är intresserade av att eleverna har sökt ett högskoleprogram som resulterar i en yrkesexamen, därmed är vi flexibla i vårt val av vilket högskoleförberedande gymnasieprogram eleverna går på. Valet av gymnasieskola har därmed ingen betydelse för vår undersökning.

Vid uppstarten av arbetet ville vi fokusera på gymnasieungdomar som sökt in till läkarprogrammet, detta för att komma åt en grupp som specifikt sökt sig till en längre högstatus- och högskoleutbildning, som också kräver höga antagningspoäng för att komma in på. Vi hade en tanke om att status var en styrande faktor i valet att fortsätta läsa direkt efter gymnasiet och det ville vi fördjupa oss kring. Då sökandet efter respondenter satt igång insåg vi att den grupp vi ville komma i kontakt med var mycket begränsad och svåråtkomlig. Då vårt syfte är att studera gymnasieelever som väljer en högskoleutbildning med yrkesexamen direkt efter gymnasiet kunde vi genom att bredda vår urvalsgrupp enklare komma i kontakt med respondenter till vår undersökning. Därför valde vi elever vars gymnasieprogram ger högskolebehörighet samt att de sökt högskoleprogram med yrkesexamen. Vilka gymnasieprogram de går samt högskole-program de valt framkommer i tabell 1 nedan.

Tabell 1 Respondenternas namn, gymnasieprogram samt sökt högskoleprogram.


4.3 Datainsamling

De utvalda respondenterna kontaktades dels via telefon, då tid och plats bokades för genomförandet av en intervju, och dels direkt på skolorna där vi genomförde intervjuer. Vidare information kring intervjuundersökningen samt uppgifter om etiska hänsynstaganden informerades muntligen tillsammans med våra kontaktuppgifter som lämnades till respondenterna ifall frågor skulle uppstå efter intervjutillfället. Intervjuerna ägde rum inom en period av två veckor och genomfördes i lediga grupprum på skolorna, i ett av fallen utfördes intervjun på ett café i närheten av respondentens skola. Varje intervju varade mellan 30-45 minuter och samtliga spelades in för att sedan transkriberas. Vid intervjuerna användes en ostrukturerad intervjuguide (se Bilaga 1) som bestod av ett antal frågor med avsikt att svara mot vårt syfte och frågeställningar. Utifrån intervjuguidens frågor fick respondenterna frihet att utforma svaren fritt. Efter första intervjun valde vi att lägga till ett visst antal frågor som vi upplevde behövdes för att svara tydligare mot vårt syfte och frågeställningar.

Ostrukturerad intervju innebär att frågorna inte behöver komma i någon särskild ordning och det finns möjlighet att komplettera med ytterligare frågor vid behov av fördjupning kring svaren (Larsen 2009, 84 ). Vi använde oss av detta för att få en djupare förståelse för deltagarnas tankar. En intervjuguide säkerställer uppsatsens

Fingerat namn Gymnasieprogram Sökt högskoleprogram Jens Samhällsprogrammet Juridikprogrammet

Gabriel Naturvetenskapliga prog. Ingenjörsprogram USA Evelina Naturvetenskapliga prog. Civilingenjörsprogrammet Emma Naturvetenskapliga prog. Läkarprogrammet

Edvin Naturvetenskapliga prog. Läkarprogrammet Einar Naturvetenskapliga prog. Psykologprogrammet

Genom att vid intervjutillfället ställa frågor som svarar mot frågeställningen stärks validiteten. Reliabiliteten handlar om studiens pålitlighet, att vara ordningssam med intervjudatan hjälper till att säkerställa den (ibid 81). Genom att vi följde vår intervjuguide och ställde samma frågor till responenterna, förutom vid första intervjun, ökade vår undersökningens reliabilitet. Vi är medvetna om att svaren hade kunnat se annorlunda ut om vi hade haft ett annat urval av intervjupersoner. Vår egen förförståelse om varför man som ung väljer att direkt fortsätter läsa efter studenten kan ha påverkat utformningen av intervjufrågorna.

