3 STRANDSKYDDET JÄMFÖRT MED ANDRA
3.3 Överlappande skydd - En GIS-analys
För att se hur olika skydd överlappar med strandskyddet har en GIS-analys genomförts i Örebro län25. Se bilaga 5 för detaljer. De skydd som jämförts med strandskyddet är naturreservat, Natura 2000-områden och skogliga biotopskydd. Det saknas data för generella biotopskydd i odlingslandskapet, varvid strandskyddet inte har jämförts mot detta.
25 Örebro valdes för att länet bedömdes vara representativt vad gäller högt och lågt exploaterade arealer.
GIS-analysen har gjorts för hela länet, även de högexploaterade områdena.
30
Strandskyddat område har på kartor pekats ut för vattenområden, avseende vattenytor under eller lika med en ha, samt vattendrag med bredd under 6 m. Runt vattenytor och vattendrag har i analysen en buffertzon skapats på 100 m.
En jämförelse har gjorts för skyddsformerna var och en för sig, samt alla tre tillsammans. Många av Natura 2000-områden och naturreservaten är nämligen helt eller delvis överlappande.
Resultatet från GIS-analysen redovisas nedan i tabell 4.
naturreservat, Natura 2000-område och skogliga biotopskydd i Örebro län.
Det kan konstateras att i Örebro län är endast en mycket liten andel av de små vattendragen redan skyddade av någon annan skyddsform. Totalt sett är, i Örebro län, 4,2 % av de mindre sjöarna och vattendragen skyddade av annan skyddsform än strandskydd. Till detta ska beaktas att det troligen rör sig om mindre arealer då analysen hanterat betydligt fler vattendrag än vad som kan antas vara aktuellt om en lättnad sker runt vattendrag som är mindre än en meter breda26. Att det är en liten andel av små vattendrag där olika skyddsformer överlappar, kan tolkas på flera sätt.
Antingen kan slutsatsen vara att det är viktigt att värna om strandskyddet, på grund av just den låga andelen överlappande skydd, eller så skulle slutsatsen också kunna vara den motsatta. Att det är orimligt att små vattendrag ska ha ett generellt skydd, då det är få små vattendrag som har ett specifikt utpekat skydd. Det som är viktigt att komma ihåg i den här typen av diskussioner är att de olika skydden är olika utformade och har olika syften.
26 I analysen är det är gissningsvis betydligt fler vattendrag som tagits med än de som den föreslagna lättnaden kommer att beröra. Detta beror av att det inte finns något kartmaterial som visas vattendrag som är upp till 1 m breda. I nuläget finns det dessutom inga direktiv om hur definitionen högt respektive lågt exploaterat område skulle kunna användas i det enskilda fallet. SCB har hittills använt termerna för att på ett övergripande sätt karaktärisera hela kommuner.
Analys & Strategi 31
4 Ekosystemtjänster och hur värden påverkas för växt och djurliv samt friluftsliv
I detta kapitel diskuteras begreppet ekosystemtjänster och hur värdena av dessa i strandskyddad miljö kan förändras med klimatförändringarna samt hur friluftslivet kan tänkas samvariera med värdet för privata intressen för ett givet strandparti. Främst beaktas klimatförändringen då värdena av ekosystemtjänster i strandskyddad miljö kan tänkas ändras (öka) vid klimatförändring eftersom till exempel regnmängder och översvämningar befaras öka i omfattning i flera områden i Sverige.
I en sammanställning som har tagits fram av Naturvårdsverket under 2012 på uppdrag av regeringen sammanfattas förutsättningarna av vad som krävs för att värdera ekosystemtjänst i tre punkter27;
1) Förståelse för hur utbudet av varan ändras givet förändringar i miljön, politiska beslut eller samhällstrender (det vill säga att effekterna mäts i någon enhet t.ex. ton CO2, hektar, kg etc.).
2) Robusta och tillförlitliga beräkningar av marginalvärdet av varan vars utbud ändras 3) Kunskap om hur 2) förändras då 1) förändras
Områdena kring våtmarker och småvatten utgör ofta en livsmiljö för ett artrikt växt och djurliv, framförallt för våtmarksfåglar. Därför finns det ofta incitament till att restaurera dessa områden till dess naturliga ursprungsmiljö. Kvarnsjön är ett exempel på ett restaureringsprojekt mellan kommungränser där de beröra kommunerna samarbetat under ett års tid för att restaurera området.
