I detta kapitel analyserar vi studenternas identifikationsprocess i förhållande till valet av högskolan. Vi ser hur studenterna skapar och söker mening i valet utifrån The career construction theory (Savickas 2005) och begreppen livstema och karriräranpassning. Vi tar hjälp av Ulfsdotter Eriksson och Hedenus (2014) och begreppet Social identitetsteori samt Nagle Cajes (1988) begrepp Det livsinriktade förhållningssättet.
6.2.1 Det hjälpsamma jaget
Utifrån respondenternas berättelser kring valet av framtida utbildning och karriär återkommer värden bortom lön och anställningstrygghet. De uttrycker en önskan om att förena sitt yrkesval med att få möjligheten att bistå med sin kunskap för att hjälpa andra. Detta kan med hjälp av CCT (2005, 39) tolkas som en meningsskapande värdering hos respondenterna som de behöver införliva i sina karriärval. Utifrån begreppet livstema vävs värderingar samman och bildar ett mönster och fungerar som en drivkraft hos dem. Genom livstema kan också det individuella valet ses som en viktig värdering i deras karriärval. Gabriel understryker vikten av att valet han gjort verkligen är hans egna beslut och ingen annan kan berätta för honom vad han borde göra. Han litar på sin egna förmåga att fatta beslut och manifesterar sin individualitet genom att göra det till sitt egna val. Det blir därmed meningsfullt för honom att genomföra. Att välja en utbildning som möter livstemat underlättar den karriäranpassning som följer och bekräftar
individens självbild som därmed kan implementera sitt självkoncept i karriärvalet (ibid, 48).
Kärnan i en karriär och dess dynamiska uppbyggnad avslöjas i individens berättelse kring den (ibid, 43). Einar har noga övervägt hur det skulle vara att arbeta inom ett område han är duktig på, teknisk matematik. Han har dock tagit beslutet att hellre arbeta med människor vilket han ser mer dynamiskt och meningsfullt. Han värdesätter det mer än att arbeta, som han uttrycker det “framför en dator”. Enligt CCT måste individen för att kunna implementera sitt självkoncept och självbild matcha sina värderingar med sitt karriärbeslut (ibid, 58). Detta gör Einar genom att söka till psykologprogrammet istället för att välja en teknisk utbildning. Hans personliga värderingar har navigerat honom fram till sitt karriärbeslut.
Då syftet med karriäranpassning är att hitta en yrkesroll som bekräftar individens självuppfattning på ett så tillfredsställande sätt som möjligt, är det viktigt att karriärvalet möjliggör för individens självförverkligande (ibid, 45). Evelina uttrycker att det inte bara är hon som ska må bra av sitt arbete, utan även samhället i stort. Detta är något som återkommer i hennes karriärberättelse, viljan att med sin kunskap hjälpa andra människor. Genom hennes kompetenser och attityder kan hennes karriäranpassning så här långt ses som väl matchad med hennes identitet. Det hjälpsamma jaget är således ett livstema för respondenterna där de finner meningsfullhet och utrymme för själv- förverkligande.
6.2.2 Att identifiera sig med sitt val
I deras val till högskolan och i valet att börja studera direkt efter gymnasiet berättar de något om vilka det är och vill bli. Värderingar och intressen som är knutna till skolmiljön har följt dem sedan tidig skolgång och bildar en röd tråd i deras karriärberättelser. Utifrån CCT (2005, 57-58) införlivar individer personlig betydelse av tidigare minnen, nutida erfarenheter och framtida strävanden för att väva samman dem till ett livstema. Respondenterna känner sig trygga i skolmiljön och har alltid varit intresserade av att studera. Edvin ser sig som en ambitiös person som har lätt för att lära sig nya saker, han tycker det är intressant och viktigt med ny kunskap. Att välja en lång
utbildning som läkarprogrammet ser han inga bekymmer med utan istället som en möjlighet att väva in sitt intresse att lära sig nya saker samt att valet stämmer överens med hans självbild som en ambitiös person. Utifrån detta mönster som utgör ett av hans livsteman har dessa faktorer visat vägen för hans karriärbana och valet att direkt studera på högskola efter studenten.
Livstemat fungerar enligt CCT (2005, 44) som en drivkraft, vilket Edvin bekräftar varit avgörande för att hålla uppe tempot och kunna prestera bra under skoltiden. Att identifiera sig väl med sitt val är avgörande för att individen ska känna det som meningsfullt och kunna anpassa sig väl i den nya karriärövergången (Savickas 2005, 52). Genom att respondenterna fattat beslutet om att fortsätta studera direkt efter gymnasiet finner de en känsla av kontroll i sina liv vilket skapar en starkare identifikation med sitt karrirärbeslut. Utifrån den sociala identitetsteorins utgångs- punkter (Ulfsdotter Eriksson och Hedenus 2014, 226-227) skapar de genom sitt beslut ordning i sin verklighet. Alternativet att göra någonting annat upplevs som främmande och förknippas med en osäkerhet inför framtiden. Den grupp de tillhör och de värderingar de är bärare av signalerar någonting positivt för respondenterna och de kommer således att fortsätta identifiera sig med denna grupp.
6.2.3 Högskolevalet i ett längre perspektiv
Att de ser valet till högskolan ur ett längre perspektiv har respondenterna vittnat om genom sina karriärberättelser. Att deras prestationer i skolan leder till en fri ekonomisk livssituation i framtiden.
Detta livsinriktade förhållningssätt kan ses i ett större sammanhang och innefattar en individuell livsplan (Nagle Cajes 1988, 142). För Evelina är det viktigt att hennes framtida arbete genererar en bra lön så att hon kan ha det roligt med sina vänner och vara generös. Då hon ser att hennes karriärval möjliggör detta kan Evelina införa sitt självkoncept i karrirärövergången. Hon uttrycker en tillit till sin förmåga att anpassa sig till sitt karriärval, vilket utifrån CCT ses som en problemlösande strategi för individens karriäranpassning (Savickas 2005, 45).
Att anpassa sig till framtiden och att redan ha en tydlig bild av hur den ser ut påverkar respondenternas motivation till att börja studera direkt efter studenten. Att komma igång med livet och nå sitt mål så snabbt som möjligt har uttryckts och rimmar väl med deras bild över sitt jag, vilket de försöker matcha med sin karriärövergång. Att upplevelsen av skolan är betydande för studenternas karriärutveckling understryker Nagle Cajes (1988, 69). Respondenterna har haft en genomgående positiv bild av skolmiljön vilket underlättar deras karriäranpassning i övergången till högskolestudier. Det bekräftar deras redan positiva bild av skolan och studier och därmed deras självuppfattning om att vara duktig och studiemotiverad. Att välja högskolestudier bekräftar deras framtids- vision och blir en meningsskapande handling.