4.4 Analysform

Arbetets syfte är att nå en djupare förståelse kring gymnasieelevernas val att påbörja högskoleprogram direkt efter gymnasiet. Utifrån denna utgångspunkt vill vi identifiera mönster och se samband utifrån våra intervjuer och har därmed valt att bearbeta och koncentrera datan med hjälp av en innehållsanalys. Fördelar med denna analysmetod är att vi kan kategorisera respondenternas svar och således testa innehållet mot vald teori och dess olika begrepp (Larsen 2009, 101-102).

Utifrån vår intervjuguides innehåll (se Bilaga 1) har vi kunnat sortera respon-denternas svar. Första steget var att transkribera de inspelade intervjuerna, vilket vi delade upp mellan oss för en jämn fördelad arbetsbelastning. Utifrån transkriberingarna har vi kunnat få en tydligare överblick av empirin, och började att arbeta direkt i intervjutexterna. Därifrån gjorde vi en första sortering av innehållet för att sedan dela upp och kategorisera innehållet mot våra tre frågeställningar. Därefter har vi kunnat sortera innehållet och dela upp det under passande rubriker i resultatdelen. Dessa olika kategorier har vi sedan kunnat analysera utifrån teori och valda begrepp. Arbetet har karaktäriserats av en abduktiv ansats då vi rör oss mellan teori och empiri för att låta förståelsen växa fram. Induktion handlar om att dra generella slutsatser utifrån empirin, och genom deduktion drar man logiska slutsatser (Thurén 2007, 34) Vi har därmed varierat mellan ett induktivt och deduktivt angreppssätt. Våra frågeställningar är öppna med syftet att få en djupare helhetsförståelse av det vi problematiserar. Genom att prova

de teoretiska begrepp vi har mot våra frågeställningar ser vi hur teorin kan hjälpa oss att tolka och förstå empirin (Larsen 2009, 22-23).

4.5 Etiska ställningstaganden

Inför varje intervju med respektive respondent har vi muntligen informerat om de etiska ställningstaganden som finns. Vi tog hänsyn till de fyra olika kategorierna av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) inom humanistisk och samhälls-vetenskaplig forskning:

För Informationskravet har vi muntligen informerat berörda respondenter om arbetets syfte samt rätten till att när som helst avbryta deltagandet. Våra kontaktuppgifter lämnades även till berörda studie- och yrkesvägledare på respektive skola för att kunna vidarebefordras vid eventuella önskemål (ibid, 7).

För Samtyckeskravet tillfrågade vi alla deltagare om intresse fanns att vara med vilket gör att deras medverkan har skett på frivillig basis (ibid, 9). 


Hänsyn har tagits till Konfidentialitetskravet genom att informera om att deltagarnas personuppgifter samt information som kan knytas an till specifika platser kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet, respondenternas namn är fingerade i arbetet (ibid, 12).


Slutligen har vi tagit hänsyn till Nyttjandekravet genom att muntligen informera respondenterna om att allt insamlat material endast nyttjas för forskningsändamålet- det vill säga vi kommer inte att använda studiens resultat i något annat sammanhang än i vårt examensarbete (ibid, 14).

5. Resultat

5.1 Att ta sig an högskolan

5.1.1 Betydelsen av högskoleutbildning

Det framgår av intervjuerna att det för respondenterna är självklart att läsa något högskoleprogram och att betydelsen av en högskoleutbildning är stor. När man läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet ses det som enda vägen till ett bra jobb. Det finns inget annat val uttrycker de.

“Så det är mer NÄR man ska plugga vidare än OM man ska…” (Jens)

Högskolan ses som en plats där man får tillfälle att djupdyka i ämnen man är intresserad av, respondenterna framhåller skillnaden mellan gymnasiet och högskolan, och ser gymnasiet som mer splittrat och att högskolan erbjuder ett annat sätt att lära som de lockas av. Einar ser högskoleutbildningen som ett kvitto på kunskap och som en statusmarkör. Att högskolan erbjuder vidareutbildning inom de ämnen de är intresserade av är en självklar anledning att söka sig till högre utbildning.

5.1.2 Övergången mellan gymnasiet och högskolan

Redan under högstadiet bestämde sig respondenterna att de skulle studera vidare till de program som de nu sökt till. Till exempel valde Evelina, Edvin och Emma att söka naturvetenskapliga programmet på gymnasiet med målet inställt på att plugga vidare till läkare respektive ingenjör. För Edvins del har målet att söka in till läkare varit en motor för att lägga mycket tid och få så bra betyg som möjligt under gymnasietiden.