Målet var att öka förutsättningarna för den biologiska mångfalden och skapa ett värdefullt kulturlanskap med ett rikt friluftsliv och ett rikare fågelliv. Den totala kostnaden för att restaurera detta område uppgick till 3 miljoner kronor.28 Detta synliggör värdet av att upprätthålla ekosystemtjänster och det antyder att det finns en konkret nytta som kan gå förlorad med att införa lättnader i strandskyddslagstiftningen.
Småvatten och våtmarker kan ofta ha ett stort kulturvärde historiskt sätt. Våtmarker har under lång tid präglat landskapet och dessa kulturella ekosystemtjänster har därför ett existensvärde som bör tas i beaktande29. Vid översvämningar kan även flertalet områden bli otillgängliga för friluftsliv.
27 Sammanställd information om Ekosystemtjänster, Ärendenr: NV-00841-12 28 Sollentunajournalen, Kommunstyrelsen Sollentuna Kommun
29 Länsstyrelsen Blekinge Län
32
Analys av ekosystemtjänsternas värde
I en analys av hur värdet av framtida ekosystemtjänster kan tänkas påverkas av UA2 och UA4 i förhållande till JA har vi kategoriserat de olika tjänsterna i tre olika grupper; försörjande, reglerande och upprätthållande, samt kulturella. Vår bedömning är gjord utifrån hur ekosystemtjänsternas kvalité förändras med införandet av respektive utredningsalternativ.
EKOSYSTEMTJÄNSTER UA2-JA UA4-JA
Försörjande
Vattenförsörjning (-) (0)
Regelerande (och upprätthållande)
Reglering av avfall och föroreningar (-) (0)
Reglering av fysiska miljön (-) (0)
Reglering av fastmaterialflöden (-) (0)
Reglering av markens kvalitet (-) (0)
Reglering av biotisk miljö (-) (0)
Kulturella
Kultur- och Naturarv (-) (0)
Möjligheten till rekreationsaktiviteter - friluftsliv går inte att uttala
sig om (0)
Tabell 5. Sammanställning av hur ekosystemtjänsternas kvalité påverkas av UA2 och UA4. Det är svårt att uttala sig om hur stor minskningen av ekosystemtjänsternas värde är.
Ekosystemtjänsterna påverkas mer negativt i UA2 då exploatering kan ske okontrollerat. Det är viktigt att se till helheten; värdet kommer antagligen minska i UA4 också, men där sker dispensgivandet i strandskyddslagstiftningen kontrollerat. Detta är också den största skillnaden vid jämförande av UA2 och UA4.
Utredningsalternativ 2 jämfört med JA
I UA2 skulle en större areal helt undantas från strandskydd. Jämfört med dagens läge, JA, är antalet ärenden i områden som skulle beröras av lättnaden i UA2 mycket få30. Utifrån detta är uppskattningen att ekosystemtjänsternas värde inte påverkas nämnvärt. Om efterfrågan på bygglov skulle öka i områden undantagna av strandskyddslagstiftning enligt UA2, påverkas värdet av ekosystemtjänsterna negativt.
I förslaget anges att länsstyrelsen ska ha möjlighet att besluta om strandskydd i sådana områden om de behövs (det vill säga att återinföra strandskyddet). Uppskattningsvis skulle den negativa värdeförändringen för ekosystemtjänsterna därmed vara relativt låg, då de områdena med högst värden skulle vara skyddade av det ”återinförda strandskyddet”. Den uppskattningen bygger på att kommun och länsstyrelse faktiskt inventerar och återinför strandskydd där det är lägligt. Att uppskatta ett kvantitativt värde för ekosystemtjänsterna är svårt utan fler antaganden, då värdet är unikt för det enskilda området.
