5.3.1 Intresse och personlighet
Att intresset och förmågan för vissa skolämnen har varit avgörande för respondenterna i deras val av högskoleprogram framkommer. De ämnen som varit favoritämnen under gymnasietiden är de ämnen som utgör stor del i de program som de planerar att läsa. Einar som varit intresserad av beteendevetenskapliga ämnen väljer att läsa till psykolog, Jens som är intresserad av de samhällsvetenskapliga ämnen vill bli jurist. För övriga fyra som valt antingen ingenjör eller läkare är intresserade av matte, fysik, kemi och biologi.
Att välja det högskoleprogram de gjort anser de passar in med deras personlighet. Emma kopplar samman de personliga egenskaperna med yrket som läkare:
“ Jag tycker själv att jag är ganska sympatisk av mig, tycker om att jobba med andra människor och så, därför lockar det mig”
I de fall de inte ser möjlighet att samla sina intressen under ett yrkesparaply finner de andra vägar att kombinera. Edvin har ett starkt friluftsintresse och söker därför in till en folkhögskola med vildmarksinriktning samtidigt som läkarprogrammet. Kommer han inte in på läkarprogrammet direkt tänker han sig gå folkhögskolan ett år och kan ta en jobbpaus senare i livet och jobba som vildmarksguide.
Att vara en person som gillar att lära, utvecklas, söka kunskap och förstå hur saker hänger ihop framkommer i respondenternas berättelser. Högskoleutbildning stämmer väl överens med dem som personer tycker de. De talar om sig själva som ambitiösa personer. Men att tycka att ett ämne är kul och att var bra på det är inte en garanti för att man vill arbeta med det i framtiden. Einar har tänkt mycket på hur det skulle vara att jobba inom teknisk matematik vilket han är duktig på. Han har dock kommit fram till att
det inte är något han vill arbeta med i framtiden. I stället känner han att det är mer dynamiskt att jobba med människor och väljer att söka till psykologprogrammet.
5.3.2 Det individuella beslutet
Respondenterna anser, trots föräldrars råd och stöttning, att valet till högskola är deras eget och att de mer eller mindre varit ensamma om att fatta beslutet. Gabriel vill inte känna när han är äldre att han inte följde sin drömmar och satte sig själv i första rummet. Han uttrycker att det är viktigt för honom att lita på sig själv och inte någon annan.
“...att framför allt lita på mig själv och att det inte är någon annan som kommer in och säger -tycker du detta verkligen är kul Gabriel, du borde inte göra detta, det känns inte som du!”
Att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare i andra frågor än rent praktiska har inte varit aktuellt.
“...för jag känner ju lite att jag vet ungefär vad jag vill gå, så jag känner inte det- att en studie- och yrkesvägledare som inte känner mig ska säga vad jag ska göra.” (Jens)
Respondenterna väljer att söka information på internet och utbildningsmässor men ser ingen funktion med att prata om sitt val med en studie- och yrkesvägledare.
5.3.3 Betydelsefulla värden utbildningen ger
Den sociala delen av studentlivet lockar respondenterna. För Edvin och Evelina är lärosätet av största vikt och de ser speciella värden med just valet av skola. För Edvin som är bestämd på att bara läsa till läkare på en specifik studieort är det själva studentlivet som lockar med orten.
“Jo, studentlivet är något jag verkligen har förväntningar på. Kanske dumt men tänker att det ska vara härligt”
Evelina har hört mycket om utbildningen och högskolan hon har sökt in på. Den sociala delen av utbildningen ser hon fram emot men även andra, långsiktiga värden av utbildningen.
“Jag hör så gott om XXX hela tiden av många i släkten och lärare och sånt som har läst på XXX och när man nämner det till alla så är det sådär men åh vad roligt...det är ändå lite prestige att ha läst XXX och så också. Det har ju ett gott rykte om man söker vidare också.”
Att lära känna nya människor och att engagera sig i festkomittéer som skolan erbjuder är viktigt. De ser möjligheter i att utöka sitt social nätverk via kontakter skapade genom utbildningen som kan vara betydelsefulla inför kommande jobb och nätverk.
Att få bidra med sin kunskap och göra gott för andra i sitt kommande yrke framkommer att respondenterna tycker är viktigt. På längre sikt kan de bidra till samhällets utveckling. Edvin uttrycker specifikt hur han vill använda sin kompetens för att verkligen hjälpa och att jobba som läkare ser han som ett väldigt bra sätt. Han anger det som främsta faktorn kring vad som varit styrande för hans val att börja plugga. Evelina ser i sin utbildning som ingenjör möjlighet att tillsammans med andra personers kunskap kunna få fram nya innovationer inom till exempel läkemedel. Det är viktigt för henne att hon som person verkligen har hjälpt människor.
“Det hade varit coolt att vara med och upptäcka någonting som blir värsta känt och bara wow! Det här har hon upptäckt och typ få Nobelpriset, nej, men att få jobba med forskare från andra länder…”
Respondenterna ser att utbildningen de valt är ett sätt att få den framtid de drömmer om. Att få ett rikt liv där man kan ge till andra men även kunna tillfredsställa egna materiella
behov betonar våra respondenter. Att i framtiden kunna bo bra, att inte behöva säga nej till sina barn, och att ha en bra lön är viktigt.
Kunskap ser repondenterna som en viktig utkomst av högskoleutbildning, både ur ett personligt- och ett samhälleligt perspektiv. De uttrycker allt från att det är meningen med livet till att det är rolig och en statusmarkör. Det är genom kunskap man gör välgrundade beslut och sättet man får reda på saker. Det är allmänbildning. Kunskap har en funktion för individen att förstå sig på sin omvärld. Edvin och Jens lyfter den samhälleliga vinsten med kunskap. Att utan den kan man inte lösa miljö- och jämställdhetsproblem. Samhällen- eller områden där kunskapen är låg benämns som “misär” och kopplas samman med lägre utbildningsnivå.
5.4 Sammanfattning
För respondenterna har det sedan beslutet att läsa ett högskoleförberedande program på gymnasiet varit självklart att studera vidare på högskola. Att de trivts med studierna under gymnasietiden, att fortsätta plugga när de har studietekniken i färskt minne och viljan att bli klar med utbildningen innan de blir för gamla är anledningar till deras val. Farhågor de ser med att inte ta ett studieuppehåll är att de missar vissa erfarenheter som resor till exempel skulle ge samt rädsla att bli skoltrötta. Sätt att hantera farhågorna är att ta reda på information om utbildningarna samt att se möjligheter i form ett sabbatsår. Respondenterna har föräldrar som själva har längre högskoleutbildning. Betydelsen omgivningen har haft i val av utbildning är främst i form av bollplank, ingen direkt påverkan anser de att omgivningen har utövat och de ser sig som ensamma i sitt beslut att välja utbildning. Det har dock funnits tankar bland närmsta omgivningen att det är bra att börja studera på högskola direkt efter gymnasiet. Att matcha personlighet med vald utbildning och det yrke de föreställer sig ha efter utbildningen är betydelsefullt. Med hjälp av sin kunskap som utbildningen ger ser de sig kunna bidra på olika sätt, både på ett individuellt plan som på ett samhälleligt. De ser också hur deras utbildning och framtida yrke bjuder på delar i livet som är viktiga för dem, som att kunna vara generös mot vänner, skaffa familj och bo bra.