“ Jag har ju haft det målet ganska länge och utan det målet hade jag inte haft chansen att komma in på läkarlinjen, det är det enda som har drivit mig att plugga och lägga ner tid…”

Det framkommer att respondenter har trivts i skolmiljön och har haft ett genomgående intresse för att studera under skolåren. Genom att söka in till högskoleprogram direkt efter gymnasiet säkrar de sin plats på program med höga antagningspoäng och vet därmed vad de ska göra till hösten. De uttrycker även tankar om en osäkerhet att inte plugga, att inte veta vad de skall göra som alternativ. Respondenterna ser skolan och skolmiljön som en trygg och känd sfär där man vet vad som förväntas av en.

“Jag tycker om att plugga och på något sätt känns det som en säkerhet att fortsätta plugga...att jag inte vet vad jag ska göra om jag inte gör det, plugga är det jag har gjort alltid och då känns det konstigt att göra något annat…” (Emma)

Att komma igång direkt och bli klar med sina studier ser de som en fördel och en anledning till att fortsätta till högskola direkt efter studenten.

Då de redan befinner sig skolmiljö med fokus på studier ser de fördelar med att fortsätta studera då de har energin för detta kvar, de upplever ingen skoltrötthet. Att inlärningstekniker finns i färskt minne ser de som en fördel inför ett längre högskoleprogram. Genom att redan ha valt högskoleprogram nu anser de sig slippa stressen och osäkerheten att inte veta vad de ska göra till hösten där risken finns att bli sysslolös.

Att välja en bred utbildning vilket respondenterna tycker att de gör är viktigt för dem. Att arbetsmarknaden ser god ut inom det område de valt att utbilda sig har stor betydelse och har funnits med som parameter i beslutsprocessen.

På samma gång som de ser fördelar ser de också farhågor med att börja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet. De framhåller risker med att missa sådant som andra kompisar ska göra, till exempel längre resor efter studenten. Emma ser en risk att tröttna på utbildningen. Jens säger att utbildningen kanske inte passar honom med konsekvensen att han ångrar valet han gjort. De nämner risken att gå miste om ungdomsåren och förlora en del livserfarenhet. Att inte få se så mycket av världen och därmed inte få nya perspektiv.

“Man får ju inte uppleva livet på samma sätt, eh, så jag tror man kan finna lite ånger i att man inte tar vara på ungdomen bättre. På så sätt tror jag det kan vara ett litet varningstecken om man pluggar vidare...inte ta del av de bästa åren.” (Jens)

Ett sätt att minimera risken att ångra ett högskoleprogram direkt efter gymnasiet är att ta reda på information om den, om än respondenterna gjort det i olika hög grad. Olika sätt att tillskansa sig information har varit att gå på utbildningsmässor, söka information på internet, prata med föräldrar och andra vuxna som har erfarenhet av yrket i fråga, att skugga studenter som går på sökt utbildning samt att gå på introduktionsdagar som högskolorna anordnat. Respondenterna vet inte så mycket om ämnen som ingår i utbildningen de sökt. De har en generell förståelse men ingen detaljerad.

Olika strategier för att hantera oron inför att missa det vännerna gör är att respondenterna ser möjlighet att resa utomlands under ett sabbatsår under eller efter utbildningen. Om de blir skoltrötta kan också ett sabbatsår vara en möjlig lösning. Så har vänner till Evelina gjort. Att ett sabbatsår eller avhopp inte avskräcker generellt tycker de men Emma betonar hur tankarna inför omval är en strategi att hantera stressen inför felval.