30 Antalet ärenden som är berörda av de lättnader som föreslås rör sig i storleksordningen 200 stycken per år.
Analys & Strategi 33
Om strandskyddet tas bort enligt UA2, kan områden bli mer lättillgängliga/bebyggda och därmed användas mer för rekreationsaktivititer och friluftsliv. Områden kan också bebyggas så att möjligheter till rekreationsaktiviteter och friluftsliv förstörs. Eftersom vi inte vet hur stora effekterna är, går det inte att uttala sig om den generella effekten av UA2 på friluftslivet.
Utredningsalternativ 4 jämfört med JA
I UA4, blir det i teorin ingen skillnad i ekosystemtjänsternas värde jämfört med JA, då UA4 behåller strandskyddet som idag.
I UA4 föreslås dock särskilda resurser till länsstyrelserna för att inventera med stöd av kap 7 § 18 MB, och att därefter besluta om att eventuellt upphäva strandskyddet. Inventeringen kommer antagligen att resultera i att strandskyddet upphävs (enligt 7 kap 18 § MB) där det inte finns några värden som kan skadas. Det är dock viktigt att påpeka att i Naturvårdsverkets vägledning för inventering görs inte kopplingen till värdet av ekosystemtjänster utan endast till höga naturvärden och biotoper.
Egenvärdet för ekosystemtjänsten kommer inte att öka för att områden inventeras, däremot kommer nyttan som samhället tillförs av ekosystemtjänsten synliggöras, vilket är positivt. Om inventering av ekosystemtjänster kan utföras över kommun- och länsgränser ökar samhällsnyttan och de relaterade kostnaderna kan lättare identifieras. Alternativkostnaden av att behålla strandskyddet i den första kommunen kan vara betydligt lägre än i grannkommunen även om det handlar om samma ekosystemtjänst. Då dessa specifika områden potentiellt inte kommer att bli aktuella för strandskyddsärenden kan det antas att alternativkostnaden för ekosystemtjänsterna i dessa områden kommer vara relativt låg.
Utredningsalternativ 2 jämfört med Utredningsalternativ 4
Som det beskrivs i styckena ovan, går det alltså att vrida på argumenten för hur värdet av ekosystemtjänsterna förändras av UA2 och UA4 åt olika håll. I tabell 5 har vi försökt sammanställa vår bedömning av hur kvalitén förändras.
Slutsatsen är att risken att förlora värdefulla ekosystemtjänster är större i UA2 jämfört med UA4, då exploateringen kan ske mer okontrollerat. Dock kommer strandskyddet, i UA2, kunna återinföras för de mest värdefulla områdena. Värdet av ekosystemtjänsterna kan minska till följd av beslutade dispenser även i UA4. Sannolikt ges inte dispenser i de mest värdefulla områdena sett ur ett ekosystemperspektiv31.
Om ekosystemtjänsterna kommer att värderas med beaktande av de framtida klimatförändringarna i inventeringarna är osäkert. Eftersom ekosystemtjänster inte har någon kommun- eller länsgräns finns ett behov av mellankommunalt samarbete för att bibehålla värdet.
Om framtida ekosystemtjänster kommer att värderas vid inventeringen framstår UA4 som positivt i jämförelse med UA2 och JA.
31 En vägledning om hur inventering och bedömning av höga ekosystemvärden kan utföras skulle kunna vara ett viktigt verktyg för att få en enhetlig tillämpning i landet inom detta område.
34 Slutsats
När vi varken vet hur stor areal som kommer omfattas av lättnaden, eller hur efterfrågan kommer förändras (hur många som vill bebygga arealen), finns inte de teoretiska förutsättningarna för att kunna värdera ekosystemtjänsterna ens kvalitativt. Vi har därför bara kunnat göra generella uppskattningar utifrån antaganden av dagens efterfrågan.
WSP har bedömt att ekosystemtjänsterna endast riskerar att påverkas marginellt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte går att uttala sig om hur stor minskningen är eftersom det inte är känt hur stor exploateringsviljan är i de aktuella områdena.
Analys & Strategi 35
5 Effekter på inflyttning/byggande av bostäder
Avsikten med detta avsnitt är att diskutera huruvida länsvisa ändringar i strandskydd historiskt sätt har påverkat nybyggnation i glesbygd. Vi har sökt information för att göra en jämförelse av hur länsvisa ändringar i strandskyddet påverkat nybyggnation i glesbygd historiskt.