“...så jag har varit lite rädd att det inte passar men jag har tänkt att det är lugnt, det är bara att hoppa av och antingen göra ett omval eller ta mitt sabbatsår direkt, jag har försökt att lugna mig själv att tänka så…”

5.2 Omgivningens betydelse i beslutet

Det framkommer att föräldrarna är de som respondenterna diskuterat valet av högskoleutbildning mest med. Jens uttrycker att samtal med sin pappa varit viktiga för att bestämma sig att söka till juristprogrammet, pappan känner honom väl och vet vad han passar till. Evelina säger att hennes pappa är den som uppmuntrat mest, han hade själv positiva upplevelser på den högskola som Elvira söker till. I de fall föräldrarna har

samma eller liknande utbildningar som respondenterna funderat på har samtalen mellan ungdom och förälder kretsat kring det. Einar funderade på att läsa till socionom precis som hans mamma gjort som är utbildad socionom:

“... men då sa min mamma att jag skulle bli psykolog istället, hon sa att det är samma sak men det är mer fördelar med det”

Talet om vikten av akademisk kunskap har funnits i den absoluta närmiljön och påverkat respondenterna. Edvin vars pappa är läkare och mamma biolog säger att det akademiska talet funnits i hans uppväxt, detta har han känt sig bekväm med. Medan mamman tyckte att när han börjar plugga spelar mindre roll tyckte pappan att det var bra att säkra en plats på läkarlinjen direkt efter gymnasiet.

Emmas föräldrar tyckte uttryckligen att det var bra om hon började studera direkt efter gymnasiet, detta på grund av hennes pappa tog ett uppehåll och efter det aldrig studerade vidare på högskola. Akademiker har i Einars fall alltid funnits i släkten och han beskriver det som en norm att studera vidare. Trots att respondenterna tycker att föräldrarnas åsikter och stöd varit viktiga är det ingen som ser det som att föräldrarna lagt sig i och bestämt kring valet av utbildning.

Påverkan från vänner och klasskompisar anses inte betydelsefull. Respondenterna vittnar om att de inte diskuterar särskilt mycket om vad de ska göra efter gymnasiet med sina vänner men när de gör det är en reaktion de fått att de uppfattas som konstiga som inte tar en paus och reser eller jobba istället för att plugga vidare direkt. Några uttrycker att kompisar som själva är osäkra och rädda för vad de ska göra i framtiden kan vara lite avundsjuka på de som redan nu vet vad de vill göra. Gabriel ser en uppdelning bland sina skolkamrater, antingen har man en strikt plan inför framtiden eller så är man lite velig. Veligheten tolkar Gabriel som osäkerhet inför framtiden och ofta förknippad med skoltrötthet. Evelina tycker dock att vännerna är en motivation för att ta sig an högskolan direkt efter gymnasiet.

“...mina närmaste kompisar som jag umgås med hela tiden dom ska också läsa vidare så vi liksom peppar varandra och så här: Att det blir kul, vi får

göra så här och så här och plugga där och sedan kan vi dra och resa tillsammans…”

5.3 Identitetsskapande processer

5.3.1 Intresse och personlighet

Att intresset och förmågan för vissa skolämnen har varit avgörande för respondenterna i deras val av högskoleprogram framkommer. De ämnen som varit favoritämnen under gymnasietiden är de ämnen som utgör stor del i de program som de planerar att läsa. Einar som varit intresserad av beteendevetenskapliga ämnen väljer att läsa till psykolog, Jens som är intresserad av de samhällsvetenskapliga ämnen vill bli jurist. För övriga fyra som valt antingen ingenjör eller läkare är intresserade av matte, fysik, kemi och biologi.

Att välja det högskoleprogram de gjort anser de passar in med deras personlighet. Emma kopplar samman de personliga egenskaperna med yrket som läkare:

“ Jag tycker själv att jag är ganska sympatisk av mig, tycker om att jobba med andra människor och så, därför lockar det mig”

I de fall de inte ser möjlighet att samla sina intressen under ett yrkesparaply finner de andra vägar att kombinera. Edvin har ett starkt friluftsintresse och söker därför in till en folkhögskola med vildmarksinriktning samtidigt som läkarprogrammet. Kommer han inte in på läkarprogrammet direkt tänker han sig gå folkhögskolan ett år och kan ta en jobbpaus senare i livet och jobba som vildmarksguide.

Att vara en person som gillar att lära, utvecklas, söka kunskap och förstå hur saker hänger ihop framkommer i respondenternas berättelser. Högskoleutbildning stämmer väl överens med dem som personer tycker de. De talar om sig själva som ambitiösa personer. Men att tycka att ett ämne är kul och att var bra på det är inte en garanti för att man vill arbeta med det i framtiden. Einar har tänkt mycket på hur det skulle vara att jobba inom teknisk matematik vilket han är duktig på. Han har dock kommit fram till att

det inte är något han vill arbeta med i framtiden. I stället känner han att det är mer dynamiskt att jobba med människor och väljer att söka till psykologprogrammet.

5.3.2 Det individuella beslutet

Respondenterna anser, trots föräldrars råd och stöttning, att valet till högskola är deras eget och att de mer eller mindre varit ensamma om att fatta beslutet. Gabriel vill inte känna när han är äldre att han inte följde sin drömmar och satte sig själv i första rummet. Han uttrycker att det är viktigt för honom att lita på sig själv och inte någon annan.

“...att framför allt lita på mig själv och att det inte är någon annan som kommer in och säger -tycker du detta verkligen är kul Gabriel, du borde inte göra detta, det känns inte som du!”

Att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare i andra frågor än rent praktiska har inte varit aktuellt.

“...för jag känner ju lite att jag vet ungefär vad jag vill gå, så jag känner inte det- att en studie- och yrkesvägledare som inte känner mig ska säga vad jag ska göra.” (Jens)

Respondenterna väljer att söka information på internet och utbildningsmässor men ser ingen funktion med att prata om sitt val med en studie- och yrkesvägledare.

5.3.3 Betydelsefulla värden utbildningen ger

Den sociala delen av studentlivet lockar respondenterna. För Edvin och Evelina är lärosätet av största vikt och de ser speciella värden med just valet av skola. För Edvin som är bestämd på att bara läsa till läkare på en specifik studieort är det själva studentlivet som lockar med orten.

“Jo, studentlivet är något jag verkligen har förväntningar på. Kanske dumt men tänker att det ska vara härligt”

Evelina har hört mycket om utbildningen och högskolan hon har sökt in på. Den sociala delen av utbildningen ser hon fram emot men även andra, långsiktiga värden av utbildningen.

“Jag hör så gott om XXX hela tiden av många i släkten och lärare och sånt som har läst på XXX och när man nämner det till alla så är det sådär men åh vad roligt...det är ändå lite prestige att ha läst XXX och så också. Det har ju ett gott rykte om man söker vidare också.”

Att lära känna nya människor och att engagera sig i festkomittéer som skolan erbjuder är viktigt. De ser möjligheter i att utöka sitt social nätverk via kontakter skapade genom utbildningen som kan vara betydelsefulla inför kommande jobb och nätverk.

Att få bidra med sin kunskap och göra gott för andra i sitt kommande yrke framkommer att respondenterna tycker är viktigt. På längre sikt kan de bidra till samhällets utveckling. Edvin uttrycker specifikt hur han vill använda sin kompetens för att verkligen hjälpa och att jobba som läkare ser han som ett väldigt bra sätt. Han anger det som främsta faktorn kring vad som varit styrande för hans val att börja plugga. Evelina ser i sin utbildning som ingenjör möjlighet att tillsammans med andra personers kunskap kunna få fram nya innovationer inom till exempel läkemedel. Det är viktigt för henne att hon som person verkligen har hjälpt människor.

“Det hade varit coolt att vara med och upptäcka någonting som blir värsta känt och bara wow! Det här har hon upptäckt och typ få Nobelpriset, nej, men att få jobba med forskare från andra länder…”

Respondenterna ser att utbildningen de valt är ett sätt att få den framtid de drömmer om. Att få ett rikt liv där man kan ge till andra men även kunna tillfredsställa egna materiella

behov betonar våra respondenter. Att i framtiden kunna bo bra, att inte behöva säga nej till sina barn, och att ha en bra lön är viktigt.

Kunskap ser repondenterna som en viktig utkomst av högskoleutbildning, både ur ett personligt- och ett samhälleligt perspektiv. De uttrycker allt från att det är meningen med livet till att det är rolig och en statusmarkör. Det är genom kunskap man gör välgrundade beslut och sättet man får reda på saker. Det är allmänbildning. Kunskap har en funktion för individen att förstå sig på sin omvärld. Edvin och Jens lyfter den samhälleliga vinsten med kunskap. Att utan den kan man inte lösa miljö- och jämställdhetsproblem. Samhällen- eller områden där kunskapen är låg benämns som “misär” och kopplas samman med lägre utbildningsnivå.

5.4 Sammanfattning

För respondenterna har det sedan beslutet att läsa ett högskoleförberedande program på gymnasiet varit självklart att studera vidare på högskola. Att de trivts med studierna under gymnasietiden, att fortsätta plugga när de har studietekniken i färskt minne och viljan att bli klar med utbildningen innan de blir för gamla är anledningar till deras val. Farhågor de ser med att inte ta ett studieuppehåll är att de missar vissa erfarenheter som resor till exempel skulle ge samt rädsla att bli skoltrötta. Sätt att hantera farhågorna är att ta reda på information om utbildningarna samt att se möjligheter i form ett sabbatsår. Respondenterna har föräldrar som själva har längre högskoleutbildning. Betydelsen omgivningen har haft i val av utbildning är främst i form av bollplank, ingen direkt påverkan anser de att omgivningen har utövat och de ser sig som ensamma i sitt beslut att välja utbildning. Det har dock funnits tankar bland närmsta omgivningen att det är bra att börja studera på högskola direkt efter gymnasiet. Att matcha personlighet med vald utbildning och det yrke de föreställer sig ha efter utbildningen är betydelsefullt. Med hjälp av sin kunskap som utbildningen ger ser de sig kunna bidra på olika sätt, både på ett individuellt plan som på ett samhälleligt. De ser också hur deras utbildning och framtida yrke bjuder på delar i livet som är viktiga för dem, som att kunna vara generös mot vänner, skaffa familj och bo bra.

6 Analys

6.1 Vägen till högskolan

I detta kapitel analyseras studenternas beslut att börja studera på högskolan. Vi använder oss av Hodkinson och Sparkes Careership teori (1997) och begreppen pragmatiskt rationella beslut och handlingshorisont. Även Pierre Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fält och kapital som är en del av Careership teorin används (Bourdieu 1986, 1992). Det kulturella kapitalet kan översättas till bildningskapital enligt Broady (1998, 8) vilket fungerar väl för oss i vår analys. Vi kompletterar med tidigare forskning av Ahlgren (1999), Ljung (2000) och Alvesson (2006) för att belysa hur bedömningar samt samhällets tal om utbildning kan påverka ungdomar i deras val till högskolan.

6.1.1 Högskolan som det enda alternativet


Hos respondenterna är det en självklarhet att läsa ett högskoleprogram, den enda möjliga vägen de ser för att få det yrket de vill ha och i förlängningen också det liv de vill ha. Deras syn kan förstås utifrån begreppet handlingshorisont vilket i sin tur är påverkat av habitus. I handlingshorisonten ryms de karriärbeslut som individen ser som möjliga. Inom beslutsramen är då andra utbildnings- och yrkesalternativ omöjliga. Deras syn på högskoleutbildning som nödvändig gör att alternativa vägar till karriär motas bort. Redan i valet till gymnasiet då de bestämde sig för att läsa ett högskoleförberedande program utstakade de vägen för sin karriär via högskolestudier. Handlingshorisonten styrs också av arbetsmarknadens struktur och hur utbildnings-systemet är uppbyggt (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). Respondenterna har sökt sig till utbildningar där arbetsmarknaden ser god ut och detta har varit betydelsefullt i deras val av utbildning. Vad som anses möjligt inom handlingshorisonten grundas på habitus. Respondenterna har föräldrar och annan nära familj med högskoleutbildning. I sina samtal med föräldrarna om framtiden efter studenten är högskolestudier det som varit aktuellt. I Einars fall handlade samtalen om vilket program han skulle välja, inte

om han skulle studera. Edvin uttrycker att det akademiska alltid varit närvarande och påverkat hans syn på utbildning, samt att hans pappa såg utbildning direkt efter studenten som önskvärt. Deras intresse för studier kan tolkas utifrån omgivningens påverkan och uppmuntran. Det öppnar upp för önskvärda vägar till en framtida högskolekarriär men begränsar på samma gång genom att andra karriärvägar ej ses som möjliga. En faktor som Ahlgren (1999, 90) påpekar är att individer i utbildnings-sammanhang väljer utifrån hur de tidigare blivit bedömda av omgivningen för sina beteenden. Respondenterna kan ses som duktiga elever i den bemärkelsen att de alltid varit intresserade av skolan, tyckt om att plugga och blivit duktiga i de ämnen de varit intresserade av. Relaterat till Ahlgren har de blivit bedömda och uppmuntrade att fortsätta studera. Med deras ringa ålder är skolan det främsta område där de har blivit bedömda och därför väljer en fortsatt karriär inom det.

Att läsa ett yrkesförberedande program eller att jobba med ett okvalificerat arbete har aldrig setts som ett alternativ. Habitus är produkten av livet man levt och miljön man växt upp i och styr individens föreställningar om den framtida karriären och den sociala världen reproduceras därmed (Broady 1998, 16). I habitus finns tro, idéer och preferenser inprogrammerat (Bourdieu 1991, 91). Ingen av respondenterna tar ett steg bortom sitt habitus som programmerats under uppväxten. I sitt val av högskole-utbildning kliver de på så sätt inte ur sitt habitus utan den sociala världen fortsätter att återskapas.

6.1.2 Att komma fram till beslut

Hur respondenterna söker information och vad de grundar sitt beslut att välja högskoleutbildning på kan förstås utifrån begreppet pragmatiskt rationella beslut. Det innebär att ta beslut grundade på fragmentarisk information från personer i omgivningen med kännedom om utbildningen. Att i högre grad bara bestämma sig för en utbildning än att välja mellan flera (Hodkinson och Sparks 1997, 33). Ett gemensamt drag i respondenternas berättelser om hur de kommit fram till beslutet för vilken utbildning de ska välja är diskussioner med föräldrarna. I de fall respondenterna väljer samma utbildning som sina föräldrar har de fått mer detaljerad information om utbildningen än

vad övriga fått. De har också tagit kontakt med personer som redan läser utbildningen de är intresserade av, främst bland sådana de känner. De anser generellt att de inte vet så mycket om ämnena eller kurserna som ingår i utbildningarna de sökt. Einar sökte sig till en informationsdag på institutionen till den ena av utbildningarna han var intresserad av. Han har funderat mycket på vilken utbildning han vill läsa, han har stått i valet och kvalet att välja mellan teknisk matematik och psykologprogrammet. Efter besöket på institutionen för psykologi beslutade han sig för att söka denna utbildning. Han var systematisk i sitt val när han valde mellan flera utbildningar samt gick utanför den familjära sfären för att söka information. Detta betyder inte att han bortsåg från vad familjen tyckte och var pragmatisk på så sätt att han valde psykologi framför sociologi på grund av hans mammas råd.

Val kan bara delvis ses som rationella enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33) eftersom de också kan påverkas av känslor. Vissa skäl som respondenterna anger för att börja studera på högskola direkt efter gymnasiet kan tolkas som ett i högre grad känslomässigt - än rationellt beslut. Anledningen att bli klar fort med sin utbildning, innan de blir för gamla, kan tolkas mer som en känsla än en realitet, då de vid intervjutillfället var 19 år. Emma nämnde hur hon känner det som en säkerhet att fortsätta plugga och en rädsla för att inte göra det, känslan styrde beslutet. Liknande tal om säkerhet, i form av utbildning som skydd, finns i Ljungs (2000, 221) begrepp Utbildningsberoende. Där ungdomar ser utbildning och kunskap i form av rätt akademiska poäng som ett skydd de inte vågar leva utan. Där rädslan att inte veta vad man vill hanteras genom att välja kunskap och utbildning för att slippa skräcken att ha valt fel. Alvesson (2006, 59) kopplar ungdomars längtan efter allt högre utbildning till samhällets tal om den som mytisk, att den inger en känsla av säkerhet och blockerar tvivel kring dess goda effekter.

6.1.3 Högskolan som fält med kunskap som specifik egenskap


Högskolan är det sociala fält som respondenter rör sig mot och till hösten troligtvis kommer att röra sig inom. Där kommer de fatta sina kommande karriärbeslut inför framtiden. Enligt Bourdieu (1992, 134) finns en underförstådd tanke att även